Förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Algusered 1:290 i Särö

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-04-29 Diarienummer KS/2016:279 Förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Algusered 1:290 i Särö Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar hemställa hos byggnadsnämnden att utarbeta förslag till detaljplan för bostadsändamål inom fastigheten Algusered 1:290 i Särö i enlighet med förfrågan från EKSTA Bostads AB, daterad 2016-04-15. Kommunstyrelsen beslutar att ge kommundirektören i uppdrag att inför planläggningen utarbeta förslag till principavtal mellan kommunen och EKSTA Bostads AB. Sammanfattning EKSTA Bostads AB har i skrivelse begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheten Algusered 1:290 för bostadsändamål. Idag är fastigheten planlagd för allmänt ändamål och är bebyggd med en större förskola. Eftersom användningen som förskola inte längre är aktuell vill företaget istället utveckla ett bostadsområde inom fastigheten. Som framgår av företagets skrivelse har projektet en inriktning som omfattar hyresbostäder med låg bebyggelse i huvudsak som markbostäder. Kommunstyreslens förvaltning har i beredningen av föreliggande förfrågan samrått med förvaltningen för Plan & Bygg. Vi konstaterar att fastigheten har goda förutsättningar utvecklas till ett attraktivt bostadsområde i Särö. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-04-29 Skrivelse från EKSTA Bostads AB, daterad 2016-04-15 Karta för lägesbestämning av fastigheten Algusered 1:290 Hasse Andersson Strateg fysisk planering Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson 0300-83 46 51 hasse.andersson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Algusered 1:290 Algusered 1:290 (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet Skala 1:10000 0 100 200 300m

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-04-26 Diarienummer KS/2016:282 Förslag till principavtal med Eksta Bostads AB avseende planläggning av Åsa 4:144 m.fl. Förslag till beslut Principavtal mellan Eksta Bostads AB och kommunen avseende planläggning av Åsa 4:144 m.fl. godkänns Byggnadsnämnden får i uppdrag att påbörja arbetet med detaljplanen för Åsa 4:144 m.fl. i enlighet med godkänt planprogram Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören, eller deras respektive ställföreträdare, utses att för kommunens räkning underteckna samtliga i ärendet nödvändiga handlingar Sammanfattning Ett planprogram har upprättats för Åsa centrum, KS/2014:351. Planläggningen som ska ske till följd av planprogrammet kommer att ske etappvis, med Åsa 4:144 m.fl. som första etappen. Syftet med kommande detaljplan är att bygga bostäder, ny väg samt översvämningsbar park i enlighet med planprogrammet. Fastigheten Åsa 4:144 och del av Åsa 4:161 ägs av Eksta Bostads AB, Åsa 4:118 och 5:248 ägs av Kungsbacka kommun. Övriga fastigheter i planområdet ägs av privatpersoner. Ett principavtal har upprättats med Eksta Bostads AB om genomförandeprinciperna av planläggning för bostäder inom Åsa 4:144 m.fl. Avtalet reglerar villkoren för att upprätta detaljplan, fördelning av kostnader och ansvar för genomförande av detaljplanen. Villkor framgår av principavtalet. Innan detaljplanen godkänns, ska ett exploateringsavtal upprättas, där fördelning av kostnader och ansvar förtydligas. Principavtalet förutsätter att detaljplanen, samt exploateringsavtal, vunnit laga kraft senast 2021-12-31. Eksta Bostads AB förbinder sig att ta del av finansiering för utbyggnad inom allmän plats som t.ex. ny väg och översvämningsbar park etc. Eksta Bostads AB bekostar och utför samtliga åtgärder inom kvartersmark inklusive parkeringsplatser, cykelparkering och cykelskydd för bostädernas behov. Parkering kan eventuellt komma att inrättas som gemensamhetsanläggning. Detta avgörs i samband med upprättandet av detaljplanen. Detaljplanearbetet kan påbörjas omgående efter att beslut om principavtalet tagits i Kommunstyrelsen. Angelica Lucaci Kommunledningskontoret angelica.lucaci@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-04-26 Principavtal Beslutet skickas till Eksta Bostads AB, Box 10400, 434 24 Kungsbacka Angelica Lucaci Exploateringsingenjör

Planprogram Åsa Centrum Blå streckad linje: ungefärlig sträckning detaljplan för Åsa 4:144 m.fl. (c) Kungsbacka kommun, Lantmäteriet Skala 1:10000 0 100 200 300m

l (3) Kungsbacka PRINCIPAVTAL l. SYFTE Avtalet syftar till att reglera fårutsättningarna får att upprätta detaljplan och genomföra utbyggnad av bostäder och översvämningsbar park i Asas norra centrum. 2. BAKGRUND Ett planprogram har tagits fram får hela Åsa centrum. Syftet med den kommande detaljplanen, som kommer att innefatta den norra delen av planprogrammet inklusive kommunens fastighet Ås a 4:118 m. fl, är att skapa fårutsättningar får utbyggnad av bostäder samt översvämningsbar park ( dagvattenhantering). 3. PARTER Kungsbacka kommun, nedan kallad kommunen. Eksta Bostads AB, org.nr: 556497-8293, Box l 0400, 434 24 Kungsbacka, nedan kallad bolaget. 4. DETALJPLAN Förslag till planprogram får Åsa centrum godkänt av Kommunstyrelsen september 2015, 202, bilaga l. Planarbete pågår får att upprätta detaljplan. 5. FASTIGHETER Kungsbacka kommun äger fastigheterna Åsa 4:118, 4:143 samt 5:246. Bolaget äger 4:144 och har fårvärvat 4:161 i december 2015. Ett exploateringsavtal kommer att träffas mellan bolaget och kommunen om Åsa 4:144 samt 4: 161 's del av genomfårandekostnaderna. Bolaget ska ta del av finansiering får utbyggnad inom allmän plats som t.ex. ny väg och översvämningsbar park etc. Kostnaderna kommer att fårdelas mellan exploatörer inom planprogramområdet Fastigheterna Åsa 4:14, 4:148 samt 4:158 är privatägda.

2 (3) 6. FÖRUTsÄTTNINGAR En detaljplan kommer att upprättas för området. En förutsättning för avtalets giltighet är att exploateringsavtal och detaljplan vunnit laga kraft 2021-12-31. Om inte detaljplanen antagits senast 2021-12-31 är detta avtal till alla delar förfallet, utan rätt till ersättning för någon av parterna. Detta avtal kommer att ersättas av ett exploateringsavtal, som ska godkännas och undertecknas av bägge parter och godkännas av behörig politisk instans innan detaljplanen vinner laga kraft. Avtalet klargör partemas ansvar för genomförande och finansiering av detaljplanen. Bygglov ska sökas inom sex månader efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. Byggnations ska påbörjas inom sex månader från det att bygglov beviljats. ( 7. ÅTGÄRDER I kommande exploateringsavtal kommer exploatörens åtagande gällande nedanstående punkter att regleras. Iordningställande av lokalgator/grönområden inom allmän plats i enlighet med detaljplanen. För iordningställande av gator och parkeringar inom kvartersmark ansvarar respektive fastighetsägare eller gemensamhetsanläggning. Bolaget svarar för utbyggnad av parkeringsplatser, cykelparkering och cykelskydd för bostädernas behov, inom kvartersmark Trafikverket är huvudman för Varbergsvägen, väster om planområdet Åtgärder för att ansluta området till Varbergsvägen finansieras inom projektet. Bolaget ska inom området uppföra flerbostadshus. Områdets preliminära struktur framgår av bolagets skisser, bilaga 2 och 3. Slutlig utformning av allmän plats, kvartersmark och byggnadernas utförande, omfattning samt exakt m 2 BT A fastställs i den kommande detaljplanen. Mark som planläggs som allmän plats, överlåts till kommunen eller annan huvudman utan ersättning. 8. KOSTNADSERSÄTTNINGAR Plankostnader ersätts genom separat plankostnadsavtal Anslutningsavgifter för bygglov, nybyggnadskarta, VA, el, tele, fiber och andra avgifter som avser byggnation inom kvartersmarken betalas av bolaget till respektive huvudman enligt vid anslutningstillfållet gällande taxa.

3 (3) 9. ÖVRIGT Bolaget svarar får bygglovsansökan och andra tillstånd som behövs. Bolaget medges rätt att, under tiden från det att avtalet godkänts till dess att byggnation påbörjas, genomfåra geotekniska undersökningar inom avtalsområdet 10. ÖVERLÅTELSE AV AVTAL Detta avtal får inte överlåtas till annan utan kommunens skriftliga godkännande. ( 11. GILTIGHET Avtalet är giltigt under fårutsättning att det godkänns i KS, i beslut som vinner laga kraft. Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav partema tagit var sitt. Kungsbacka 2016 - För Kungsbacka kommun Kungsbacka 2016 - {]'-( - t1_ F ör Eksta Bostads AB Hans Forsberg Ann Charlotte Järnström Franklin Eck Ordfårande Styrelsen

BILAGA \ l (2.) KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-09-29 111 Kungsbacka 202 Planprogram och detaljplan för Asa centrum KS/20 14:3 51 7.l r Beslut Planprogram for Asa centrum, daterat 2015-07-17, for utveckling av Asa centrum med samrådsredogörelse godkänns. Kommunstyrelsen hemställer hos byggnadsnämnden att upprätta forslag till lämpligt antal detaljplaner inom hela planprogramsområdet i enlighet med godkänt planpro gram. Parallellt med framtagande av detaljplanerna utreds och klarläggs forutsättningarna for kommunalt huvudmannaskap for centrumutveckling i Asa. Kommunstyrelsens forvaltning tär i uppdrag att träffa principavtal med berörda fastighetsägare infor varje detaljplan. Sammanfattning l juni 2014 tog kommunstyrelsen beslut (KS/2012:44, 143) om att ge kommunstyrelsens forvaltning i uppdrag att ta fram ett planprogram for Asa centrum. Efter genomford invånardialog for Asa centrum under vintern 2014/2015 togs ett forslag till planprogram fram for de delar av centrala Asa som idag saknar eller inte har ändamålsenlig detaljplan. För att kunna genomfora en effektiv utveckling av Asa centrum i samverkan med fastighetsägarna får byggnadsnämnden i uppdrag att definiera/ta fram lämpliga etappindelningar for en effektiv och ändamålsenlig planläggning. Parallellt med framtagande av detaljplanerna forutsättningarna for kommunalt huvudmannaskap for centrumutveckling i Asa utredas och klarläggas. Inriktningen for den fortsatta centrumutvecklingen av Asa är att dagvattenlösningar huvudsakligen anläggs inom område som kommunen är huvudman for samt att kommunen ska vara huvudman for huvudvägar och erforderliga allmänna ytor. ställningstagandet påverkar framtida budget for drift och underhåll for forvaltningen for Teknik. l ExpodiomUbo ty'~

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-09-29 111 Kungsbacka Följande ärenden anses besvarade och avslutas i samband med beslutet: KS/2011 :95, KS/2013:21 O, KS/2013:248 och KS/2013:253 avseende fastighetsutveckling i Asa centrum. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25, I 95/2015 Tjänsteskrivelse, 2015-07-17 Webanpassade handlingar; Planprogram för Asa centrum 2015-07-17 Plankarta för planprogram för Asa centrum 2015-07-17 Samrådsredogörelse för planprogram för Asa centrum 2015-07-17 Fullständiga samrådsyttranden 2015-07-17 Dagvattenutredning med bilagor 2015-01-20 Miljöutredning 2015-02-05 Geoteknisk undersökning, 2014-10-08 Marktekniks undersökning 2014-10-08 Trafikutredning 2015-03-1 O Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets fårslag och finner det bifallet. Beslutet skickas till BN, KS registrator för avslut av ärenden l E pedlerallbe lyrkl

Ar ite"tb.. +z.g N r u 8!L4G4 l 4:103 ~ ) Husa 4 våningar HUSA 4 Våningar 4:2

BILAGA 3 ÅSA STATIONSVÄG BOSTÄDER NYBYGGNAD s ~t uoj tio rn s ~o ~ oj n 0~ (j l ' åsa stationsväg bostäder nybyggnad situationsplan Skala 1:1000 2'1 1 'J ' '- ~KSTA

Förslag till beslut i kommunstyrelsen De strukturella och strategiska satsningarna i löneöversyn 2016 fördelas på följande sätt; 1. Lärarnas samverkansråds avtalsområde tilldelas totalt 3,1 %. I detta ingår redan fördelade 1,7 %, hela anslaget på 10 miljoner samt delar av 1,1 % av löneökningsutrymmet. 2. Socionomer inom socialsekreterargruppen inom IF och VO tilldelas ett tillskott på totalt 277 000 kronor/månad utöver redan fördelade 1,7 % i löneöversyn. 3. Utöver redan fördelade 1,7 % tilldelas respektive förvaltning 0,6 % av löneökningsutrymmet. Löneökningsutrymmet för Kommunals avtalsområde, Lärarnas samverkansråds avtalsområde samt socionomer inom IF och VO (punkt 1-3) ska inte räknas med i dessa 0,6 %. 4. Bibliotekarier tilldelas 32 000 kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. 5. Kommunsjuksköterskor tilldelas 55 500 kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. 6. Fysioterapeuter/sjukgymnaster tilldelas 13 000 kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. 7. Arbetsterapeuter tilldelas 28 000 kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. 8. Kommunals avtalsområde tillsätts totalt 3,01 %. 2,8 % är sedan tidigare finansierade, de extra medel som tillskjuts är 2 110 000 kronor inklusive personalomkostnader. De 2 110 000 kronorna finansieras av kommunstyrelsens budget för oförutsedda medel 2016. Finansieringen inarbetas i budgetarbetet från 2017. Sammanfattning Löneökningsutrymmet på 2,8 % och det extra anslaget på 10 miljoner kr fördelas 2016 i flera steg. I steg 1 har 1,7 % av löneökningsutrymmet fördelats utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhetens utveckling. Kvar att fördela är; 1,1 % av löneökningsutrymmet som fördelas genom strukturella och strategiska satsningar. 1 (4) Datum 2016-04-28 KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun 436 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 51 service@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Anslaget på 10 miljoner som fördelas genom strategisk satsning på Lärarnas samverkansråds avtalsområde. Anslaget är på helårsbasis och är inklusive personalomkostnader och bidrag till fristående verksamhet enligt likställighetsprincipen. De strukturella och strategiska satsningarna i löneöversyn 2016 ska fördelas med utgångspunkt i att: åstadkomma en ändamålsenlig lönespridning inom utvalda grupper behålla kompetenta medarbetare bidra till andra satsningar utifrån rådande lönebild Utifrån det beslut som tidigare fattats, KS 313/15, där 2,8 % avsatts för Kommunal behövs nu extra medel på 2 110 000 kronor, inklusive personalomkostnader, för att nå upp till de 3,1 % som avtalats. Dessa ska tas ur kommunstyrelsens budget för oförutsedda medel 2016 och inarbetas i budgetarbetet från 2017. Beskrivning av ärendet Grundläggande principer för lönesättningen är att arbetsgivaren har ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten där lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Chefer är arbetsgivarens företrädare och har ett stort ansvar för att uppsatta mål och uppföljning av resultat sker. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. På detta sätt ges möjlighet till ändamålsenlig lönespridning. Arbetsgivaren ges via pågående löneavtal förutsättningar att arbeta strategiskt med att åstadkomma en önskvärd lönestruktur. Detta möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne-och anställningsvillkoren. Löneökningsutrymme 2016 Precis som så många andra kommuner känner Kungsbacka av svårigheten att rekrytera och behålla medarbetare inom det sociala området och inom utbildningsområdet. Konkurrensen om arbetskraften är inom dessa områden stark och det pågår ett strukturerat arbete för att förbättra Kungsbacka kommuns attraktionskraft för nya och befintliga medarbetare. Utifrån det måste lönebildningen formas så att verksamheterna kan fortsätta att attrahera medarbetare inom dessa områden. Detta innebär att Kungsbacka kommun behöver göra både strukturella och strategiska justeringar på lön för att minska löneskillnader mellan män och kvinnor i likvärdiga arbeten samt för att vara konkurrenskraftiga nu och i ett längre perspektiv. Utifrån det innebär det att särskild uppmärksamhet måste läggas vid att använda resurserna på ett sådant sätt att strukturella löneskillnader minskar. Arbetsgivaren arbetar med en långsiktig strategi för arbetet med lönefrågorna. Utifrån skrivelse från förvaltningarna IF och VO krävs det extraordinära åtgärder i form av höjda löner för att socionomerna inom socialsekreterargruppen ska stanna kvar i Kungsbacka. I dagsläget finns en stor rörlighet där socialsekreterarna byter

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) arbete med hänvisning till att lönen är för låg. Det är också en god arbetsmarknad för socialsekreterare vilket gör det lätt att byta arbete. I nuläget innebär det att: Personalomsättningen ökar, nya uppsägningar varje vecka Stora svårigheter att rekrytera till samtliga befattningar Sjukfrånvaro ökar bland de yngre och äldre medarbetarna Hög arbetsbelastning på både oerfarna och erfarna på grund av vakanser och sjukfrånvaro 5,5 mkr i konsultkostnader 2015 för socialsekreterare (ej chefer) inom myndighetsutövning Löneökningsutrymmet på 2,8 % och det extra anslaget på 10 miljoner kr fördelas 2016 i flera steg. I steg 1 har 1,7 % av löneökningsutrymmet fördelats utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhetens utveckling. Kvar att fördela är; 1,1 % av lönökningsutrymmet fördelas genom strukturella och strategiska satsningar. Anslaget på 10 miljoner fördelas genom strategisk satsning på Lärarnas samverkansråds avtalsområde. Anslaget är på helårsbasis och är inklusive personalomkostnader (PO) och bidrag till fristående verksamhet enligt likställighetsprincipen. De strukturella och strategiska satsningarna i löneöversyn 2016 ska fördelas med utgångspunkt i att: behålla kompetenta medarbetare åstadkomma en ändamålsenlig lönespridning inom utvalda grupper bidra till andra satsningar utifrån rådande lönebild De strukturella och strategiska satsningarna i löneöversyn 2016 fördelas på följande sätt; 1. Lärarnas samverkansråds avtalsområde tilldelas totalt 3,1 %. I detta ingår redan fördelade 1,7 %, hela anslaget på 10 miljoner samt delar av 1,1 % av löneökningsutrymmet. 2. Socionomer inom socialsekreterargruppen inom IF och VO tilldelas ett tillskott på totalt 277 000 kronor/månad utöver redan fördelade 1,7 % i löneöversyn. 3. Utöver redan fördelade 1,7 % tilldelas respektive förvaltning 0,6 % av löneökningsutrymmet. Löneökningsutrymmet för Kommunals avtalsområde, Lärarnas samverkansråds avtalsområde samt socionomer inom IF och VO (punkt 1-3) ska inte räknas med i dessa 0,6 %. 4. Bibliotekarier tilldelas 32 000 kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. 5. Kommunsjuksköterskor tilldelas 55 500 kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. 6. Fysioterapeuter/sjukgymnaster tilldelas 13 000 kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn. 7. Arbetsterapeuter tilldelas 28 000 kronor/månad utöver redan fördelat utrymme i löneöversyn.

