Svenska RP-föreningen. Söker bot mot ögonsjukdomen Retinitis Pigmentosa. Infodag om RP den 13 maj

Transkript

1 info 2:00 Svenska RP-föreningen Söker bot mot ögonsjukdomen Retinitis Pigmentosa Innehåll 3. Infodag om RP den 13 maj 4. Dagordning vid årsmötet Tillägg till verksamhetsberättelsen 5. Aktuella projekt vid Retinacenter i Lund 7. Sahlgrenska skriver brev till medlemmarna 8. Ljus i rum 15. Mörkret är inte längre ett bekymmer 16. På gång April 2000 Infodag om RP den 13 maj Svenska RP-föreningen Gotlandsgatan 44 BV, STOCKHOLM Telefon: Postgiro , Postgiro (gåvor) Redaktör: Caisa Ramshage, tfn , caisa.ramshage@srpf.a.se Ansvarig: Leif Pehrson, tfn , leif.pehrson@srpf.a.se Hemsida:

2 Våra informationsmaterial K L AV E R T R A M P i RP-perspektiv heter en broschyr på 24 sidor, som dels tar upp en del medicinska och funktionella frågor och dels en del exempel på de grodor vi gör när vi ser som vi gör. Finns på svartskrift och kassett. V I TAMIN A I N F O R M ATION är en sammanställning på 22 sidor med 37 frågor och svar betr. vitamin A-tillskott som långtidsbehandling mot Retinitis Pigmentosa. Finns på svartskrift och kassett. KORT OM RP är skriven av leg. optiker Annika Jonsson. Skriften, som är på 24 sidor i storstil, ger en bra nulägesbeskrivning. Texten innehåller en del medicinska ord och uttryck, varav många är välkända för oss retinitiker, men de förklaras även i ett separat avsnitt. Finns på storstil, kassett och diskett. RP - EN ÄRFTLIG HISTORIA Skriven av retinitiker för retinitiker och deras familjer. Den ställer alla de vanliga frågorna, och ger svaren kring RP och närbesläktade ögonsjukdomar. 32 sidor, storstil, kassett och diskett. MITT LIV En berg- och dalbana av Jörgen Forsåker. En självbiografisk skildring av hur det är att växa upp och leva med Ushers syndrom, dvs både hörselskada och RP. 60 sidor, storstil, kassett och diskett. HANDIKAPPERSÄTTNING FÖR OSS MED RP är speciellt anpassad för retinitiker. Skriften beskriver reglerna, tar upp begreppet Ledsyn, har en mall för att visa hur just din synförmåga ser ut och berättar om ansökningsblanketten och läkarutlåtandet, samt ger exempel på så kallade merkostnader. Den finns på storstil, 20 sidor, på kassett och diskett. Våra informationsmaterial är kostnadsfria vid beställning av enstaka exemplar, annars 20 kr styck. Du beställer på föreningens telefon Leveranstid ca 2 veckor. Flera av materialen finns även att hämta på vår hemsida: STUDIECIRKELMATERIAL Synskadades Riksförbund, SRF, har i samråd med föreningen tagit fram två studiematerial om RP. Det första är ett faktamaterial om RP och det andra om hur det är att leva med RP. Båda materialen bör studeras i grupp. De är kostnadsfria och kan beställas från SRF på tfn

3 Infodag om RP den 13 maj Vilken hjälp kan man som retinitiker få från en syncentral? Är det ett ställe där man kan få en läsbandspelare eller riskera att få en käpp eller kanske en datoranpassning. Nej inte bara detta. Kom så får du veta mer. Du som inte kommit i kontakt med en syncentral har mycket att få reda på. Även du som redan har kontakt med din syncentral kan säkert fånga upp en del tips och tankar. Årets informationsdag arrangeras i samarbete med syncentralerna i Stockholms län. Vi retinitiker får tillfälle att träffa varandra, bli informerade om synrehabilitering och bli uppdaterade om det medicinska forskningsläget. Tidpunkt: Lördag den 13 maj 2000, kl Plats: Hörsalen, Syncentral Syd, Stockholm Taxiadress: Syncentral syd i gamla Långbro sjukhus, Älvsjö. Infart från Mikelsbergsvägen till hus 27 mitt emot Värdshuset. Tunnelbana: till Fruängen, 10 minuters promenad till syncentralen. Pendeltåg: till Älvsjö, buss 173 kl 10.15, buss 163 kl Anmälan: För att vi skall kunna arrangera lunchen behöver vi din anmälan senast måndagen den 8 maj till föreningens telefonsvarare på Telefon: Mer information och frågor: Leif Pehrson, tfn Program: 11.00: Årsmöte 12.00: Lunch (föreningen bjuder) 13.00: Syncentralen till vår hjälp : Utdelning av rese-, uppmuntrings- och eldsjälsstipendierna 15.15: Nytt från forskningsfronten 16.00: Avslutning Dagordning vid årsmötet Mötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Fråga om mötets behöriga utlysande 4. Fastställande av dagordningen 5. Val av mötesfunktionärer (mötesordförande, protokollförare samt två justerare/rösträknare) 6. Styrelsens verksamhetsberättelse för Revisorernas berättelse 8. Fastställande av balansräkningen samt beslut om disposition av resultatet 9. Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter 3

