Generaldirektör Gunilla Hult Backlund Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälsooch sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS samt viss tillståndsprövning. Samma lagstiftning som tidigare gäller.
Korta fakta om IVO IVO lyder under Socialdepartementet Verksamheten finansieras genom anslag och den årliga budgeten är cirka 650 miljoner kronor IVO har omkring 550 medarbetare Verksamheten bedrivs vid sex regionala kontor runt om i landet och tre myndighetsövergripande avdelningar i Stockholm
IVO:s uppdrag Tillsyn av hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvårdspersonal samt socialtjänst och LSS-verksamhet. Tillsynsuppdraget omfattar även fortsättningsvis handläggningen av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut. IVO kommer också att pröva ansökningar om tillstånd för enskilda verksamheter enligt socialtjänstlagen och LSS, samt ansvara för de register som behövs för att utöva verksamheten.
IVO ska utvecklas inom följande områden Tillsyn Analys Tillsynsåterföring Vägledning
Tillsyn initieras av Regeringsuppdrag Lagar Klagomål På eget initiativ av IVO
Regeringsuppdrag Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Fortsatt nationell tillsyn utifrån NBK Regeringsbeslut 2010-12-22, S2010/9174/SK Uppdraget löper under 2011-2014. Delrapport 1 februari 2012 och 1 februari 2014. Tillsyn av kommunerna Tillsyn av hälso- och sjukvården Tillsyn av kvinnojourerna Redovisa enskilda tillsynsärenden Slutrapport till regeringen den 1 februari 2014
Syfte med uppdraget Att genomföra en nationell samlad tillsyn inom området våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld omfattande socialtjänsten, andra genomförare av socialtjänst än kommunen (kvinnojour) och inom hälso- och sjukvården. Enskilda tillsynsärenden ska regelbundet redovisas. Syftet med den nationella tillsynen är att granska, identifiera brister och kräva åtgärder. Tillsynen ska tillsammans med andra insatser från Socialstyrelsen leda till att kommunerna, hälso- och sjukvården samt kvinnojourerna följer lagstiftningens krav, bedriver verksamhet av god kvalitet samt uppmärksammar och ger stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.
Nationell tillsyn av kommunerna Slumpmässigt urval Omfattar 60 kommuner 22 kommuner/nämnder ingick i tidigare nationell tillsyn 2008/2009 Alla tillsyner och beslut klara juni 2013
80 kommuner granskades av länsstyrelserna 2008/2009 Alla kommuner hade brister inom ett eller flera områden med krav på åtgärder och/eller återredovisning Sju kommuner hade omfattande brister Stora skillnader mellan aktiva och passiva kommuner Socialstyrelsens rapport: - Alla kommuners ansvar Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, 2009
Tillsynen gav underlag till Allmänna råd SOSFS 2009:22 om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld SOSFS 2009:23 (Ändring av SOSFS 2003:5 om ekonomiskt bistånd) Meddelandeblad om kommunens/ideella organisationers ansvar, december 2009/ändrat i februari 2012 Utbildningsmaterial för särskilda grupper Handbok VÅLD, 2011 Föreskrifter (arbete påbörjat utifrån allmänna råd m.m.) Öppna jämförelser Ny nationell tillsyn även av hälso- och sjukvården m.m.
Nationell tillsyn av kommunerna 60 kommuner/nämnder Tillsyn under 2012-2013 Alla tillsyner och beslut klara den 30 april 2013 Beslut i 60 kommuner/nämnder Brister och krav på åtgärder i 50 kommuner/nämnder Muntlig återföring till socialnämnden vid brister Återredovisning från socialnämnden vid brister Uppföljande tillsyn
Nationell tillsyn 2012-2013 Kommunerna Ansvarsområde NBK Granskning avseende: Uppsökande och förebyggande arbete Kvalitet Samverkan Utredning Insatser Barns behov Vårdnad, boende och umgänge NBK (nationella bedömningskriterier) finns på www.ivo.se
Nationell tillsyn 2012-2013 Kommunerna-Resultat Stora skillnader mellan kommuner/nämnder Bra kommuner finns men fåtal Brister i majoriteten av kommunerna Stora brister i flera kommuner Det går för långsamt Lagens krav följs inte Rättssäkerheten i fara Styrning och ledning Kartläggning/statistik saknas
Uppsökande och förebyggande arbete Information Många kommuner har bra eller förbättrad information Saknas ibland på andra språk än svenska Ej tillgängligt för alla tex för personer med funktionsnedsättningar Uppsökande arbete Bra kommuner finns men sällan beskrivs något aktivt arbete Identifiera våldsutsatta Bra i vissa kommuner med rutiner och frågemanualer Inget aktivt arbete med att identifiera/rutiner i sämre kommuner
Kvalitet Handlingsplan Bra kommuner har aktuella handlingsplaner Flertalet kommuner brister - inte aktuella/kända dokument Kartläggning Saknas i majoriteten av kommunerna Endast enstaka kommuner har gjort en kartläggning inklusive uppföljningar Personalens kompetens Hög komptens och erfarenhet i bra kommuner, särskilda verksamheter/personer, utbildning inom området Stor omsättning av personal och lite kunskap i sämre kommuner
Kvalitet Våld i nära relation är ofta inget särskilt verksamhetsområde och därmed inte prioriterat Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Området ingår inte i ledningssystemet
