Regional riktlinje för val av operationsmetod

Relevanta dokument
Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården

Regional riktlinje för komplikationer efter fetmakirurgi

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Riktlinje för smittspårning av klamydia

Regional riktlinje för indikationer för kirurgisk åtgärd vid gynekomasti

Regionala riktlinjer för mödrahälsovården gällande kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi

Regional riktlinje för radiologiska utlåtanden

Regional riktlinje kring oro för ofött barn inom mödrahälsovården

Regionala riktlinjer för kvinnor inom mödrahälsovården som genomgått gastric by-passoperation

Vårdprogram plastikkirurgi efter viktnedgång

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens

Regional riktlinje för MIG mobil intensivvårdsgrupp

Regionala riktlinjer för anemiscreening

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Regional riktlinje för utredning av räknesvårigheter (dyskalkyliutredning)

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Regional riktlinje provtagning för blodsmittor inom LARO

Regional riktlinje för oral glukostoleranstest (OGTT)

Kirurgisk behandling av fetma: Vad kan vi förväntas uppnå? Anders Thorell, Kirurgkliniken Ersta Sjukhus

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Specialiserade överviktsmottagningar

Regionala riktlinjer för handläggning av komplikationer efter fetmakirurgi

Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem

Region Riktlinje Skåne för utredning av räknesvårigheter

Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården

Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom basmödravården

Del 4_9 sidor_17 poäng

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Patienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.

Regional riktlinje för provtagning och behandling av mycoplasma genitalium

Regional riktlinje för prevention av trycksår

1.1 (2p)Nämn två indikationer för överviktkirurgi. 1.2 (2p) Vilka operationsmetoder kan man tänka sig att erbjuda henne?

1.2 (2 poäng) Vilka är de 2 mest vanliga bariatriska ingreppen som genomförs på överviktiga patienter i Sverige?

Regionala riktlinjer för provtagning och behandling av mykoplasma på barnmorksemottagningen

Graviditet efter fetmakirurgi

Regional riktlinje för medicinsk fotvård

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes (CGM)

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Del 6. 7 sidor 13 poäng

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat

Del 3_9 sidor_12 poäng

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

För vårdgivare Bakgrund Vår verksamhet Vem är aktuell för kirurgi

Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Regional riktlinje för omhändertagande av gravida kvinnor med tyreoideaproblem inom mödrahälsovården i Region Skåne

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Varför måste man ha diabetes? Diabeteskirurgi Metabol kirurgi

Könsskillnader vid operation av ljumskbråck

Del 2_6 sidor_13,5 poäng

Regional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning

Regionala riktlinjer för fetal RHD-screening och profylax

Läkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation. Jäv. Steg i absorptionen. 1) Läkemedlet sönderdelas

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation

Tarmcancer en okänd sjukdom

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Familjära thorakala aortasjukdomar

Fetma. Bakgrund. bakgrundsmaterial skånelistan 2014

Till dig som ska opereras för obesitas (fetma)

Regional riktlinje för screening av diabetesretinopati

Dina medicinska uppgifter och behandlingsöversikt. Om dig

Sjuklig övervikt en kirurgisk sjukdom?

Öppna jämförelser Pressinformation

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektör HANDLINGSPLAN

NU BALLONGEN FÖR 12 MÅNADER

Isolerad hyperterm perfusion

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Del 8_10 sidor_12 poäng

Kriterier för kirurgisk behandling på Södersjukhuset

Ledningsstaben Sakkunniggruppen LiÖ Avgiftssakkunnig Lennart Schilling

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Patientinformation rörande: Grå starr

Regional rutin för egenvårdsbedömning

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Selektion och optimering av patienter inför ledprotesoperation i syfte att minska risk för protesrelaterad infektion

Inkomna synpunkter till patientnämnden

Regional riktlinje för Minskade fosterrörelser - rekommendationer för handläggning

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Imurel och Inflammatorisk tarmsjukdom. Curt Tysk Medicin kliniken USÖ

Transkript:

Regional riktlinje för val av operationsmetod vid fetma Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda av hälso- och sjukvårdsdirektören. Hemsida: vardgivare.skane.se/vardriktlinjer Fastställt 2016-10-24 Giltigt till 2018-12-31

Innehållsförteckning Förord... 3 Dokumentinformation... 4 Bakgrund... 5 Giltigt till 2018-12-31 2

Förord Vid operation mot sjuklig fetma dominerar, nationellt och internationellt, gastric bypass och gastric sleeve-resektion. De senaste åren har en tämligen snabb omsvängning skett till fördel för det senare ingreppet. Detta dokument skall vara ett stöd i valet mellan dessa två metoder. För enstaka patienter kan även andra metoder vara aktuella, de berörs inte här. 2016-08-31 Ingrid Bengtsson-Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör Giltigt till 2018-12-31 3