4 10. Ersättningar till styrelseledamöter, revisorer och valberedningens ledamöter 11. Styrelsens förslag till budget samt årsavgift för 2001 (föreslås bordlagd till höstmötet) 12. Val av a. ordförande på 1 år b. kassör på 2 år c. 2 styrelseledamöter på 2 år d. 4 arbetande ersättare på 1 år 13. Val av en revisor och en revisorssuppleant på 2 år 14. Val av valberedning 15. Ev motioner 16. Övriga frågor 17. Mötets avslutande Tillägg till verksamhetsberättelsen Genom ett misstag blev Bengt Bengtssons namn felstavat i verksamhetsberättelsen för 1999 som ingick i förra numret av RP-info. Vidare föll nedanstående texter om uppmuntrings- och eldsjälsstipendierna bort. Uppmuntringsstipendiet 1999 års uppmuntringsstipendium på 3000 kr delades ut till synpedagog Kerstin Wikström, Vindelns folkhögskola. I maj 1996 tog Kerstin Wikström initiativ till att samla ett 30- tal retinitiker från Västerbotten och Norrbotten till en RP- kurs på Vindelns folkhögskola. Kerstin Wikströms initiativ har blivit en förebild för liknande träffar och kurser på andra håll. För oss med RP betyder det oerhört mycket att få träffa andra med liknande problem och upplevelser. När nu retinitiker från Västerbotten och Norrbotten åter gavs möjlighet att samlas på Vindelns folkhögskola i mars 99 ville vi uppmärksamma Kerstin Wikströms initiativ genom att tilldela henne årets uppmuntringsstipendium. Eldsjälsstipendium Som en hyllning till eldsjälen Rolf Klangebjer på hans 60-årsdag den 16 februari 1999 har styrelsen beslutat att inrätta ett eldsjälsstipendium i hans namn. Stipendiet som är på 3000 kr utdelas årligen till föreningsmedlem eller grupp av medlemmar, som i Rolf Klangebjers anda, bedrivit lokal verksamhet för retinitiker. Styrelsen beslöt att det första eldsjälsstipendiet skall tilldelas Rudi Hedvall och Kerstin Nordin, för den entusiasm och glädje de spridit genom att sedan ett par år hängivet organisera RP-pubar med gästframträdande på Brukarhuset i Stockholm. I fortsättningen fattas beslut om stipendiemottagare av föreningsstyrelsen i samråd med Rolf Klangebjer. 4

5 Aktuella projekt vid Retinacenter i Lund av professor Berndt Ehinger I förra numret berättade Berndt Ehinger om Wallenberg retinacentrum i Lund. Knut och A l i c e Wallenbergs stiftelse har givit 15 miljoner kronor för att förstärka retinaforskningen. Här fortsätter Berndt Ehinger med att beskriva aktuella forskningsprojekt och de senaste framstegen. Näthinnan i ögat kan liknas vid filmen i en kamera. Näthinnan (retina) sitter i bakre delen av ögat och fångar upp ljuset som faller in genom linssystemet i ögats främre delar. I näthinnan omvandlas ljuset till nervsignaler som leds i hjärnan via synnerven. Näthinnan är ett högt specialiserat organ som ofta degenererar. Man räknar med att var tretusende invånare i Sverige är drabbad. Detta gör att detta är bland de allra vanligaste orsakerna till synskada på människor i arbetsför ålder. Tar man med åldersberoende degeneration av näthinnans gula fläck blir siffrorna ännu mycket högre. Bortåt var fjärde eller var femte av oss kommer att förlora läsförmågan på grund av problem med gula fläcken de sista åren av vår levnad, en mycket hög siffra. RP-typ och prognos Docent Sten Andréasson (med medarbetare: doktor Vesna Ponjavic och på avdelningen för klinisk kemi docent 5 Magnus Abrahamsson och doktor Ulf Ekström). Tillsammans med olika kemister världen runt, inklusive medarbetarna i Lund, har vi i nu rätt många patienter identifierat det fel i näthinnans ämnesomsättning som leder till att den degenererar. Metoden vi använder är att vi går via cellens nukleinsyror (oftast DNA) som skvallrar om hur olika enzymer och andra äggviteämnen ser ut, så kallad molekylärbiologisk teknik. Vi jämför sedan felet med de symptom patienten har, bland annat med avancerad elektrisk undersökning (s.k. multifokal-erg). Vi försöker på detta vis skapa bättre reda bland de nu kanske flera hundra olika varianter av näthinnedegenerationer som det börjar se ut som om det finns. För patienterna betyder detta att vi ofta kan ge exakt besked om vilken sjukdom de lider av (vilket är av mycket större psykologiskt värde än många anar) och att vi kan ge dem en god prognos, vilket alltid upplevs som en lättnad, även om beskedet inte alltid är vad man hoppats på. På sikt håller vi därmed också beredskap för att sätta in behandling så snart bra sådan dyker upp. Vi har goda förhoppningar om att detta skall bli verklighet. De behandlingar som finns i dag är antingen inte särskilt effektiva eller också gäller de enbart mycket sällsynta varianter av degenerationer av näthinnan.