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) 8. Kommunals avtalsområde tillsätts totalt 3,01 %. 2,8 % är sedan tidigare finansierade, de extra medel som tillskjuts är 2 110 000 kronor inklusive personalomkostnader. De 2 110 000 kronorna finansieras av kommunstyrelsens budget för oförutsedda medel 2016. Finansieringen inarbetas i budgetarbetet från 2017. Efter genomförd löneöversynsprocessen ska gjorda erfarenheter av den genomförda processen göras, i syfte att lägga en bra grund för nästa års löneöversynsprocess. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-04-28 Kommunstyrelsen, 2015-12-15, 313

TJÄNSTESKRIVELSE Löneöversyn 2016 Förslag till beslut Löneökningsutrymmet på 2,8 % och det extra anslaget på 10 miljoner kr fördelas på följande sätt; 1,7 % av löneökningsutrymmet fördelas utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhetens utveckling. 1,1 % av lönökningsutrymmet fördelas genom strategiska och strukturella satsningar utifrån lönestrategi. Anslaget på 10 miljoner fördelas genom strategiska och strukturella satsningar. Politiskt beslut om fördelning av 1,1 % av löneökningsutrymmet och det extra anslaget på 10 miljoner kr fattas så snart alla löneavtal som är aktuella för Kungsbacka kommun är klara. Utifrån det sker löneöversyn 2016 i flera steg. 1 (2) Datum 2015-11-16 Beskrivning av ärendet Avtalsrörelsen inför 2016 är komplicerad utifrån att det är många löneavtal på svensk arbetsmarknad som ska omförhandlas. Parterna i avtalsrörelsen har olika syn på hur ekonomin i Sverige ser ut och utifrån det förväntas en utdragen förhandlingsprocess. De kommunala, landstingskommunala och statliga arbetsgivarna måste utifrån den svenska modellen invänta märket eller nivån på avtalen i det privata näringslivet innan överenskommelser med de fackliga organisationerna kan träffas. Detta utifrån att det så kallade märket eller nivån för löneökningarna i Sverige sätts av exportindustrin enligt den svenska modellen. För Kungsbacka kommun innebär detta att vi inför 2016 inte har avtal med Kommunal vars avtal löper ut 2015-04-30. Det är också ett oklart avtalsläge med Vårdförbundet och Sveriges fysioterapeuter. Tillsammans organiserar dessa förbund mer än en tredjedel av alla medarbetare i Kungsbacka kommun. 2015-11-02 och 2015-11-09 genomförde arbetsgivaren Kungsbacka kommun centrala överläggningar inför löneöversyn 2016 med alla fackliga organisationer i Kungsbacka kommun. Arbetsgivarens förslag vid överläggningen var att hela löneöversynen skulle göras i en helhet när alla nya löneavtal är klara. Arbetsgivaren skulle då kunna arbeta strukturerat med tillgängligt löneökningsutrymme utifrån en lönestrategi som utgår från jämställda löner. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Service Serviceområde Personal Ulrika Borg Direkt 0300-83 48 44 ulrika.borg@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 436 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 51 service@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Flera stora fackliga organisationer som har pågående löneavtal som gäller tillsvidare utan garanterad nivå motsatte sig dock detta vilket innebär att löneöversyn 2016 istället måste ske i flera steg. Löneökningsutrymmet ska räcka till löneöversyn utifrån individuell prestation och bidrag till verksamhetens utveckling samt till strategiska och strukturella satsningar på lön. Det totala löneökningsutrymmet på 2,8 % och det särskilda anlaget på 10 miljoner bör utifrån rådande avtalsläge delas upp och fördelas vid olika tillfällen under 2016. Då det råder osäkerhet om de nya löneavtalens innehåll och storlek föreslås att 1,7 % av tillgängligt löneökningsutrymme används till löneöversyn utifrån individuell prestation och bidrag till verksamhetens utveckling. Resterande löneökningsutrymme på 1,1 % samt de 10 miljonerna i extra anlag används till strategiska och strukturella satsningar på lön utifrån lönestrategi när alla avtal är klara. Fördelningen av lönekningsutrymmet på 1,1 % och det extra anslaget på 10 miljoner kr beslutas politiskt så snart det är möjligt. Löneöversyn 2016 genomförs enligt följande; 1. Bedömningssamtal mellan chef och medarbetare genomförs för alla medarbetare under januari och februari 2016. 2. Fördelning av löneökningsutrymme utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhets utveckling för de fackliga organisationer som arbetsgivaren ska genomföra löneöversyn med. 3. Cheferna meddelar den nya lönen utifrån bedömningen i bedömningssamtalet i mars för de medarbetare som är medlemmar i de organisationer som löneöversynen ska genomföras med. 4. Utbetalning av ny lön utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhetens utveckling i april 2016. 5. Genomförande av löneöversyn utifrån individuell prestation för övriga enligt ovan i takt med att löneavtalen blir klara. 6. Utbetalning av ny lön utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhetens utveckling i takt med att avtalen blir klara. 7. Politiskt beslut om hur löneökningsutrymmet på 1,1 % samt det extra anslaget på 10 miljoner ska användas. 8. Fördelning enligt politiskt beslut av 1,1 % av löneökningsutrymmet samt det extra anslaget på 10 miljoner kr. Anette Dahlberg HR-Chef Ulrika Borg Förhandlingschef

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-12-15 313 Löneöversyn 2016 KS/2015:459 2.3.0.0 Beslut Löneökningsutrymmet på 2,8 % och det extra anslaget på 10 miljoner kr fördelas på följande sätt; 1,7 % av löneökningsutrymmet fördelas utifrån prestation och individuellt bidrag till verksamhetens utveckling. 1,1 % av lönökningsutrymmet fördelas genom strategiska och strukturella satsningar utifrån lönestrategi. Anslaget på 10 miljoner fördelas genom strategiska och strukturella satsningar. Politiskt beslut om fördelning av 1,1 % av löneökningsutrymmet och det extra anslaget på 10 miljoner kr fattas så snart alla löneavtal som är aktuella för Kungsbacka kommun är klara. Utifrån det sker löneöversyn 2016 i flera steg. Sammanfattning Avtalsrörelsen inför 2016 är komplicerad utifrån att det är många löneavtal på svensk arbetsmarknad som ska omförhandlas. Parterna i avtalsrörelsen har olika syn på hur ekonomin i Sverige ser ut och utifrån det förväntas en utdragen förhandlingsprocess. De kommunala, landstingskommunala och statliga arbetsgivarna måste utifrån den svenska modellen invänta märket eller nivån på avtalen i det privata näringslivet innan överenskommelser med de fackliga organisationerna kan träffas. Detta utifrån att det så kallade märket eller nivån för löneökningarna i Sverige sätts av exportindustrin enligt den svenska modellen. För Kungsbacka kommun innebär detta att vi inför 2016 inte har avtal med Kommunal vars avtal löper ut 2015-04-30. Det är också ett oklart avtalsläge med Vårdförbundet och Sveriges fysioterapeuter. Tillsammans organiserar dessa förbund mer än en tredjedel av alla medarbetare i Kungsbacka kommun. 2015-11-02 och 2015-11-09 genomförde arbetsgivaren centrala överläggningar inför löneöversyn 2016 med alla fackliga organisationer i Kungsbacka kommun. Beslutsunderlag Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-12-15 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2015-12-01, 317 Tjänsteskrivelse, 2015-11-16 Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner det bifallet. Beslutet skickas till SE;personal Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-04-27 Diarienummer KS/2015:506 Svar på kommunrevisionens granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetslivet Förslag till beslut i kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner tjänsteskrivelse, 2016-04-27 som svar på Revisionsrapport Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv. Sammanfattning Kommunrevisionen har granskat gymnasiesärskolan i Revisionsrapport Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv, november 2015, och önskar svar från kommunstyrelsen på följande fråga; Av granskningen framkommer att elever på de nationella programmen vid gymnasiesärskolan inte alltid kan erbjudas arbetsplatsförlagt lärande (APL) i 22 veckor, vilket är ett krav enligt gymnasieförordningen. Av granskningen framkommer också att det är svårt att hitta APL-platser, särskilt inom kommunens verksamheter. Enligt revisionen berör frågan om praktikplatser för gymnasiesärskolans elever kommunen som helhet. Rapporten översänds därför även till kommunstyrelsen med önskemål om svar på: Vilka kommungemensamma åtgärder ser kommunstyrelsen att det är möjligt att vidta utifrån ovan? Kommunstyrelsens svarar; Kommunstyrelsen ser allvarligt på att kommunen inte når kravet om APL-platser. Svårigheten att finna APL-platser kan underlättas genom att Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samverkar med de förvaltningar som tillhandahåller APL-platser. Förvaltningen för Gymnasie- och Vuxenutbildning, har en arbetsgrupp som arbetar förvaltningsövergripande med dessa frågor och där ingår representanter från alla förvaltningar. Kommunstyrelsen kommer genom kommunledningskontoret att stödja och följa upp gruppens samverkan och hålla sig informerade om hur arbetet fortskrider. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-04-27 Kommunrevisionen, Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetslivet, november 2015 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Sammanställning av åtgärder utifrån rapporten Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv Beslutet skickas till GV, Kommunrevisionen Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör

Bilaga 1 Sammanställning av åtgärder utifrån rapporten Granskning av gymnasiesärskolan och koppling till arbetsliv Förbättringsområde Åtgärder Tidplan Ansvarig 1. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör tillse att det finns rutiner som beskriver samtliga aktiviteter gymnasiesärskolorna genomför som syftar till att på ett individanpassat sätt förbereda eleven inför yrkesliv och fortsatta studier. Förvaltningen sammanställer de rutiner som finns som beskriver samtliga aktiviteter gymnasiesärskolorna genomför som syftar till att på ett individanpassat sätt förbereda eleven inför yrkesliv och fortsatta studier. Dessa återrapporteras till nämnden vid nämndens sammanträde i maj 2016. Gymnasiechef 2. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att gymnasiesärskolornas rutiner samt roll- och ansvarsfördelning är uppdaterade utifrån studie- och yrkesvägledarens uppdrag. Ett arbete med att säkerställa rutiner samt se till att roll- och ansvarsfördelning är uppdaterade utifrån studie- och yrkesvägledarens uppdrag kommer göras Dessa återrapporteras till nämnden vid nämndens sammanträde i oktober 2016. Gymnasiechef tillsammans med enhetschefen för Vägledning 3. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör följa upp vad som framkommit angående svårigheterna att ta fram APLplatser inom kommunens verksamheter och i samverkan med andra nämnder säkerställa att APL kan erbjudas till samtliga elever. Kommunrevisionen har 2015-12-10 översänt rapporten till kommunstyrelsen med önskemål om svar på: Vilka kommungemensamma åtgärder ser kommunstyrelsen att det är möjligt att vidta utifrån ovan? Svar ska lämnas senast den 10 mars 2016. Detta svar kommer följas upp. Förvaltningen kommer tillsammans med andra förvaltningar säkerställa att det finns APL- platser att erbjuda till samtliga elever under hösten 2016. Kommunstyrelsen ska lämna svar på denna fråga till Kommunrevisionen senast 10 mars. Förvaltningschef 1

4. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning samt nämnden för funktionsstöd bör säkerställa att roller och ansvar avseende samverkan mellan gymnasiesärskolorna och daglig verksamhet tydliggörs och dokumenteras. Ett arbete har påbörjats tillsammans med funktionsstöd för att upprätta rutiner för att säkerställa roller och ansvar avseende samverkan mellan gymnasiesärskolorna och daglig verksamhet. Rutinerna återrapporteras till nämnden när arbetet är klart, under hösten 2016. Gymnasiechef 5. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever kan genomföra APL i enlighet med gymnasieförordningen samt att det finns rutiner för detta. 6. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning bör säkerställa att elever följs upp efter fullföljd gymnasiesärskoleutbildning i enlighet med samverkansavtalet inom GR. Ett arbete har påbörjats med att utveckla rutiner och dokumentation kring APL, bland annat genom att det har ordnats handledarutbildning och börjat kvalitetssäkra APL-platserna. Detta arbete kommer fortlöpa under 2016 med syfte att säkerställa att eleverna kan genomföra APL i enlighet med gymnasieförordningen. Förvaltningen har sökt statsbidrag för 2016 för utveckling av APL på gymnasiesärskolan. Detta genomförs inom ramen för nämndens systematiska kvalitetsarbete. Uppföljning genomförs av rektor tillsammans med utsedd studie- och yrkesvägledare som är kopplad till gymnasiesärskolan. Uppföljningen görs under hösten och redovisas till nämnden. Målgruppen kommer även att följas upp inom det nya DUA-avtalet (delegationen unga till arbete). Information om det fortsatta arbetet och rutiner återrapporters till nämnden under hösten 2016. Åtgärdat Gymnasiechef 2

Kommunstyrelsen Revisionsrapport Löpande granskning 2015 Kommunrevisionen har vid sitt möte den 16 november antagit bifogad revisionsrapport. Revisionsrapporten har omfattat granskning och bedömning av följande rutiner och konton enligt upprättad riskanalys: Bokslutsprocessen Löneprocessen Inköpsprocessen Anläggningstillgångar Exploatering Pensionsredovisning 1 (1) Datum 2015-12-10 Rapporten översänds till kommunstyrelsen för kännedom. För revisorerna i Kungsbacka kommun Birgitta Litsegård Kommunrevisionens ordförande Christine Lindeberg Vice ordförande kommunrevisionen uniform KUB100 v 1.0, 2006-10-02 Kommunrevision Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefon vx 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommunrevision@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Kungsbacka kommun Revisionsrapport 2015 Löpande granskning 2015 Revisionsrapport B~JiltWHJ.~ better I'IO'ki'lq world

Aui ldj'lg il IJPttf'r wo'klfjq world Innehåll 1. lnledning... 2 1.1. Bakgrund.................................................................................... 2 1.2. Granskningsansats................................................................... 2 2. Iakttagelser och förslag till förbättringar... 3 2.1. Bokslutsprocessen............................................... 3 2.2. Lön e processen...................................................................... 4 2.3. lnköpsprocessen.............................................................. 6 2.4. Anläggningstillgångar..................................................................... 7 2.5. Exploatering...................................................................... 9 2.6. Pensionsredovisning..................................................... 1 O 2. 7. Avstämningar........................................................................ 1 O 3. Identifierade eller befarade problem inför det kommande årsbokslutet... 12 1

1. Inledning 1.1. Bakgrund Som ett led i årets redovisningsrevision har våra noteringar från granskning av intern kontroll i redovisningen under 2015 sammanställts. Sammanfattningsvis är det vår bedömning att den interna kontrollen kan förstärkas inom vissa områden. Vår granskning täcker endast områden och aspekter väsentliga för revisionen och är ej av sådan omfattning att den täcker in alla svagheter i rutiner och inter kontroll. 1.2. Granskningsansats Vår granskning av den interna kontrollen omfattar: Granskning och bedömning av följande rutiner och konton enligt upprättad riskanalys: Bokslutsprocessen Löneprocessen l nköpsprocessen Anläggningstillgångar Exploatering Pensionsredovisning Ovanstående granskning innebär i de flesta fall att vi följer hela flödet, dvs. från det att en intäkt eller kostnad genereras till dess att registrering sker i huvudboken och slutligen blir reglerad. Övrig granskning som utförs är: Analys av huruvida kommunens redovisningsprinciper beaktas vad gäller gränsdragning mellan investering och drift. Analys av aktiveringar och avskrivningar på anläggningstillgångar. Kontroll av avstämningar på väsentliga konton som kundfordringar, leverantörsskulder, likvida medel etc. Granskning av momsredovisning Uppföljning av rapport från löpande granskning 2014. l årets granskning kommer även en registeranalys av kommunens samtliga länetransaktioner från januari till och med oktober månad genomföras. Ett speciellt dataanalysverktyg används för att sortera ut exempelvis stora bruttobelopp, dubbla transaktioner, stora transaktioner osv. Vi kommer att återkomma med resultatet av vår granskning av länetransaktioner i samband med avrapporteringen av bokslutet. 2

R~. Lit'IC, n n'"ttt t. )'Ki1g >'I'Orld 2. Iakttagelser och förslag till förbättringar 2.1. Bokslutsprocessen Bokslutsprocessen är central utifrån att det sker en mängd avstämningar, reserveringar och bedömningar som kan påverka bokslutet. Den risk för fel, i redovisningen, som föreligger i bokslutsarbetet innebär att bokslutsprocessen alltid bedöms som väsentlig. Vi har gått igenom rutiner för bokslutsarbetet rörande ansvar, avstämningar, periodiseringar med mera. 2. 1. 1. Gjorda iakttagelser l samband med vår genomgång av bokslutsprocessen har vi bland annat noterat följande. För bokningar av periodiseringar i samband med delårs- och årsbokslut saknas rutiner för att följa upp dessa centralt och säkerställa dess riktighet. Det är upp till respektive nämnd att göra erforderliga bokningar men några stickprovsmässiga kontroller genomförs inte idag från centralt håll. Det finns ett dokumentationskrav på att underfag skall bifogas bokningen men det görs ingen kontroll avseende att detta bifogats bokningen. Manuella bokföringsordrar kan upprättas av respektive förvaltningsekonom. En vanlig bokföringsorder skall attesteras av behörig chef och vid rättelse skall attestansvarig chef informeras om att rättelse gjorts. Centralt görs inga rutinmässiga kontroller av manuella bokföringsordrar i samband med bokslut utan respektive nämnd ansvarar för att detta arbete utförs korrekt. Resultatansvar vilar på nämnderna och det är även dessa som ansvarar för analyser av nämndens resultat. Centraft utförs övergripande resultatanalyser. Service Ekonomi utför också analyser av vissa konton om de är väsentligt avvikande. Det framgår dock ej av rutinbeskrivning eller liknande att det finns krav på att sådan kontroll och genomgång skall ske. Kommunens ekonomihandbok finns på Insidan (intranätet). Inför bokslut upprättas en arbetsgång och tekniska anvisningar. De tekniska anvisningarna hänvisar till information på Insidan. l samband med bokslut gör Service Ekonomi en kontroll av att bokslutsspecifikationer har kommit in för samtliga balansposter. Någon kontroll centralt av att bokslutspecifikationerna är korrekta görs inte. 2. 1. 2. Rekommendation Det är väsentligt att ha uppdaterade och fullständiga rutiner, instruktioner och anvisningar för samtliga väsentliga processer för att förenkla och säkerställa en korrekt hantering och redovisning. Vi rekommenderar fortsatt kommunen att centralt arbeta med att ta fram rutiner för att 3

E A\Jilrli'l!] il bpttn wo lo. t CJ,;o, Id säkerställa bokföringen i samband med delårs- och årsbokslut, särskilt för manuella bokföringsordrar och periodiseringar. Med tanke på hur decentraliserad organisationen är, anser vi att det är viktigt att fastställa en princip för uppföljning där åtminstone stickprovsvisa kontroller sker från centralt håll avseende periodiseringar och manuella bokföringsordrar. Vi rekommenderar vidare även i år att bokslutsprocessen och ansvarsfördelningen bör dokumenteras skriftligt från råbalans till färdig årsredovisning med tillhörande kontroller som till exempel att kommunen säkerställer att samtliga intäkter erhållits, att kostnaderna är korrekt periodiserade, att samtliga balanskonton är avstämda mot underlag, att den finansiella informationen i årsredovisningen redovisas enligt kommunallagen och lag om kommunal redovisning. Syftet med denna dokumentation är att kvalitetssäkra de bokningar som sker och att uppgifter i årsredovisningens olika delar som förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning och noter ger en rättvisande bild samt att säkerställa att kunskapen stannar inom förvaltningen vid eventuella personalförändringar. 2. 1. 3. Kommunens kommentarer Förvaltningscheferna har normalt utsett ekonomen som balanskontoansvarig. Ansvaret omfattar riktigheten i posterna, avstämning av balanskonton, upprättande av balansspecifikationer i samband med delår och bokslut samt att lämna information till och svara på frågor från revisionen. Förvaltningarnas ekonomer är centralt placerade inom ekonomi. Bokslutsprocessen har dokumenterats och publicerats på intranätet. Detaljnivån har avvägts mellan behov av information och arbetsinsats för att hålla informationen aktuell. Vi har efterlyst goda exempel på dokumentation från revisionen men inte fått några. 2.2. Lönaprocessen Personalrelaterade kostnader utgör den enskilt största kostnaden för kommunen. Vi har gått igenom kommunens löneprocess och de kontroller som tillämpas i processen. 2.2.1. Gjorda iakttagelser Vi har noterat att samtliga lönekonsulter på löneavdelningen har rättighet att justera fasta data och att förändringar av fast data loggas i systemet. Det finns en spärr som hindrar lönekonsulterna att ändra sina egna uppgifter i systemet. Från och med 2015 har en månatlig kontroll införts där 1 O slumpmässiga stickprov tas från logglistan av förändringar av fasta data. Personen som utför stickproven har själv ingen behöriget i lönesystemet. Avikelser som inte kan styrkas mot underlag följs upp med enhetschefen på Löneavdelningen. Logglistor tas ut också ut vid lönekörning där systemförvaltarna överskådligt kontrollerar orimliga poster, såsom orimligt högt bruttobelopp. Beloppsnivån är dock relativt lågt satt varför en del av personalen återkommande påträffas på dessa listor. 4

8lJdri''1ll;, h<:>tt~r,'v,j ~.,,...q.\'0... 1d l respektive anställds registrerade roll framgår vilka behörigheter respektive person har. När någon slutar erhålls meddelande om detta och personen avregistreras då från sin behörighet. Det har historiskt inte skett någon årlig kontroll av att behörigheterna i lönesystemet är korrekta. Löneavdelningen har dock meddelats oss att en sådan rutin införts under året och genomgång kommer ske under hösten 2015. Vi kommer att följa upp detta vid nästa års granskning. Respektive chef erhåller analyslistor i samband med löneutbetalningen, och det är respektive chefs ansvar att kontrollera analyslistorna inför löneutbetalning. Någon uppföljning av att kontrollen genomförs sker i dagsläget inte. Löneavdelningen har dock meddelat oss att en sådan kontrollrutin kommer införas under hösten 2015. Vi kommer att följa upp detta vid nästa års granskning. Vi har noterat att utbetalningsorder avseende löner attesteras av två personer på papper. Vid utbetalning är det dock enbart en person som hanterar utbetalningsfil från systemet och skickar fil till bank. 2. 2. 2. Rekommendation Med beaktande av hur stor del av kommunens kostnader som utgörs av lönekostnader ser positivt på de nya rutiner som införts under året. Vi rekommenderar kommunen att fortsätta arbetet med att förstärka löneprocessen. Exempelvis bör respektive enhetschef kontrollera att korrekta löne- och arvodesutbetalningar för enheten sker. Kontroll av detta bör ske innan löneutbetalning. Dokumentationen bör samlas centralt och stickprov bör tas för att verifiera att kontroller genomförs ute på enheterna. För att stärka kontrollen vid utbetalning rekommenderar vi att hantering av utbetalningsfilen attesteras av två personer i förening, d.v.s. att filen elektroniskt signeras av minst två personer. Vi har noterat att det historiskt inte gjorts någon årlig kontroll av att registrerade behörigheter i lönesystemet är aktuella. Vi rekommenderar kommunen att i enlighet med sin införda rutin årligen gå igenom och kontrollera att registrerade behörigheter i lönesystemet är aktuella. 2. 2. 3. Kommunens kommentarer Den planerade kontrollrutinen avseende analyslistor i samband med löneutbetalning kommer att bli uppskjuten och därför inte införas under hösten 2015. 5

