Bryggor - routing i ett LAN Applikation Presentation Session Transport Nätverk Länk Fysiskt Länk Fysiskt Brygga Länk' Fysiskt' Applikation Presentatio
|
|
- Carl-Johan Eklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dessa bilder innehåller några centrala områden på kursen. Det innebär dock inte att det är endast information från dessa bilder som kommer att användas vid tentamenskonstruktion. Boken, med tyngd på kapitel 3-9 (man bör gärna läsa kapitel 2), och allt som har sagts på föreläsningarna är tenterbart.
2 Bryggor - routing i ett LAN Applikation Presentation Session Transport Nätverk Länk Fysiskt Länk Fysiskt Brygga Länk' Fysiskt' Applikation Presentation Session Transport Nätverk Länk Fysiskt LAN-segment LAN-segment
3 Fördelar med bryggor jmf. repeatrar: De fysiska kraven lättas. Buffring Möjlighet till olika MACprotokoll. Dessutom möjlighet till olika protokollstackar. Större säkerhet och kontroll. Nackdelar: Ökad delay Buffer overflow.
4 Bättre (och använda) algoritmer: Transparent Bridge - Lär sig topologin enbart utifrån de paket som skickas. Får problem med loopar. Spanning Tree Algorithm - Kräver ett extra protokoll. [Halsall, ]
5 Varje autonomt system: - administreras av en enhet - väljer vilket routingprotokoll som skall användas AS:et (IGP). - har ett unikt 16-bitars nummer /16 har AS2833. AS kan inte överlappa varandra! Vi börjar med att titta på routing inom ett AS.
6 Vad innebär distance-vector routing? Jo, att paketen innehållande routinginformationen är en vektor innehållande antal hopp. RIP, IGRP
7 Bellmans ekvation: = 0, för alla = min ( + ), för Kan implenteras asynkront och distribuerat: ( ) = 0, för alla ( ) = min ( + ( )), för
8 Låt ett nät vara utan ändringar efter en tidpunkt t 0. Då garanterar Bellman-Fordalgoritmen att den kommer att hitta korrekt minsta-kostnad-vägar inom : Noderna fortsätter att beräkna kostnadsuppskattningar och tar emot uppskattningar. Kostnaderna är icke-negativa. Gamla kostnader får inte ligga kvar hur länge som helt.
9 Split Horizon med Poison Reverse: Klarar av att lösa loopar av storlek 2 snabbt. (Liten) nackdel: Större meddelanden med poison reverse
10 Triggered Updates Holddowns nåja, nästan
11 cisco-protokoll med målen: stabil, optimal routing för stora nätverk - utan loopar snabb respons för ändringar i nättopologin liten overhead i både bandbredd och processoranvändande load splitting
12 För vägval AS. Varför ha det uppdelat? Annars skulle det bli ohanterbart. En har tillräcklig väginformation så att den kan vidareförmedla datagram till hosts och inre routrar på samma nät. En har tillräcklig väginformation så att den kan vidareförmedla datagram till hosts och andra inre routrar på samma AS. En har tillräcklig väginformation så att den kan vidareförmedla datagram till en inre router inom samma AS, eller till en yttre router på ett annat AS.
13 EGP är ett EGP Utvecklat för det ursprungliga ARPANET, som var en strikt två-lagers hierarki. EGP är ett distance-vectorprotokoll med tre funktioner: hitta grannar nåbarhet mellan grannar utbytande av routinginformation CORE
14 EGP struntar dock i avståndet. Det kan generera loopar, men det spelar ingen roll, för det är inte gjort för sådana topologier. Ett problem med EGP är att den skickar hela routingtabellen vid varje periodisk uppdatering.
15 Nuvarande version - BGP-4. BGP fungerar på godtyckliga topologier, varje router får dock endast tillhöra ett autonomt system. Är ett protokoll (path-vector) som opererar på ett säkert transport-protokoll.
16 BGP-funktionalitet: hitta grannar - kopplar upp sig med TCP nåbarhet mellan grannar - keep-alive-meddelanden utbytande av routinginformation - inkrementell uppdatering
17 Routing Information Base: Adj-RIB-In: Inkommande routinginformation från alla grannar (inre och yttre) Loc-RIB: databas skapad av alla Adj-RIB-In Adj-RIB-Out: Utgående routing-information till alla grannar. Loc-RIB skapas med hjälp av (policy routing).