Dokumentinformation Namn Position E-postadress Huvudförfattare Sven Frederiksen Läkare, kirurgiska kliniken, Skånes universitetssjukhus Sven.Frederiksen@skane.se Hjörtur Gislason Överläkare, Aleris Obesitas Skåne Fastställt av Ingrid Bengtsson- Rijavec Hälso- och sjukvårdsdirektör Ingrid.Bengtsson-Rijavec@skane.se Sakkunniggrupp Expertgruppen Obesitas Kontaktperson Koncernkontoret Administrativ kontaktperson Sven Oredsson Medicinsk rådgivare Sven.Oredsson@skane.se Christel Johansson Publicerare Christel.B.Johansson@skane.se Giltighet Giltigt från och med Giltigt till och med Ansvarig/huvudförfattare Ursprunglig version 2014-09-10 2015-09-30 Revidering 2016-10-24 2018-12-31 Revidering Hjörtur Gislason Peter Funch-Jensen Mikael Ekelund Sven Frederiksen Hjörtur Gislason Revidering Revidering Sökord Giltigt till 2018-12-31 4

Bakgrund De två numera helt dominerande operationstyperna vid bariatrisk kirurgi är gastric bypass och gastric sleeve-resektion. Båda utförs nästan uteslutande med laparoscopisk teknik. Det finns betydligt längre erfarenhet av, och uppföljning efter, gastric bypass. Med den kunskap vi har idag verkar gastric bypass ge en något bättre viktnedgång efter 5 år. Effekten på diabetes och annan samsjuklighet är god efter båda ingreppen, men litet bättre efter gastric bypass. Stor hänsyn måste tas till patientens önskemål, läkarens ansvar är att vägleda och i vissa speciella situationer i enlighet med denna riktlinje avslå patientens begäran. Det är viktigt att föra ett balanserat resonemang med patienten och i den mån det är medicinskt rimligt respektera specifika önskemål. Patienten bör också göras medveten om att man under pågående operation kan tvingas ändra metod beroende på fynd som inte var kända före operation. GASTRIC BYPASS Nackdelar med gastric bypass är framförallt risken för inre bråck, även om den har minskat betydligt när uppkomna mesenteriella slitsar nu alltid försluts vid operationen. Kvarvarande urkopplad del av magsäcken, duodenum och proximal tunntarm är i princip oåtkomliga för endoskopisk undersökning/intervention. Invagination vid enteroanastomosen är en sällsynt, men förekommande komplikation på lång sikt. För gastric bypass talar: 1. Reflux som kräver kontinuerlig syrahämmande behandling. 2. Stort hiatushernia. 3. Omfattande samsjuklighet, t.ex. förekomst av metabolt syndrom. 4. Högt BMI. GASTRIC SLEEVE Det allvarligaste problemet med gastric sleeve-resektioner är att en del av patienterna drabbas av gastrooesophageal reflux, ibland av sådan grad att behandling med protonpumpshämmare inte hjälper. För dessa patienter blir omoperation till gastric bypass enda utvägen. Risken för viktuppgång på sikt är sannolikt också större efter sleeve-resektion, kanske för att kvarvarande magsäck har vidgats eller redan vid ingreppet gjorts för vid. Risken för vitaminbrist av olika slag är mindre efter gastric sleeve-resektion, detta kan vara viktigt om långtidsuppföljning inte kan påräknas fungera optimalt. Gastric sleeve-resektion ger en litet större slarvmarginal, man blir inte lika dålig av att bryta mot reglerna. Priset för detta är å andra sidan den genomsnittligt något sämre viktnedgången. Båda dessa aspekter kan hållas i åtanke om man väljer att operera patienter där språk eller andra barriärer gör att man är rädd att compliance inte är mycket bra. Giltigt till 2018-12-31 5

För gastric sleeve-resektion talar: 1. Inflammatorisk tarmsjukdom Crohns sjukdom och ulcerös colit. 2. Utbredda adherenser som är kända innan eller upptäcks under operationen. 3. Bukväggsbråck med risk för inklämning. 4. Kroniskt smärtsyndrom buksmärtor om patienten alls skall opereras. 5. Psykiatrisk sjuklighet med behov av stabil läkemedelssituation om patienten alls skall opereras. 6. BMI i det lägre området. 7. Fertila kvinnor med tanke på eventuella slitsproblem under graviditet. Giltigt till 2018-12-31 6