6 Transplantationer Doktor Fredrik Ghosh, (medarbetare doktoranderna Johan Wasselius, dr. Ola Rauer): Vi har nyligen visat att man med förbättrad kirurgisk teknik kan få mycket prydliga näthinnetransplantat, så prydliga att de är svåra att skilja från en normal näthinna. Dessa prydliga transplantat överlever betydligt bättre än tidigare typer, så bra att vi oväntat ser att också vuxen näthinna låter sig transplanteras med framgång. I viss utsträckning börjar vi också se att transplantatet kopplar upp sig på värddjurets nervceller så att det börjar se ut som om signaler verkligen överförs från transplantat till värddjur. Dessa nya observationer börjar ge förhoppningar om att kanske kan man i framtiden tänka sig att använda transplantat från vuxna donatorer, vilket dramatiskt ökar tillgången på vävnad för transplantat. Vi har också börjat se att transplantat mellan olika djurslag (råtta till kanin) kan låta sig göras utan att man behöver trycka ned immunförsvaret. Kanske kan man då i framtiden tänka sig att använda transplantat från specialuppfödda grisar med låg immunogenicitet? Johan Wasselius gör också grundläggande studier på hur näthinnans nervceller fungerar, och injicerar för ändamålet färger i celler med hjälp av ett speciellt mikroskop. De injicerade cellerna färgas sedan på olika vis för att se vilken typ de är och vilka sorters receptorer de har. Så småningom hoppas vi på att kunna använda denna teknik för att se hur transplantat kontaktar värddjurets näthinna. Doktor Maria Thereza Perez (medarbetare doktoranden Yiqin Zhang): Reglersystem för programmerad celldöd i retina (apoptos). Kontakter mellan transplantat och värdnäthinna. Näthinnan förtvinar (degenererar) på patienter därför att det uppträder mer så kallad programmerad celldöd i dem än vad det skall. Det är alltså viktigt att studera hur denna reglering går till. Doktor Perez har bl. a. sysslat med detta. Det är också viktigt att förstå hur näthinnetransplantat bildar kontakter med värdnäthinnan, och doktor Perez har nyligen utvecklat en särskild teknik för att se sådana. Hon använder den för att analysera transplantats utveckling på framför allt råttor, både normala och med ärftlig degeneration av näthinnan. Ett särskilt glykoprotein, neurocan, tycks vara inblandat i regleringen av dessa kontakter, och doktor Perez studerar dem. Stamceller Dr. med. sci. Karin Warfvinge (medarbetare doktoranderna dr. Christina Kamme och dr. Anita Blixt): stamcellstransplantationer i retina Stamceller tilldrar sig för närvarande mycket stort vetenskapligt intresse. De är celler som har kvar förmågan att kunna utveckla sig till olika mogna celltyper. Det har tidigare varit omöjligt få tag på sådana, men nu har detta börjat ändra sig. Karin Warfvinge har hittat ett par cell-linjer, skapade av dr. E. Snyder vid Harvard University, som beter sig mycket snällt när man sätter dem i eller vid en råttas näthinna. Vi har tidigare prövat andra sådana här stamcellslinjer, men de har 6

7 vuxit mycket okontrollerat och förstört värdens näthinna, vilket naturligtvis inte är önskvärt. För råttor betyder detta att om de har en näthinnesjukdom som beror på att det saknas något som friska nervceller producerar, så kan vi nu bota dem. Förhoppningen är att vi eller andra laboratorier skall få fram celltyper som kan göra samma sak på människor. Odlade näthinnor Professor Theo van Veen, Doc Kjell Johansson: Vi vill kunna styra hur näthinnetransplantat utvecklas, och i synnerhet vill vi se hur olika s. k. tillväxtfaktorer påverkar dem. Kjell Johansson har därför skapat ett system för att odla näthinnor baserat på vårt samarbete med professor Theo van Veen i Göteborg. Vi kan nu få näthinnor från råttfoster att utvecklas fint i odlingen så att de nästan blir som normala näthinnor. Men bara nästan, och det är detta nästan som är poängen: vi testar nu hur olika stimuleringar, ämnen (tillväxtfaktorer) och odlingsmiljöer påverkar utvecklingen. Behandling? Någon riktigt bra behandling av degenerationer i näthinnan finns ännu inte, men den mycket snabba utvecklingen av kunskaper om hur nerver i näthinnan fungerar har lett till att forskarna vågar börja tro att bra behandlingsmetoder kan komma fram inom inte alltför orimligt lång tid, kanske redan om några år. Inte genast alltså, men ändå inte så långt bort att det verkar alldeles hopplöst. Sahlgrenska skriver brev till medlemmarna av Leif Pehrson På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg forskar man sedan länge kring Ushers syndrom. Vid Ushers syndrom har man RP kombinerad med hörselnedsättning och ibland även balansproblem. Professor Claes Möller försöker nu göra en kartläggning av hur många i Sverige som har Ushers syndrom. Detta kommer att leda till en mycket bättre förståelse och förhoppningsvis bättre hjälp till de drabbade. normalt inte ut medlemmarnas adresser till utomstående. Styrelsen har dels bedömt ändamålet med undersökningen vara mycket angeläget, dels bedömt det mest praktiskt att brevet med frågan sänds ut direkt från Sahlgrenska. Vi kommer därför att för denna undersökning ställa adressetiketter till Sahlgrenskas förfogande på de medlemmar som är retinitiker. Man har bett föreningen om hjälp för att få kontakt med de av våra medlemmar som har Usher. Eftersom vi inte vet vilka som inte har Usher måste man fråga alla. Föreningen lämnar 7 Om du INTE vill att vi skall lämna ut din adress för ovanstående ändamål kan du före 10 maj ringa föreningens telefonsvarare på och meddela oss.

8 Ljus i rum av professor Anders Liljefors, KTH Anders Liljefors, som är professor i Belysningslära vid Kungl tekniska Högskolan, fortsätter sin artikelserie om belysning och hur den påverkar seendet. I denna artikel behandlas ljusets och rummets fysikaliska egenskaper och hur de påverkar vår upplevelse av omgivningen. Ljusnivå Den upplevda ljusnivån i ett rum påverkas mera av rumsytornas reflektans än av hur mycket ljusstrålning som finns i rummet. Om ett rum har vita ytor kan redan mycket lite ljus vara tillräckligt för att rummet skall upplevas relativt ljust. Är rumsytorna mörka blir ljusnivån relativt sett låg även om rummets belysningsstyrka är mycket hög. Upplevelsen av ljusnivån i rummet påverkas därtill av ljusnivån på en avgränsad plats i rummet. Rummet som helhet kan uppfattas mörkare om ljuset på en plats ökas väsentligt. På samma sätt kan intrycket av hög ljusnivå inom en avgränsad del av rummet minska om ljusnivån i rummet som helhet ökas. Den upplevda ljusnivån kan också förstärkas av ljushetsskillnader. En monoton belysning utan variation brukar ge intryck av lägre ljusnivå, än om samma ljusflöde ges en varierad ljusfördelning. Slutligen kan noteras inverkan av ljusets färg på hur ljusnivån uppfattas. Ett rum med måttlig belysning av låg färgtemperatur uppfattas som regel ljusare än med samma ljusflöde av högre färgtemperatur. Ljusnivån har såväl fysiologisk som psykologisk betydelse. För detaljseendet innebär en hög ljusnivå också hög kontrastkänslighet. Det finns även ett samband mellan ljusnivåns skala från mörkt till ljust och en fysiologisk skala mellan vila och vakenhet, passivitet och aktivitet. Det flödande rika ljuset inbjuder till aktivitet, medan mörkret lockar till vila. Det är uppenbart att ljusnivån har en stark inverkan på ljusupplevelsen. Det handlar dels om ett välbefin n a n d e, mera än att i en avgränsad mening se bra. Men det är lika uppenbart, att om man tycker sig se bra eller inte också påverkar välbefinnandet. Att inte väl kunna uppfatta det man behöver se ger irritation och onödig ansträngning. Upplevelsen av ljusnivå när man träder in i ett rum har starka kopplingar till känslor av olika slag. Att t ex komma in i ett ljust rum från ett mörkare kan vara befriande. Att gå in i ett mörkare rum från ett ljust känns på annat sätt. Hur man värderar ljusnivå när man vistas i ett rum beror givetvis på vad man gör i rummet, vad man behöver se, men också på vem man är, vad man är van vid, vad man tycker om etc. Vad som är lämplig ljusnivå i ett sam- 8

9 manhang beror därför av många faktorer. Det är alltid en fördel om ljusnivån i ett rum kan varieras, gärna inom vida g r ä n s e r. De karaktärsförändringar som belysningen kan ge rummet genom ljusnivån förutsätter att ljusflödet ändras i relativt stora steg. En fördubbling av belysningsstyrkan får rummet att upplevas ljusare, men långtifrån dubbelt så ljust. Negativa upplevelser som kan knytas till ljusnivån kan handla om att rummet är såväl för mörkt som för ljust. Känslan av att det är för mörkt har både med välbefinnande och synprestation att göra. Man blir trött, känner obehag, ser inte det man vill se. Liknande effekter uppstår om rummet upplevs för ljust. Bländning och blänk inverkar ofta i detta sammanhang. Dessa faktorer är som regel svårare att bemästra ju mera ljusstrålning man för in i ett rum. Men även utan dessa störningar kan ljusnivån vara obehagligt hög. Det finns såväl ekonomiska som praktiska skäl att begränsa ljusflödet i ett rum. Adaptationen gör också ökningar av belysningsstyrkan i ett rum allt mindre märkbara ju högre utgångsläget är. Man bör därför inte överdriva betydelsen av belysningsstyrkan på bekostnad av övriga kvalitetsfaktorer i ljusupplevelsen. Det finns inget direkt samband mellan den upplevda ljusnivån och den fysikaliska ljusintensiteten. Ett rum kan uppfattas för mörkt på grund av att rumsytorna har låg reflektans. En ökning av belysningsstyrkan för att ge ljusare rumsintryck ger då ringa effekt. Istället bör rumsytornas reflektans ökas. 9 Monoton ljusfördelning kan också bidra till känslan av att ljusnivån är för låg. Detta även om den är tillräcklig för synarbetet och detaljseendet. Saknas varierade luminanser i synfältet ser rummet lätt jämngrått ut. Om belysningen istället är varierad, uppfattar man på ett annat sätt ljusets närvaro i rummet. Detta kan förstärka intrycket av ljusnivån, även om ljusflödet är oförändrat. Ljusfördelning Ljusfördelningen påverkas av fönsters och armaturers utformning och placering i förhållande till reflektans och läge av rummets golv, väggar, tak och andra ytor som återkastar ljuset. Således är alla ytor som på något sätt påverkar ljusstrålningen genom reflexion, transmission, absorbtion eller brytning också medel för att påverka ljusfördelningen i rummet eller arbetsplatsen. Av särskild vikt är den ljusbehandling som sker direkt vid ljuskällan, d v s hur fönstret eller armaturen behandlar ljusstrålningen innan den går vidare i rummet. Ljusfördelningen i ett rum betyder mycket för rummets karaktär, och är ett påtagligt medel för gestaltningen av ett rum. Ljusfördelningen kan varieras i stor utsträckning, och redan relativt små förändringar av denna egenskap får betydelse för rummets totala karaktär. Olika principer för ljusfördelning i ett rum kan var och en knytas till sin speciella grundkaraktär. Även om dessa är påtagliga i synupplevelsen, är det inte alldeles lätt att beskriva dem i ord eller bild. Som nämnts tidigare är det bara genom egna iakttagelser och