B. loonq..; brofttwo. ~ 110.vor!d 2.3. Inköpsprocessen 2. 3. 1. Gjorda iakttagelser Upphandlingsenheten gör en månatlig kontroll att inte icke behöriga lagt upp leverantörer. Vidare kontrolleras alla leverantörer innan nyregistering. Dock sker det idag inte någon kontroll i samband med upplägg av privatpersoner. Utbetalningar till befintliga leverantörer kontrolleras löpande genom en ~änst kommunen prenumenerar på. Kontroll sker då av om utbetalning gjorts till sk. "Bluff företag", om utbetalning gjorts över angivna limits, om företaget som kommunen betalar till har skulder hos kronofogden och saknar F-skattesedel. Kommunen erhåller varningslistor och dessa gås igenom. Diskussioner har förts inom Service ekonomi att allt som kontrolleras på varningslistorna också skall loggas. En person har under året haft möjlighet att utföra hela kedjan från registrering av leverantör till betalning. Vidare har vi noterat att det inte krävs två i förening för att göra utbetalningar vare sig av leverantörsbetalningar eller av betalningar via internbanken. En person har ensam möjlighet att göra utbetalningar. Personer som kan göra utbetalningar av leverantörsbetalningar kan dock inte ändra belopp i filen eller ändra kontonummer. För betalningar som görs via internbanken finns en kompenserande kontroll i efterhand då ekonomichef eller ersättare rimlighetsbedömer och attesterar dessa utbetalningar. Kommunen gör stickprovskontroller av att det inte gått iväg betalningar till de personer som har möjlighet att både registrera en leverantör, en faktura och betalning. Vi har i år liksom tidigare år noterat att attestreglementet inte innehåller några beloppsgränser. 2. 3. 2. Rekommendationer Vi rekommenderar kommunen att omgående att ändra behörigheter så att en person inte ensam har möjlighet att både registrera en leverantör, en faktura och en utbetalning. Om det inte är praktiskt lämpligt rekommenderar vi kommunen att ta fram logglistor över de förändringar som personer registrerar som har behörigheter att både registrera leverantör, faktura och betalning. Vidare rekommenderar vi kommunen att införa en rutin där dessa logglistor gås igenom månadsvis av en person som inte har behörighet att registrera uppgifter i systemet. Vi rekommenderar kommunen att formalisera genomgången av varningslistor och att spara alla kontroller av varningslistor som görs centralt. En genomgång bör sedan göras exempelvis kvartalsvis av de kontroller som skett av varningslistorna och resultatet av kontrollen bör användas till att utvärdera om varningslistorna behöver anpassas eller om annan åtgärd är lämplig. Vi rekommenderar vidare kommunen att utföra kontroll även av fasta data som läggs upp avseende utbetalningar till privatpersoner. Detta kan exempelvis kontrolleras via logglista och genom stickprovsvisa kontroller att korrekta och godkända underlag finns för betalningen. 6

Rt,ildt"l'j,. hptt~ lft\,1..,.,, l[},y(>!... J Vi rekommenderar kommunen att överväga en lösning där ansvarig chef godkänner utbetalningar via internbanken innan de görs, istället för i efterhand så som det görs idag. Vidare rekommenderar vi kommunen att överväga införande av beloppsgränser i attestförteckningen för att fakturor med högre risk ska attesteras högre upp i organisationen. 2. 3. 3. Kommunens kommentarer Upphandling försöker att ha kontroll på att alla nya leverantörer är kontrollerade och enbart registreras från upphandling. Kontroll sker även av att andra användare inte registrerar nya leverantörer i reskontran. En person kan registrera en leverantör och registrera fakturan men betalningen går numera automatiskt som ett jobb i systemet vilket innebär att en person inte hanterar hela förloppet själv. Kontrollen av betalningar via den tjänst som kommunen prenumererar har genomförts som ett pilotprojekt. Erfarenheterna har utvärderats under våren 2015 och tjänsten har införts tills vidare. Rutinerna för hantering av varningslistor och kontroller är under uppbyggnad. Utbetalningar till privatpersoner är i stor omfattning självkontrollerande. Det finns ett attesterat underlag för utbetalningen och det finns en person som är mottagare och som hör av sig om han/hon inte får pengarna. Uppgifter om kontonummer och innehavare lämnas inte ut av bankerna. De ca 200 utbetalningar per år som görs via internbanken är av akut karaktär. Det är inte praktiskt genomförbart att bemanna så att ansvarig chef alltid finns på plats för attest innan betalningen görs. Däremot har införts att betalning görs av två i förening. Enligt tillämpningsanvisningarna till attestreglementet finns inga generella beloppsgränser. Däremot har respektive nämnd i uppdrag att införa möjlighet att införa beloppsbegränsningar vid behov. 2.4. Anläggningstillgångar 2.4.1. Gjorda iakttagelser Vi har noterat att kommunens hantering av anläggningsregistret kan förbättras. En korrekt hantering av anläggningsregistret är viktig för en korrekt värdering och redovisning i årsredovisningen. Vi kan konstarera att Kommunen inte har anpassat redovisningen till RKRs rekommendation 11.4 avseende komponentredovisning. Rekommendationen började gälla från och med 2014. Det är respektive förvaltningsekonoms ansvar att anmäla eventuell nedskrivning som skall göras om en tillgång utsätts för bestående värdenedgång. Det är också respektive förvaltningsekonoms ansvar att lägga in rätt avskrivningstid på anläggningstillgångar samt att 7

kontrollera om det finns rörelsefrämmande anskaffningar. För närvarande sker inget godkännande av redovisningschef eller motsvarande av att avskrivningstiden läggs in korrekt. Det finns ej heller någon årlig rutin där ansvarig chef bedömer nyttjandeperiodens relevans och eventuellt nedskrivningsbehov för befintliga tillgångar. Avyttringar av tillgångar skall enligt rutin attesteras av ansvarig chef. En blankett som finns i ekonomihandboken har tagits fram för detta ändamål. Vi har noterat att det saknas en rutin för att säkerställa att alla avyttringar och utrangeringar blir reg istrerade i samband med del- och årsbokslut. Det kan exempelvis ske genom att anläggningsregistret skickas ut till ansvariga chefer för genomgång för att säkerställa att det är korrekt. Denna kontroll finns inte idag. Under 2013 inventerades kommunens samtliga fastigheter. Kommunen har meddelat att man skall se om det är möjligt att inventera samtliga inventarier minst vart femte år så som revisionen rekommenderade tidigare år. Eventuellt kommer en anpassning att göras för inventarier som är mer stöldbegärliga än andra. Vi ser positivt på att kommunen har börjat arbeta med frågan. 2.4.2. Rekommendationer Vi rekommenderar kommunen att beakta den nya rekommendation som kommit gällande anläggningstillgångar. Vi rekommenderar att rutinen vid registrering av tillgångar stärks och att en dokumenterad analys av nyttjandeperioden görs, samt att den godkänns av exempelvis redovisningschef innan registrering. Vi rekommenderar att en bedömning av nyttjandeperiodens relevans och tillgångens eventuella nedskrivningsbehov görs årligen. Denna analys bör dokumenteras och godkännas av ansvarig chef innan den registreras i systemet. Praktiskt kan detta hanteras genom att t.ex. Service Ekonomi inför bokslut begär in bekräftelse från respektive förvaltning att de gått igenom att dess tillgångar i anläggningsregistret är korrekt värderade, att utvärdering och rapportering av eventuellt nedskrivningsbehov har gjorts, att fysisk inventering av tillgången har skett samt att korrekt nyttjandeperiod för respektive tillgång är registrerad i anläggningsregistret Tydliga instruktioner för vilka kontroller som skall utföras årligen bör framgå av kommunens ekonomi handbok. Vi rekommenderar kommunen att fortsätta med arbetet att se över möjligheten att löpande inventera samtliga tillgångar eller tillgångar över ett visst värde i anläggningsregistret 2.4.3. Kommunens kommentarer Arbete med införande och kartläggning av konsekvenser av komponentavskrivning pågår. Vi bedömer ur ett risk- och väsentlighetsperspektiv att de rutiner som finns idag är tillräckliga vad avser hantering av anläggningens nyttjandeperiod och eventuella nedskrivningsbehov. 8

2.5. Exploatering 2. 5. 1. Gjorda iakttagelser Kommunrevisionen har under de senaste åren fört diskussioner med företrädare för kommunen avseende kommunens exploateringsredovisning. Den huvudsakliga frågeställningen rör om de exploateringskostnader som kan ses som ett resultat av försäljningen är att betrakta som egna affärshändelser eller om försäljning av mark och exploateringskostnader är att betrakta som en sammanhållen affärshändelse. Anvisningar avseende framtida hantering av exploatering har tagits fram men inte implementerats fullt ut ännu. Kommunen har inte anpassat anvisningarna till de större projekt som startats upp tidigare år, som t.ex. "Kolla" och "Björkris", men avser att följa anvisningarna avseende de projekt som startas upp framgent. Vid genomgång av ett antal större exploateringsprojekt samt jämförelse med kommunens anvisningar för exploateringsredovisning har vi identifierat ett antal förbättringsområden avseende projektredovisningen samt förtydliganden som bör ske i kommunens anvisningar. Ett exploateringsprojekt består av flera olika delar som t ex iordningställande och försäljning av tomtmark, iordningställande av gata, allmän platsmark osv. Vi anser att kommunens anvisningar bör förtydligas så att det inte leder till missuppfattningen att resultatfäring inte kan göras förrän hela projektet har avslutats. Kommunen skriver i sina anvisningar att "Redovisning sker först när inkomsten och de utgifter som uppkommit eller förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Detta är möjligt först i slutskedet av exploateringen". Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) hänvisar i ideskriften "Redovisning av kommunal markexploatering -en praktisk vägledning" till RKR 18, "Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar" att inkomster från försäljning skall redovisas som en intäkt då ett antal villkor är uppfyllda, bl.a. övergång av risk samt tillförlitlig beräkning av inkomst och utgifter skall kunna ske etc. Kommunen menar att kommunens avtal är sådana att intäkter och kostnader inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt förrän i slutskedet av ett exploateringsprojekt Enligt kommunens anvisningar skall en preliminär exploateringskalkyl för exploateringsprojektet upprättas där det framgår när utgifter och inkomster beräknas uppstå samt deras beräknande storlek, vilken skall användas som underlag när kommunen upprättar sin investerings- och finansieringsbudget Kalkylen skall fördelas på omsättningsrespektive anläggningstillgångar samt uppdelning av utgifter och inkomster fördelade på t ex gata, park, VA etc. Någon liknande kalkyl eller uppdelning på granskade exploateringsprojekt har vi inte noterat i samband med vår granskning, varken på tidigare uppstartade projekt eller nytillkomna. Av kommunens anvisningar framgår att ränta under byggtiden för pågående exploatering skall beräknas och påföras/tillgodoräknas både för omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Vi anser att ett förtydligande bör göras då det endast är externa ränteutgifter som får tas upp i anskaffningsvärdet, det vill säga inte intern ränta. 9

2. 5. 2. Rekommendationer Vi anser så som tidigare år att det är bra att en översyn sker av hanteringen avseende exploatering och det är viktigt att anvisningarna utformas utifrån gällande lagstiftning och rekommendationer. Anvisningarna bör därför förtydligas på ovanstående punkter. 2. 5. 3. Kommunens kommentarer Vi anser att anvisningarna följer lagstiftning och rekommendation när det gäller resultatföring. Exploateringsavtalet är utformade så att intäkter och kostnader inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt förrän i slutskedet av projektet. För större projekt har delredovisningar gjorts. Ränta under byggtid beräknas på samma sätt för exploaterings- som för investeringsprojekten. Samma räntesats, kommunens internränta, används vid beräkning av ränta på både inkomster och utgifter. 2.6. Pensionsredovisning Vi har i år följt upp vår granskning från föregående år avseende hantering av pensionsredovisningen i kommunen och vad det är som rapporteras till KPA och hur kommunen säkerställer att korrekta uppgifter rapporteras in till KPA. Vi har vid årets granskning utfört stickprov på uppgifter rapporterade till KPA. 2. 6. 1. Gjorda iakttagelser Kommunen upprättade 2014 en skriftlig rutinbeskrivning i enlighet med vår rekommendation. Rutinbeskrivningen innefattar kontroller som säkerställer att fullständiga och riktiga uppgifter inrapporteras till KPA. Vi kommer att följa upp att rutinen efterlevs i samband med granskning av årsbokslutet. 2.7. Avstämningar Vi har stickprovsvis granskat månadsvisa avstämningar av kassa och bank, kundfordringar, leverantörsskulder och skattekontot Vi har även granskat den redovisning av moms som månadsvis lämnas till skatteverket. 2. 7.1. Gjorda iakttagelser Månadsvisa avstämningar av kassa och bank, kundfordringar och leverantörsskulder utförs. Kommunen har de senaste åren haft problem med differenser på momskonton samt skattekonto och tog under 2012 extern hjälp för att utreda differenser och upprätta anvisningar för framtida förfarande av moms och skattekonto. Kommunen anlitade 2013 ett externt företag för att göra en genomlysning av momstransaktioner för åren 2010-2012. Genomlysningen ledde till moms kunde återsökas från Skatteverket om cirka 2 m n kr för 2014. 10

y R1 I:J, :q o hpttf<r w0 k q nrld 2. 7. 2. Rekommendationer Vi ser positivt på att kommunen gör en genomlysning av momstransaktioner. Vi rekommenderar kommunen att stärka kontrollen avseende momsredovisning. Detta kan t.ex. ske genom att en dokumenterad kontroll sker av någon som inte upprättat momsdeklarationer innan de skickas till Skatteverket. 2.7.3. Kommunens kommentarer Inga kommentarer. 11

A,_,.ltklO il he'tipr workj'1q world 3. Identifierade eller befarade problem inför det kommande årsbokslutet Vi har inte, förutom ovanstående noteringar, identifierat några problem med avseende på det kommande årsbokslutet. Göteborg den 6 November 2015 u,?~ kafsl~ v Certifier fl kommunal revisor Aukto erad revisor. Jlt 1'Vlll~ }111iL:jo Maria Strandber~ Auktoriserad revisor ~fiai( Revisor 12

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-05-12 Diarienummer KS/2016:304 Områden för utökad bostadsproduktion Förslag till beslut Följande fastigheter utses för bostadsproduktion: Kläppa vid Åsa Järnvägsstation (Kläppa 2:2) Gräsområde vid Vittra Forsgläntan (Kungsbacka 4:2, delvis 4:1) Detaljplanelagd mark i norra delen av Tölö Ängar etapp 2 (Hede 3:20) Detaljplanelagd mark i Frillesås (Rya 3:77) Detaljplanelagd mark i Fjärås (Rossared 5:18) Kommunledningskontoret och Service får i uppdrag att i samråd med Eksta utarbeta förslag till åtgärder för att genomföra ett snabbt bostadsbyggande inom de fem aktuella områdena Beskrivning av ärendet Kungsbacka kommun har ett stort behov av bostäder för olika grupper i samhället. Kommunstyrelsen har därför fattat beslut om ett utökat bostadsbyggande (behandlat av Ks 90/16, kommande beslut av Kommunfullmäktige). För att komplettera denna ordinarie bostadsproduktion har vi nu lokaliserat fem olika platser i kommunen där vi med snabb produktionsmetod ska bygga bostäder som ska stå färdiga redan under 2016-2017. Dessa platser är: Gräsområde vid Vittra Forsgläntan (Kungsbacka 4:2, delvis 4:1) Kläppa vid Åsa Järnvägsstation (Kläppa 2:2) Detaljplanelagd mark i norra delen av Tölö Ängar etapp 2 (Hede 3:20) Detaljplanelagd mark i Frillesås (Rya 3:77) Detaljplanelagd mark i Fjärås (Rossared 5:18) På områdena ska byggas så många lägenheter att byggrätterna utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt. Lägenheterna ska utformas så att de passar olika målgrupper. Delar av beståndet kommer nyttjas för mottagning av nyanlända i enlighet med beslut om vägledande principer (Ks 59/16). För Service - Fastigheter Ulrika Granfors 0300-83 40 98 ulrika.granfors@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) de områden där detaljplan finns kommer bebyggelsen utformas efter detaljplanens intentioner och permanenta bygglov kommer att sökas. På övriga platser kommer ansökan avse tillfälliga bygglov. Ann-Charlotte Järnström Kommundirektör

Tölö ängar etapp 2:

Rossared 5:18

Frillesås Rya 3:77 (Mullängen)

Kungsbacka 4:2 (Forsgläntan)

Kläppa 2:2 (Svinfarmen)

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-05-11 Diarienummer KS/2016:315 Utökat stöd Ung Företagsamhet Halland Förslag till beslut Kommunstyrelsen beviljar ny finansieringsperiod för Ung företagsamhet, Halland med 196 775 kr per år för läsåren 2016/2017, 2017/2018 och 2018/2019. Sammanfattning Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Ung företagsamhet bidrar till att barn och ungdomar får möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Ung Företagsamhet har tre läromedel för grundskolan och processutbildningen UF-företagande på gymnasiet. Praktisk övning i entreprenörskap har många goda effekter. Det leder till att fler senare i livet startar företag, ökar kvalitén på de startade företagen och bidrar till att fler kvinnor startar företag tidigare än genomsnittet. De som drivit UF-företag får en starkare etablering på arbetsmarknaden, färre arbetslöshetsdagar, högre inkomst och oftare chefspositioner. I Kungsbacka har antalet UF gått ner något under de senaste åren och 15/16 var det 213 ungdomar som drev UF- Företag och gav ett genomslag på 22 procent. Snittet i Halland ligger på 30 procent av de möjliga elever som skulle ha kunnat driva UF-företag. Under året har insatser både från UF och från Kungsbacka kommun gjorts för att öka antalet elever som ska erbjudas att driva UF-företag. Framöver kommer också fortsatta insatser att göras på grundskolan. För den kommande finansieringsperioden söker UF, Halland ett utökat stöd med 1 krona per invånare. Det totala stödet för den nya perioden blir 2.50 kr per invånare och år beräknat på invånarantal oktober 2015. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-05-11 (Ung Företagsamhet) Ansökan för verksamhetsår 2016/2017-2018/2019, 2016-05-10 (Ung Företagsamhet) Utökat stöd Ung Företagsamhet Halland, 2016-05-03 Beslutet skickas till Kommunstyrelsens förvaltning Elinor Filipsson 0300-83 44 89 elinor.filipsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Ung Företagsamhet Halland Region Halland, Näringsliv Elinor Filipsson Näringslivschef

Ung Företagsamhet i Hallands län Ansökan för verksamhetsår 2016/2017-2018/2019 Läsår Total årsbudget Finansiering Kungsbacka kommun Kungsbacka kommuns andel av total årsbudget 2016/2017 3 749 900 196 775 5,30% 2017/2018 3 749 900 196 775 5,30% 2018/2019 3 749 900 196 775 5,30% Summa 3 år 11 249 700 590 325 5,30% Sökande och initiativtagare: Ung Företagsamhet i Hallands län Box 881, 301 18 Halmstad Org. Nr: 849201-7960 Bg: 5873 4047 www.ungforetagsamhet.se/halland Kontaktperson: Ida Thorén, regionchef

Underlag till uppdrag 2016/2017, 2017/2018 & 2018/2019 Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Vi ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Ung Företagsamhet har tre läromedel för grundskolan Vårt samhälle, Se möjligheterna och Min framtid och ekonomi och processutbildningen UF-företagande på gymnasiet. Dessutom finns ett Alumni-nätverk bestående av före detta UF-företagare. Vårt erbjudande till lärare och skolledare innefattar fortbildning, bedömningsstöd, seminarier, möjligheter till stipendium, utbildningsmaterial, inspiration för lärare och elever m.m. Vår vision är att vi ska vara bäst i Sverige på att ge unga en tro på sin egen företagsamhet. Intresset bland unga och bland lärare att ta del av våra utbildningar och workshops ökar i takt med de (relativt) nya kurs- och läroplanerna, med betoning på entreprenöriella kompetenser, implementeras i skolverksamheten och beprövade metoder och verktyg efterfrågas. Med våra läromedel kombineras teori och praktik på ett inspirerande och roligt sätt och våra unga får kontakt med arbetslivet och företagande. Vår processutbildning UF-företagande utvecklar och uppmuntrar ungdomars initiativförmåga, ansvarsförmåga och samarbetsförmåga. Vi ger unga människor bättre förutsättning för framtiden. De får även erfarenheter med sig som inspirerar till att ta steget till eget, vilket i det långa loppet kan bidra till kunskapsspridning, företagsamhet och tillväxt i Halland. Vilket går hand i hand med Region Hallands Tillväxtstrategi. Ökade resurser krävs för att nå fler I Region Hallans tillväxtstrategi lyfts entreprenörskap fram som ett prioriterat område, både då det gäller att underlätta ungas väg in i arbetslivet och se entreprenörskap och företagande som en möjligväg till sin egen försörjning. Ung Företagsamhets resultat visar att det är just så vi kan bidra. Idag har vi knappa resurser och vänder på varje krona i verksamheten. Vi når inte alla vi vill med vårt erbjudanade för gymnasiet och har fram tills idag i stort sett endast kunnat arbeta med grundskolan i en kommun där vi fått lokalt stöd från en stiftelse. Låt en etablerad och ambitiös aktör göra delar av jobbet* Ung Företagsamhet Halland har goda relationer med skolor, lärare och skolledare och vi har ett starkt stöd från näringslivet i det arbete vi gör. Vi vet att vårt arbete är uppskattat och viktigt och vi vill förstätta vara organistationen som gör skillnad för våra våra unga.

Forskning ger stöd åt UF-företagande Övning ger färdighet I februari 2011 kom rapporten En långtidsuppföljning av UF-företagares entreprenöriella karriärer i Sverige 1990-2007. Rapporten är en utvärdering av långtidseffekterna av praktisk övning i entreprenörskap i unga år. Författaren Karl Wennberg, doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, har genomfört rapporten genom att samköra Ung Företagsamhets anonyma register med Statistiska Centralbyråns register om personers arbetsmarknadsaktiviteter och företagande. Underlaget till rapporten utgörs av en databas innehållande samtliga 166 606 personer som drivit ett UFföretag någon gång under sin gymnasietid 1980-2007, samt samtliga företag drivna av dessa personer under perioden 1990-2007. Sammantaget ger dessa jämförande analyser starkt stöd för slutsatsen att UF-företagande och gymnasie- och högskolenivå ökar graden av företagande och kvaliteten på de företag som startas. Alla vinner på övning Specifikt starka verkar lär effekterna av att prova på företagande inom Ung Företagsamhet vara för kvinnor. Jämförelserna visar att det är 20 procent större sannolikhet att före detta UF-företagare startar företag under den tidiga delen av sin karriär jämfört med befolkningen i övrigt. Skillnaderna är än större vad gäller de mer ambitiösa formerna av företagsstarter de som sker i aktiebolagsform. När det gäller att starta företag som aktiebolag är sannolikheten 60 procent större för manliga före detta UF-företagare respektive 80 procent för kvinnliga jämfört med män respektive kvinnor utan UF-bakgrund. Rapporten visar även att företag som startas av före detta UF-företagare är starkare och mer livaktiga än företag som startas av personer utan UF-bakgrund. Företag startade som aktiebolag av före detta UF-företagare omsätter i genomsnitt 20 procent mer än jämförbara företag startade av kontrollgruppen. Effekter av utbildning i entreprenörskap En ny rapport kallad Effekter av utbildning i entreprenörskap publicerades i januari 2013 av Ratio Näringslivets forskningsinstitut. Detta är en långtidsstudie av fd UFelevers arbetsmarknadspotential och företagande av Karl Wennberg tillsammans med doktorand Niklas Elert. Rapportförfattarna kopplar samman databaser med individspecifik information till databaser med information om de företag som dessa individer driver eller är anställda i. Rapporten visar på vad UFs entreprenörskapsutbildning gör med eleverna och vad som händer i ett långsiktigt perspektiv med dessa individer. De som drivit UF-företag under gymnasiet har senare i livet: Starkare etablering på arbetsmarknaden, 12 procent lägre sannolikhet att vara svagt etablerade. Färre arbetslöshetsdagar, drygt 20procent lägre sannolikhet att vara arbetslös än kontrollgruppen. Högre inkomst, i snitt 35 700 kr eller drygt 12procent mer i årsinkomst jämfört med kontrollgruppen. Det rör sig med andra ord om en skillnad på mer än en genomsnittlig månadslön. Oftare chefspositioner, 44 procent högre sannolikhet att bli chefer än kontrollgruppen. Detta stöder resultaten från Rosenthal Huber m.fl (2012) att entreprenörskapsprogram och liknande utbildningar i tidig ålder har en positiv påverkan på icke-kognitiva kunskaper, som envishet, kreativitet och framförhållning.

UF-företagande ökar sannolikheten att bli nyföretagare och inkomsten i dessa företag är högre än kontrollgruppen. Dessutom både påbörjar och avslutar de högre studier i större utsträckning än kontrollgruppen. Rapporterna i sin helhet finns att läsa på www.ungforetagsamhet.se Rekordår i Halland I Hallands län drev 33 procent av en årskull UF-företag läsåret 2014-2015. Detta innebar en ökning jämfört med tidigare läsår, och ett all time high. Vi placerade oss på en delad tredjeplats i riket. Vi vet att ännu fler skulle välja UFföretagande om processutbildningen tydligt erbjöds på skolan inom ramen för programmet. Vi ser stora utmaningar inför de kommande läsåren med att upprätthålla kvalitén på utbildningen samtidigt som vi jobbar vidare mot vårt mål på att alla elever på gymnasiet någon gång under sin skoltid ska driva ett UF-företag. Entreprenörskap betonas i skolans styrdokument men lärare och skolledningar vi träffat upplever fortsatt svårigheter med implementeringen. Vi möter nya målgrupper av elever och lärare på de program där UF-företagande är ett nytt arbetssätt, dessa behöver mer stöttning i sitt arbete vilket kräver stora personella resurser för oss.

1200 1000 800 653 784 822 1020 1126 1021 600 400 200 189 299 Antal UF-elever i Halland 0

UF-företagande på gymnasiet Halland 2015/2016-1021 UF-företagare - 339 UF-företag - 46 % kvinnliga elever - 54 % manliga elever - 159 UF-lärare - 22 UF-skolor - 30 % av en årskull driver UF-företag Kungsbacka Kungsbacka per skola UF-elever 13/14 Genomslag 13/14 UF-elever 14/15 Genomslag 14/15 UF-elever 15/16 Genomslag 15/16 Aranäsgymnasiet 84 22% 67 18% 60 16% Elof Lindälvs gymnasium Drottning Blankas gymnasieskola Praktiska, Kungsbacka 118 29% 129 31% 120 29% 37 84% 8 20% 9 22% 16 47% 0 0 1 4% Ljud- och bildskolan 0 0% 7 15% 23 51% Sveriges Ridgymnasium Beda Hallbergs gymnasieskola 0 0% 0 0 0 0% 0 0% 0 0 0 0% Totalt: 213 22% *Genomslaget i % är beräknat på siffror från skolverket 2014/2015. Siffrorna kan komma att revideras i mars då 2015/2016 siffror från skolverket släpps. Organisationen För att nå varaktig framgång måste verksamheten ha en stabil ekonomi. Eget kapital skall vara minst en halv årsbudget och max en hel årsbudget. Ung Företagsamhet ska vara en attraktiv arbetsplats där medarbetare är engagerade, kreativa, drivande och goda förebilder. För att nå våra mål krävs dessutom att samarbetet mellan styrelsen och medarbetare sker professionellt, engagerat och med en tydlig rollfördelning. Grundskola Genom Ung Företagsamhet utvecklar eleverna sina entreprenöriella förmågor redan i tidig ålder. Genom kreativitet och nyfikenhet lär de sig lösa problem och förverkliga sina idéer. Eftersom grundskolan är tre gånger så stor vad gäller antalet elever,

jämfört med gymnasiet, är vårt arbetssätt annorlunda på grundskolan. Här erbjuder vi lärare läromedel, tilläggsövningar och workshops som är anpassade till läroplanen. Gymnasiet Vårt processutbilding UF-företagande ger ungdomar i åldern 16-20 år, möjligheten att driva ett eget företag i utbildningssyfte under ett läsår som en del av sina gymnasiestudier. Vi vill att alla ungdomar i Halland ska erbjudas att driva ett UFföretag någon gång under sin gymnasietid. Vi har ett naturligt elevfokus i allt vi gör på gymnasiet men vår huvudmålgrupp för att nå eleverna är deras lärare. Prioriteringar och framtid De stora studieförberedande programmen (SP och NV) är några de program där vi har lägst genomslag. I samarbete med skolledning och näringslivsrepresentanter kommer vi fortsätta att jobba med rekrytering av lärare och en utökad elevkontakt på just dessa program. Vi kommer även lägga stort fokus under kommande läsår på att få igång UFföretagandet på Yrkesförberedande program och på Estet. Vi önskar att alla gymnasieskolor i länet och samtliga program på dessa erbjuder eleverna en reell möjlighet att välja att driva ett UF-företag någon gång under sin gymnasietid. Att nå ut med vårt erbjudande till helt nya målgrupper på IM (introduktionsprogrammet) är också något vi kommer att jobba för. Detta kräver stark förankring hos berörd skolledning och ett intresse och engagemang hos lärarna. Vi har sökt externa projektmedel för en extra satsning utöver vår ordinarieverksamhet för att snabbt komma igång där. Utmaningar framåt för Ung Företagsamhet Halland är: - Skapa och upprätthålla en stabil finansiering för att fortsätta utveckla verksamheten på grundskola och gymnasiet med bibehållen kvalité. - Behålla engagemanget och deltagandet på nya program, vilket är ett mer personalintensivt arbete än vad vi vanligtvis bedriver. - Nå ut med våra grundskoleläromedel och workshops i hela Halland. - Öka upp den privata finansiering och engagera fler från näringslivet. Målbild 2020/2021 Grundskola Föra att mäta om vi gör ett bra jobb, kommer vi ta fram ett NKI hos de lärare som arbetat med våra läromedel på grundskolan. Vi vill även att fler lärare ska använda våra läromedel i sin undervisning och i Halland vill vi öka med genomsnitt 5 procent per år till läsåret 2020/2021. Gymnasiet Vi vill att antalet elever som driver ett UF-företag på gymnasiet ökar med genomsnitt 10 procent per läsår till läsåret 2020/2021.

Vi kommer även mäta NKI hos våra lärare på gymnasiet, och utifrån en nollmätning läsår 15/16, stäva efter att öka kundnöjdheten med 10 procent varje år. Vi till att det totala antalet ungdomar som uppnår intygsnivå i Ung Företagsamhets utbildning UF-företagande (dvs genomför fem bas delar och tre tilläggsdelar) ska vara minst 90 procent 2020/2021. Alumni Ung Företagsmhets arbete med UF-alumni syftar till att Halland och Sverige ska få fler företagare och företagsanna människor. UF-alumni samlar före detta UFföretagare till ett nätverk som stimulerar till fortsatt företagande och företagsamhet och alla före detta UF-företagare är välkomna. En ungdomsrepresenant från vårt alumninätverk sitter även med som ledamot i vår Halländska styrelse. Resultatuppföljning - Utifrån den vår nya, långsiktiga målbild sätts delmål för varje läsår. Målbilden följs upp halvårsvis i samband med styrelsemöten. - Varje hösttermin arrangerar Ung Företagsamhet Halland ett uppföljningsmöte med representanter från Region Halland samt kommunerna i Halland för att redovisa föregående års utfall och kommande års målsättningar. Första uppföljningsmötet hålls november 2016. Genom att träffas för en rapportering/avstämning möjliggörs en naturlig dialog. Slutrapportering sker under höstterminen 2019. - Under året har Ung Företagsamhet en kontinuerlig dialog med Region Halland samt varje kommun. Ett exempel är de nyhetsbrev som skickas ut under året för att informera om verksamhetens utveckling. -Ung Företagsamhet upprättar även ett kalendarium över aktiviteter som händer i Halland. Nya prioriterade områden, ny finansieringsmodell Ung Företagsamhet Halland finansieras idag av stöd via Ung Företagsamhets Nationella Kansli, Hallands kommuner, Region Halland och samarbetspartners från näringslivet. Vi har en finansieringsmetod som bygger på en balans mellan privat och offentlig finansiering. UF Halland är ofta en förebild för andra UF-regioner i Sverige när det gäller finansiering, styrelsearbete och måluppfyllelse. Vår verksamhet bygger på samverkan mellan skola och näringsliv. Vi har idag ett 40 tal privata finansiärer. Näringslivets verksamhetsstöd bidrar till ökat engagemang i skolan genom vårt samarbete. Genom att de exempelvis är rådgivare till UF-företagen, deltar på UF-aktiviteter på skolor samt är delaktiga på mässan. På grundskolan öppnas det upp för ännu fler möten med näringslivet genom våra läromedel och nätverket. Vi samverkar med flera olika aktörer i Halland (NyföretagarCentrum, Almi, Coompanion, näringslivskontoren, Made by Halmstad, Made by Kungsbacka, Teknikcollege och KomTek mfl.) En effekt av samverkan är bland annat att bryggan mellan skolan och arbetslivet stärks och modet och viljan att starta företag ökar. Vi har efter ett lyckat pilotprojekt i Varbergs kommun arbetat fram en välfungerande och effektiv metod att arbeta med våra läromedel på grundskolan. Med ökade resurser kommer vi att kunna nå ut till hela Halland och skapa en röd entreprenöriell tråd från gundskola till gymnasiet. För att kunna växa och komma igång med UF-företagande på fler program och inom ramen för programmet krävs ökade resurser.

Vi ansöker om ett utökat stöd i form att verksamhets stöd som baseras på modellen 2,50 kr/kommun invånare per år i tre. Region Halland bidrar med 2,50 kr/ invånare i regionen per år i tre. Det är en ökning med 1 kr/kommuninvånare jämfört med tidigare verksamhetsstöd från de Halländska kommunerna och Region Halland fg år. Fg period 1,50 kr/inv Ökning 1 kr 2,5 kr/inv Kungsbacka 115 179 kr 81 596 196 775 kr Varberg 88 779 kr 62 863 151 642 kr Falkenberg 62 135 kr 44 750 106 885 kr Halmstad 139 847 kr 100 395 240 242 kr Laholm 35 187 kr 24 574 59 760 kr Hylte 15 048 11 144 26 192 kr Totalt kommuner 456 175 kr 325 322 781 496 kr Region Halland 456 175 kr 325 322 781 496 kr Totalt 912 350 kr 650 644 1 562 992 kr

Budget 2016-2017 Offentlig finansiering Kungsbacka kommun 196 775 Varberg kommun 151 642 Falkenberg kommun 106 885 Halmstad kommun 240 242 Laholm kommun 59 760 Hylte kommun 26 192 Region Halland 781 496 Nationellt stöd 325 000 Summa offentlig finansiering 1 887 992 Privat finansiering Partners näringslivet 760 000 Stiftelser & Fonder 500 000 Summa privat finansiering 1 260 000 Övriga intäkter 598 000 Totala intäkter 3 745 992 Kostnader Rörelsens kostnader 1 246 500 Personalkostnader 2 503 400 Totala kostnader 3 749 900 Beräknat resultat - 3 908 Ida Thorén 2016-05-01 Regionchef Ung Företagsamhet Halland ida.thoren@ungforetagsamhet.se 0708-633 430

Ung Företagsamhet Halland 2015-10-30 Utökat stöd för ny finansieringsperiod 201 6/2017, 2017/201 8 & 2018/2019 Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbildningssystemet. Vi ger barn och ungdomar möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap. Ung Före_tagsamhet har tre läromedel för grundskolan Vårt samhälle, Se möjligheterna och Min framtid och ekonomi och processutbildningen UF-företagande på gymnasiet. Dessutom finns ett Alumni-nätverk bestående av före detta UF-företagare. Vårt erbjudande tilllärare och skolledare innefattar fortbildning, bedömningsstöd, seminarier, möjligheter till stipendium, utbildningsmaterial, inspiration för lärare och elever m.m. Ung Företagsamhet vill ge unga en tro på sin egen företagsamhet genom våra två lika viktiga områden - företagsamhet och företagande. Vi gör det genom att kombinera teori och praktik på ett inspirerande och roligt sätt och allt detta sker genom skolan. Organisationen ger unga en kontakt med arbetslivet och företagande. Finansierin gsmodell Ung Företagsamhet Halland finansieras idag av stöd via Ung Företagsamhets Nationella Kansli, Hallands kommuner, Region Halland och samarbetspartners från näringslivet. Vi har en finansieringsmetod som bygger på att stödet en balans mellan privat och offentlig finansiering. Detta Halländska mål uppfyller vi idag. UF Halland är ofta en förebild för andra U F-regioner i Sverige när det gäller finansiering, styrelsearbete och måluppfyllelse. Vår verksamhet bygger på samverkan mellan skola och näringsliv. Vi har idag ett 40 tal privata finansiärer. Näringslivets verksamhetsstöd bidrar till ökat engagemang i skolan genom vårt samarbete. Genom att de exempelvis är rådgivare till U F-företagen, deltar på U F-aktiviteter på skolor samt är delaktiga på mässan. Vi samverkar med flera olika aktörer i Halland (NyföretagarCentrum, Almi, Coompanion, näringslivskontoren, Made by Halmstad, Made by Kungsbacka, Teknikcollege och Komlek mfl.) En effekt av samverkan är bland annat att bryggan mellan skolan och arbetslivet stärks och modet och viljan att starta företag ökar. Stödet från Hallands kommuner och Region Halland bygger på en överenskommen modell där kommunerna ger ett bidrag på 1,50 kr per invånare. Region Halland ger motsvarande summa av kommunernas samlade bidrag. Vi har haft och har en kraftig tillväxt av U F-företagare och lärare i Halland och personalstyrkan har fördubblats de senaste fem åren. Sedan tre år tillbaka verkar vi även på grundskolan åk 1 till 9 där vi erbjuder workshops och utbildning för lärare. Till vår hjälp har vi tre olika läromedel som är anpassade till olika åldersgrupper åk 1-9. För att kunna utveckla samarbetet med grundskolan har vi haft finansiering för ett treårigt projekt via Sparbanksstiftelsen

i Varberg som slutar 2016. Tack vare projektet har vi provat ut olika arbetsmetoder inom grundskolan. Det finns en stor efterfrågan för våra läromedel på grundskolan. Bidraget från kommunerna och Region Halland har varit enligt samma finansieringsmodell på 1,50 kr/ invånare sedan 2006. Vi står nu inför ett läge där vår finansiering behöver anpassas till tillväxt takten. För att kunna säkerställa tillväxten inom Ung Företagsamhet Halland behöver privat och offentligt stöd ut9kas och motsvara tillväxttakten. Vi kommer att anta en ny målbild som tar sikte på 2020. Får att nå den kommer vi ha en tillväxttakt på ungefär 1 O procent per år, både på gymnasiet och grundskolan. Finansieringsmodell verksamhetsstöd Hallands kommuner och Reg ion Halland 201 6/201 7 l 201 7/201 8 & 2018/2019 F g period 1,50 krlinv 2,5 kr/inv Ökning 1 kr Kungsbacka 115 179 kr 196 775 kr 81 596 Varberg 88 779 kr 151 642 kr 62 863 Falkenberg 62 135 kr 106 885 kr 44 750 Halmstad 139 847 kr 240 242 kr 100 395 Laholm 35 187 kr 59 760 kr 24 574 Hyl te 15 048 26 192 kr 11 144 Totalt kommuner 456 175 kr 781 496 kr 325 322 -- --- - Region Halland 456 175 kr 781 496 kr 325 322 Totalt 912350kr 1 562 992 kr 650 644 Källa: Befolkningsmängd SCB 2015-10-30

Sammanfattning Från 2 anställda till 4 anställda (2011-2016) Ett helt nytt verksamhetsområde; Grundskolan Ökat antal U F-elever och lärare Ökad belastning gymnasiet (Utbildningar, elevkontakt) Integration- en ny målgrupp Behov 4,5 person UF faretagandet växer i Halland! ~00. ~ UF l v r l H n 200 Ida Therem 2015-10-30 Regionchef Ung Företagsamhet Halland ida.thoren@ungforetagsamhet.se 0708-633 430

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-05-10 Diarienummer KS/2016:230 Kollektivtrafikplan Halland 2017 - yttrande Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner yttrande, daterat 2016-05-10, och översänder det till Hallandstrafiken. Sammanfattning Hallandstrafiken tar varje år fram en kollektivtrafikplan. Planen beskriver förändringar i kollektivtrafiken i Halland 2017 med utblick mot 2018-2019. Hallandstrafiken har översänt planen till kommunerna för yttrande. Antalet resor i kollektivtrafiken i Halland ökade 2015 med 3 procent jämfört med föregående år. Resandet från Åsa station har bidragit till resandeutvecklingen på Öresundståget. Dagligen reser cirka 430 personer från Åsa station, vilket är en ökning med cirka 50 personer från 2014. Från Kungsbacka station reser cirka 1 200 personer dagligen med Öresundståget varav 52 % reser söderut och 48 % norrut. Resandet på Kungsbackapendeln utgör 12 procent av det totala resandet i Halland och årligen görs 1,9 miljoner resor på pendeltåget av Kungsbackas invånare. Resandestatistiken på pendeltåget kommer från och med i år att mätas med ett automatiskt system med sensorer i dörrarna för att få tillförlitlig statistik på antal resande. I juni 2015 infördes ett nytt stadslinjenät i Kungsbacka. Resandet i den nya trafiken har utvecklats mycket positivt. Under 2015 ökade resandet med cirka 20 procent jämfört med föregående år. Sammanlagt gjordes 5,3 miljoner resor med kollektivtrafiken i Kungsbacka under 2015. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-05-10 Yttrande, 2016-05-10 Kommunstyrelsens förvaltning Catarina Nyberg /RedigerareTelefon/ catarina.nyberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutet skickas till Hallandstrafiken Catarina Nyberg /Kollektivtrafikstrateg/

YTTRANDE Kommunstyrelsens förvaltning Datum 2016-05-10 Diarienummer KS/2016:230 Yttrande över Kollektivtrafikplan Halland 2017 Hallandstrafiken har över sänt Kollektivtrafikplan Halland 2017 och bett om kommunens yttrande över planen. Åsa station Den fina resandeutvecklingen från Åsa station och det nettotillskott av resenärer som Åsa station genererar är glädjande. Den aviserade nya turen från Varberg till Göteborg vid 7.30-tiden är ett måste om vi ska kunna behålla de resenärer som hittat tåget som ett bra alternativ för sina resor. Det är i dagsläget konstant stående passagerare både på avgången 7.05 och 8.05 från Åsa. Det är inte acceptabelt att behöva stå under hela resan till Göteborg, som tar cirka 30 minuter. Om vi inte ska tappa resenärer måste alla erbjudas en sittplats. Det är positivt att Hallandstrafiken samarbetat tillsammans med Västtrafik för att hitta möjliga lösningar på problemet och vi utgår från att Trafikverket godkänner förfrågan om att få trafikera redan från augusti. Klaraplan Vid tidtabellsskiftet 2015 drogs busstrafik till hållplatsen Klaraplan in stora delar av dagen och under sommartid. Det är oklart hur denna indragning gått till och kommunen har inte fått någon godtagbar förklaring till varför hållplatsen Klaraplan dragits in. Antalet invånare i Gottskär/Draget uppgår till närmare 1.200 personer. Dessutom är Gottskär en av Kungsbackas stora turistorter med många besökare sommartid. Kungsbacka anser att detta underlag motiverar ett turutbud på 30/60 minuters trafik, vilket vi framfört vid ett flertal tillfällen. Kungsbacka vill återigen påtala vikten av att trafiken till hållplatsen Klaraplan återställs till det tidigare utbudet och att det framöver måste finnas tydlighet och beslutsunderlag i ärenden som gäller indragningar. Samtrafik Blå Express/720 För ett par år sedan gjordes en trafikomläggning i nordvästra Kungsbacka. Blå Express fick två nya ändhållplatser, i Särö Centrum och Kullaviks hamn, och en KUB1000, v2.0, 2012-05-23 Kommunstyrelsens förvaltning Catarina Nyberg catarina.nyberg@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

lokal linje (720) startades för att förbinda Kungsbacka centrum med kommundelarna i nordost. Trafikupplägget bygger på att resenärerna söder om Särö centrum ska byta från linje 720 till Blå Express vid Särö centrum för resor till Göteborg. I dagsläget fungerar inte det bytet optimalt. Vid några tidpunkter är det upp till 20 minuters väntetid mellan bussarna. Vi önskar en översyn av tidtabellen för linje 720 så den är synkroniserad både med Blå Express vid Särö centrum och Kungsbackapendeln vid Kungsbacka station för att minimera väntetiden vid bytesresor. Utblick När det gäller busstrafiken i Kungsbacka innehåller planen inga förslag på ändringar eller utökningar. Hallandstrafiken aviserar också att planens utblicksår, 2018-2019, kommer innehålla stora satsningar på tågtrafik på de regionala inlandsbanorna. Detta tyder på att det även dessa år kommer vara begränsade möjligheter till att utöka utbudet av busstrafik. Kungsbacka är en växande kommun med upp emot 1000 nya invånare varje år. Det innebär att det måste finnas beredskap för utökning av fordon och turer för att kunna möta en större efterfrågan på grund av fler invånare. Ambitionen är också att fler ska åka kollektivtrafik och minska sitt bilresande, vilket också kan innebära att fler fordon behövs. Ombyggnad av väg 940 Forsbäck-E6:an Trafikverket har aviserat att ombyggnationen av två korsningspunkter på väg 940 mellan Forsbäck och E6:an kommer att utföras under 2017. Byggtiden uppskattas till 6-8 månader. Det är viktigt att det finns bra resalternativ till den egna bilen under ombyggnadstiden för att minska påfrestningarna. Det bör därför finnas beredskap för att fler väljer att åka buss under byggtiden. Trafikverket har initierat ett projekt om mobility management för att på olika sätt styra bilresandet under byggtiden mot andra transportslag och till andra tidpunkter på dagen. Detta kan innebära att nya kollektivtrafiklösningar kan komma att behövas. Nya Onsalavägens kollektivtrafik Arbetsplanen för den nya Onsalavägen är under antagande och Trafikverkets bedömning är att den nya Onsalavägen kan byggas under åren 2017-2019. Längs den nya Onsalavägen byggs fem nya hållplatser och den gamla Onsalavägen ska kommunen bygga om till ett kollektivtrafikstråk där kollektivtrafiken prioriteras. Kollektivtrafiken på den nya och gamla vägen ska komplettera varandra och det finns här en unik möjlighet att skapa en kollektivtrafik som drar nytta av två olika vägdragningar. Kungsbacka önskar att Hallandstrafiken utreder förutsättningar och underlag för att införa en direktbusslinje Onsala/Vallda-Göteborg som kan trafikera nya Onsalavägen och som kan bli ett komplement till linje 731 och pendeltåget. Vi vet att det i Onsala finns ett starkt önskemål om en direktbuss till Göteborg. Vi ser också att en direktbuss från Onsala/Vallda till Göteborg kan avlasta pendeltåget och lämna plats för nya resenärer på pendeltåget från andra delar av kommunen. Hallandstrafikens nya koncept med komfortbuss skulle passa utmärkt för direktbusstrafiken, då det blir restider som motiverar en hög bekvämlighet ombord. Kungsbacka önskar att Hallandstrafiken snarast tar initiativ till att utreda förutsättningarna för en ny direktbuss och att den finns med i er budgetplanering på ett par års sikt. KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Hans Forsberg Kommunstyrelsens ordförande

REMISSVERSION [Skriv text] 2016-03-24 Hallandstrafiken AB Kollektivtrafikplan 2016 Slutgiltig version 2015-06-09 2017

Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 Viktiga händelser under 2015... 6 Bakgrund... 7 Styrande dokument... 7 Målstyrning... 8 Mål för kollektivtrafiken... 9 Måluppföljning 2015... 9 Nulägesanalys... 10 Resandeutveckling... 10 Tågtrafik... 12 Öresundståg... 12 Kungsbackapendeln... 14 Västtågen på Viskadalsbanan... 15 Krösatågen på Halmstad-Nässjö järnväg... 15 Pågatåg... 16 Regionbusstrafik... 17 Stadsbusstrafik... 18 Halmstad... 18 Falkenberg, Varberg och Kungsbacka... 19 Nöjdkundindex och marknadsandel... 21 Miljö... 22 Infrastruktur... 23 Laholms kommun... 23 Halmstads kommun... 23 Falkenbergs kommun... 24 Hylte kommun... 24 Varbergs kommun... 24 1

Kungsbacka kommun... 25 Planerade och genomförda aktiviteter... 26 Trafikutveckling... 26 Kommande upphandling... 27 Kommunikation och marknad... 27 Öresundståg... 27 Testresenärer... 27 Företagsförsäljning... 27 Kampanj sommarkortet... 28 Ny informationsenhet... 28 Period 20/60... 28 Nytt linjenät i Varberg... 28 Marknadsföring 2016... 28 Trafikförändringar 2017... 30 Tågtrafik... 31 Objekt 1: Utökad trafik Öresundståg... 31 Objekt 2: Insatståg Varberg-Göteborg... 31 Regionbusstrafik... 32 Objekt 3: Nytt linjeupplägg Halmstad Simlångsdalen Ljungby (Växjö)... 32 Objekt 4: Öppna skolskjutsturer... 33 Objekt 5: Ökad trafik till asylboende... 33 Objekt 6: Smärrepott kollektivtrafikstråk... 33 Stadsbusstrafik... 34 Objekt 7: Justerat linjenät Halmstad... 34 Infrastruktur... 34 Priser... 35 Utblick 2018-2019... 36 Tågtrafik... 36 Regionbusstrafik... 36 2

Stadsbusstrafik... 37 Infrastruktur... 37 Ekonomi... 38 Ekonomi 2017-2019... 38 Samhällsnytta... 38 Särskild kollektivtrafik... 40 Skolskjuts... 40 Anropsstyrd trafik... 41 Färdtjänst... 41 Sjukresor... 41 Allmän anropsstyrd trafik... 42 Verksamheten... 42 Bilagor... 44 Bilaga 1: Regionbusslinjer i Halland 2016... 44 Bilaga 2: Nyckeltal för kollektivtrafiken i Halland 2015... 45 Bilaga 3: Ekonomi 2017... 48 Bilaga 4: Infrastruktur... 49 3

Förord Hallandstrafiken bästa resvalet Kollektivtrafikplan 2017 redovisar måluppfyllnad för kollektivtrafiken samt förslag på hur trafiken ska förändras under period 2017-2019. Halland växer så det knakar! Under 2015 ökade befolkningen med 4119 personer, omräknat motsvarar det två fullsatta bussar i veckan med nya hallänningar. Förklaringen till detta är att Halland är en region som befinner sig mitt i en stark tillväxtregion med Göteborg i norr och Skåne i söder. Halland erbjuder dessutom attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer. En annan del av förklaringen är också att många människor från utlandet har kommit till Sverige i flykt från krig och konflikter. Oavsett ställer en ökad befolkning större krav på en fungerande kollektivtrafik. Samhällsutvecklingen går mot att fler människor reser längre från boende till arbete och utbildning. Företag letar längre bort efter rätt kompetens. En väl utbyggd och snabb kollektivtrafik bidrar till att de geografiska avstånden krymper vilket binder samman de halländska kommunerna och Halland med grannregionerna. Ett bevis på kollektivtrafikens betydelse för Hallands tillväxt är att fler väljer att resa med oss. Under 2015 ökade resandet med 3 procent jämfört föregående år, hela 16,9 miljoner resor gjordes med Hallandstrafiken under året. I december öppnade Hallandsåtunneln vilket skapar bättre förutsättningar för pendling mellan södra Halland och norra Skåne genom sänkt restid och ökad kapacitet. Samtidigt förlängdes Pågatågen från Helsingborg upp till Halmstad vilket skapar halvtimmestrafik i rusningstid. Tunneln är ett viktigt steg i att sudda ut den mentala barriär som historiskt sett funnits mellan Halland och Skåne. Att exempelvis bo i Halmstad och arbeta i Helsingborg är nu fullt möjligt genom en restid under timmen. Under 2015 har Varberg och Kungsbacka fått nya stadsbusslinjenät. Linjenäten består av huvud- och övriga linjer där huvudlinjerna har rak och snabb körväg med ett tätt turutbud samt koppling mot tåg. Resandeutvecklingen ser mycket positiv ut, vid jämförelse av resandet i januari 2016 mot föregående år ökade Varberg med 30 procent och Kungsbacka med 41 procent. Hallandstrafiken har under 2015 påbörjat satsning med så kallade komfortbussar. En busstyp med högre standard med tillhörande mervärden i form av internet ombord, toalett samt högre åkkomfort. Kunderna har återkopplat med positiv respons främst av anledning att tiden på bussen kan nyttjas till arbete, vila eller socialt umgänge. Test kommer att utökas under 2016 med avsikt att faktabaserat utvärdera fordonstyp inför kommande upphandling av busstrafiken i länet. Hallandstrafiken ser fram emot en spännande framtid med ett växande Halland där fler hallänningar upptäcker fördelarna med att resa tillsammans Daniel Modiggård, planeringschef 4

Sammanfattning Kollektivtrafikplan 2017 är den femte i sitt slag som arbetats fram av Hallandstrafiken på uppdrag av den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten i Halland. Planen beskriver förslag på trafikförändringar för det kommande året, d.v.s. 2017 med utblick mot 2018-2019 där en mer övergripande beskrivning ges. Även övriga aktiviteter inom bland annat kommunikation och marknad beskrivs närmare. Kollektivtrafiken är ett verktyg för att uppnå Region Hallands mål och visioner som finns fastställda i den Regionala utvecklingsstrategin och Tillväxtstrategin. Utifrån detta finns ett Regionalt Trafikförsörjningsprogram framtaget där bland annat trafikeringsprinciper finns beskrivna. Det övergripande målet för Hallandstrafikens verksamhet är att: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Utifrån det övergripande målet finns tre delmål formulerade som årligen görs uppföljning på i Kollektivtrafikplanen. Målen för 2016 är följande: Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent. Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent. Antalet resor ökade med 3 procent under 2015 jämfört med föregående år vilket innebär att målet på 5 procent i resandeökning inte nåddes. Totalt genomfördes 16,9 miljoner resor med Hallandstrafiken. Flest antal resor skedde med regionbusstrafiken och stadsbusstrafiken, följt av Öresundståg. Andelen nöjda kunder var 68 procent och andelen nöjda invånare var 52 procent. Detta innebär att målen för 2015 angående nöjdhet inte uppnåddes. Hallandstrafikens marknadsandel var 13 procent, vilket innebär att målet på 14 procent inte nåddes. Föreslagna trafikförändringar i Kollektivtrafikplanen utgår från fastslagna principer i det Regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Huvudprincipen är att kollektivtrafiken ska byggas ut där potentialen för ökat resande är störst. Trafikförändringarna innebär en kostnadsutökning med 9,2 miljoner kronor. 5

Viktiga händelser under 2015 Nytt stadsbusslinjenät i Kungsbacka från juni mycket positiv resandeutveckling som fortsatt håller i sig. Från juli började en komfortbuss utrustad med bland annat WiFi och toalett att trafikera snabbturerna på linje 400 mellan Halmstad och Hyltebruk bussen har från första dag varit mycket uppskattad av Hallandstrafikens resenärer. Komfortbussar har även införts på linje 777 mellan Åsa och Varberg. I juli sänktes ålder för seniorkort i Halmstads kommun från 75 till 70 år gratis resande för personer över 70 år mitt på dagen under vardag och hela dagen under helg. Ny avdelning från hösten 2015, den så kallade informationsenheten, vars syfte är att ge bättre trafikinformation till Hallandstrafikens resenärer. Period 20/60 testas under hösten i Halmstads kommun. Ett bra val för resenärer som inte reser varje dag. Planeras att införas övriga kommuner under 2016. Hallandsåstunneln invigs i december 2015 Pågatåg från Helsingborg börjar trafikera till Halmstad via Båstad och Laholm med totalt 7 dubbelturer på vardagar i pendlingsläge vilket innebär halvtimmestrafik söderut mellan Halmstad och Helsingborg. Nytt stadsbusslinjenät i Varberg i december resandet ökar, +30% i januari jämfört föregående år. I slutet av december nås 500 000 resor/årligen i Falkenbergs stadsbusstrafik. 6

Bakgrund Från den 1 januari 2012 trädde nuvarande kollektivtrafiklag i kraft. Lagen innebär att de tidigare trafikhuvudmännen ersattes av Regionala Kollektivtrafikmyndigheter. De regionala kollektivtrafikmyndigheterna har det strategiska ansvaret för kollektivtrafiken och är ålagda att upprätthålla ett Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Vidare beslutar den regionala kollektivtrafikmyndigheten om allmän trafikplikt, d.v.s. vilken trafik som ska upphandlas. Lagen innebär också att det är fritt för trafikföretag att etablera kommersiell trafik var som helst i landet. För Hallands del innebar den nya lagstiftningen att en Regional Kollektivtrafikmyndighet (RKM) bildades hos Region Halland. Dessutom förändrades Hallandstrafikens ägarstuktur i juli 2011 då Region Halland blev ensam ägare till Hallandstrafiken AB. Hallandstrafiken som bolag står för detaljplaneringen och det operativa arbetet med kollektivtrafiken i Hallands län utifrån de riktlinjer som finns angivna i det regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Kollektivtrafikplan 2017 är den femte i sitt slag och upprättas årligen av Hallandstrafiken. Planen beskriver planerade trafikförändringar inom den allmänna kollektivtrafiken för det kommande trafikåret med utblick nästkommande två år. Styrande dokument Det högst styrande dokumentet för det regionala utvecklingsarbetet i Halland är den Regionala Utvecklingsstrategin 2005-2020 med visionen Halland bästa livsplatsen. Visionen innebär att Halland ska vara den bästa platsen att bo, leva och vara verksam inom. Under 2014 antogs Tillväxtstrategin som bygger på den Regionala Utvecklingsstrategin med inriktning på de tillväxtskapande faktorerna. Målet för Tillväxtstrategin är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år 2014. För att Halland ska uppnå målet krävs det att fler människor väljer att flytta till och bosätta sig i Halland. Hallänningarna ska ha ett högt deltagande på arbetsmarknaden och det ska finnas goda förutsättningar att etablera och utveckla företag. Hallands ekonomiska tillväxt ska vara hållbar med hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer. Utifrån den Regionala Utvecklingsstrategin och Tillväxtstrategin fattar regionfullmäktige varje år beslut om de ekonomiska ramarna för Region Hallands verksamhet i dokumentet Mål och budget. Föreslagna trafikförändringar som redovisas i Kollektivtrafikplanen är framtagna med grund i den ekonomiska ram som sätts i Mål och budget. 2012 antogs det första Regionala Trafikförsörjningsprogrammet i Halland, Regionalt Trafikförsörjningsprogram kollektivtrafik för en hållbar utveckling. Trafikförsörjningsprogrammet ska bidra till visionen Halland bästa livsplatsen som återfinns i den regionala utvecklingsstrategin. I Trafikförsörjningsprogrammet finns fastställda mål och trafikeringsprinciper och det är utifrån dessa Hallandstrafiken planerar kollektivtrafiken i länet. Ett reviderat Regionalt Trafikförsörjningsprogram för perioden 2016-2019 med utblick mot 2035 antas av regionfullmäktige i april 2016. Bild 1: Kollektivtrafikplan i ett sammahang 7

Målstyrning Hallandstrafiken utvecklar sin verksamhet utifrån de mål och strategier som framgår av Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Hallandstrafiken mäter kontinuerligt utfall av valda områden jämfört med fastställda mål. I de fall nyckeltal utvecklas negativt ställer det krav på analys följt av justerande åtgärder. Arbetet med målstyrning och viljan att ständigt förbättra verksamheten är en viktig del när Hallandstrafiken tillsammans med anlitade operatörer följer upp och utvärderar den dagliga leveransen. Bild 2: Hallandstrafikens processkarta Huvudprocesserna i den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen illustreras med hjälp av bilden ovan. Nulägesbilden (längst till vänster) kännetecknas av ett antal kunder med varierande nöjdhet till Hallandstrafikens verksamhet. Längst till höger är önskad målbild med fler och nöjdare kunder. Första steget är att identifiera resbehovet. Utifrån kännedom om resbehovet kan förbättringsåtgärder i form av trafikförändringar planeras, d.v.s. skapa tidtabell. Vald trafiklösning måste sedan marknadsföras och paketeras på ett tydligt sätt för att nå kunden. Sedan följer kontinuerlig uppföljning och kontroll av leverans för att garantera god kvalitet samt identifiera förbättringsmöjligheter. Arbetsprocessen kring verksamhetsutvecklingen är cyklisk och avslutas aldrig, resbehoven kan förändras vilket kräver anpassning av trafik. Hallandstrafiken har under en tid arbetat med framtagande av månadsrapport med syfte att mäta verksamhetens utfall mot fastställda mål vilket utgör ett viktigt led i Hallandstrafikens interna målstyrningsarbete. Från 2016 kommer rapporten att månadsvis utkomma. 8

Mål för kollektivtrafiken Kollektivtrafiken bidrar till de övergripande målen för Hallands utveckling och är ett av många medel för att uppnå visionen Halland bästa livsplatsen. Kollektivtrafiken bidrar till att vidga Hallands arbets- och studiemarknad genom att skapa goda pendlingsmöjligheter i framförallt nord-sydlig riktning gentemot Göteborgsområdet och Skåne. Vidgade arbets- och studiemarknader ökar också företagens möjlighet till kompetensförsörjning genom ett större upptagningsområde av arbetskraft. Kollektivtrafiken kan också ses som ett medel för att skapa attraktiva boendemiljöer, såväl i stad som tätortsnära landsbygd. Kollektivtrafiken bidrar till minskad trängsel och säkrare trafikmiljö genom minskad användning av bil. I strävan mot en koldioxidneutral ekonomi med fossiloberoende transporter har kollektivtrafiken en viktig funktion att fylla som alternativ till bilen. Det övergripande målet för Hallandstrafikens verksamhet är: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt För att uppnå målet om ett ökat resande samt höjd attraktivitet för kollektivtrafiken tillämpas huvudprincipen att koncentrera kollektivtrafiken till utpekade kollektivtrafikstråk där förutsättningarna för ökat resande är goda. Med andra ord där resurserna gör mest nytta för flest invånare. Utifrån det övergripande målet har tre delmål formulerats som årligen följs upp i Kollektivtrafikplanen. Nedan redovisas målen för 2016. Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent. Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 procent och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 procent. Måluppföljning 2015 I nedanstående tabell finns målen för 2015 angivna samt måluppfyllelse. Tabellen ger en sammanfattande bild huruvida Hallandstrafiken uppnått sina uppsatta mål. I kommande avsnitt Nulägesanalys sker en mer detaljerad beskrivning av måltalen. Mål 2015 Utfall 2015 Resandet med kollektivtrafik ska öka med minst 5% Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72% Måluppfyllelse 2015 +3% Inte uppfyllt 68% Inte uppfyllt Trend 2015/2014 Andelen nöjda invånare ska öka till minst 53% Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14% 52% Inte uppfyllt 13,0% Inte uppfyllt Tabell 1: Måluppföljning 2015 9

Nulägesanalys I Kollektivtrafikplanen redovisas årligen utfall av ett antal identifierade nyckeltal inom områdena resandeutveckling, kundnöjdhet/marknadsandel, miljö och infrastruktur. I följande avsnitt sker en redovisning av utfallet för 2015. Resandeutveckling Hallandstrafiken hade som mål att öka resandet med minst 5 procent 2015 jämfört med föregående år. Detta mål uppfylldes inte under 2015, resandet ökade med 3 procent jämfört 2014. Totala antalet resor under 2015 i Halland uppgick till 16,9 miljoner. Resandeutveckling Halland 2006-2015 18 000 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 Pågatåg Länsjärnvägar Kungsbackapendel Anropsstyrt Öresundståg Stadsbuss Regionbuss Figur 1: Resandeutveckling Halland 2006-2015 Sett till fördelning av totala antalet resor efter trafikslag, är stadsbusstrafiken (30 procent) och regionbusstrafiken (30 procent) störst. Därefter följer Öresundståg med 27 procent. Kungsbackapendeln står för 12 procent av resorna. Resandet på de före detta länsjärnvägarna, d.v.s. Viskadalsbanan och Halmstad-Nässjö järnväg, står gemensamt för drygt 1 procent av alla resor (inkl. uppräkning av övriga färdbevis). Pågatågen som tillkom vid tidtabellskiftet i december trafikerade endast under ett fåtal dagar. Uppföljning av resandet kommer att ske under våren när fler resanderäkningar genomförts. Den allmänna anropsstyrda trafiken är av marginell betydelse jämfört andra trafikslag och omfattas enbart av anropsstyrd linjetrafik samt närtrafik. Övrig särskild kollektivtrafik, d.v.s. färdtjänst-, sjuk- och skolskjutsresor hade ca 2,8 miljoner resor under 2015. 10

jan06-dec06 jun06-maj07 nov06-okt07 apr07-mar08 sep07-aug08 feb08-jan09 jul08-jun09 dec08-nov09 maj09-apr10 okt09-sep10 mars10-feb11 aug10-jul11 jan11-dec11 juni11-maj12 nov11-okt12 apr12-mar13 sep12-aug13 feb13-jan14 jul13-jun14 dec13-nov14 maj14-apr15 okt14-sep15 Fördelning av resande per trafikslag - 2015 1% 0% 0% 27% 12% 30% 30% Regionbuss Stadsbuss Öresundståg Kungsbackapendel Länsjärnvägar Pågatåg Anropsstyrt Figur 2: Fördelning av resande per trafikslag 2015 Skolkortsanvändningen visar antalet registrerade skolresor i regionbuss- och stadsbusstrafiken (exl. Kungsbacka) samt länståg. Skolkortsanvändingen varierar från år till år beroende på årskullarnas storlek men har sedan en tid tillbaka legat kring 1,3 milj resor/12mån, d.v.s. omkring 18 procent av totala antalet resor. 9000000 8000000 7000000 6000000 5000000 4000000 3000000 2000000 1000000 0 Skolkortsanvändning 2006-2015 Andra färdbevis Skolkort Figur 3: Skolkortsanvändning 2006-2015 11

Tågtrafik I Halland bedrivs tågtrafik inom tågtrafiksystemen Öresundståg, Västtågen (Kungsbackapendeln, Viskadalsbanan), Krösatåg (HNJ) och Pågatåg (Halmstad-Helsingborg). Öresundståg Öresundståg är ett gemensamt tågtrafiksystem i Sydsverige och Danmark. Bakom Öresundstågen står förutom Hallandstrafiken även Blekingetrafiken, Skånetrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Länstrafik, Västtrafik och DSB. Trafiken bedrivs av Transdev AB (f.d. Veolia Transport AB) vars avtal sträcker sig fram till december 2018 (trafikstart december 2014). Varje år genomförs återkommande resanderäkningar i Öresundstågssystemet. Räkningar sker vid tre tillfällen utspritt över vår, sommar och höst. Med utgångspunkt från räkningen på hösten har årsvärden beräknats. Räkningarna görs manuellt och varje avgång är räknad dagligen i en vecka. Vid varje station räknas antalet på- och avstigande. Vid stora resenärsflöden på större stationer kan det vara svårt att få en korrekt notering av samtliga påoch avstigande vilket är viktigt att ta i beaktande vid analys av den manuella resanderäkningen. Utifrån resanderäkning för 2015 som Öresundståg årligen sammanställer ökade resandet i hela Öresundstågssystemet med 4 procent under 2015. För Hallands del ökade resandet med 3,1 procent jämfört föregående år. Totalt genomfördes ca 4,6 miljoner resor under 2015. Sedan trafikstart 2009 har Öresundstågsresandet ökat med 128 procent i Halland. 5 000 000 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 Öresundståg, totalt resande Halland 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 4: Öresundståg, totalt resande Halland Åsa station som invigdes december 2013 har bidragit starkt till den fortsatt positiva resandeutvecklingen i Halland och har sedan start haft fler resenärer än Laholm. SJ:s återinträde på Västkustbanan från och med december 2013 har påverkat resandeutvecklingen med Öresundstågen negativt. SJ trafikerar sträckan Göteborg Malmö med uppehåll i Halmstad, Helsingborg och Lund med sju dubbelturer under vardagar och sex dubbelturer på helger. Till viss del har långväga resenärer som tidigare åkte med Öresundstågen valt att åka med SJ istället. Därmed har det skett en minskning av långväga 12

resenärer på Öresundstågen vilket påverkar resandeutvecklingen och intäkterna i Halland negativt. I Halland har Halmstad flest antal på- och avstigande per vardag (4661) följt av Varberg (4507). Därefter följer Kungsbacka och Falkenberg där antalet ligger omkring 2400. Som tidigare nämnts uppvisar Åsa station en god utveckling med ca 850 på- och avstigande per vardag vilket är en ökning med ca 13 procent jämfört föregående år. Öresundståg, på- och avstigande/vardag 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kungsbacka 1387 1576 1805 1833 2362 2442 2454 Åsa 577 749 845 Varberg 2937 2924 3259 3464 4003 4439 4507 Falkenberg 1417 1563 1757 1919 2082 2335 2379 Halmstad 2839 3214 3192 3908 4298 4535 4661 Laholm 451 537 447 507 569 552 599 Figur 5: Öresundståg, på- och avstigande/vardag Nedan diagram visar antal påstigande och riktning, d.v.s. nord/syd, för varje station i Halland. För samtliga stationer är det genomgående mönstret att flest påstigande ska norrut, 62 procent. Mest tydligt är det i Åsa där hela 92 procent stiger på norrgående tåg. I Halmstad, Varberg och Falkenberg är det omkring två tredjedelar av de påstigande som reser norrut. För Kungsbacka och Laholm är fördelningen relativt jämn mellan norr- och sydgående riktning. 13

2500 Öresundståg, påstigande riktning - vardagar 2015 2000 35% 35% 1500 1000 52% 65% 41% 65% Syd Nord 500 0 48% 8% 59% 92% 46% 54% Kungsbacka Åsa Varberg Falkenberg Halmstad Laholm Figur 6: Öresundståg, påstigande riktning vardagar 2015 På Öresundstågen görs kvalitetsmätningar varje vår och höst. Kvalitetsmätningen genomförs genom att resenärer får besvara enkäter med frågor om bland annat punktlighet, tågpersonal, fordon, information, ersättningstrafik etc. Vid varje tillfälle undersöks 100 turer och omkring 7000 enkäter besvaras. I hela Öresundstågssystemet brukar det ske en viss försämring i upplevd kvalitet mellan vår- och höstmätningarna vilket det gör även detta år. Bosatta i Halland som reser med Öresundståg ger ett högre betyg på upplevd kvalitet än genomsnittet, endast Blekinge och Västra Götaland får ett högre betyg. Kungsbackapendeln Kungsbackapendeln trafikerar sträckan Kungsbacka Göteborg inom samarbetet Västtågen. SJ Götalandståg bedriver trafiken och avtalet sträcker sig fram till december 2024 (trafikstart december 2015). Hallandstrafiken och Västtrafik delar ansvaret för Kungsbackapendeln och Hallands del av Kungsbackapendeln baseras på överenskomna fördelningsmallar. Sedan 2008 räknas 47,5 procent av resandet på Kungsbackapendeln till Halland. Från 2013 har det skett en viss överflyttning av resenärer från Kungsbackapendeln till Öresundstågen vilket drar ned resandet på Kungsbackapendeln. Under 2015 genomfördes ca 4 miljoner resor varav Hallands andel är 1,9 miljoner resor. 14

6 000 000 Kungsbackapendeln 2006-2015 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 Totalt resande Hallands andel 1 000 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 7: Kungsbackapendeln 2006-2015 På grund av justering av stämplingsbenägenheten blir resandeutvecklingen för Kungsbackapendeln ryckvis. Stämplingsbenägenheten tas fram genom att Västtrafik gör mätningar på hur många resenärer som registrerar sina kort på tågen. Utifrån dessa mätningar görs sedan en procentuell justering av statistiken från biljettmaskinerna vilket innebär att om benägenheten att stämpla biljetter sjunkit räknas resandestatistiken i motsvarande grad upp. Med start från 2016 finns det automatisk passagerarräkning på tåg som trafikerar Kungsbackapendeln. Med hjälp av den automatiska passargerarräkningen kommer Hallandstrafiken och Västtrafik att kunna bilda sig en bättre uppfattning om resandet på Kungsbackapendeln med bakgrund i de osäkerhetsfaktorer som finns idag. Västtågen på Viskadalsbanan Viskadalsbanan går mellan Varberg och Borås och trafikeras med persontåg inom samarbetet Västtågen. Hallandstrafiken och Västtrafik har ett delat ansvar för tågtrafiken på banan. Trafiken på Viskadalsbanan körs av SJ Götalandståg och ingår i samma avtal som Kungsbackapendeln. Resandet på Viskadalsbanan med Hallandstrafikens färdbevis minskade under 2015 med ca 7 procent jämfört 2014. Antalet resor för 2015 var ca 77 000. Denna siffra uppräknat med Västtrafiks färdbevis samt färdbevis från andra försäljningskanaler som Linkon ger ett årligt resande i Halland omkring 110 000. Krösatågen på Halmstad-Nässjö järnväg Persontågstrafiken mellan Halmstad och Jönköping/Nässjö ingår i samarbetet Krösatågen i vilket Hallandstrafiken, Jönköpings länstrafik, Länstrafiken Kronoberg, Blekingetrafiken, Skånetrafiken och Kalmar länstrafik ingår. Operatör för trafiken är Transdev AB (f.d. Veolia Transport AB) som utför trafiken i hela Krösatågssystemet. Trafiken kommer att upphandlas under 2017 med trafikstart december 2018. Det långväga resandet och anslutningarna i Nässjö mot Stockholm prioriteras vid tidtabellsplanering även om banan också har betydelse för lokalt resande. Tågens ankomsttider 15

har justerats och anpassats till Öresundstågens avgångar i Halmstad vilket underlättat för resenärer som ska vidare på Västkustbanan. Antalet registrerade resor med Hallandstrafikens färdbevis på HNJ-banan är lägre jämfört med Viskadalsbanan. Under 2015 genomfördes drygt 63 000 resor vilket är i princip oförändrat jämfört året innan. Vid uppräkning med övriga färdbevis, d.v.s. JLT:s och övriga försäljningskanaler som Linkon, beräknas antalet årliga resor till 87 000 i Halland. Pågatåg I december 2015 förlängdes Pågatågslinjen Helsingborg-Ängelholm upp till Halmstad med 7 dubbelturer vilket skapar halvtimmestrafik i pendlingsläge på vardagar. Eftersom trafikeringen enbart utfördes under slutet av december blev resandet således litet för helåret, knappt 4000 resor. Under våren 2016 kommer resanderäkningar att genomföras för att ge en första indikation på resandeutvecklingen. 16

Regionbusstrafik Regionbusstrafiken delas in efter huvudlinjer och övriga linjer. Huvudlinjerna trafikerar i utpekade kollektivtrafikstråk och möjliggör arbetspendling i stor utsträckning och ansluter i möjligaste mån till stationer längs Västkustbanan för byte till Öresundståg. Övriga linjer, d.v.s. de som inte räknas till huvudstråken, har ibland ett annat syfte som att till exempel tillgodose service- och skolresor. Huvudlinjerna utgörs i dagsläget av linjerna 316, 320/324, 350/351, 400, 555/556, 651, 652, 615/777/732, 730/731, 720 samt Hallands del av Blå Express. Det reviderade Trafikförsörjningsprogrammet som antas under våren 2016 innebär i vissa fall ändringar i klassificering av kollektivtrafikstråk, vilket kan innebära att omvärdering sker av indelning gällande huvud- och övriga linjer. Resandet med regionbusslinjerna visade från toppnotering 2008 fram till 2013 en negativ utveckling. Denna utveckling berodde främst på en överflyttning av resenärerer från regionbusslinjer till Öresundståg när dessa började trafikera 2009. Sedan sommaren 2010 är biljettpriset detsamma för buss och tåg, d.v.s. priset baseras på sträckan istället för som tidigare på trafikslag, buss eller tåg. Från 2013 har en viss resandeökning skett och 2015 ökade resandet med 1,9 procent jämfört med föregående år. Resandeökningen för huvudlinjerna var 2,6 procent och på övriga linjer oförändrat. Att huvudlinjerna ökar och övriga linjer minskar/oförändrade ligger i linje med fastställda principer om att satsa där förutsättningar för ökat resande är störst, d.v.s. i de utpekade kollektivtrafikstråken där huvudlinjerna trafikerar. 4 500 000 Regionbusstrafik Halland 2006-2015 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Övriga linjer Huvudlinjer 1 000 000 500 000 0 2006200720082009201020112012201320142015 Figur 8: Regionbusstrafik Halland 2006-2015 17

Stadsbusstrafik Stadsbusstrafik finns i Halmstad, Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Diagrammet nedan påvisar tydligt skillnaden i antalet resor för de olika stadsbussystemen i Halland. Klart störst är Halmstad följt av Falkenberg, Varberg och Kungsbacka. Under 2015 ökade resandet med 3,9 procent ställt mot föregående år. Detta är andra året i följd som resandet ökar vilket indikerar ett trendbrott mot den resandeminskning som skedde mellan 2012 och 2013 på grund av svag utveckling i Halmstad stadsbusstrafik. Stadsbusstrafiken i Halland är i möjligaste mån anpassad till tågtrafiken på Västkustbanan. Stadsbussarna har ökat i betydelse då dessa resor utgör en viktig länk till och från tågstationen för resenärer som reser med persontågstrafiken på Västkustbanan. 4 500 000 4 000 000 Stadsbusstrafik i Halland 2006-2015 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka 500 000 0 2006200720082009201020112012201320142015 Figur 9: Stadsbusstrafik i Halland 2006-2015 Halmstad Halmstad är det klart dominerande stadsbussystemet i Halland både sett till antal resor och produktionskilometer. I Hallandstrafikens totala resandestatistik utgör Halmstad stadsbusstrafik ca 23 procent av resorna. För 2015 registrerades ca 3,9 miljoner resor i stadsbusstrafiken. Under 2015 har resandet ökat jämfört 2014 med 2,5 procent. Resandet har därmed återhämtat sig från minskningen mellan 2012/2013 och är nu på samma nivå som för 2011. Störst ökning har skett på linje 30 (Eurostop-Tylösand), framförallt från hösten då 10-min trafik infördes. Linjen ökade med 17 procent under andra halvåret. Linje 20 (Fyllinge-Sjukhuset) fick ändrad körväg i samband med att hållplats Fyllebro togs i drift i augusti vilket ger en snabbare resa för Fyllingebor. I takt med att fler upptäcker linje 20 ändrade linjesträckning lär resandet öka även här. Även linje 40 (Brogård-Flygstaden) har utvecklats positivt med 10 procent fler resor jämfört året innan. Under sommaren 2016 utökas turutbudet på linje 20/30 och linje 10/50 till Vallås till kvartstrafik för att möta ett ökat resande. En del av förklaringen till tidigare års minskat resande i Halmstad stadsbusstrafik är framkomlighetsproblem vilket innebär sänkt medelhastighet och därmed försämrad konkurrenskraft för kollektivtrafiken. Att skapa god framkomlighet för kollektivtrafiken i 18

Halmstad är av yttersta vikt och är en av de stora utmaningarna för att kunna öka resandet. Detta kräver fortsatt gott samspel och tät dialog mellan Hallandstrafiken och ansvarig väghållare, Halmstad kommun. Från och med augusti 2016 påbörjas byggnationen av Resecentrum etapp 2 som beräknas vara klart juni 2017. Under byggtiden kommer det att vara stora framkomlighetsproblem vid Laholmsvägen/Enslövsvägen vilket ökar vikten av framkomlighetsåtgärder. I samband med färdigställande av Resecentrum etapp 2 kommer stadsbusslinjenätet i Halmstad att justeras. Arbetet med ett justerat linjenät kommer att fortlöpa under den närmsta tiden i dialog med Halmstad kommun. Mer om detta i avsnitt Trafikförändringar 2017. Falkenberg, Varberg och Kungsbacka Stadsbusstrafiken i resterande halländska städer ligger i spannet 300 000 500 000 resor årligen. Störst är Falkenberg följt av Varberg och Kungsbacka. Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka 2006-2015 500 000 400 000 300 000 200 000 Falkenberg Varberg Kungsbacka 100 000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 10: Stadsbusstrafik i Falkenberg, Varberg och Kungsbacka 2006-2015 Falkenberg har under flera år uppvisat en mycket positiv utveckling sett till resandet. En bidragande orsak till detta är Falkenberg station som invigdes 2008, drygt 2 kilometer nordost om stadens centrum. På grund av det perifera läget inrättades i samband med trafikstart den så kallade stationspendeln, linje 10. Linje 10 ansluter till varje Öresundståg och fungerar därmed som en förlängning av tåget. Linje 10 står för omkring 50 procent av resandet i Falkenbergs stadsbusstrafik. Bortsett linje 10 bidrar också det nya stadsbusslinjenätet från 2011 med två huvudlinjer, linje 1 och 7, starkt till resandeutvecklingen. Med ett tätt turutbud över hela dagen samt koppling mot linje 10 för vidare resa med tåget erbjuder dagens linjenät goda möjligheter för arbets- och studiependling. Övriga linjer utgörs till exempel av industriturer eller trafik avsedd för serviceresor. Jämfört med föregående år ökade resandet med 5,8 procent och nådde för första gången över 500 000 resor/årligen. Resandet med stadsbusstrafiken i Varberg har under ett flertal år legat på en relativt jämn och låg nivå. Från 2014 började resandet att öka vilket kan tillskrivas införandet av linje 10 mellan stationen och sjukhuset från december 2013. Från december 2015 finns det ett nytt stadsbusslinjenät med två genomgående huvudlinjer samt tre övriga linjer. Huvudlinjerna, linje 19

1 (Borgasgård-Träslövsläge) och linje 2 (Trönninge-Erlandsgård) trafikeras med kvartstrafik under högtrafik. I och med detta utgick linje 10 som ersattes av linje 2. Under 2015 ökade resandet med 4 procent jämfört föregående år. Totalt genomfördes ca 410 000 resor. Resandet för januari 2016 visar på en 30 procentig ökning jämfört motsvarande period 2015. I likhet med Varberg har Kungsbacka stadsbusstrafik haft ett lågt men jämnt resande under flera år. Från juni 2015 introducerades ett nytt stadsbusslinjenät med två genomgående huvudlinjer och två övriga linjer. Huvudlinjerna, linje 1 (Hede station-fors) och linje 2 (Hede station-kolla) har som mest halvtimmestrafik under högtrafik. Resandeutvecklingen har varit mycket positiv från trafikstart och fortsätter vara så. Under 2015 ökade resandet med ca 20 procent jämfört föregående år. Totala antalet resor var 308 000. Vid jämförelse januari 2016 med föregående januari ökade resandet med 41 procent. 20

% Nöjda kunder Betyg 4 + 5 Nöjdkundindex och marknadsandel Hallandstrafiken arbetar ständigt med att utveckla och förbättra verksamheten. Genom att sätta upp mål för kundnöjdhet och marknadsandel kan Hallandstrafiken följa utvecklingen år för år. I Kollektivtrafikplanen sätts varje år mål angående ovanstående punkter. Målen för 2015 var att andelen nöjda kunder (resenärer) skulle öka till minst 72 procent och att andelen nöjda invånare skulle öka till minst 53 procent. Kollektivtrafikens marknadsandel skulle öka till 14 procent. Målen mäts med hjälp av statistik från Kollektivtrafikbarometern vilket är ett branschgemensamt verktyg för kvalitets- och attitydundersökningar. Diagrammet nedan visar andelen nöjda resenärer och invånare. Eftersom de tillfrågade svarar på frågor som berör Hallandstrafikens varumärke snarare än kollektivtrafiken i Halland redovisas nöjdheten både med och utan Kungsbacka där trafiken sköts av Västtrafik på uppdrag av Hallandstrafiken. Nöjdheten är lägre för hela Halland, d.v.s. när Kungsbacka är inkluderat. Vid jämförelse med uppsatta mål används utfallet där Kungsbacka är exkluderat. Andelen nöjda resenärer hos Hallandstrafiken var 68 procent 2015, vilket är en uppgång med 3 procentenheter jämfört föregående år, dock nås inte målet på 72 procent. När det gäller nöjdheten hos invånarna i Halland uppnås inte heller här målet på 53 procent. Nöjdheten för 2015 var 52 procent vilket är en uppgång med 1 procentenhet. Marknadsandelen för 2015 var 13 procent vilket innebär att målet på 14 procent inte nås. Dock är det en uppgång med 0,5 procentenheter jämfört 2014. Hur nöjd är du överlag med Hallandstrafiken/Västtrafik? 80% 60% 40% 68% 61% 52% 48% 20% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Resenärer (exl. Kungsbacka) Invånare (exl. Kungsbacka) Resenärer hela Halland Invånare hela Halland Figur 11: Hur nöjd är du överlag med Hallandstrafiken/Västtrafik Marknadsandel andel kollektivtrafik av totalt antal motoriserade resor 20,00% 15,00% 11,47% 13,77% 12,67% 14,26% 12,47% 12,97% 10,00% 5,00% 0,00% 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 12: Marknadsandel 21

Miljö Uppföljning av gällande miljökrav är en viktig del i Hallandstrafikens verksamhet. I samband med att de nya trafikavtalen började gälla vid halvårsskiftet 2010 skärptes Hallandstrafikens miljökrav. Hallandstrafiken baserar sin miljöuppföljning på statistik hämtad från miljö- och fordonsdatabasen FRIDA. Syftet med FRIDA är att lagra, sammanställa, visa och följa upp information kring fordon och trafik. Viktigt att notera är att Kungsbacka ingår i Västtrafiks FRIDA och därmed inte i statistiken som redovisas i denna sammanställning. Dessutom redovisas endast busstrafik. En stor del av resandet i Halland sker med eldrivna tåg vilket är ett koldioxidneutralt färdmedel under förutsättning att elen är producerad av förnybara energikällor. Under 2015 har andelen körda kilometer med förnyelsebara drivmedel ökat. Inom Hallandstrafikens verksamhet används två typer av förnyelsebara drivmedel, biodiesel (RME) och biogas. Totalt har 76 procent av Hallandstrafikens trafik utförts med förnyelsebara drivmedel under 2015, en uppgång med 4 procentenheter jämfört 2014. Gällande stadsbusstrafiken har 72 procent av trafiken utförts med förnyelsebara drivmedel, en ökning med 3 procentenheter jämfört föregående år. Regionbusstrafiken utfördes till 78 procent med förnyelsebara drivmedel, en ökning med 5 procentenheter jämfört 2014. Vid jämförelse 2015 med 2006 har nettoutsläppet av koldioxid inom busstrafiken minskat med 32 procent vilket nedan diagram visar. Under 2015 har koldioxidutsläppen minskat med 4 procent ställt mot föregående år. Figur 13: Nettoutsläpp CO2 (ton) 22

Infrastruktur Infrastruktur spelar en viktig roll i skapandet av en attraktiv kollektivtrafik. För till exempel busstrafiken krävs god framkomlighet på vägar för att uppnå en kort restid som är konkurrenskraftig gentemot bilens. Även hållplatser och ytorna omkring dessa är viktiga då de utgör en del i kollektivtrafikresan. För att skapa en positiv upplevelse för befintliga och presumtiva resenärer, genomförde Hallandstrafiken i slutet på 2015 för första gången en upphandling av hållplatsunderhåll som har till syfte att öka hållplatsernas trevnad, renhållning och trygghet. Upphandlingen vanns av Primär Fastighetsförvaltning, som har sitt säte i Göteborg och avtalstiden är mellan 1 februari 2016 30 juni 2020. Primär har även verksamhet hos Västtrafik och Skånetrafiken gällande hållplatsunderhåll. Avtalet är uppdelat i två områden; södra Halland (Varberg och Falkenbergs kommuner) och norra Halland (Halmstad, Hylte och Laholms kommuner). Avtalet är därutöver även indelat i två arbetsområden; städ och reparation. I städdelen ingår t.ex. att städa upp glaskross och klottersanera inom 24 timmar, på särskilt utvalda hållplatser städning och putsning av väderskydd varannan vecka och att åtminstone en gång per år tvätta alla hållplatstoppar. I reparationsdelen ingår att laga trasiga väderskydd inom en vecka från att det är uppstädat, ta bort och sätta upp nya stolpar/toppar/anslagskassetter samt flytta väderskydd från en hållplats till en annan vid behov. Standarden på hållplatserna runt om i länet varierar men sammanfattningsvis kan det konstateras att den är låg och att det kvarstår mycket arbete för att en acceptabel och jämn standard ska uppnås. Under 2015 har Hallandstrafikens arbete fortlöpt med förbättring av standarden på hållplatserna i länet. Arbetet bedrivs tillsammans med Trafikverket och de olika kommunerna beroende på vem som är väghållare. Hallandstrafiken försöker även samordna hållplatsarbeten med andra förändringar i vägområdet runt hållplatserna för att effektivisera byggandet. I slutet av 2015 var sammanlagt 46 hållplatslägen under utredning av Trafikverket för åtgärder på vägar där Trafikverket är väghållare. Under 2014-2015 har sex hållplatslägen blivit färdigställda. I nedan del redovisas vad som skett under 2015 i respektive kommun. I bilaga 4 finns ett axplock av bilder på ombyggda hållplatser runt om i länet. Laholms kommun Trafikverkets vägar: Under 2015 färdigställdes hållplatsen Veinge-Nebogatan (läge B återstod sedan A-läget byggts om tidigare) samt hållplatsen Genevad (läge A återstod sedan B-läget byggts om tidigare). Utredning pågår sedan tidigare av ombyggnad av hållplatserna Sjövägen och Ärtvägen, båda i Lilla Tjärby. Kommunala vägar: I Mellbystrand har bussarna fått möjlighet att vända vid Strandhotellet vilket möjliggjort att busslinjens körsträcka kunnat kortas. Halmstads kommun Trafikverkets vägar: Hållplats på Nissastigen, Åled-Kiosken färdigställdes (läge B återstod sedan A-läget byggts om tidigare). Projektering pågår för hållplatserna Trönninge, Oskarström- Maredlid läge B och Åled-Nissangatan. Under hösten blev bygglov klart på hållplatserna 23

Eldsberga-Gullbrannavägen och ny hållplats på väg 25 vid Vallås cirkulationsplats. Dessa kommer att byggas under 2016. Hållplatserna Strandvallen (väg 25) och Fyllebro (väg 15) byggdes om under året. Hållplatserna ligger utmed Trafikverkets vägar medan området i övrigt hör till Halmstads kommun. Trafikverket och kommunen samverkade därför för att lösa anslutande gångvägar, belysning i tunnel under resp. väg m.m. på ett bra sätt samt att allt byggdes samtidigt. Affärsområdet Eurostop i Halmstad genomgår en stor förändring vilket medför ändring av hållplatslägen samt linjesträckningar. Hållplatsen Eurostop ligger inne på området på mark som tillhör Eurocommercial. Kostnaden för ombyggnad och projektering av hållplatsen stod därför Eurocommercial för. Kommunala vägar: Kommunen har under 2015 byggt om tre hållplatser (6 lägen) på Norra Andersberg (trafikeras av linje 30). En hållplats drogs in i samband med detta. Man påbörjade även ombyggnad på Maratonvägen (linje 30) av två hållplatser (4 lägen) och indragning av en hållplats. Dessa hann dock inte färdigställas. Utmed Gamla Tylösandsvägen (linje 30) till Knut Peters väg och bussgatan på Bäckagård påbörjades ombyggnad av sju hållplatser (13 lägen) samtidigt som två hållplatser togs bort. I Planeringen av nya hållplatslägen för stadsbusstrafiken i anslutning till Regionbussterminalen pågår. Ombyggnad av Laholmsvägen planeras starta hösten 2016. Falkenbergs kommun Trafikverkets vägar: Under 2015 byggdes hållplatserna Vessigebro-Stationgatan, Obbhult, Glommen-Långaveka samt Vinbergs kyrkby om på Trafikverkets vägar. Den sistnämnda i samband med att Trafikverket förbättrade GC-vägar i närheten. Under hösten blev det klart med bygglov för Vinberg-Vägkassan medan bygglovet för hållplatsen Vinbergs samhälle överklagades. Länsstyrelsen meddelade i början av 2016 att man avslår överklagan. Förväntningen är att dessa byggs under 2016. Projektering pågår av ombyggnad av hållplatserna Kristinebergs folkhögskola Kommunala vägar: Under hösten byggdes hållplats Skogstorp-Hyacintvägen om och den har även placerats för att få en hastighetsdämpande effekt på Solrosvägen. Ombyggnad av hållplatsområdet i Ullared har skjutits fram och planeras ske hösten 2016. Utredning pågår om framkomligheten mellan Falkenbergs bussterminal och Falkenbergs station för att minimera trafikstörningar och säkerställa att linje 10 inte blir försenad till tåganslutningar. Hylte kommun Trafikverkets vägar: I Hylte kommun är det i huvudsak Trafikverket som är väghållare. Under 2015 blev bygglov klart för ombyggnad av hållplatserna Staffansbo och Örnatorget, båda i Hyltebruk. Ombyggnad beräknas bli klar under 2016. Projektering pågår av övriga hållplatser norr om Örnatorget i Hyltebruk. Kommunala vägar: Utredning pågår om den centrala hållplatsen i Torup. Även den centrala hållplatsen i Hyltebruk är föremål för utredning inför framtiden. Varbergs kommun Trafikverkets vägar: Under 2015 har utredning påbörjats ang. hållplatserna Tångaberg, Limabacka brandstation samt ny hållplats i västradelen utanför Limabacka för att möjliggöra att 24

busslinjen flyttas ut ur samhället och därmed kan bidra till att korta restiden. I ett annat projekt byggdes hållplatserna vid Bläshammar skola om i slutet av 2015. Man byggde även klart en ny efterlängtad hållplats på väg 40 vid Varberg Nord som började trafikeras med busslinje 616 i december 2015. Kommunala vägar: Under 2015 färdigställdes hållplatsen Komedianten på Engelbrektsgatan i centrala Varberg samt i slutet av året även hållplatser på Västra Vallgatan vid Gallerian. Hållplatserna på Västra Vallgatan ingår i ett större projekt där omdaning sker av hela gaturummet mellan Kyrkogatan och Prästgatan. Under slutet av 2015 inleddes byggandet av ny bussvändplats vid Erlandsgården. Denna behövs för det nya linjenätet som började trafikeras i december 2015. Ytterligare ombyggnad av hållplatser planeras för 2016 utmed Österängsvägen och Trädlyckevägen. Varbergs station har en stor brist i tillgängligheten där det inte finns något hållplatsläge med fullgod tillgänglighet. Avståndet mellan bussarna är smalt vilket innebär att det inte går att använda bussens ramp för att ta ombord rullstolsburna om busshållplatsen bredvid används. En plan för förbättring saknas eftersom ett nytt resecentrum ska byggas men detta står förmodligen klart tidigast 2023. Under byggtiden kommer en provisorisk bussterminal att behövas, ev. från 2018 eller 2019 och denna kan då få en förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kungsbacka kommun Trafikverkets vägar: I samband med att man byggde cirkulationsplats vid Fjärås station på väg 939 byggdes även busshållplatserna om. Projektering pågår för ombyggnad av hållplatserna Paradiset, Bolsheden och Ekekullen under 2016 i det regionala projektet. Trafikverket har drygt 25 utpekade hållplatser i Kungsbacka kommun som ingår i det statliga projektet för tillgänglighetsanpassning som ska vara klara till 2021. Kommunala vägar: Under 2015 byggde kommunen om 11 hållplatser (22 lägen) i tätorten inför starten av det nya stadsbusslinjenätet i juni 2015. Ombyggnaden fortsätter även under 2016. 25

Planerade och genomförda aktiviteter Hallandstrafiken arbetar kontinuerligt med att förbättra verksamheten i syftet att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik i Halland. I detta avsnitt följer en redovisning av aktiviteter som genomförts under 2015 samt framtida planerade aktiviteter inom områdena trafikutveckling och kommunikation/marknad. Trafikutveckling Inom trafikutvecklingsarbete sker kontinuerlig uppföljning och justering av den allmänna linjetrafiken samt den särskilda kollektivtrafiken (skolskjuts, anropsstyrd trafik) efter fastslagna trafikeringsprinciper i Trafikförsörjningsprogrammet. Åtgärdsvalstudier kollektivtrafikstråk I syfte att öka resandet med kollektivtrafik initierade Trafikverket och Region Halland åtgärdsvalstudier (ÅVS) för utpekade kollektivtrafikstråk i Halland med början i 2014. Åtgärdsvalstudier är Trafikverkets arbetsmetodik i planering av transportsystem. Åtgärdsvalstudien utgår från den så kallade fyrstegsprincipen där olika typer av åtgärder ska övervägas innan arbetet går vidare i projektet. Huvudsyftet i nämnda ÅVS:er är att identifiera åtgärder gällande bland annat infrastruktur, trafikering och informationsinsatser för att få fler att resa kollektivt. Den första träffen hölls i början av 2014 för pilotstråket Varberg-Kungsbacka med deltagande parter Trafikverket, Region Halland, Hallandstrafiken samt respektive kommun. Slutprodukten blev en avsiktsförklaring med ett antal tänkta åtgärder. Under 2015 har ytterligare en ÅVS genomförts för stråket Halmstad-Falkenberg enligt samma upplägg som för Varberg- Kungsbacka. För resterande kollektivtrafikstråk i Halland genomfördes under hösten förenklade ÅVS:er komprimerat till ett mötestillfälle. Det kunde konstateras att problembilderna för stråken liknade varandra exempelvis gällande bristfällig snöröjning, eftersatt hållplatsunderhåll, dålig koppling till gång- och cykelväg etc. Som en fortsättning på genomförda ÅVS:er kommer Hallandstrafiken under 2016 att påbörja arbetet med så kallade tätortsanalyser för kollektivtrafikstråk i Halland. Tätortsanalysernas syfte är att tydliggöra framtida trafikering på främst tätortsnivå i utpekade kollektivtrafikstråk utifrån princip om gena och effektiva linjedragningar. Samtliga tätortsanalyser för respektive kollektivtrafikstråk ska resultera i en avsiktsförklaring med nödvändiga åtgärder som deltagande parter undertecknar. Trafikförsörjningsprogrammet Under året har Hallandstrafiken tillsammans med Region Halland deltagit i arbetet med framtagandet av ett reviderat Regionalt Trafikförsörjningsprogram. I Trafikförsörjningsprogrammet finns fastställda mål och trafikeringsprinciper och det är utifrån dessa Hallandstrafiken planerar kollektivtrafiken i länet. Det reviderade Trafikförsörjningsprogrammet antas i regionfullmäktige under april 2016. BRT Halmstad Halmstad är det största stadsbusstrafiksystemet i Halland med knappt 4 miljoner resor årligen. På grund av de framkomlighetsproblem som finns på framförallt Laholmsvägen hamnar busstrafiken ofta i bilköer vilket försämrar kollektivtrafikens konkurrenskraft. Mot denna 26

bakgrund lät Hallandstrafiken ta fram en idéstudie för BRT i Halmstad. BRT står för Bus Rapid Transit och är en av flera metoder för att öka bussens framkomlighet. För ett lyckat BRT-system är framkomligheten, fordonen och infrastrukturen viktig likväl som designen, biljettsystemet och detaljutformningar som t.ex. insteg till bussen. Devisen är tänk spårvagn kör buss. Idéstudien fungerar som ett diskussionsunderlag inför det gemensamma arbetet med Halmstads kommun i utformningen av framtida bussprioritet. Kommande upphandling Under året togs beslut om att förlänga gällande trafikavtal till 2020. Hallandstrafiken kommer nu att fortsätta arbetet med att skaffa kunskap och underlag till kommande upphandling med trafikstart 2020. Kommunikation och marknad Inom området kommunikation och marknad arbetas med information, marknadsföring och profilering för få fler att resa kollektivt med Hallandstrafiken. Kommunikationsavdelningen arbetar dels varumärkesbyggande, men också med informativ reklam/kommunikation. Avdelningen följer även upp genomförda insatser via olika marknadsundersökningar, samt analyserar kollektivtrafikens position på marknaden. Under 2015 har ett antal aktiviteter genomförts. Öresundståg Fokus på marknadsföringen, oavsett kampanjtyp, har varit turtätheten mellan Halmstad och Göteborg. Det som främst redogjorts för är enkelheten, snabbheten och prisexempel för pendlare. En ny film togs fram som har varit mycket uppskattad. Den 13 december 2015 startade trafiken genom Hallandsåstunneln. En stor marknadsföringskampanj genomfördes inför öppnandet av Hallandsåstunneln med bland annat digital annonsering, tidningsannonser, nyhetsbrev via Mina Sidor, hemsidan, Facebook, pressinformation etc. Det hela avslutades med en invigning den 14 december på Halmstad C och Laholms Station. Testresenärer Utskick har gjorts till företag och privatpersoner i Halland där det idag finns bra trafik med goda pendlingsmöjligheter. Utskicket erbjuder mottagaren att resa fritt under 14 dagar utan några krav. Totalt har 25 000 personer tagit del av erbjudandet, varav 7 583 valde att ställa bilen och under 14 dagar prova på att resa med buss och/eller tåg. Förhoppningen med kampanjen är att en del av dessa resenärer väljer att fortsätta resa med Hallandstrafiken efter avslutad testperiod. Resultatet visar att mer än 500 nya resenärer tillkommit under året efter att ha tagit del av erbjudandet. Företagsförsäljning Under 2015 har Hallandstrafiken aktivt kontaktat och bearbetat företag angående Företag Flex och personalerbjudande. Det har också tagits fram en lösning för Mina Sidor Företag i syfte att förenkla administrationen för företagen. Företagen kan nu få en bättre överblick på sin organisations samtliga kollektivtrafikresor i tjänsten, samt möjlighet att beställa företagskorten Företag Flex, Företag 365 och årskort till personalen direkt på Mina Sidor Företag allt på ett och samma ställe. 27

Kampanj sommarkortet Under perioden 15 juni till 15 augusti erbjuder sommarkortet obegränsat resande hos Hallandstrafiken till ett reducerat pris. Detta i ett led att få allmänheten att prova på kollektivtrafiken under sommarmånaderna. Sommarkortet kan även köpas med giltighet i Halland och Skåne vilket innebär fritt resande med alla tåg och bussar i Halland och Skåne och över länsgräns. Störst ökning i försäljning, 31 procent, gjorde sommarkortet med giltighet i Halland och Skåne. Totalt gjordes det 340 803 resor (Halland + Skåne ej inräknade), vilket ger ca 50 resor per sommarkort. Ny informationsenhet För Hallandstrafiken är det viktigt att resenärerna kan lita på kollektivtrafiken och att de får snabb och tydlig information om oförutsedda händelser i trafiken såsom förseningar. Inkomna synpunkter och kundundersökningar visar att våra kunder saknat denna typ av information vilket bidrog till införandet av Hallandstrafikens informationsenhet i september 2015. Informationsenheten är bemannad med informatörer som kan svara på frågor vid eventuella trafikhändelser/trafikstörningar, både per telefon och via våra sociala medier såsom Facebook och hallandstrafiken.se. Period 20/60 I oktober lanserade ett nytt periodkort Period 20/60, vilket innebär att du får 20 resdagar under en 60-dagarsperiod i syfte att ge ökad flexibilitet, exempelvis om du arbetar halvtid eller lämnar barnen på förskola vissa dagar i veckan. Period 20/60 har testats under hösten 2015 i Halmstad kommuns stads- och regionbusstrafik, samt på Krösatågen inom kommunen. I början av 2016 kommer kortet att utvärderas och förhoppningsvis introduceras i hela länet. Nytt linjenät i Varberg Den 13 december 2015 lades stadsbusstrafiken i Varberg om. En stor marknadsföringskampanj genomfördes inför förändringarna, med bland annat tidningsannonser, DR-utskick, nyhetsbrev via Mina Sidor, hemsidan, Facebook, pressinformation etc. och avslutades med en invigning på Varbergs station där bland annat Hallandstrafikens ordförande Gösta Bergenheim invigningstalade. Marknadsföring 2016 Stora satsningar har gjorts och görs för kollektivtrafiken i Halland, såsom exempelvis Varbergs nya linjenät och halvtimmestrafik söderut på Västkustbanan. I Halmstad påbörjas byggnationen av Halmstad Resecentrum, vilket kommer att påverka resenärerna under 2016. Aktiviteterna bygger på att lyfta de fördelar som möjliggör ett enklare, bekvämare och snabbare sätt att resa idag samt imorgon. Kampanjer sker i form av film, tidningsannonser, hållplatsreklam, radio, fönsterskyltar, flyers, hemsidan och sociala medier. Under 2016 kommer fokus att ligga på fyra områden för den övergripande marknadsföringen. 1. Fria resor 2015 års fokus på Fria resor kampanjen gav drygt 500 nya resenärer. Beräknat på att varje resenär reser för ca 5 000 kr/år ger det en ökad intäkt med över 2 miljoner kr. Tyngdpunkt kommer att ligga på Fria resor kampanjen, inte minst i de områden där satsningar på kollektivtrafiken har gjorts, vilket har gett förutsättningarna för ett ökat resande. 28

Övrigt 2. Halvtimmestrafik Västkustbanan Fokus kommer att vara turtätheten mellan Halland-Göteborg och Halland-Köpenhamn. Främst lyfta fram enkelheten, snabbheten och prisfördelarna, för både pendlare och fritidsresenärer. I detta inkluderas hela resan perspektivet, där de goda förutsättningarna för resa med anslutningstrafiken till tågen påvisas. 3. Företagsförsäljning Lyfta fram förbättringar som har gjorts i företagens närområde och som ökar möjligheterna för företag och dess anställda att resa. Både när det gäller tjänsteresor och resor mellan hem och arbetsplats. Marknadsavdelningen ska kontakta företag med fokus på Fria resor kampanjer. 4. Sommarkortet Från 15 juni 15 augusti reser resenärer med all trafik i Hallandstrafikens regi till ett förmånligt pris. Detta i ett led att få allmänheten att prova på kollektivtrafiken under sommarmånaderna. De senaste fyra åren har inneburit en årlig försäljningsökning mellan 8-15 procent av Sommarkortet. Uppföljning av resultatet visar också en ökning av periodkortsförsäljning i anslutning till att sommarkortets giltighet tar slut. Under 2015 lanserades Hallandstrafikens nya hemsida. Ett arbete som baserades på önskemål från resenärer/användare. På ett tydligare sätt presenteras nu reseplanerare, störningsinformation och nyheter. Sajten är också responsiv, vilket gör den användarvänlig på alla plattformar. Under 2016 sker vidare analys kring hur dessa förändringar har mottagits och vad som kan förbättras ytterligare. På Mina sidor är drygt 40 000 medlemmar registrerade. Dessa medlemmar nås med information och kampanjer via ett digitalt nyhetsbrev. Funktionaliteten på Mina sidor utvecklas kontinuerligt under 2016. Bland annat kommer Mina sidor att utvecklas för att öka segmenteringsmöjligheterna och bättre nå rätt målgrupp med rätt kampanj. Under 2016 inleds översyn kring hur Hallandstrafiken använder sociala medier i syfte att få ut mer positiv information som stärker varumärket. Ökat fokus på Mynewsdesk där det sedan tidigare läggs ut pressmeddelanden. Mer aktivt jobba för att sprida positiva nyheter. Under 2015 har arbete påbörjats med Hallandstrafikens nya intranät vilket fortlöper under 2016. Den grafiska utformningen ska likna hemsidan med fokus på sökfunktionen. 29

Trafikförändringar 2017 I Kollektivtrafikplan 2017 beskrivs trafikförändringar som kommer att inträffa under trafikåret 2017 med start från december 2016. I tabellen nedan beskrivs förändringarna översiktligt och en mer djupgående beskrivning sker senare i detta avsnitt. Samtliga trafikförändringar som Hallandstrafiken genomför grundar sig i de principer som finns fastslagna i Regionalt Trafikförsörjningsprogram. Huvudprincipen är att koncentrera resurserna till utpekade kollektivtrafikstråk där förutsättningar för ökat resande är goda. Nr Objekt Beskrivning mkr (netto) 1 Utökad trafik Öresundståg 2 Insatståg Varberg- Göteborg 3 Nytt linjeupplägg Halmstad- Simlångsdalen- Ljungby- (Växjö) 4 Öppna skolskjutsturer 5 Ökad trafik till asylboenden 6 Smärrepott kollektivtrafikstråk 7 Halmstad stadsbusstrafik Sen kvällstur från Göteborg söndagtorsdag Utökad helgtrafik Ny avgång på morgon från Varberg till Göteborg samt vändande på eftermiddag på grund av stort resbehov från Åsa station Förenklat linjeupplägg. Ökat turutbud linje 145 genom omfördelning av resurser. Trafik dras in p.g.a. lågt resande linje 318 Simlångsdalen-Lidhult samt linje 310 Sävsered-Simlångsdalen. Öppna upp skolskjutsturer för allmänhet från terminsskifte augusti 2017 Ökat behov av förstärkningstrafik till asylboenden Enstaka turutökningar/justeringar i regionbusstrafiken i utpekade kollektivtrafikstråk Justerat linjenät i samband med färdigt resecentrum etapp 2, augusti 2017 1,7 2 0,2 0 2 0,3 3 9,2 Tabell 2: Trafikförändringar 2017 30

Tågtrafik Objekt 1: Utökad trafik Öresundståg Till trafikåret 2017 utökas helgtrafiken på Öresundstågen för att skapa bättre pendlingsmöjligheter under helg. Utöver detta återinförs sen avgång från Göteborg 23.55 söndag till torsdag. Denna avgång har stor betydelse för fjärrtågsresenärer från Stockholm som ska vidare söderut. Eftersom Västra Stambanan är hårt belastad uppstår ofta förseningar längs sträckan Stockholm-Göteborg vilket innebär att resenärer missar den sista Öresundstågsavgången i Göteborg. Avgång 23.55 skapar dessutom koppling till SJ:s sista tåg från Stockholm med ankomst 23.30 i Göteborg vilket saknas idag. Följande förändringar sker enligt nedan: Riktning SÖDERUT Ny tur 23.55 från Göteborg, söndag-torsdag Ny tur 6.55 från Göteborg på söndagar, mot Köpenhamn. Tidigast idag 7.55 Ny tur 6.12 från Halmstad mot Köpenhamn på lördagar. Tidigast idag 7.12 Ny tur 7.12 från Halmstad mot Köpenhamn på söndagar. Tidigast idag 8.12 Riktning NORRUT Ny tur 5.51 från Halmstad på lördagar. Tidigast idag 6.51 Ny tur ankomst Halmstad 6.46 på lördagar och söndagar, tidigast idag 7.46 (L), 8.46 (S). Möjliggör tidigare tur från Halmstad norrut på söndagar Ny tur ankomst Halmstad 7.46 på söndagar, tidigast idag 8.46. Möjliggör ytterligare tidig tur från Halmstad norrut på söndagar Nettokostnad 1,7 mkr Objekt 2: Insatståg Varberg-Göteborg I december 2013 startade trafikering av Åsa station med Öresundståg. Resandeutveckling har sedan dess varit mycket positiv, under 2015 hade stationen i snitt 845 på- och avstigande per vardag. Åsa station trafikeras av drygt 10 avgångar per riktning och vardag. I samband med tidtabellsskiftet i december 2015 då Hallandsåstunneln togs i bruk förändrades tågens ankomstoch avgångstider på samtliga stationer i Halland. Detta innebar att tågavgångarna norrut från Åsa försköts bakåt med 15 minuter. Förskjutningen innebar en annan fördelning av resenärer vilket gjort att vissa avgångar nått sin maxkapacitet, speciellt avgång 7.05 och 8.05 från Åsa. Då vissa avgångar endast går med enkelt tågsätt har det uppstått brist på sittplatser vilket ger en försämrad komfort för resenärer. Hallandstrafiken anser med denna bakgrund att det är nödvändigt med ytterligare avgång på morgon från Åsa station för att kunna möta efterfrågan. Då det finns begränsad möjlighet till fler turer med Öresundståg p.g.a. fordonsbrist samt tidhållningsproblem på befintliga Öresundstågsavgångar, avser Hallandstrafiken gemensamt med Västtrafik inom samarbete för Västtågen att införa nytt insatståg sträcka Varberg-Göteborg. Insatståg kan utnyttja lediga godsoch snabbtågskanaler och omfattas av en norrgående avgång på morgon från Varberg samt sydgående avgång från Göteborg på eftermiddag. Resbehov från Åsa station kan därmed tillses på ett bättre sätt. Med hänsyn till den redan idag ansträngda situationen är det önskvärt att 31

trafikstart kan ske redan från augusti 2016 under förutsättning att Trafikverket godkänner tåglägesansökan samt att det finns tåg att tillgå. Nettokostnad 2 mkr Regionbusstrafik Objekt 3: Nytt linjeupplägg Halmstad Simlångsdalen Ljungby (Växjö) Ett nytt linjeupplägg föreslås för sträcka Halmstad Simlångsdalen Ljungby (Växjö) inklusive Lidhult. Resandet på linje 318 sträcka Lidhult-Simlångsdalen är litet och faller inom principer för lågfrekvent resande, samma sak gäller för linje 310 Sävsered-Simlångsdalen (se kartor nedan). Linje 318 har under en vardag i genomsnitt 2,7 påstigande per tur för sträckan Lidhult- Simlångsdalen. Linje 310 har i genomsnitt 1,9 påstigande per tur. Bild 3: Påstigande linje 318/linje 310 En satsning på linje 145 är eftersträvansvärd för att bättre tillse arbets- och studiependling mellan Halmstad-Ljungby och Växjö. Linje 145 får ökat antal turer från dagens 5dt till 9dt under vardagar. Satsning är genomförbar genom omfördelning av resurser från nedlagd linje 318 sträcka Lidhult-Simlångsdalen samt linje 310 som läggs ned helt. Linje 309 som idag trafikerar Bygget-Mahult med 1dt förlängs till Simlångsdalen. Detta innebär att resenärer mellan Mahult och Simlångsdalen fortsatt kan åka med linje 309 då linje 318 försvinner (se bild 4 för trafikeringsupplägg). Bild 4: Nuläge/Efter 32

Konskevenser av förändring är att Lidhult mister direkt koppling till Halmstad. Resmöjlighet kvarstår fortsatt med länstrafiken Kronobergs linje 153 mot Ljungby där byte kan ske till linje 145 vid väg 25. Att Sävsered mister koppling bedöms få små konskevenser då de flesta av dagens påstigande stiger på vid Esmared som fortsatt har resmöjlighet med linje 145. Marbäck får reducerat antal turer från dagens ca 10dt till 5 dt. Nettokostnad 0,2 mkr Objekt 4: Öppna skolskjutsturer Hallandstrafiken har som ambition att göra skolskjutstrafiken tillgänglig för allmänhet, d.v.s. öppna skolskjutsar. Öppna skolskjutsar för allmänhet innebär ett bättre nyttjande av samhällets resurser. Turerna kan utgöra ett komplement till närtrafik i glesbefolkade delar av Halland som idag saknar en väl utbyggd kollektivtrafik. Resandet sker på skolresandets villkor vilket innebär att turer och tider kan ändras utifrån justeringar av skoltider. Genom att möjliggöra resor på skolturer kan Hallandstrafiken identifiera resbehov som eventuellt skulle kunna trafikeras med linjelagd busstrafik. Åtgärd planeras till terminsskifte augusti 2017, förutsättningar för förändring utreds under 2016. Förändring ger inga ökade kostnader. Objekt 5: Ökad trafik till asylboende Den uppkomna flyktingsituationen i Sverige med många asylsökande innebär ett stort tryck efter möjliga asylboenden. Konsekvensen blir att många asylboenden hamnar på landsbygden där det idag går lite eller ingen allmän kollektivtrafik. På vissa ställen kan belastning på befintliga linjer bli mycket hög vid vissa tider vilket påverkar tidhållning och trängsel på bussarna. Resultatet blir en försämrad kollektivtrafik med minskad kundnöjdhet såväl för befintliga resenärer samt nya resenärer. Hallandstrafiken ser därför ett ökat behov av förstärkningstrafik vilket medför ökade kostnader. Nettokostnad 2 mkr Objekt 6: Smärrepott kollektivtrafikstråk Objektet innehåller så kallad smärrepott för justeringar i regionbusstrafiken vilket innebär mindre justeringar i form av enstaka turutökningar. Redan från juni utökas sommartrafiken på Blå Express från 15min-trafik till 10min-trafik under en timme på morgon och en på eftermiddag. Ytterligare justering är tre senare turer på linje 555/556/651 under helg på grund av förlängda öppettider på Gekås. Förändringen kommer att börja gälla från hösten 2016. Nettokostnad 0,3 mkr 33

Stadsbusstrafik Objekt 7: Justerat linjenät Halmstad Inom Kollektivtrafikplanens gällande period, 2017, kommer Resecentrum etapp 2 att färdigställas. Byggstart blir i augusti 2016 och arbetet förväntas vara klart i juni 2017. I samband med att etapp 2 är klart kommer ett justerat linjenät i Halmstad att träda i kraft från tidtabellskiftet i augusti. Ett fortlöpande utredningsarbete pågår kring det justerade linjenätets utformning och omfattning i dialog med Halmstad kommun. Under byggnation av resecentrum kommer ett tillfälligt busskörfält att inrättas med trolig sträckning Wrangelsgatan till korsning Laholmsvägen/Enslövsvägen/Bolmensgatan. Busskörfältet ska underlätta bussarnas framkomlighet under byggtid. Hallandstrafiken ställer sig mycket positiva till busskörfältet men anser att tillfälligt busskörfält bör kvarstå även efter färdigställande av etapp 2 då det utgör en viktig förutsättning för det justerade linjenätets framgång. Nettokostnad 3 mkr Infrastruktur Bra bytespunkter/hållplatser med tillhörande hållplatsmiljö utgör en viktig del för att skapa en attraktiv kollektivtrafik. Utifrån fastställda principer i Regionalt Trafikförsörjningsprogram om rakare och snabbare körväg kan investeringar i infrastruktur vara nödvändiga. Detta kräver samverkan mellan Hallandstrafiken och väghållare. Exempel på åtgärd för att uppnå fastställda principer kan vara att ta bort hållplatser för att räta upp eller snabba upp befintlig linje. För att kompensera för längre gångavstånd kan kvarvarande hållplatser ges bättre standard med exempelvis större väderskydd, fler sittplatser, fler cykelparkeringar, bilparkeringar m.m. För att säkerställa en god tillgänglighet till/från hållplats är det av stor vikt att anslutande gångoch cykelväg tilses. Principerna är desamma för region- och stadsbusstrafik. På sikt kan lämpliga bussträckor, (exempelvis längre regionbusslinjer) ges en glesare stoppbild och att hållplatserna blir mer stationslika. Det kan handla om vänthall inomhus, gratis Wi-Fi, toaletter, pendelparkeringar för att på så vis skapa attraktivare bytespunkter med större upptagningsområde. Standarden på bytespunkter runt om i länet varierar kraftigt men sammanfattningsvis kan det konstateras att det är ett område som är eftersatt. Standardförbättringen av hållplatser runt om i länet kommer att fortlöpa under 2016/2017. Detta gäller både för kommunala vägar och statliga vägar. En översyn av befintliga hållplatser samt linjers körvägar sker kontinuerligt vilket kan resultera i ändrad trafikering av hållplatser. Hallandstrafiken har i sin budget för 2016 avsatt 7,2 Mkr för hållplatsåtgärder och drift vilket är en utökning jämfört med föregående år. I Regional infrastrukturplan för Halland finns medel till hållplatsåtgärder både på statligt och kommunalt vägnät. Medlen utökades i förslaget till Regional plan för perioden 2014-2025. Genomförandet av åtgärder på statligt vägnät handläggs och planeras av Trafikverket. 34

Priser I angivna riktlinjer för taxor i Trafikförsörjningsprogrammet fastslås att det ska vara enkelt, hela-resan perspektivet ska råda och upphandlad/kommersiell trafik ska fungera bra ihop. Över en längre tidsperiod ska intäkterna från resenärerna överstiga 60 procent av kostnaderna baserat på det totala utbudet i Halland. I Trafikförsörjningsprogrammet framgår att Hallandstrafikens styrelse har mandat att besluta om prisnivåerna inom den ram som regionfullmäktige fastställt. Prisnivån ska kunna användas som ett verktyg i arbetet med kollektivtrafikens utveckling. Eventuell justering av taxor beslutas först efter att Regionfullmäktige fastställt budget för 2017. 35

Utblick 2018-2019 I detta kapitel redovisas en genomgång av de behov av trafikförändringar som Hallandstrafiken förutser för åren 2018 och 2019. Tågtrafik Under förutsättning att samrådsversionen av Trafikförsörjningsprogrammet antas i april 2016, föreslås en tidsbegränsad satsning i tre år på Krösatågstrafiken på HNJ-banan mellan Halmstad och Jönköping/Nässjö med fokus på att öka resandet. Under testperioden bör turutbudet öka något och åtgärder vidtas för att minska restiden. Mindre förbättringsåtgärder ska genomföras på stationerna för att miljön runt perrongerna ska bli trevligare. Påverkans-, informations- och marknadsföringsåtgärder ska intensifieras genom samarbete mellan kollektivtrafikmyndigheterna, trafikorganisatörerna och kommunerna. Projektet utvärderas löpande utifrån fastställda mål för projektet. Hallandstrafiken har inlett dialog med Jönköpings länstrafik kring trafikeringsupplägg och trafikstart bedöms möjlig till december 2018. Samrådsversionen av Trafikförsörjningsprogrammet föreslår också en trafikering av Markarydsbanan med Pågatåg i syfte att tillse regionala och interregionala resor. Tidpunkt för trafikeringsstart avgörs av utfall kapacitetsutredning Halmstad C samt färdigställande av nytt mötesspår på sträckan. Dialog kring trafikeringsupplägg förs mellan Hallandstrafiken, Skånetrafiken och Länstrafiken Kronoberg. Vid införande av tåg på sträckan kommer en översyn av busstrafiken att ske. För Viskadalsbanan föreslår Trafikförsörjningsprogrammet en ökning av antalet turer i kombination med sänkt restid för att binda samman Varberg och Borås. Detta skulle skapa bättre förutsättningar för arbets- och studiependling. I enlighet med Västtrafiks målbild för Västtågen på Viskadalsbanan finns en planerad turutökning från 2017. Västtrafik och Hallandstrafiken har dock skjutit den tänkta turutökningen på framtiden men den finns fortsatt med som möjlig inom utblickens år. Regionbusstrafik Det är för närvarande inga planerade utökningar i regionbusstrafiken inom utblickens år. Utökningar på enskilda linjer kan komma att ske genom omfördelning av resurser efter princip koncentration till stråk där förutsättningar för ökat resande är goda. I detta arbete ingår kontinuerlig översyn av lågfrekvent resande. En fortsatt utveckling av regionbusstrafiken sker genom en renodling av trafikupplägg med färre linjevarianter och enhetligare tidtabell. Vidare satsning på snabbusslinjer med färre hållplatsstopp, så kallad skip-stop trafik, ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen. Löpande utvärdering sker också av komfortbussar som trafikerar i stråken Hyltebruk-Halmstad samt Åsa-Varberg. Hitintills har responsen varit mycket positiv på komfortbussarna vilket vägs in i fortsatt satsning. Det fortsatta arbetet med tätortsanalyserna för kollektivtrafikstråken (fortsättning på ÅVS:er) som beskrivits i avsnitt Planerade och genomförda aktiviteter kommer att löpa på under utblickens år. Tätortsanalyserna kommer att svara på den framtida trafikeringen av regionbusslinjerna och eventuella justeringar av trafik kommer att behandlas i Kollektivtrafikplanen. 36

Stadsbusstrafik Inom stadsbusstrafiken har det under de senaste åren skett stora förändringar då Falkenberg, Kungsbacka och Varberg fått nya linjenät. I samband med färdigställande av Resecentrum etapp 2 sommaren 2017 kommer också Halmstad att få ett justerat linjenät. Hallandstrafiken bedömer att det finns en stor potential att öka resandet i Halmstad i kombination med ett justerat linjenät och ökade framkomlighetsåtgärder för busstrafiken. Infrastruktur Den nuvarande standarden på hållplatserna runt om i länet är generellt låg. Arbetet med att förbättra befintliga samt byggnation av nya hållplatser fortlöper under utblickens år. Det är av yttersta vikt att samplanering sker mellan bebyggelse och kollektivtrafik. Under kommande år kommer också tätortsanalyser för utpekade kollektivtrafikstråk att genomföras vilket kan generera åtgärder på hållplatser. Arbetet kring tätortsanalyserna finns närmare beskrivet under avsnitt Planerade och genomförda aktiviteter. 37

Ekonomi Ekonomi 2017-2019 I Kollektivtrafikplanen finns samtliga trafikförändringar beskrivna med tillhörande kostnadsbild (se avsnitt Trafikförändringar 2017 ). För 2017 sker en ökning av trafikkostnader med 9,2 miljoner kronor netto, d.v.s. trafikens totala kostnader minskat med biljettintäkter. I bilaga 3 redovisas kostnader och intäkter för hela Hallandstrafikens verksamhet. Underskottet är den del som finansieras av Region Halland. Den ekonomi som berör trafikförändringar för åren 2018 och 2019 kommer att arbetas in i Hallandstrafikens budget och redovisas i kommande Kollektivtrafikplaner som en del av det totala underskottet. 2017 Trafikförändringar: +9,2mkr Totalt underskott: -438mkr 2018 Testprojekt HNJ-banan, 7mkr Totalt underskott: -458mkr 2019 Ny trafik Markarydsbanan, 9mkr Utökad trafik Viskadalsbanan, 2mkr Totalt underskott: -474mkr Tabell 3: Ekonomi 2017-2019 Samhällsnytta Kollektivtrafik innebär en stor dos av samhällsnytta. Hallandstrafiken är på så vis en mycket god affär för samhället även om den såväl i Halland som nationellt blivit allt dyrare att bedriva. I Halland finansieras cirka 40 procent av kollektivtrafikens kostnader med skattemedel. Stora delar av trafiken är därmed bekostad av samhället men varje skattekrona ger också en peng tillbaka bland annat genom ökad regionförstoring, växande företag och inte minst ökad inflyttning. Halland har under de senaste årtiondena haft en stark befolkningstillväxt som pågår än idag. Fler och fler människor väljer att pendla inom Halland samt över länsgräns till arbete och studier, en utveckling som till stor del varit möjligt tack vare kollektivtrafiken. Utvecklingen innebär att allt fler hallänningar och halländska företag/verksamheter blir mer beroende av att kollektivtrafiken fungerar på ett klanderfritt sätt. Kravbilden har därmed ökat på Hallandstrafiken att leverera en tillförlitlig kollektivtrafik med konkurrenskraftiga restider. Genom att möjliggöra ett ökat resande bidrar kollektivtrafiken till de övergripande målen för Hallands utveckling med hållbar tillväxt, stärkt region och vidgade arbets- och studiemarknader. Detta är viktigt att ha i åtanke vid diskussion om kollektivtrafikens kostnader då denna ofta betraktas som en ren utgiftpost och inte som ett bidrag till samhällsnyttan. Kollektivtrafikens nyttor brukar beskrivas med bilden av ett isberg (bild 3). Toppen på isberget illustrerar de synliga effekterna som är knutna till företagsekonomiska mått, d.v.s. intäkter, kostnader, täckningsgrad, beläggning m.m. Den stora delen av isberget som vi inte ser, innehåller delar som kollektivtrafiken bidrar positivt till men som däremot är svårare att mäta och följaktligen glöms bort i diskussion om kollektivtrafikens kostnader. I den samhällsekonomiska värdering Hallandstrafiken lät genomföra under våren 2014 gjordes en sammanställning av samhällsnyttan som kollektivtrafiken i Halland bidrar till. 38

Samhällsnyttokalkylen utgick från att det inte hade funnits någon kollektivtrafik alls under helåret 2012 och att de kollektiva resorna genomförts på andra sätt. Antagandet var att långväga resor helt igenom övergår till bil medan resor i staden till 50 procent utförts med bil, 25 procent med cykel och 25 procent med gång. Utifrån den mest vedertagna metoden i Sverige (ASEK) beräknades värdet för alla positiva och negativa effekter gällande trafiksäkerhet, luftföroreningar, buller och vägslitage. Den sammanlagda samhällsekonomiska nyttan för kollektivtrafiken beräknades till ca 200 Mkr för utgångsåret 2012. Tack vare kollektivtrafiken inträffar färre trafikolyckor, luftföroreningarna är mindre, bullernivåerna är lägre och vägslitaget mindre. Till exempel avvärjs 76 stycken trafikolyckor tack vare kollektivtrafiken. Detta betyder i sin tur att en person färre avlider, 11 personer färre skadas svårt och antalet lindrigt skadade minskar med 65 personer. Tilläggas bör att beräkningarna endast utgår från aspekter som går att värdera. Det går till exempel inte att värdera exempelvis jämställdhet, psykiskt välmående, regionförstoring m.m. Samhällsnyttan är därmed bara en fingervisning kring vilka nyttor kollektivtrafiken bidrar till, nyttan är avsevärt större än vad som inryms i 200 Mkr årligen. Bild 5: Kollektivtrafikens samhällsnyttor 39