info 3:00 Svenska RP-föreningen Söker bot mot ögonsjukdomen Retinitis Pigmentosa Innehåll 3. Årets informationsdag om RP 3. Ny ordförande 4. Årets stipendier 5. Rapport från ARVO 7. Bra belysning 10. Påminnelse om Usher 11. Styrelse och övriga funktionärer 12. På gång Juni 2000 Svenska RP-föreningen Gotlandsgatan 44 BV, 116 65 STOCKHOLM Telefon: 08-702 19 02 Postgiro 62 21 08-9, Postgiro 24 75 19-2 (gåvor) Redaktör: Caisa Ramshage, tfn 08-644 79 91, caisa.ramshage@srpf.a.se Ansvarig: Leif Pehrson, tfn 08-790 88 01, leif.pehrson@srpf.a.se Hemsida: http://www.srpf.a.se
Våra informationsmaterial K L AV E R T R A M P i RP-perspektiv heter en broschyr på 24 sidor, som dels tar upp en del medicinska och funktionella frågor och dels en del exempel på de grodor vi gör när vi ser som vi gör. Finns på svartskrift och kassett. V I TAMIN A I N F O R M ATION är en sammanställning på 22 sidor med 37 frågor och svar betr. vitamin A-tillskott som långtidsbehandling mot Retinitis Pigmentosa. Finns på svartskrift och kassett. KORT OM RP är skriven av leg. optiker Annika Jonsson. Skriften, som är på 24 sidor i storstil, ger en bra nulägesbeskrivning. Texten innehåller en del medicinska ord och uttryck, varav många är välkända för oss retinitiker, men de förklaras även i ett separat avsnitt. Finns på storstil, kassett och diskett. RP - EN ÄRFTLIG HISTORIA Skriven av retinitiker för retinitiker och deras familjer. Den ställer alla de vanliga frågorna, och ger svaren kring RP och närbesläktade ögonsjukdomar. 32 sidor, storstil, kassett och diskett. MITT LIV En berg- och dalbana av Jörgen Forsåker. En självbiografisk skildring av hur det är att växa upp och leva med Ushers syndrom, dvs både hörselskada och RP. 60 sidor, storstil, kassett och diskett. HANDIKAPPERSÄTTNING FÖR OSS MED RP är speciellt anpassad för retinitiker. Skriften beskriver reglerna, tar upp begreppet Ledsyn, har en mall för att visa hur just din synförmåga ser ut och berättar om ansökningsblanketten och läkarutlåtandet, samt ger exempel på så kallade merkostnader. Den finns på storstil, 20 sidor, på kassett och diskett. Våra informationsmaterial är kostnadsfria vid beställning av enstaka exemplar, annars 20 kr styck. Du beställer på föreningens telefon 08-702 19 02. Leveranstid ca 2 veckor. Flera av materialen finns även att hämta på vår hemsida: http://www.srpf.a.se. STUDIECIRKELMATERIAL Synskadades Riksförbund, SRF, har i samråd med föreningen tagit fram två studiematerial om RP. Det första är ett faktamaterial om RP och det andra om hur det är att leva med RP. Båda materialen bör studeras i grupp. De är kostnadsfria och kan beställas från SRF på tfn 08-39 90 00. 2
Föreningens informationsdag och årsmöte hölls i år på Syncentral Syd i Stockholm. Syncentral Syd är en av två syncentraler i Stockholms län och är belägen på Långbro gamla sjukhusområde i Älvsjö. Till årsmötet kom ett 30-tal medlemmar. Mötet började med att föreningens ordförande Leif Pehrson hälsade de närvarande välkomna och därefter vidtog sedvanliga årsmötesförhandl i n g a r. Till mötesordförande valdes Douglas Ahlsén från Syncentral Syd. I rask takt klubbades mötets behöriga utlysande, fastställande av dagordning, val av mötesfunktionärer, styrelsens verksamhetsberättelse för 1999, revisorernas berättelse, fastställande av balansräkning samt beslut om disposition av resultatet och ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter. Svante Anderson, Uppsala, valdes därefter till ny föreningsordförande efter Leif Pehrson, som undanbett sig omval. Leif blir dock kvar i styrelsen eftersom han valdes till kassör. Nya ordinarie i styrelsen är Egon Österbrand, Härryda, och Åsa Gunnarsdotter, Stockholm. Lars