18 Förmåga att slå ihop nätadresser. Exempel: En router (t.ex. i Umeå) upptäcker att det är samma väg till /16 som till /16. Den kan då slå ihop adresserna till /15. Kan sedan utföras rekursivt för att slå samman många adresser. (non-strict hierarchy)
19 Utvecklat för att komma till rätta med BGPs brister: BGP är endast för IP, IDRP är utvecklat för att hantera flera protokoll. BGP använder ett 16-bitars tal för AS, IDRP använder ett 160-bitars tal. BGP använder TCP, IDRP använder ett eget säkert protokoll. + mera
20 Link State Advertisements - LSAs En datatyp som används för att utbyta routinginformation. Innehåller: ID på Dess, var de är kopplade och deras kostnader. Vilka applikationer som nås från switchen. Kan även innehålla bland annat sekvensnummer, ålder, checksumma. Switch A B 4 C 3 E 1 Application 1
21 kallas det som händer när något ändras. Då måste den/de nya LSA(s) ut till alla switchar på nätet. Algoritmen är: En switch tar emot en LSA på en av sina länkar. LSAt jämförs med det LSA som switchen håller (sekvensnummer) Om LSAt var nytt, uppdateras databasen och LSAt skickas ut på alla länkar förutom den det togs emot på. En bekräftelse skickas tillbaka.
22 Flooding sker av två anledningar: En länk går ned eller upp. (Ett - protokoll används ofta tillsammans med linkstate-protokollet.) Periodiska uppdateringar - egentligen inte nödvändigt, men skyddar mot fel i (föregående) floder eller mot att LSAs felaktigt har tagits bort.
23 LSAs skickas inte ut hur ofta som helst - ger en övre gräns på bandbreddsnyttjandet och ser till att inte alla sekvensnummer används. LSA Fördröjda bekräftelser Flera switchar/lan designated virtual switch F G H I J F G H LAN 1 I J
24 En, av flera, algoritmer som kan användas för att beräkna routingtabellen för en switch. Består av en kandidatmängd, initialt switchen I självt med kostnad 0. Tag ut det element i kandidatmängden med minsta kostnaden och lägg in den i routingträdet. Lägg sedan in alla switchar som nås från med kostnad +. Fortsätt tills kandidatmängden är tom. Kostnad: (( ) log( )), ofta ( log( )) Inte enda algoritmen som används!
25 routing, som vi har sett tidigare. routing. Källswitchen (routern) bestämmer vilken väg ett paket ska ta. Möjligt med link-state routing. Fördelar: - Garanterat fritt från loopar - Switchar kan använda olika routeberäknings-algoritmer.
26 OSPF - - För TCP/IP, ett IGP-protokoll. - Olika typer av LSAs för att hantera areor och AS. - -system för LANs, med backup.
27 AppleTalk Phase Y2K 8-bitars nod-id, 16-bitars nät-id. Räckte inte när det började bli fler noder på ett och samma nät. Varje nät kan välja ett zonnamn.
28 AppleTalk Phase Y2K Varje nät har ett istället för ett nummer. En nod väljer sitt ID/nät-nummer med hjälp av en router. Varje nät kan välja 255 zonnamn.
29 En zon är ett textsträng. Zoner har, för användaren, med fysisk uppkoppling, zoner kan istället användas för att skapa virtuella nät. En nod väljer vilken zon den ska tillhöra genom att välja ett av nätens zonnamn. Varje zon i ett nät har en unik.