Samverkan Intern och extern samverkan Bättre samverkan internt jmf med tidigare tillsyn Saknas ofta rutiner i kommuner med brister Överlag verkar samverkan fungera i enskilda ärenden men är för beroende av enstaka personer Samverkan behöver utvecklas mellan kommuner Strukturerad samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, polis och ideella organisationer - kan förbättras i många kommuner
Utredning Bra kommuner bra utredningar/insatser Brister i många kommuner t. ex.: Utredning görs inte alltid trots ansökan Utredning om ekonomiskt bistånd till kvinnojour Utreder inte utsatts behov - Inte allsidig (SOSFS 2009:22, Våld) Bristfällig dokumentation om våld Hänvisas bort till kvinnojour eller service/särskild verksamhet Serviceinsatser i stället för bistånd Uppföljning saknas eller är bristfällig Riskbedömning görs inte strukturerat/dokumenteras sällan Rättssäkerheten blir inte tillgodosedd
Insatser Stöd finns ofta i kommuner skydd, råd och stöd, m.m Kommuner som har särskilda verksamheter/ansvariga personer Ofta bättre stöd Arbetar med helheten (barn, föräldrar) Har förbättrats men det saknas skyddat boende för särskilt utsatta grupper, tex för missbruksberoende kvinnor Akut bra men brister i långsiktigt stöd Adekvat stöd behöver utvecklas för utsatta Problem med boende på längre sikt Särskilt utsatta behöver förbättras (HBT, funktionsnedsatta, äldre etc.) HRV - antingen bra eller inget
Insatser forts, Våldsutövare Mer strukturerade och riktade verksamheter jmf. med förra nationella tillsynen Ofta hänvisas till serviceinsatser Rättighet att få stöd och hjälp men adekvata bedömningar! Kontroll och uppföljning av kvaliteten då nämnden lämnat över ansvar för insatser till kvinnojour Saknas ofta en strukturerad uppföljning
Barnets behov Bra kommuner utreder alltid barnen och beviljar insatser bra barnperspektiv Många kommuner brister, bland annat: Bristande barnperspektiv Barnets behov behöver uppmärksammas bättre Ofta görs bara förhandsbedömning Skydd tillgodosett? Följer med mamma - ej alltid egen individ/subjekt Utredning av barnets behov bristfällig/saknas Brister i dokumentation om barnets utsatthet Inte adekvata insatser till barnet utifrån barnets behov Serviceinsatser istället för bistånd Barnets situation och behov följs inte upp
Vårdnad, boende, umgänge Förbättrat arbete inom familjerätten i de flesta kommuner. Fler kommuner är bra jmf. med förra nationella tillsynen Bättre kompetens, rutiner och dokumentation Brister bland annat: Inte enskilda samtal inför samarbetssamtal Bristfällig dokumentation av våld Riskbedömning inte gjord/dokumenterat Risk: När dom faller behov av skydd
När det fungerar, exempel: Viktigt och prioriterat område (nämnd-chef-soc. sekr.) Kompetens/erfarenhet/utbildning/kvalitet Särskilda verksamheter/personer Klara rutiner Helhetssyn Aktivt arbete - Struktur Identifierar och ställer frågor Utreder våldsutsattas situation och behov Analys och bedömning utifrån utsattas behov Riskbedömning görs Beviljar bistånd och följer upp - Bra dokumentation Barns behov i fokus barn utreds och får adekvat stöd Samverkan internt och externt fungerar
Region Syd Blekinge, Kronoberg och Skåne 11 granskade kommuner: Alvesta, Bjuv, Helsingborg, Höganäs, Höör, Lessebo, Lund, Malmö Söder, Skurup, Staffanstorp, Vellinge Krav på åtgärder i åtta kommuner Uppföljande tillsyn kommer ske i fyra kommuner Ytterligare tre nya kommuner tillsynas efter klagomål
Nationell tillsyn av Hälso- och sjukvården 2013 Alla landsting/regioner och privata vårdgivare Tillsyn på vårdgivarenivå Övergripande enkät Tillsyn på verksamhetsnivå 90 verksamheter granskas i landet Tillsynen klar den 31 oktober 2013
Nationell tillsyn av Hälso- och sjukvården Urval av verksamheter som ingår i tillsynen: Primärvård och specialistvård Somatisk akutmottagning Vårdcentral Gynekologisk mottagning Psykiatrisk öppenvård
Nationell tillsyn av Hälso- och sjukvården Granskningsområden: Kvalitet Systematiskt kvalitetsarbete God vård Kompetens Dokumentation och information Samverkan Barn som bevittnat våld-anmälningsskyldigheten
Tillämpliga bestämmelser, bland annat: 2 a, 2e, 31 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL 3 kap. 1 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL 3 kap. 1-2, 4 kap. 6 och 5 kap. 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL
Metod för tillsyn Frågeformulär/enkät till vårdgivare Begäran om riktlinjer, rutiner etc. Missiv till verksamheter Inspektion på utvalda verksamheter i region/landsting Intervju med personal/chef Beslut
Hälso- och sjukvården Vårdgivare har i varierande grad rutiner etc. Implementering av uppdragen ser olika ut Vårdgivarens ansvar för ledningssystem för kvalitet Stora skillnader mellan verksamheter : A. Viktigt område kunskaper/rutiner finns B. Ej vårt ansvar inga särskilda kunskaper/rutiner Kompetens behövs och efterfrågas Anmälningsskyldigheten - ska följas Hur fråga om våld, dokumentera, informera??