Görtz avgick som kassör och valdes till ersättare efter Tony Lindlöf. På de övriga ersättarplatserna blev det omval av Lena Söderlund, Eskilstuna, och Lennart Cederblad, Karlskrona, samt nyval av Kaj Nordquist, Stockholm. Caisa Ramshage, Anita Andersson och John Informationsdagen ÅRETS INFORMATIONSDAG OM RP av Svante Anderson 3 Sundholm valdes förra året och har ett år kvar av sina mandattider. Efter val av revisorer och valberedning avslutades den formella delen av årsmötet och lunchen kunde intagas i värdshuset som är inrymt i den f.d överläkarevillan. Eftermiddagen inleddes med att vi, i samarbete mellan de båda syncentralerna i Stockholms län, fick en presentation av vad en syncentral är och gör. Deltagarna delades in i grupper och fick besöka några stationer som presenterade olika delar av syncentralens verksamhet. Fastän jag varit kund hos min syncentral ett antal år så har jag inte fått en så samlad bild av verksamheten vid en syncentral förut. Ett stort tack till Syncentral Syd och Syncentral Nord och dess personal som ställde upp på en lördag för att delge oss denna information. Efter rundvandringen utdelades föreningens uppmuntringsstipendium till Anita Dath, Stockholm, resestipendium till Per Arne Blomberg, Syncentral Syd, och eldsjälsstipendiet till Agneta Elfving, Örebro. Informationsdagen avslutades med att Fredrik Gosh från ögonkliniken vid Universitetssjukhuset i Lund förmedlade senaste nytt om RP-forskningen från den stora årliga ögonläkarkongressen ARVO i Florida som hölls i början av maj.
Informationsdagen Ny ordförande av Caisa Ramshage RP-föreningen har funnits nu i 10 år och som dess tredje ordförande valdes Svante Anderson. Han efterträder Leif Pehrson som efter många år som föreningens ordförande valt att trappa ned. Han kvarstår dock i styrelsen och tar nu över sysslan som kassör. Tack Leif för din insats som ordförande. Under din ledning har föreningen stabiliserats och RP-info har fått ett proffsigt utseende och ett innehåll som väl täcker de flesta aspekter på sjukdomen RP. Svante Anderson kommer från Uppsala och har under några år funnits med i föreningens styrelse som vice ordförande. Specialintressen inom RP är medicinska och internationella RP-frågor. Han är 53 år, gift med Elisabet och tillsammans har de sonen Mikael. Svante är bosatt i Uppsala och arbetar fortfarande heltid på institutionen för miljöanalys vid SLU (Sveriges Lantbruks Universitet) som systemerare, d.v.s med datorer. Tidigare har Svante varit aktiv inom SRF Uppsala Kommun som styrelsemedlem och kassör, En hel del av er har träffat på honom på Enter Rehab Center, f.d SRF Rehab, i Uppsala där han medverkat i olika kurser som t.ex Se dåligt. Må bra, För dig med RP. Han undervisar också synskadade i användandet av datorer och datorprogram på uppdrag av bl.a Enter och Försäkringskassan. Svantes övriga intressen omfattar naturligtvis datorer men där finns även amatörradio, friluftsliv, resor, vin, folkdans och folkmusik. Årets stipendier av Leif Pehrson UPPMUNTRINGSSTIPENDIET Svenska RP-föreningens uppmuntringsstipendium utdelas årligen till person eller grupp av personer som på ett efterföljansvärt sätt hittat på något som är till gagn för oss retinitiker. Styrelsen har beslutat att 2000 års uppmuntringsstipendium på 3 000 kr skall tilldelas Anita Dath, Stockholm. Anita Dath får stipendiet för sitt entusiastiska arbete med dövblinda, däribland retinitiker med Ushers syndrom, som är en kombination av 4 ögonsjukdomen retinitis pigmentosa (RP) och hörselnedsättning. I sin roll som konsulent vid SIH, Statens Institut för Handikappfrågor i skolan, har Anita Dath insett värdet av och i praktisk handling i östra Svealand skapat ett informellt nätverk för informationsutbyte om dövblindhet. På detta sätt har företrädare för vård, hjälpmedel, utbildning, rehabilitering och handikapporganisationer givits möjlighet till regelbundna träffar och erfarenhetsutbyte. Anita Dath har lagt ner mycket energi
Informationsdagen på att informera omgivningen om dövblindhet, ett handikapp som inte många har kunskaper om. Hon har månat om gruppen dövblinda och även lagt ner mycket arbete på att stötta de enskilda personerna. ROLF KLANGEBJERS ELDSJÄLSSTIPENDIUM Som en hyllning till eldsjälen Rolf Klangebjer på hans 60-årsdag den 16 februari 1999 har RP-föreningens styrelse beslutat att inrätta ett eldsjälsstipendium i hans namn. Stipendiet som är på 3 000 kr utdelas årligen till föreningsmedlem eller grupp av medlemmar, som i Rolf Klangebjers anda, bedrivit lokal verksamhet för retinitiker. Styrelsen har beslutat att 2000 års eldsjälsstipendium skall tilldelas Agneta Elfving, Örebro, för hennes mångåriga insatser för den lokala verksamheten i Örebro län. Alltsedan början på 1990-talet har Agneta Elfving samlat retinitiker till träffar och cirklar. Dessa sammankomster har betytt mycket för deltagarna och givit tillfälle att ventilera många vardagliga problem och utbyta erfarenheter och goda råd. Agneta Elfving har med sin fixarnatur, idérikedom och sitt kunnande gjort träffarna viktiga för deltagarna genom att knyta samman gruppen och ge verksamheten ett intressant innehåll. RESESTIPENDIET Svenska RP-föreningens resestipendium utdelas årligen till person eller grupp av personer, som har anknytning till den organisation som genom sin gästfrihet eller på annat sätt bidragit till arrangemangen kring våra årsmöten. Styrelsen har beslutat att 2000 års resestipendium på 5 000 kr skall tilldelas synpedagog Per Arne Blomberg, Syncentral Syd, Stockholm Resestipendiet är avsett att användas för att hämta hem information om något förhållande inom RP-området som kan vara till glädje för stipendiaten och dennes arbetskamrater. En kort reserapport, i form av en artikel att publiceras i föreningens tidning, är alltid uppskattad. Rapport från ARVO av Fredrik Gosh, Ögonkliniken, Lund Årets A RVO möte (Association for Research in Vision and Ophthalmology) gick av stapeln i Fort Lauderdale 30 april - 5 maj. En mängd nyheter inom ögonforskningen presenterades av ca 5 000 forskare från hela världen. Ingen klinisk behandlingsmetod är 5 ännu tillgänglig för RP men några viktiga nyheter inom diagnostiken och uppföljning framkom: Användandet av multifokal elektroretinogram (MF-ERG) är nu spritt till de flesta stora ögonkliniker. Metoden ger möjlighet till bättre diagnostik och
Informationsdagen uppföljning av mindre kvarvarande synrester och är även värdefull inför planering av eventuell framtida terapi för att klarlägga hur olika former av RP drabbar retinas (näthinnans) regioner. Teorier kring RP har visat att vissa gener är förändrade. Detta leder till att det som genen producerar d.v.s proteinerna blir förändrade. Antingen kan man få en upplagring av ett felaktigt protein vilket leder till celldöd eller saknar man helt produktion av ett protein. DNA-strängen består av ett antal s.k nukleotider som binder specifikt till varandra. Komplementärt DNA är alltså en spegelbild av det riktiga DNAt. Messenger RNA bildas av DNA och fungerar som en planritning för hur proteinet skall byggas upp. A l l t s å finns mrna för ett visst protein är det högst sannolikt att själva proteinet produceras. Microarray är en ny teknik för att bestämma vilka proteiner som uttrycks i en vävnad. Principen är en platta med små koppar beklädda av komplementärt DNA (c-dna) vilket binder in till specifikt messenger RNA (m-rna). På en och samma platta kan tusentals analyser göras vilket innebär en betydande tidsvinst och en möjlighet att jämföra frisk och sjuk vävnad bättre än tidigare. Tre forskningsområden är särskilt intressanta när det gäller experimentell behandling av RP nämligen tillväxtfaktorer i retina, genterapi och retina transplantation. Den för tillfället mest använda tillväxtfaktorn i djurmodeller av RP är CNTF (Ciliary Neuro Trophic Factor). Liang med kollegor från Philadelphia och New Orleans fann att genen för CNTF kan inkorporeras i retinala celler med hjälp av virus. Mycket god räddnings effekt av fotoreceptorerna sågs i mikroskop med denna behandling. Funktionen hos fotoreceptorerna be-fanns dock fortfarande vara nedsatt på ERG. På genterapisidan rapporterade Robin Ali från London om hur man lyckats få in periferin-genen i möss som saknar denna gen. Återigen användes virus för att överföra DNA till de retinala- cellerna och mycket god både morfologisk (vävnadssnitt) och funktionell (ERG) räddningseffekt sågs. Vad gäller retinal transplantation, har nu försök pågått i drygt 10 år. I år rapporterade Robert Aramant och Mag-dalena Seiler från Louisville, Kentucky att transplantat kan bilda förbindelser till hjärnan och även överföra elektriska impulser. Från vår egen grupp i Lund visades att transplantation mellan olika djurarter är möjlig utan att hämma värdens immunförsvar. Transplantationer av stamceller diskuterades livligt på mötet. Stamceller är multipotenta d.v.s att de har en inneboende förmåga att bilda de olika celltyper som ingår i respektive vävnad. Man har nu hittat stamceller i både hjärna och retina och transplanterat dessa till både normal och sjuk retina. Karin Warfvinge och Anita Blixt från Lund visade att cellerna överlever lång tid och att de återfinns i alla retinas lager. Arbetet inriktas nu på att undersöka om stamcellerna kan bli specifika retinala celler och i så fall ersätta sjuka celler. 6
Bra belysning av Anders Liljefors, KTH Detta är den avslutande artikeln om Ljuset och seendet av Anders Liljefors, som är professor i Belysningsteknik vid Kungl Tekniska Högskolan. När vi söker svar på frågan om vad som är bra belysning för seendet har vi i första hand anledning att studera hur ljuset berättar om kontraster i vår omgivning. Synsinnet söker information på ett synnerligen aktivt sätt. Denna aktivitet sker till stor del omedvetet. Den ligger i synsinnets sätt att arbeta. Antingen vi vill det eller inte dras blicken automatiskt till synfältets ljusaste delar. Samtidigt som blicken avsöker dessa ljusa delar, arbetar hjärnan på att tolka vad blicken via näthinnans nervimpulser förmedlar. Hjärnan söker en mening i vad ögat ser, genom att uttolka det mönster av kontraster i ljushet och färg som synfältet innehåller. Vår möjlighet att tolka detta kontrastmönster, har att göra med hur tydligt kontrasterna framträder. Observera att tydlig i detta sammanhang inte bara har innebörden skarp gränslinje utan också tydliga fältkontraster och ljushetsgradienter. Belysning berättar om kontraster De krav som god belysning bör uppfylla kan härledas ur synsinnets arbetssätt. Olikheten i synfunktionerna leder till väsentligt olika krav på vad som är bra belysning för resp synfunktion. Kraven knyts dels till upplevelser av emotionell art, dels till information som inte bara skall uppfattas, utan också uttolkas till sin innebörd. I sin iver att förstå söker hjärnan en mening i det mönster av kontraster i ljushet och färg som synfältet innehåller. Synsinnet är utomordentligt väl utvecklat för att avläsa och uttolka dessa kontraster, även när de är mycket svaga. Möjligheten att tolka kontrastmönster har bl.a att göra med hur tydligt kontrasterna framträder, och hur väl man förstår vad man ser. Observera att tydlig i detta sammanhang har innebörden lätt att avläsa. Är kontrasterna svåra att uppfatta, försvåras också tolkningen av vad ögat ser. Hjärnans aktivitet ökar då för att klara denna uppgift. Ju svårare den är, desto mer arbetar hjärnan. Sam-tidigt söker ögat information där sådan finns att hämta, d.v.s där kontrasterna är påtagligast. 