10 erfarenheter som man kan få kunskaper om belysningens möjligheter att gestalta ett rum. Det gäller i allra högsta grad om ljusfördelningen. Frågan om vilken ljusfördelning som är önskvärd hänger i hög grad ihop med det sammanhang som belysningen förekommer i. Vad som är otillfredsställande i ett fall, kan vara bra i ett annat. Ljusfördelningen måste stämma med rummets utformning och den verksamhet som bedrives där. Det förutsätter att den som planerar har god förmåga till inlevelse i önskad rumskaraktär. Obehag som härleds till ljusfördelningen kan förklaras av såväl för stor som för liten ljushetsvariation. Lämpligt variationsområde bestäms av synsinnets gränser för vad som uppfattas behagligt. Alltför stora ljushetsskillnader gör det svårt att uppfatta en obelyst del av rummet i förhållande till en belyst. Dessa skillnader kan också ge viss grad av bländning. En alltför ojämnt belyst arbetsyta är också en vanlig anledning till obehag. Det alldeles jämnt fördelade ljuset i ett rum å andra sidan ger lätt en monoton och trist karaktär, i synnerhet om även väggarna saknar ljushetsskillnader. En icke önskad monotoni kan dock enkelt undvikas. Synsinnets känslighet för ljushetsskillnader gör att relativt måttiga ljusvariationer kan bryta det monotona intrycket. Redan en belyst intressepunkt i ett för övrigt jämnbelyst rum kan vara tillräckligt för att förbättra ett annars trist rumsintryck. Skuggor Bedömning av skuggförhållandena i ett rum gäller i första hand skuggans formbeskrivande egenskaper. Skuggan kan framhäva eller förvanska den upplevda formen hos ett föremål eller ett rum. Bedömningen avser hur väl skuggorna bidrar till att beskriva det man ser. Vår tolkning av formvärlden har sin utvecklingshistoriska grund i det naturliga ljusets belysningsförhållanden. Dagsljusets riktningsvariationer, från det helt diffuserade ljuset en jämnmulen dag till det starkt riktade solljuset, ger skuggor av mycket olika karaktär som alla uppfattas naturliga i sitt sammanhang. De beskriver också formen på föremål och rum på ett sätt som vi är vana vid. Det betyder inte att ett föremål i naturlig belysning alltid framträder på sitt tydligaste sätt. Men det naturliga ljuset ger sällan en skuggsituation som förvanskar formupplevelsen. Studier har gjorts av vilken skuggivning som bäst beskriver ett ansikte. Det förvånar knappast att riktat ljus snett framifrån och snett uppifrån i kombination med en diffuserad belysning anses ge det bästa resultatet. Riktat ljus snett nedifrån eller uppifrån ger ansiktet förvrängda uttryck. Ju otydligare skuggorna är, desto mindre stöd ger de synsinnet för dess uttolkning av vad ögonen ser. För behagligt seende är nyanserad skuggbildning en förutsättning. I praktiken innebär detta att armaturerna väljs så att deras lysande ytor avvägs väl i förhållande till armaturplacering och belysningsfunktion. 10