När det fungerar, exempel: Kompetens Rutiner Dokumenterar Frågar om våld Tar reda på om det finns barn Anmäler till socialtjänsten
Region Syd 17 verksamheter har granskats: - somatisk akutmottagning - vårdcentral - gynekologisk mottagning Krav på åtgärder i fyra verksamheter - Anmälningsskyldigheten om barn som far illa
Nationell tillsyn av kvinnojourerna Granskning av kvinnojourernas arbete Annan utförare av socialtjänst än kommunen Område som granskats: Kvalitet - Kompetens Dokumentation Samverkan Anmälningar om barn som far illa 30 kvinnojourer har granskats (främst i kommuner där tillsyn gjorts)
Ansvaret kommun-kvinnojour Varje kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunen kan inte överlämna sitt ansvar för stöd och hjälp till ideella föreningar. Kommunens särskilda ansvar för våldsutsatta kvinnor m.m. finns i 5 kap. 11 SoL Kommunen kan dock lämna över genomförandet av beslutade insatser enligt SoL till annan utförare, t.ex. en kvinnojour. En förutsättning för att överlämna ett genomförande av en insats enligt SoL till en ideell förening är även att föreningen förklarat sig villig att genomföra insatsen När kvinnojourer utför insatser enligt SoL gäller SoL i tillämpliga delar för verksamheten. Socialstyrelsens handbok VÅLD, meddelandeblad februari 2012
Tillämpliga bestämmelser 3 kap. 3 socialtjänstlagen, SoL 7 kap. 3 socialtjänstlagen, SoL 11 kap. 5 socialtjänstlagen, SoL 14 kap. 1, 3-6 socialtjänstlagen, SoL Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2 kap. 2 och 7 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5)om lex Sarah
Metod för tillsyn Missiv Inspektion Akt- dokumentationsgranskning Intervju med ansvarig/personal Intervju kvinnor/barn
Viktiga ställningstaganden Uppdrag från socialtjänsten - tydliggöra Kvinnojouren samtycker till uppdraget Ömsesidigt ansvar för kvaliteten Socialnämnden ha det yttersta ansvaret för kvaliteten Den som bedriver enskild verksamhet har ett eget ansvar för kvaliteten i verksamheten Insatser som beslutas enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen ska dokumenteras
Kvinnojourerna Kvinnojourerna har ofta god kompetens och lång erfarenhet av att ge stöd, hjälp och skydd för våldsutsatta Utbildningar för de som arbetar samt kontinuerlig fortbildning Statistik finns Material finns för dokumentation mm Kvinnojourer där det finns ett bra samarbete med kommun (kommunens ansvar) får utsatta kvinnor stöd och hjälp
Exempel på brister i kvinnojourer Brister i 22 av 30 kvinnojourer, bland annat: Det finns inget ledningssystem för kvalitet Rutiner för lex Sarah saknas Dokumentation saknas för kvinnor/barn Rutiner för anmälningsskyldigheten saknas
Region Syd Sju kvinnojourer har granskats: Båstad, Helsingborg, Höganäs, Karlskrona, Lund, Malmö och Växjö Krav på åtgärder i fyra kvinnojourer Systematiskt kvalitetsledningsarbete Rutiner för lex Sarah Rutiner för anmälan om barn som far illa Dokumentationskrav
Olika andra uppdrag inom området Vägledning skyddat boende (klart sep. 2013) Vägledning anmälningsskyldigheten enl. 14 kap, 1 SoL Hälso- och sjukvården (klart sep. 2013) Föreskrifter och allmänna råd Vuxna och barn, Hälso- och sjukvård och socialtjänst, klart feb. 2014 Utbildningsmaterial och vägledning Hedersrelaterat våld, okt. 2013 Kvinnor med utländsk bakgrund, okt. 2013 Våldsutsatta äldre kvinnor, dec 2013 Handbok våld, revideras klart våren 2014 Metoder fråga om våld, (klart maj 2014) Utvecklingsmedel (återkommande) Öppna jämförelser (årligen)
Övriga uppdrag forts. Nationell samordnare våld i nära relation (juni 2014) Utvecklingsledare stöd för kommun/län (länsstyrelserna) Nationella uppdrag HRV(lst Östergötland) www.hedersfortryck.se Vägledning insatser för HRV (lst Östergötland) 2014 Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK Polisen, åklagare Ny lagstiftning, nya uppdrag m.m.
Tack! Ingrid Andersson Inspektör 010/788 53 22 ingrid.andersson@ivo.se För mer information: