FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015
Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning i byggnader som ägs och förvaltas av privata eller kommunala hyresvärdar. Det gäller därför för branschens företrädare att ta ansvar för sin roll i samhällsutvecklingen men också att samarbetet med tjänstemän och politiker i kommunerna fungerar väl. I avsikt att kontinuerligt mäta förutsättningarna att bedriva fastighetsverksamhet har Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen (GFR) nu för sjätte året i rad låtit Demoskop genomföra en undersökning. Under november 2011 genomfördes totalt 1 100 telefonintervjuer med fastighetsföretagare i 20 kommuner. Kommunerna ligger alla inom Fastighetsägarna GFR:s område där Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län ingår. 2
Fastighetsföretagarindex 2011 Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på de lokala förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Totalt sett 14 faktorer som kommunens engagemang i utvecklingen av centrum, de allmänna kommunikationerna, kommunens hantering av plan- och byggärenden, det allmänna näringslivsklimatet och kontakten med politiker och tjänstemän vägs samman för att ge en bild av kommunens styrkor och svagheter ur de lokala fastighetsföretagens perspektiv. I 2011 års undersökning ligger det genomsnittliga indexet för samtliga 20 städer på 96 vilket är en liten försämring jämfört med föregående år. Det är också den lägsta noteringen sedan undersökningarna inleddes 2006 och trenden har varit negativ sedan 2007. Generellt sett är bedömningen mer positiv bland ägare till små fastighetsföretag samt bolag som enbart har bostadsfastigheter. Större fastighetsföretag samt fastighetsföretag med kommersiella lokaler är något mindre nöjda med hur samarbetet fungerar med kommunen. Sannolikt beror detta på att de generellt sett är mer aktiva parter i samhällsbyggandet, har mer samröre med kommunen, mer kontakt med kommunala tjänstemän och politiker och därför ställer högre krav på samarbetet. Fastighetsföretagarindex 2006011 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Förändring 2010011 Linköping 98 99 101 102 99 102 3 Skara 103 101 102 97 100 102 2 Lidköping x x 102 102 104 101 Borås 101 104 101 99 101 100-1 Karlstad 100 105 100 99 99 99 0 Arvika 105 101 102 103 99 98-1 Jönköping 103 103 99 99 100 98 Skövde 105 105 101 104 103 98-5 Trollhättan 102 104 108 103 100 97 Varberg 103 103 102 102 100 97 Värnamo x 104 102 98 104 97-7 INDEX 100 101 99 98 98 96 Mölndal 99 97 98 95 94 96 2 Halmstad 97 97 99 98 97 95 Kungsbacka 97 97 95 96 98 95 Uddevalla 97 100 98 96 97 95 Alingsås 100 105 99 101 99 93-6 Kalmar 99 101 99 100 95 92 Västervik 99 105 99 98 101 92-9 Motala x 91 93 93 97 91-6 Göteborg 98 96 95 92 92 90 3
I Arvika är årets index 98 vilket alltså ligger något över genomsnittet för samtliga städer som undersökts. Jämfört med 2010 så sjunker index med en enhet vilket resulterar i det lägsta indexvärde som uppmätts för Arvika sedan mätningarna inleddes 2006. Efter att ha haft ett stabilt indexvärde strax över 100 under åren 2006009 faller Arvikas fastighetsföretagarindex i de två senaste mätningarna. Högst värde uppmättes år 2006 i Arvika. Då låg kommunen i topp av de städer som jämfördes. I de flesta städer som ingår i undersökningen har Fastighetsföretagarindex sjunkit 2011. Den kommun där index har ökat mest det senaste året är Linköping som med ett index på 102 toppar listan år 2011 tillsammans med Skara. Men Linköpings ökning på 3 enheter är måttfull. Västervik och Värnamo är de kommuner som tappar mest i årets mätning tätt följda av Motala, Alingsås och Skövde med negativa indexförändringar på 9-5 enheter. Den kommun som får lägst omdöme är Göteborg vilket är ett mönster som har stått sig över tid. 4
Förutsättningar för fastighetsföretagande i kommunen För att kunna bedöma om förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet i Arvika är bättre eller sämre än någon annanstans är det lämpligt att jämföra dem mot andra städer. I detta stycke ställs alltså Arvika mot ett genomsnittligt resultat från samtliga 20 kommuner som ingår i undersökningen. Förutsättningar för lönsamhet En grundläggande förutsättning för de flesta sorters företag är att det i allmänhet i kommunen finns ett klimat som gynnar företagande och att det finns förutsättningar för rimlig avkastning för verksamheten. För att göra en bedömning av hur detta ser ut i respektive kommun har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: I kommunen finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Konkurrensen med allmännyttan sker på lika villkor Förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet är relativt goda i Arvika. Stadens fastighetsföretagare ger kommunen ett gott betyg på de flesta parametrar som rör lönsamheten. Detta gäller dock de flesta kommuner som ingår i undersökningen och är ingenting unikt för Arvika. Totalt sett är det 72 procent av fastighetsföretagarna som anser att det finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet i kommunen, vilket är i nivå med genomsnittet. Ungefär lika många (69 procent) instämmer i påståendet att näringslivsklimatet är gynnsamt vilket också ligger på snittet. Det är däremot betydligt färre som anser att det är en god investering att köpa fastigheter i kommunen. Med 51 procent som instämmer ligger detta resultat 16 procentenheter under genomsnittsresultatet för samtliga städer i undersökningen. Totalt sett är det något fler, 56 procent, som tycker att konkurrensen med allmännyttan sker på lika villkor i kommunen. Detta resultat är istället hela 22 procentenheter över snittet på 34 procent. Service, handläggning och avgifter God kommunal service är en nödvändighet för att möjliggöra tillväxt. Samtidigt är de kommunala avgifterna och kommunens handläggning av bland annat plan- och byggärenden en potentiell bromskloss för utvecklingstakten. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande sex påståenden: De allmänna kommunikationerna fungerar bra De kommunala avgifterna är rimliga Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga När det gäller dessa kvaliteter så ger fastighetsföretagen i Arvika kommunen mest ros. Ett område som dock fungerar betydligt sämre än i genomsnittskommunen är de allmänna kommunikationerna. Endast 62 procent anser att de fungerar bra vilket är hela 24 procentenheter under snittet som ligger på 86 procent. Ungefär lika många tycker även att de kommunala avgifterna är rimliga, men detta resultat är tvärtom något högre än genomsnittet som är på 54 procent. De flesta (85 procent) tycker att kommunens krav på sophantering är rimliga, också detta resultat är strax över snittet för samtliga städer som ingår i undersökningen. När det gäller kommunens handläggningstider samt 5
hanteringen av plan- och byggärenden är fastighetsföretagen i Arvika betydligt mer nöjda än snittet i undersökningens alla kommuner. Totalt 56 procent tycker att planärenden hanteras smidigt vilket kan jämföras med ett genomsnitt på 41 procent. Lika många (56 procent) anser att byggärenden fungerar smidigt vilket också är något över snittet på 47 procent. Hela 64 procent av företagen tycker också att kommunens handläggningstider är rimliga. Detta är 19 procentenheter över snittet. Samarbetet med kommunen Aktivt fastighetsföretagande är beroende av att nödvändig information finns tillgänglig samt att samarbetet med politiker och kommunala tjänstemän fungerar väl. För stadens utvecklingsmöjligheter är det också en förutsättning att kommunen inser värdet av och är med och utvecklar sin stadskärna. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Kontakterna med politiker fungerar bra Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum Fastighetsföretagarna i Arvika ger kommunen godkänt betyg i samarbete. Totalt sett 72 procent anser att kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning, vilket är över snittet på 63 procent. Dessutom tycker hela 85 procent att kontakten med kommunens tjänstemän fungerar bra, vilket kan jämföras med snittet på 67 procent för samtliga kommuner i undersökningen. Det är visserligen betydligt färre som tycker att kontakten med kommunens politiker fungerar bra, men detta är ett mönster som känns igen i samtliga städer som undersökts. Totalt sett är det 44 procent som tycker att de har bra kontakt med Arvikas politiker vilket är 9 procentenheter över snittet i undersökningen. Dessutom är det 69 procent som tycker att kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum, även detta något över snittet. Överlag blir det alltså godkänt betyg på detta område. Förutsättningar för fastighetsföretagande 2011 - Arvika De allmänna kommunikationerna fungerar bra Kommunens krav på sophantering är rimliga Goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning De kommunala avgifterna är rimliga Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Kontakterna med politiker fungerar bra Konkurrens på lika villkor 34 36 51 54 47 56 45 41 56 44 56 86 62 77 85 72 72 70 69 67 67 85 66 69 63 72 62 64 Samtliga Arvika 0 20 40 60 80 100 Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som svarat att de helt eller delvis instämmer i respektive påstående 6
Förändringar över tid Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen har i samarbete med Demoskop genomfört mätningar av fastighetsföretagarklimatet sedan 2006. Det innebär att det för ett antal kommuner numera finns en tidsserie som sträcker sig över sex års tid. Denna kontinuitet är viktig för att följa utvecklingen och inte minst för att se om riktade åtgärder också får önskad effekt. Mellan de senaste två årens mätningar sker det en del mer eller mindre drastiska förändringar i Arvikas fastighetsföretagares bedömning av de olika områdena. Den största förskjutningen sker i bedömningen av de kommunala avgifterna. Andelen som anser dessa vara rimliga minskar med 16 procentenheter från 78-62 procent. Även bedömningen av kontakten med kommunens tjänstemän förändras i den senaste undersökningen, men då till det bättre. Andelen som tycker att kontakten fungerar bra ökar med 12 procentenheter från 73 till 85 procent. Fastighetsföretagen blir även något mer nöjda med hur konkurrensen fungerar med allmännyttan samt kommunens krav på sophantering. Däremot minskar andelen nöjda med kommunens engagemang i utvecklingen av centrum från 77 till 69 procent. Mer intressant än variationerna från år till år är de trender som kan utläsas över tid. Här syns dock få stora övergripande förskjutningar. De flesta områden uppvisar överlag stor stabilitet i Arvika. Ett område där omdömet dock har förändrats sedan den första mätningen år 2006 gäller de allmänna kommunikationerna. Över tid har andelen som tycker att de fungerar bra successivt minskat med 22 procentenheter, från 84 procent år 2006 till 62 procent år 2011. Ett annat område där tendensen inte är lika tydlig är i bedömningen av hur bra investering det är att köpa fastigheter i kommunen. Den största förändringen sker redan mellan de två första mätpunkterna, men sett till hela tidsaxeln har andelen som tycker att det är en god investering minskat med 25 procentenheter från 76 procent år 2006 till 51 procent år 2011. Förutsättningar för fastighetsföretagande över tid - Arvika 100 De allmänna kommunikationerna fungerar bra De kommunala avgifterna är rimliga Konkurrens på lika villkor 80 60 Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Näringslivsklimatet är gynnsamt 40 20 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kontakterna med politiker fungerar bra Goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som svarat att de helt eller delvis instämmer i respektive påstående 7
Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Fastighetsägarna GFR är branschorganisationen för fastighetsföretag. Våra cirka 5 100 medlemsföretag äger och förvaltar drygt 16 500 fastigheter i Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län. Antalet medlemsföretag i Arvika kommun uppgår till omkring 40 stycken. Våra medlemmar utgör en central del av samhällsekonomin och deras affärsidéer, verksamhet och framgång påverkar på ett eller annat sätt de flesta människors vardag. Tillsammans arbetar vi för en sund och välfungerande fastighetsmarknad. Att på lokal nivå vara med och utveckla stad och land hör till våra viktigaste uppgifter och att verka för att samarbetet med tjänstemän och politiker fungerar väl är en avgörande del i det arbetet. Den här rapporten skrevs i syfte att upplysa beslutsfattare och allmänhet om fastighetsföretagarklimatet i Arvika. Med rapporten vill vi ge en bild av vad som fungerar bra respektive mindre bra i Arvika kommun, dels för att kunna upprätthålla redan goda aspekter av fastighetsföretagarklimatet och dels för att kunna identifiera och genomdriva de förbättringar som behövs. Ett bra klimat för fastighetsbranschen gynnar alla boende i Arvika och Fastighetsägarna GFR arbetar för att tillsammans med kommun och övrigt näringsliv driva det arbetet framåt. För mer information kontakta: Rudolf Antoni Utredare och biträdande näringspolitisk chef, Fastighetsägarna GFR Tel/mob: 031-755 33 13 E-post: rudolf.antoni@fastighetsagarna.se FASTIGHETSÄGARNA GÖTEBORG FÖRSTA REGIONEN ADRESS Box 53081, 400 14 Göteborg > BESÖKSADRESS Vasagatan 45 TEL 031-755 33 00 > FAX 031-755 33 39 > www.fastighetsagarna.se 8
Om undersökningen Under perioden 2 till 21 november genomfördes totalt 1 100 telefonintervjuer med fastighetsföretagare. Antalet svarande i Arvika är 39 stycken. Resultatet har vägts med avseende på den verkliga fördelningen av antal fastighetsföretag per kommun. Ansvariga för projektet inom Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen är Rudolf Antoni. Demoskops projektledare var Anders Lindholm. Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Index för den första undersökningen 2006 var 100 = Medelvärdet för de 14 frågorna och de 17 kommunerna som ingick i undersökningen det året. Mer än index 100 är således positivt och mindre än index 100 är negativt i förhållande till genomsnittet 2006. Medelvärdet för 2011 är 96 vilket är en försämring från föregående år med två enheter och det hittills lägsta uppmätta resultatet i tidsserien. Nedanstående 14 frågor ligger till grund för Fastighetsföretagarindex: 1. Fungerar de allmänna kommunikationerna i anslutning till din fastighetsverksamhet bra? 2. Är kommunens krav på fastighetsägarnas sophantering rimliga? 3. Är förutsättningarna att i framtiden bedriva lönsam fastighetsverksamhet inom kommunen goda? 4. Är kommunen engagerad i utvecklingen av centrum? 5. Är näringslivsklimatet gynnsamt för fastighetsverksamhet? 6. Är det en god investering att köpa fastigheter i kommunen? 7. Informerar kommunen om viktiga förändringar i rimlig utsträckning? 8. Fungerar kontakterna med tjänstemän inom kommunen bra? 9. Är de kommunala avgifterna rimliga? 10. Fungerar byggärenden smidigt i din kommun? 11. Är handläggningstiderna inom kommunen rimliga? 12. Fungerar planärenden smidigt i din kommun? 13. Fungerar kontakterna med politiker inom kommunen bra? 14. Råder det konkurrens på lika villkor mellan kommunala och privata fastighetsägare? 9