30 ZIP RTMP är ett distancevector-protokoll, med split horizon och hög uppdateringsfrekvens. En eller flera routrar i ett DDP nät är seed-router. Icke-seed routrar lär sig sitt nätnummer genom att lyssna. Noder lyssnar också på RTMP-trafik, via sin, och lär sig nätkonfigurationen. RTMP NBP AURP UDP
31 Används för att skicka zon-till-nätverk-tabeller. ZIP RTMP NBP AURP DDP När en router lär sig ett nytt nätverksnummer, använder det RTMPs databas, slår upp närmsta router på vägen mot nätet och frågar efter zoninfo. På så sätt kommer alla routrar att veta alla nätverks zonlistor. ZIP används även av noderna. UDP
32 Används för entitetuppslagning. ZIP En entitet är: RTMP NBP AURP - Namn DDP UDP - Servicetyp - Zon, där de två första kan vara wildcards. Routrarna använder sig av ZIP för att distribuera frågan till nät de vet service innehåller router service den sökta nod router router service zonen.
33 ZIP Exterior router Exterior router Exterior router RTMP NBP AURP DDP UDP AppleTalk Tunnel AURP är uppdateringsbaserat, och innehåller: - Tillägg eller borttagningar av nätverk - Ändringar i vägen - Ändringar av avstånd. AURP är transparent mot RTMP och ZIP på insidan
34 AURP hanterar även: Nätnummerkonvertering Loopborttagning Klustring Viss säkerhet - Network hiding - Node hiding -
35 Varför fiber? - Högre bandbredd än koppar (upp till 75 THz!) - Immun mot EMI - Längre avstånd Nackdelar: - Känsligare för yttre påverkan - Kabeln är dyrare - Kopplingshårdvaran är dyrare
36 - Själva fibern Singel-mod och multi-mod - Couplers - Switchar - Divider-Combiners - Muxar-Demuxar - Förstärkare
37 Byt ut kabeln mot fiber. - Fungerar bra, bevisligen. - Kan man få det att gå ännu fortare? - Source routing - Virtual circuit - Cut-through switching
38 Meddelandet är kvar i ljusform, ända till mottagaren. Meddelandet processas ej. LAMBDANET: Alla stationer sänder på en unik frekvens. Mottagarna kan ställa in sig på att lyssna på en viss frekvens.
39 Meddelandet omvandlas i elektroniska switchar. Meddelandet processas för att konfigurera switcharna. Använder flera våglängder till skillnad från optical-link nätverk. Klarar packet-switching bra, i likhet med optical-link, men till skillnad från single-hop.
40 Använder flera single-hop och multihopnätverk.
41 Nu börjar det bli intressant Meddelandet är kvar i ljusform, ända till mottagaren. Meddelandet processas, antingen elektroniskt ( nätverk) eller fotoniskt ( nätverk). Använder optiska buffrar! Kan använda för att slippa använda buffrar.
42
43 Ett - nätverk. Två tidsskalor. 1. På kort sikt. Fast-packet-switching: Minimal hantering av paket i mellanliggande noder: source routing. Fördelar: Nackdelar: - Snabbare beslut - Möjlighet att garantera bandbredd - Minskad flexibilitet
44 Routinglägen Routingval - Source routing - COPY - Label-swapping - Reverse-path accumulation - Cell routing (ATM) - Multicast
45 Deflection: När ett paket svänger av från den bästa vägen till destinationen. Gles graf: Få länkar som används mycket. Köer som buffrar data innan den kan skickas vidare. Att välja en annan väg är fel. Tät graf: Många länkar med hög hastighet. Att välja en annan väg är naturligt.
46 Nätgrafen är tät noderna ligger tätt få länkar per nod. Varje nod innehåller: 1. Mottagare som tar emot paket och läser headers. 2. Buffrar som synkroniserar paket. 3. Switchar och sändare.
47 - Alla länkar har samma hastighet - Antalet inlänkar är lika med antalet utlänkar - Storleken på paketen är fix. - Switchning och sändning är synkron. Man kan lägga till: - Inbuffrar - Utköer
48 På vilket sätt förenklar NBP den dynamiska tilldelningen av adresser i AppleTalk?
49 Vad skiljer RIP-1 och BGP? Börja med att beskriva de skillnader som ligger i själva sättet som de används. Förklara sedan skillnaderna i implementation. Hur används Degree of Preference?
g S tin u g A o ett tin u r R m llan o o e to R ec in m g? ain g S tin m tin ce-v u o u r ro r-d r ro istan ö te ö är ett A d a D - F In - F V
IP-routing: Att transportera ett IP-paket från ett nät till ett annat. Men mellan vilka nät? Mellan bly.cs.umu.se och www.ub.umu.se? Eller mellan bly.cs.umu.se och www.microsoft.se? Packet-switched routing:
Läs merNätverkslagret - Intro
Nätverkslagret - Intro Uppgifter Erbjuda unika adresser för varje nod Veta hur nätet är uppbyggt Hitta bästa vägen Olika datalänksprotokoll Undvika stockningar (congestion) Nätverkslagret - Intro Principer
Läs merETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast
Läs merDatakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing
Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet
Läs merETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och
Läs merIP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.
IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Läs merFöreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Läs merRoutingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005
Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005 av Verner Franzén 790313-5932 data Anders Larsson 810912-4878 data Inledning
Läs merTentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2013-01-15 mfattning: 52 poäng Betyg 5: 47 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 3: 29 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
Läs merETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG
ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Vad är routing? Internet Lokal routing (L2) Global
Läs merInterna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning
Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning Per Hopstadius juni 2006 Examensarbete, 10 poäng, B Datavetenskap
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Läs mer4 Paket- och kretskopplade nät
4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade
Läs merNätverksteknik A - Introduktion till Routing
Föreläsning 10 - Dynamisk Routing Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-19 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer
ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer Network engineering High performance Reliability Throughput Speed Security 3 Network models Too complicated Divide and conquer Layered architecture
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,
Läs merEITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Fråga: Kan två datorer ha samma
Läs merÖvning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016
- 2016 Routing och Networking October 29, 2016 1 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Uppgift 2. I figuren nedan
Läs merEITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal routing
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Läs merÖvning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking
Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion - 2015 Routing och Networking October 6, 2015 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count
Läs merNät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:
Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation
Läs merTentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2012-11-06 mfattning: 50 poäng Betyg 5: 45 poäng Betyg 4: 37 poäng Betyg 3: 27 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
Läs merETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer
ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer Network engineering High performance Reliability Speed Throughput Latency Security 3 Network models Too complicated Divide and conquer Layered
Läs merFrån användare till användare. (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och
Läs mer3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.
Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merEITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal
Läs merETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.
ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer Jens A Andersson Stop-and-wait ARQ flow diagram 2 Sliding window (sender) 3 Go-Back-N
Läs merStora datanät. Maria Kihl
Stora datanät Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning
Läs merProtokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2
Läs merTCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Läs merETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.
ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer Jens A Andersson Att göra Läsanvisningarna uppdaterade Kursombud Deadlines? Routingprojektet
Läs merKapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson Vad är Internet? Internet ägs ej av en enskild organisation. Styrs till viss del av Internet Society (ISOC). Består av ett
Läs merRouting Information Protocol
Routing Information Protocol Problem och lösningar TDTS09 Datornät och internetprotokoll Grupp: DOIP26 Erik Eloff, Annica Lewin eriel743@student.liu.se, annle867@student.liu.se Linköpings universitet 22
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merGrundläggande rou-ngteknik. F5: Kapitel 8-9
Grundläggande rou-ngteknik F5: Kapitel 8-9 Innan vi börjar BONUSCHANS- FRÅGORNA Bonuschansfrågorna Åsikter om sista bonusfrågorna? Den tveksamma frågan från bonuschans 2 kommer på tentan Kapitel 8 THE
Läs merFöreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
Läs merKapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs mer4 Paket- och kretskopplade nät
4 Paket- och kretskopplade nät Syfte: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade nätverk, virtuellt kretskopplade
Läs merNamn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-06-03
Läs merFrån användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Läs merProtokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att göra Responsgruppsmöte: Ämnesbeskrivning Fredag 15/9 8-10; kolla grupper och tider på hemsidan Lämna in slide(s) före 15.00 imorgon.
Läs merOH Slides F: Wide Area Networks
OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,
Läs merDA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se>
DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,
Läs mer8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS
Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW
Läs merIP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll
1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på
Läs merMattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser
Orientera på Internet Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar
Läs merKapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET Jens A Andersson ARP (1) 2 ARP (2) 3 1 Routing i en värddator Värddatorn måste veta Finns destinationen på eget nät/lan? Om inte, vilken är vägen ut från nätet/lanet?
Läs merInformationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström kommunikation Slideset 8 Agenda Datorkommunikation,
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).
Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK16 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2017-05-29
Läs merGrundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande rou-ngteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 STATIC ROUTING Router Generell uppgi: Hi
Läs merInstuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk
Läs merStora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs merAtt Säkra Internet Backbone
Att Säkra Internet Backbone Håkan Nohre @cisco.com SEC-210 5428_05_2002_c1 2002, Cisco Systems, Inc. All rights reserved. 1 Vad kan attackeras Attackera routrar/switchars förmåga att vidarebefordra data
Läs mer2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'
Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson 2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW YHUELIRJDWIRUPHOEODG PLQLUlNQDUHRFKVNULYPDWHULDO
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merAd-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se. Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005
Ad-Hoc Nätverk Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005 Chalmers Tekniska Högskola Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merOH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss
OH Slides E: Local Area Networks Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition, Addison-Wesley Longman Ltd., Essex,
Läs merÖvning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking
Övning 5 TS5 Datorkommuniktion - 4 Routing och Networking October 7, 4 Uppgift. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Solution.
Läs mer1. Internets Applikationer 8 poäng
1. Internets Applikationer 8 poäng 1a) Det som kallas för sockets används för att komma åt och leverera tjänster från Internets applikationer. Ponera att en värddator C kör webbserver med portnummer 80
Läs meratt det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40
Nätverk II / Routingoch switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C TGITT17 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs mer6. Blandade uppgifter
6. Blandade uppgifter 1. En digital TV-signal skall överföras på en analog kanal. TV-källan sänder bilder i form av en matris på 480x500 bildelement (pixels) med 32 olika intensitetsnivåer och med bildfrekvensen
Läs merNätverksteknik A - Introduktion till Routing
Föreläsning 8 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-02 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merDIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Nätverksskikt Agenda Host-till-host kommunikation IPv4 protokoll förbindelselös IPv4 protokoll otillförlitlig leverans IPv4 protokoll media oberoende Styrinformation
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna
Läs merPROJEKTSPECIFIKATION / FÖRSTUDIE MALMÖ HÖGSKOLAS CAMPUS NÄT
Författare Ändrad av Datum/Senast ändrad Revision Sida Stefan Enderberg Nils Johnn 2012-11-27 1.0 1(6) Ärende Uppdrag Uppdragsnr Projektspecifikation / Förstudie Genomgång och analys av Malmö Högskolas
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- Dokumentering 2.- Cisco Router och switch samt IOS 3.- Grundkonfigurationer 4.- Routing och Ethernet 5.- Routing classful och classless
Läs merDA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn
DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC
Läs merMAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager
MAC-(sub)lagret Datalänklagret är uppdelat i två sublager, LLC (Logical Link Control) och MAC (Media Access Control). MAC-sublagret har till uppgift att hantera anslutningen mot valt nät och LLC döljer
Läs merTentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk
Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett
Läs merIP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions
IP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions Datum 15-17 Maj, 2013 Stockholm I den här 3 dagars kursen inom avancerad routing kommer du att utveckla avancerade färdigheter, som hjälper dig att optimera
Läs merIntroduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2
DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda ARPANET
Läs merInternetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition
Läs merVarför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Läs merRouting med garanterad tjänstekvalitet i taktiska mobila ad hoc-nät
Juni 2003 ISSN 1650-1942 Metodrapport Katarina Persson Routing med garanterad tjänstekvalitet i taktiska mobila ad hoc-nät Avdelningen för Ledningssystem Box 1165 581 11 LINKÖPING TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT
Läs merÖvning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017
- 207 Routing och Networking December 5, 207 Uppgift. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Solution. When flooding is deployed,
Läs merAd-hoc-nätverk och spontana nätverk
1 Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk CNA Computer and Network Architectures laboratory 2 Översikt Inledning Ad-hoc-nätverk Vägval och vägvalsprotokoll Strömförbrukning Prestandautvärdering Spontana nätverk
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad
Läs merLokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion k (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren
Läs mer