7 Uttolkning av synfältets kontraster Avgörande för detaljseendets funktioner är uppfattningen av de gränslinjer som beskriver synobjektets kritiska detaljer, d.v.s kontraster med skarp
gräns. Dessa kan däremot inte uppfattas av omgivningsseendet, då receptorernas täthet i denna del av näthinnan inte medger någon synskärpa av det slag vi har i detaljseendet. Däremot har omgivningsseendet förmågan att genom uttolkning av oskarpa kontraster och gradienter förmedla information av rumslig art. Denna i sin tur kan inte uppfattas av detaljseendet. Det är således två starkt specialiserade synfunktioner, som tillsammans ger synsinnet dess förmåga att ge visuella upplevelser av såväl helhet som detaljer. Omgivningsseendet omfattar omgivningen t.o.m långt utanför aktuellt synfält. Seendets orienterande funktion är påtaglig. Blicken rör sig snabbt i olika riktningar och ger en närmare uppfattning om hur omgivningen är beskaffad. När ögat sveper över ett rum, registreras kontraster, skillnader i ljushet och färg. Att se bra i detta sammanhang handlar om att uppfatta rummet på ett tillförlitligt sätt i dess tre dimensioner. Det är härvid inte fråga om att se tydligt i bemärkelsen skarpt, utan att få tydlig information om rumslighet, avg r ä n s n i n g a r, föremål, avstånd och andra visuella egenskaper som beskriver omgivningen. Rumsytor som kan avläsas i relation till varandra bidrar till en säkrare rumsuppfattning. Omgivningsseendets synobjekt kan beskrivas som ett tredimensionellt kontrastmönster, som visar rumsliga förhållanden mellan avgränsade fält, bestämda av ljushet, färg och textur. Skillnaderna i ljushet och färg mellan dessa fält benämns fältkontraster. Av grundläggande betydelse för omgivningsupplevelsen är också de gradienter som dessa fält uppvisar. Tillsammans beskriver dessa förhållanden omgivningens visuella mönster, som ger basinformation för seendet som helhet. Ljus- och rumsupplevelse Även om synsinnets uttolkning av dessa mönster är synnerligen komplex, kan grunddrag ändå urskiljas. Stereoseendet, förmågan till djupseende i den del som är gemensam för båda ögonen, är av underordnad betydelse för rumsuppfattningen. Rumsseendet tar stöd i en rad andra faktorer. Rumslighet, djup, tredimensionalitet, föremål i förhållande till bakgrund och föremålsform tolkas bl.a ur förhållandet ljus/skugga och ljusets riktning i förhållande till rummet. Olikheter i ljushet avläses bl.a som belysta och skuggade ytor som ger uppfattning om form och ljusriktning. Tydliga variationer kan underlätta tolkningen, medan monoton ljushet som tidigare nämnts ger sämre tolkningsförutsättn i n g a r. Synsinnets uttolkning kan också försvåras av överinformation, när variationen börjar bli kaotisk. Förmågan att uppfatta och uttolka omgivningen, förbättras inte generellt av högre belysningsstyrka, inte heller av ökad jämnhet hos belysningen. Tvärtom är ljushetsvariationer önskvärda för att skapa sådana kontraster, som underlättar synsinnets tolkning och bidrar till en tillförlitlig omgivningsupplevelse. För upplevelsen av t.ex rumslighet, atmosfär, orienterbarhet är därför ljusfördelningens betydelse kanske mest 8