11 Uttolkningen av skuggsituationen i ett rum är entydig, endast om dess belysning åstadkommes med en enda ljuskälla. Med flera armaturer kommer skuggförhållandena att variera på olika platser i rummet. Detta kan berika den visuella upplevelsen, men kan också bidra till att ett rum är svårtolkat visuellt. Skuggor kan också vara direkt besvärande för seendet. Det är inte ovanligt att det man vill se ligger i skugga, därför att armaturen har en olämplig placering. Kan inte armaturen eller synobjektet flyttas, belyses detta med särskild armatur. Mörka skuggor ger stora kontraster som ofta är tröttande för seendet, i synnerhet om deras konturer är skarpa. Ljusa och diffust avgränsade skuggor ger väsentligt bättre synkomfort. Reflexer Reflexerna utgöres av speglingar som uppstår enligt fysikens lagar om spegelbilder. Reflexernas läge bestäms av ögats position i förhållande till såväl den yta som ger reflexer som till den ljuskälla (yta) som speglas. Om någon av dessa tre faktorer förändras påverkas också reflexens läge. Reflexernas karaktär bestäms dels av den yta där reflexerna uppstår, dels av ljushet och utbredning av den ljuskälla (yta) som speglas. Den reflekterande ytans glans avgör reflexernas skärpa, och dess reflektans inverkar på hur tydligt reflexerna uppfattas. Ju mattare yta, desto diffusare konturer får reflexerna, för att i den matta ytan helt upplösas. Ju ljusare ytan är, desto mindre blir kontrasten mellan 11 r e flexen och ytan, varvid refle x e n s påtaglighet minskar. Reflexens utbredning hänger samman med den reflekterade ytans optiska egenskaper, area hos ljuskällan samt dennas avstånd från ytan. Reflexens intensitet påverkas av ljuskällans luminans i riktning mot reflexen. Reflexerna ger liv till vad vi ser. Ord som skimmer, glitter etc beskriver ofta starkt positiva upplevelser, där reflexer av skiftande slag finns närvarande. Att ta vara på reflexernas möjligheter är därför att berika synupplevelsen. Medel för detta är å ena sidan glansegenskaperna hos rumsytor och inredning, å den andra de reflexgivande egenskaperna hos fönster och armaturer. Elljuskällorna erbjuder härvid ett rikare register än dagsljuset, alltifrån intensivt lysande, närmast punktformiga glödtrådar till de stora lysande ytor som t ex indirekt belysta tak ger. De senare kan få även blanka föremål att se matta ut, då reflexionen får karaktären av en grå slöja över föremålet. Speglas istället t ex nakna glödlampor uppstår den gnistrande effekt som förknippas med den blanka ytans karaktär, i synnerhet om klara glödlampor användes. Helt matta ytor spelar ej med ljuset på detta sätt. De kan lätt framstå som livlösa. Det hindrar inte att just den helt matta ytan i rätt sammanhang kan ha stora skönhetsvärden, t ex en vitkalkad putsyta. Just frånvaron av reflexer ger ett starkt uttryck till ytan, vars textur härvid beskrives av skuggan ensam. Den alldeles texturlösa, släta matta ytan kan däremot uppfattas

12 som immateriell, när varken skuggor eller reflexer berättar om dess egenskaper. Synförsvårande blänk, som reflexerna vanligen kallas när de stör seendet, är en av de vanligaste orsakerna till synbesvär i arbetet. Vid en arbetsplats måste blänk så långt möjligt undvikas i de synriktningar som bestäms av arbetet. I första hand gäller det att undvika att reflexer uppstår i själva synuppgifterna. Blänket försämrar kontrasterna, så att man inte kan eller har svårt att urskilja det man måste se. Reflexerna ger också ljusfläckar som i olika grad verkar störande på seendet. De kan vara påtagligt bländande, men även utan att vara särskilt intensiva kan de dra blicken till sig alldeles i onödan. Blanka föremål bör därför undvikas inom arbetsområdet. A t t städa detta från onödiga reflexer bidrar till en behagligare synsituation. Grundregeln för att undvika blänk är att ljuset har rätt riktning i förhållande till synuppgifterna. Det är lägena på arbetsmaterialets reflekterande ytor som avgör vilken ljusriktning som är lämplig. Ljus snett bakifrån är ingen allmängiltig regel utan gäller t ex för läs- och skrivarbete vid ett vanligt skrivbord, där arbetsmaterialet ligger i ett horisontalplan. Armaturen inverkar på reflexerna inte bara genom sitt läge, utan också genom utformningen av de lysande ytor i armaturen som speglas i reflexerna. Observera att bländskydd av rastertyp, som är öppna nedåt, inte hindrar att det uppstår blänk under lampan. Denna typ av bländskydd skärmar endast det ljus som annars skulle gå direkt mot ögonen. För att ta bort eller minska inverkan av blänk är det ljusstrålning i riktning mot den reflekterande ytan som måste åtgärdas. Orsakas blänket av en oavskärmad ljuskälla, kan det ofta dämpas genom diffusion, t ex med en opalskiva som fördelar ljusstrålningen på en större yta och därigenom får lägre luminans än ljuskällan direkt. En sådan diffuserande skiva bör ha så stor transmission som möjligt utan att diffusionseffekten går förlorad. Bländning Starkast bländningsirritation ger en yta om dess avgränsning mot omgivningen är skarp. En viss ljushetsskillnad upplevs därvid obehagligare än om det finns en mjuk övergång mellan de olika ljusa ytorna. Även en stegvis övergång mellan de olika ytornas ljushet kan verksamt bidra till ökad synkomfort. Att medvetet framkalla upplevelser av viss bländning kan i rätt sammanhang ge positiva kvaliteter. Bländning kan ge en i det närmaste fysiskt förnimbar upplevelse av ljuset. Det kan t o m göra ont i ögonen, men ändå ge en positiv känsla för ett ögonblick. Solglitter på vatten kan vara ett exempel. I längden är det dock synnerligen ansträngande och tröttsamt, och gör solglasögon nödvändiga. Kristallkronan med levande ljus är exempel på ringa grad av bländning av ett helt annat slag. Dess små intensiva ljuspunkter med inslag av spektralfärger blir levande genom ljuslågornas brytning i de rörliga prismorna. För denna ljuseffekt har engel- 12

