Cykelplanering en fråga om makt och politik Till Koglin FM Kulturgeografi, Doktorand
HASTA Program för kunskaps- och kompetensuppbyggnad rörande den Hållbara och Attraktiva Stadstrafiken Vid Institutionen för Teknik och samhälle Lunds universitet
Omfattning Tre delprojekt: 1. Utveckling av indikatorer för hållbara transporter i staden 2. Gående och cyklande i staden 3. Hastighetsanpassning i tätorter Besättning: åtta seniora forskare, tre doktorander Sponsorer: VINNOVA, SKL, Vägverkets skyltfond
Cykelplanering ett doktorandprojekt
Metod Kvalitativ metod: Observationer och deltagande observationer Djupintervjuer med cykelplanerare, trafikchefer, trafikdirektörer och politiker Insamling av relevant material kring cykling och cykelplanering Kvantitativ metod: Enkätstudie bland invånare
Varför planera för cykeltrafik? Minska olycksrisken för cyklister Alla medborgares behov ska vara inkluderade i trafikplaneringen inte bara de som ha bil En stad med bra planerade cykelstråk och en bra infrastruktur för cyklister leder ofta till en hög andel cyklande Många cyklister bra för miljön, stadens attraktivitet, hälsa För att skapa ett jämställt och rättvist transportsystem ska cyklisters behov inte exkluderas
Trafikplanering genom tiderna Början av 1900-talet: Förtätning Funktionsblandning Plats för fotgängare och cyklister 1920-1940: Modernismens intåg i planering Funktionalismen (Le Corbusier) Modern trafik, dvs. biltrafik prioriteras Separering av funktioner Separering av trafikslag
Forts. Sedan 1940: I Sverige: SCAFT och miljonprogrammet I England: Traffic in Towns (Buchanan) Linkande i andra länder Ideal från modernism/funktionalism SCAFT präglade trafikplanering ända fram tills idag
Lite mer om SCAFT PROBLEM: bilar krockar med bilar, fotgängare och cyklister LÖSNING: bygg ett system så att de olika trafikslagen i princip aldrig behöver interagera
Differentiering Separering
Resultat av SCAFT En självgenererande struktur Tvingar fram konstiga rörelsemönster Ger ökad mobilitet, men inte ökad tillgänglighet Gång och cykel ses som säkerhetsproblem
Trafikplanering idag SCAFT och liknande idéer präglar trafikplanering än idag Cyklister ses ofta som problem Cyklister ska uppföra sig!, Cyklister bryter mot regler! Ofta bristande infrastruktur för cyklister Man tänker hållbart och menar kollektivtrafik eller miljöbil
Hur ser det ut i Stockholm och Köpenhamn?
Köpenhamn och Stockholm 16,2 % av alla resor görs med cykel i Danmark 9,3 % av alla resor görs med cykel i Sverige Köpenhamn: Invånare: ca. 530 000 Andel resor med: - Bil: 28% - Cykel: 31% - Gång: 26,8% - Kollektivtrafik: 13,9% Stockholm: Invånare: ca. 840 000 Andel resor med: - Bil: 28% - Cykel: 4,9% - Gång: 32% - Kollektivtrafik: 28% Källa: Resvanundersökning Sverige 2005 och Danmark 2006
Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn Bra parkeringsmöjligheter nära kollektivtrafik Säkra cykelparkeringar
Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts. Bra och säkra cykelbanor Egna trafikljus (prioriterad framför biltrafiken
Bra exempel på cykelplanering från Köpenhamn forts. Cykel prioriteras framför biltrafiken genom cykling mot enkelriktat mm
Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm Ingen plats för cyklister Små cykelfält där bilar parkerar
Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts. Hinder på cykelfält Dålig markering
Dåliga exempel på cykelplanering från Stockholm forts. Hinder av biltrafiken
Hur kan bilderna tolkas? Fysisk planering skapa olika maktrelationer Motoriserad trafik få mer makt i Stockholm än i Köpenhamn Cyklister marginaliseras mer i Stockholm än i Köpenhamn Cykelplanering är mer genomtänkt i Köpenhamn än i Stockholm
Varför är det så olika? Beslutsfattare Planerare driva olika frågor Organisationen av trafikplanering Historisk utveckling Stockholm fokus på kollektivtrafik, Köpenhamn fokus på cykeltrafik
Varför är det så olika? Resultat från intervjuer forts. Olika attityder bland medierna Olika folkopinioner Olika politiska ställningstagande
Vad kan då sägas om maktrelationer? Olika faktorer påverkade utfallet av cykelplanering Maktrelationer man kan observera: Politiska beslut Planerings beslut I trafiksituationer Maktrelationer man inte kan observera: Sociala strukturer (status, social situation mm) Ekonomiska strukturer (lobby mm, ex. årets lobbyist 2001 Lars-Göran Tannerfors för bilindustrin) Kulturella strukturer (cykelkultur mm)
Avslutning Maktrelationer mellan motorister och cyklister inbyggda i infrastrukturen Olika maktrelationer leder också till olika planeringsperspektiv Maktrelationer präglade av strukturer Ekonomiska Kulturella Sociala Krävs medvetenhet om maktrelationer och påverkan av infrastrukturen
För övrigt.. Det finns inga GC-trafikanter det finns fotgängare och det finns cyklister