framträdande. Genom denna bestäms förhållandet mellan ljusare och mörkare partier liksom skuggor och reflexer. Man kan tycka att en alldeles jämn belysning i ett rum skulle redovisa detta utan förvanskningar. Jämnhet används ibland som ett allmänt uttryck för belysningens kvalitet. Detta är korrekt när det gäller detaljseendet. För omgivningsseendet däremot, ger en alltför jämn belysning ringa ledning för synsinnets uttolkning. Helt jämnt belyst är en yta och dess läge i rummet svårare att uppfatta än om den beskrives genom en ljushetsgradient. Vid extrem jämnhet kan även ytans textur upplösas i något diffust. Jämnt fördelad belysning från många armaturer ger också föga beskrivande svaga skuggor, som därtill är svåra att uttolka därför att ljusriktningen är oklar. Det alldeles jämna ljuset har också en monotoni som ger livlösa, vanligen trista rum. av annat slag än de som underlättar detaljseendet. Seendet måste behandlas som den helhet det är, och inte göras liktydigt med detaljseende. Att se detaljer Avgörande för en god synprestation hos detaljseendet är att de kontraster som beskriver det man vill se ska framträda så tydligt som möjligt. Ju bättre egenkontrast synuppgiften har, desto mindre beroende blir man av belysningen. Svart text på vitt papper är lättare att läsa än om papperet är t.ex mörkgrått. Synarbetet betingas också av detaljstorleken. Ju mindre detaljerna är, desto mer betyder belysningen för uppfattbarheten. För de flesta krävande synuppgifter är det ljusets riktning som avgör hur väl kontrasterna uppträder i arbetsmaterialet. Detta gäller i synnerhet tredimensionella detaljer där synbarheten är direkt beroende av de kontraster som framträder genom skuggor eller reflexer. Varierar däremot belysningen i rummet tar synsinnet hjälp i kontraster genom ljus och skugga. Den varierade belysningen ger ljushetsgradienter som beskriver förhållanden mellan ljus och rumsytor. Därigenom förtydligas rumsytornas lägen. Ljushetsgradienter på de stora rumsytorna gör dem således lättare avläsbara än om de har jämn ljushet. Kan även väggens textur uppfattas, beskrivs därigenom även väggens ytmaterial och dess rumsavgränsande inverkan, och bidrar till en säkrare rumsuppfattning. De belysningsegenskaper som underlättar omgivningsseendet är således 9 Den vanligaste orsaken till kontrastförsämring är olämplig ljusriktning som ger skuggor eller blänk av synförsvårande slag. Deras negativa inverkan kan i viss mån kompenseras med mera ljus. Det kräver emellertid en så avsevärd ökning av belysningsstyrkan, att det i praktiken inte är någon bra utväg. För att ge detaljseendet goda synbetingelser bör man främst vara noga med ljusriktningen vid en arbetsplats. Ljusriktning snett bakifrån vänster gäller vanligt skrivbordsarbete, och är ingen allmängiltig rekommendation. Varje arbetsplatstyp ger sina speciella
förutsättningar för armaturens placering och dess belysningsegenskaper. Belysningskrav Seendet handlar i första hand om rum. Ändå har rumsliga förhållanden länge åsidosatts i belysningsplaneringens teori och praktik. Synprestation i arbetet har använts som grund för belysningskrav sedan tjugotalet. Men inte ens arbete handlar bara om att se bra, utan även om att må bra i rummet där man arbetar. Ergonomi liksom synergonomi måste gälla hela människan. Begreppet synprestation tillämpat på rumsseendet leder till belysningskrav, som bl.a har att göra med emotionella och arkitektoniska kvaliteter som orientering, rumslighet och atmosfär. Människans reaktioner på ljusstrålning och synsinnets arbetssätt är en given utgångspunkt för de krav som bra belysning bör uppfylla. Den visuella upplevelsens delfaktorer uppträder alltid i samverkan och kan inte isoleras från varandra. För var och en av dessa faktorer kan vissa regelmässiga