13 skan ett särskilt ord sparkle, som också används t ex om sparkling champagne. Att uppnå effekter av sparkle kräver att man är mycket lätt på handen. Nakna klara glödlampor måste som regel dämpas genom strömreglering, för att inte ge irriterande effekter. Den ringa, men i rätt sammanhang starkt karaktärsskapande bländningseffekten, kräver lätt hand och utprovning med stor omsorg. Det är vanligt med störande effekter av bländning såväl från fönster som från armaturer, men också i andra sammanhang där kontrasterna blir för stora, mellan ytor som är belysta olika mycket, bländande reflexer etc. Grundregeln för att eliminera bländning, är att utjämna eller minska de kontraster som ger upphov till irritation. Detta kan åstadkommas genom i huvudsak tre åtgärder: Den bländande ytan skärmas av i aktuella blickriktningar: Vid fönster används t ex markiser, persienner, gardiner etc. Det är inte bara direkt sol som behöver skärmas. Även synlig del av himlen kan föranleda bländn i n g s b e s v ä r. Avskärmningen måste också utformas så att nödvändig kontrastutjämning verkligen erhålls. En solbelyst vit gardin t ex kan beroende på materialegenskaper, bli mer bländande än fönstret utan gardin. En vanlig anledning till bländning är armaturer och bländskydd som ger otillräcklig avskärmning av ljuskällan. Att uppnå bländfri belysning kräver att armaturvalet görs med stor omsorg, med hänsyn tagen till armaturernas placering i rummet och aktuella blickriktningar. Kontrasten minskas genom att den bländande ytans omgivning görs ljusare: Väggytor med hög reflektans kring ett fönster minskar risken för bländning. För att få ytterligare kontrastutjämning kan det ibland vara motiverat att belysa väggen runt fönstret. En ljusare bakgrund kan på samma sätt minska bländningseffekten från en armatur med hög synlig luminans. Bländningseffekten minskas genom en graderad övergång Mellan bländande yta och omgivning: Graderade övergångar mellan glas, fönsterbåge, karm, nisch och vägg bidrar till att förmedla dagsljuset och göra ett fönster behagligt. Även armaturer utformas med fördel så att kontrastutjämning erhålles. Ljusfärg I praktiken är vanligen ljusfärg den mest svårbemästrade ljusegenskapen. Hur dess många faktorer samverkar är långtifrån helt klarlagt. Samband mellan färgtemperatur hos ljuskällan och belysningsstyrkan för behaglig ljusfärgsupplevelse har påvisats experimentellt. Ljuskällans färgtemperatur ger dock ensam ingen garanti för ett varmt ljusintryck. Ju jämnare ljuset fördelas, desto större är risken för att ljusfärgen uppfattas grådaskig. En ensam glödlampsarmatur mitt i taket, ger sällan varm ljusfärg trots glödlampans låga färgtemp e r a t u r. Är glödlampan därtill oavskärmad bidrar även bländningen till att ge belysningen dess otrivsamma karaktär. Bländfritt ljus som är riktat så att ljusfördelningen blir varierad ger osvikligt en bättre grund för en varm ljusatmosfär. 13

14 Inverkan av färger på rumsytor och inredning är vanligtvis underordnad övriga faktorer. Rumsytor inom det röda och gula området ger ingen garanti för en varm rumsatmosfär, lika litet som blå eller gröna färger behöver ge kylig rumsatmosfär. Upplevelsen av ljusfärg handlar mer om en känslostämning än en direkt färgupplevelse. Dagsljusets färgskiftningar bidrar med stämningsvärden i rikt mått. Vanligt fönsterglas låter dessa komma till sin rätt. I belagda fönsterglas färgas dagsljuset mer eller mindre påtagligt, beroende på skikttypens kemiska sammansättning. I takt med att ljuskälletekniken utvecklas, skapas allt bättre möjligheter att även vid elbelysning ta vara på ljusfärgens stämningsvärden. Ljusfärgens starka känsloladdningar har i många sammanhang en mycket medveten tillämpning. Främst sker detta naturligtvis på teatern. Det färgade ljuset som ett osvikligt stämningsskapande medel har ett påtagligt uttryck i de hundratals olikfärgade filter som finns att köpa i handeln. De flesta av dessa är mycket svagt tonade. Kraftiga färger ger lätt banala effekter. Det mera naturliga stämningsljuset åstadkommes med mycket små avvikelser från det ofärgade ljuset, ofta med oliktonat ljus i samverkan. Synsinnet är utomordentligt känsligt för dessa färgskillnader och de känslostämningar de bidrar till. Ljusfärgens negativa effekter ligger främst i att den osvikligt förvanskar en miljö, mer påtagligt ju mindre väl avvägd den är för sitt sammanhang. Vardagsbegrepp som karakteriserar negativa upplevelser av ljusfärg är t ex kallt, trist, glåmigt, fult. Även om dessa känsloladdade intryck kan ha många orsaker är den upplevda ljusfärgen otvivelaktigt en av dem. Att undvika negativa upplevelser av ljusfärg kräver en medveten samordning av ovan nämnda faktorer, i första hand ljuskällans färgtemperatur och rummets ljusnivå och ljusfördelning. Färg Färgupplevelserna påverkas av färgernas spektrala reflektans och spektral sammansättning och intensitet hos det ljus som belyser färgerna. I ett rum kommer även ljusets fördelning att inverka på färgupplevelserna. Synsinnets förmåga att särskilja näraliggande nyanser t ex vid bedömning av färgprover, förbättras när ljusintensiteten ökar. Det innebär dock inte att färgupplevelsen i vidare mening skulle förstärkas genom ökad ljusnivå. Tvärtom kan färgkaraktären i ett rum avsevärt försvagas av en för hög ljusnivå. Detsamma kan gälla om rummet blir för mörkt. Ljusnivån i ett rum får därigenom avsevärd betydelse för dess upplevda färgkaraktär. Näthinnans spektrala känslighet bestäms av spektral sammansättning för all ljusstrålning som adapterar näthinnan. Att bedöma färgprover i ljusboxar kan därför vara vilseledande, om man står utanför med ögonen adapterade till en blandning av rummets och provboxens ljusstrålning. För en tillförlitlig bedömning av graden av färgförvanskning i en viss belysning, måste synsinnet vara helt adapterat till denna. 14

15 Som regel är minsta möjliga färgförvanskning önskvärd, för att färgupplevelserna ska bli så naturliga som möjligt. Detta kan uppnås med högklassiga ljuskällor, vanligtvis till priset av lägre ljusutbyte. Färgupplevelserna kan också berikas genom förändring av ljusstrålningens spektrum med användning av färgfilter, färgade reflektorer eller speciella ljuskällor. Att en förvanskad färgvärld vanligtvis har allmänt negativa effekter på miljöupplevelsen kan nog de flesta hålla med om. Det saknas dock mer s p e c i fika kunskaper om hur dessa inverkar på välbefinnandet. Frågan om vad som skall betraktas som rent ljus är därför svårare att besvara än vad som kan anses som rent vatten eller ren luft. Mörkret är inte längre ett bekymmer av Rolf Lantz I förra numret berättade Helena Lanz under rubriken Min man Rolf om hur en laserstimulans på verkade Rolf. Här kommer nu Rolfs egen berättelse. Jag heter Rolf Lantz, är 35 år och är r e t i n i t i k e r. Jag har provat laserbehandling. Innan jag ringde Laserkliniken pratade jag med en ögonläkare vid regionsjukhuset i Örebro. Läkaren sa blankt nej till en sådan behandling. Tyckte inte att jag skulle utsätta mig för något sådant. Det var det som fick mig att bestämma mig och tur var väl det. Det som har hänt efter varje behandling har förändrat min situation betydligt. Den första behandlingen är nog den som jag upplever som starkast. Jag såg stjärnor och skuggor ute i regndis vid midnatt, färger på hus, kastade på prov min snusdosa på gatan och gick direkt fram och tog 15 upp den. Inget trevande här heller. Efter 4 behandlingar köpte jag ett par vanliga läsglasögon på OK, gick hem och läste tidningen för min fru. Jag läsa helt otänkbart för en månad sedan. Min syn före behandlingen var 0,2 på vänster öga och fingerräkning på 3 meter på höger öga. I dag läser jag med hjälp av läsglasögon telefonkatalogen, ser färger och nyansskillnader, fyller i blanketter utan hjälp av Magnevisionen, och fumlet efter saker är nästan helt borta. Det jag med spänning väntar på är om bländningskänsligheten går att minska eller få bort helt. Vad jag skulle vilja förmedla med min berättelse är att alternativa behandlingar kanske inte alltid ska förkastas. Kvällspromenaderna, som förut var jobbiga för mig, är numera en ren njutning.

16 Returadress: Svenska RP-föreningen Gotlandsgatan 44 BV, STO C K H O L M FÖRENINGSBREV Återsändes därför att adressaten är okänd adressaten har flyttat ny adress är: BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING. Vid definitiv flyttning, återsänd med uppgift om nya adressen. Glöm inte Ditt bidrag till vår forskningsfond, postgiro På gång Tisdagen 9 maj, dövblinda Uppsala. Lördag 13 maj, RP-föreningens årsmöte i Stockholm juli, Retina International konferens och årsmöte, Toronto, Kanada. En konferens för ögonspecialister och för personer som har Retinitis Pigmentosa, macula degeneration, Ushers syndrom och andra relaterade sjukdomar. Kontakta RP-föreningen för att få mer information. Lördag 9 september, Växjö. Utgivningsplan för år 2000 Nr 3: 25 juni, Nr 4: 25 september Nr 5: 25 november RP-info utkommer på storstil, kassett och punktskrift. Tala om önskemål om ändrat läsmedium eller adress-ändring på tel nr Manusstopp för nr 3/ 2000 är den 1 juni. Tryck KTH, Högskoletryckeriet, Stockholm 2000