samband påvisas, som t.ex hur färg inverkar på uppfattningen av rum, hur textur inverkar på uppfattningen av färg. Synupplevelsen är till sin art så komplex, att några fullständiga svar på frågan om vilka villkor som gäller för visuell perception inte står att finna. EFTERORD FRÅN REDAKTIONEN: Detta är den sista artikeln i Anders Liljefors serie om belysning. Artiklarna ger inte svar på hur god belysning är just för dig. Som framgår av artiklarna är god belysning inte mätbar utan en upplevelse. Ljus upplevs olika av olika personer även när dessa har normal syn. För oss synskadade blir upplevelsen ännu mera komplex eftersom våra olika synnedsättningar spelar in. God belysning är alltså något individuellt och vad den ene retinitikern upplever som bra ljus kan vara katastrofalt för en annan. Vad var då avsikten med dessa artiklar eftersom de inte kan lösa den enskildes speciella problem. Jo att väcka tankar om ljus och den egna ljusupplevelsen, så att man bättre förstår varför ljus i vissa fall känns besvärande och i andra fall känns behagligt. Påminnelse om Usher Du som har både RP och hörselskada glömmer väl inte att svara på de frågor du fått från Hörselvården på Sahlgrenska universitetsjukhuset. Om du tappat bort brevet ring 031-342 16 05. 10
Styrelse och övriga funktionärer Styrelse Föreningsordf: Svante Anderson, svante.anderson@srpf.a.se Bost: 018-30 17 63, arb: 018-67 30 02 Kassör: Leif Pehrson leif.pehrson@srpf.a.se Bost: 08-514 302 21, arb: 08-790 88 01 Sekreterare: Caisa Ramshage caisa.ramshage@srpf.a.se Bost: 08-644 79 91 Bitr sekr: Åsa Gunnarsdotter asa.gunnarsdotter@srpf.a.se Bost: 08-97 26 35 Medlemskontakt: John Sundholm john.sundholm@srpf.a.se Bost: 08-94 65 49 Ledamot: Anita Andersson Bost: 08-32 81 81 (helst sönd 10-12) Kontaktperson för A, B, C, I-län Ledamot: Egon Österbrand egon.osterbrand@srpf.a.se Bost: 031-88 07 27 Ersättare: Lars Görtz lars.gortz@srpf.a.se Bost: 08-712 68 01, arb: 08-798 98 73 Ersättare: Lena Söderlund lena.soderlund@srpf.a.se Bost: 016-21 58 65 Kontaktperson för D, E, T, U-län Ersättare: Lennart Cederblad Bost: 0455-499 35 Kontaktperson för F, G, H, K, L M-län Ersättare: Kaj Nordquist kaj.nordquist@srpf.a.se Bost: 08-38 91 34 Övriga kontaktpersoner N,OPR,S-län: Tina Kärrberg tina.karrberg@srpf.a.se Bost: 031-69 19 12 W-län: Barbro Fagerström barbro.fagerstrom@srpf.a.se Arb: 0243-62 49 94 X, Y, Z-län: vakant AC, BD-län: Mats Berglund mats.berglund@srpf.a.se Bost: 0934-300 65 Revisorer Revisor Rudi Hedvall rudi.hedvall@srpf.a.se Bost: 08-702 04 04 Revisor: Bengt Bengtsson bengt.bengtsson@srpf.a.se Bost: 046-14 88 26 Ersättare: Rolf Klangebjer rolf.klangebjer@srpf.a.se Bost: 08-641 59 61 Ersättare: Tony Lindlöf tony.lindlof@srpf.a.se Bost: 08-766 48 66 Valberedning Sammankallande: Rolf Klangebjer rolf.klangebjer@srpf.a.se Bost: 08-641 59 61 Ledamot: Agneta Elfving agneta.elfving@srpf.a.se Bost: 019-25 25 49 11
Returadress: Svenska RP-föreningen Gotlandsgatan 44 BV, 116 65 STO C K H O L M FÖRENINGSBREV Återsändes därför att adressaten är okänd adressaten har flyttat ny adress är: BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING. Vid definitiv flyttning, återsänd med uppgift om nya adressen. Glöm inte Ditt bidrag till vår forskningsfond, postgiro 24 75 19-2. På gång Lördag 9 september, Växjö: Syncentralen. Fredagen 10 november. RP-dag i Jönköping: SRF i samarbete med Syncentralen. Utgivningsplan för år 2000 Nr 4: 25 september Nr 5: 25 november RP-info utkommer på storstil, kassett och punktskrift. Tala om önskemål om ändrat läsmedium eller adressändring på tel nr 08-756 90 00. Manusstopp för nr 4/ 2000 är den 1 september. Tryck KTH, Högskoletryckeriet, Stockholm 2000