1(7) 2015-10-19 Studie- och yrkesvägledarprogrammet Beteendevetenskapliga grunder Studiehandledning Barn och ungdomars utveckling och lärande7, 5 hp HT-15 Child and youth learning and development 7,5 ECTS credits) Kursansvarig: Petra Roll Bennet petra@edu.su.se Kursens syfte Studier av människans utveckling och lärande syftar till den psykologiska och kognitiva process som vi människor genomgår under vår levnad. Utvecklingen sker genom hela livet och bär på möjligheter och svårigheter. I denna kurs studeras olika perspektiv på utveckling med utgångspunkt i grundläggande teorier och begrepp för pedagogikämnet. I kursen fokuseras framför allt barns och ungas utveckling och lärande och tyngdpunkten läggs vid teorier om kognitiva och psykosociala processer. Syftet med delkursen är att utveckla kunskap om processer och teorier om utveckling och redogöra för grundläggande utvecklingspsykologiska teoribildningar och begrepp och relatera några av dessa begrepp till varandra. Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl) Institutionen för pedagogik och didaktik Frescativägen 54 Telefax: 08-15 83 54 106 91 Stockholm www.edu.su.se E-post: petra@edu.su.se
2(7) Undervisningens uppläggning och innehåll I undervisningen och i litteraturen introduceras teoretiska perspektiv som synliggör olika aspekter av människans utveckling och socialisation. Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Kursens syfte är att ge en introduktion till olika perspektiv på barnets och människans utveckling. I kursen tas två betydelsefulla teoretiker för pedagogik och utvecklingspsykologi upp, Jean Piaget och Lev S. Vygotskij, som studerat barnets kognitiva utveckling. Här introduceras begreppet socialisation som har en central roll inom pedagogiken. Socialisation behandlar de lärprocesser varigenom individen utvecklas som samhällsvarelse, formas och skapar mening inom en social och kulturell värld. Ett behavioristiskt synsätt på människan tas och upp och därefter ett psykodynamiskt perspektiv upp med avstamp i Sigmund Freuds teori. Vid ett lektionstillfälle studeras människans utveckling med utgångspunkt i Erik Homburger Eriksons psykoanalytiska jagteori. Också ungdomars identitetsskapande studeras. Till sist introduceras barndomsforskning ur ett sociologiskt perspektiv. Ett specifikt område i människans utveckling, moralutveckling, tas upp utifrån Kohlbergs och Piagets stadieteori och kritik av denna från Gilligan. Föreläsningar - Ett utvecklingsperspektiv: Litteratur: Jerlang: Om utvecklingsbegreppet. Lärare Robert Ohlsson. - Ett psykodynamiskt perspektiv. Litteratur: Jerlang: Sigmund Freuds psykoanalytiska teori. Lärare Gunnar Karlsson. - En psykodynamisk jagteori. Litteratur: Jerlang: Erik Homburger Eriksons psykoanalytiska jagteori, Frisén & Hwang kap.7 & 8. Lärare Petra Roll Bennet. - Ett kognitivt perspektiv. Litteratur: Jerlang: Jean Piagets teori om kunskapsprocessen. Lärare Jonas von Reybekiel Trostek. - Ett sociokulturellt perspektiv. Litteratur. Jerlang: Den kulturhistoriska skolan. Lärare Jonas von Reybekiel Trostek. - Ett behavioristiskt perspektiv. Litteratur: Jerlang: Beteendepsykologisk teori". Lärare Jonas von Reybekiel Trostek.
3(7) - Ett barnperspektiv på utveckling. Litteratur: Halldén (2003), Halldén (2007), Johanson (2003). Lärare Petra Roll Bennet. - Moralutveckling. Litteratur: Frisén & Hwang s. 63-66, Berling, K. (1982) Gilligan, C. (1982). Lärare Petra Roll Bennet. Seminarier Seminarium om Piagets och Vygotskijs teorier. Bokkapitel: Jerlang, E. : Jean Piagets teori om kunskapsprocessen och Den kulturhistoriska skolan. Artiklar: Schoultz, J., Säljö, R., & Wyndhamn, J. (2001) och Vosniadou, S., & Brewer, W. F. (1992). Seminarium ungdomar, utveckling och identitet. Litteratur: Frisén & Hwang kap.2,4,7,8. Seminarium barnperspektiv. Litteratur: Utdrag ur bok: Halldén (2003), Artiklar: Halldén, G. (2007), Johanson, E. (2003). Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för grundläggande utvecklingspsykologiska teoribildningar och begrepp och relatera några av dessa begrepp till varandra, - analysera exempel på barns och ungdomars utveckling och lärande med utgångspunkt i teorier och perspektiv som presenteras på kursen, - problematisera olika perspektiv på barns utveckling och lärande utifrån kursinnehållet. Kunskapskontroll och examination Examinationen består av två delar: 1) Aktivt deltagande vid seminarier samt medverkan i den sammanfattning av diskussionen som arbetsgrupperna gör efter varje seminarium. Detta dokument lämnas in via Mondo i anvisad mapp med samtliga gruppdeltagares namn angivna. Vid frånvaro tillkommer ersättningsuppgift. 2) Individuell hemtentamen.
4(7) Individuell hemtentamen Examinationen sker i form av en hemtentamen som publiceras på Mondo 23 november 13.00. Detaljerade instruktioner för hemtentamen bifogas tentamensuppgifterna. Hemtentamen lämnas in senast 1/12 17.00 på Mondo under Examination. För sent inlämnad hemtentamen är underkänd. Återkoppling på examinationsuppgifterna ges senast femton arbetsdagar efter momentets slut. Omtentamen publiceras på Mondo måndagen den 28 december 2015 och ska lämnas in 4/1. Att hemtentamen är individuell innebär följande Examinationen är ett enskilt arbete där man inte får skriva svaren tillsammans eller utbyta svar. Identiska, eller delar av, svar i hemtentamen uppfattas som fusk och kommer att anmälas. Citat, referat och anföringar ska vara korrekt återgivna. I texten ska det alltså framgå att du satt dig in i och tillgodogjort dig kurslitteraturen, men också att du förmår föra ett självständigt och underbyggt resonemang kring de frågor som behandlas. Såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) utan att ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet, eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. I samband med bedömningen använder vi ett plagiatprogram för att spåra eventuella plagiat. Se Stockholms universitets regler för examination
5(7) Betygskriterier Den individuella hemtentamen betygsätts med en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (i fallande ordning) A F. Detta betyg blir också betyget för kursen. A Texten ger prov på en mycket god förmåga att heltäckande och mycket tydligt redogöra för utmärkande drag i teoribildning i de utvecklingspsykologiska perspektiv som efterfrågas. Texten visar också på mycket god förmåga att tydligt relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och diskuterar med mycket stor säkerhet likheter och skillnader mellan dem. I texten analyseras exempel utifrån olika utvecklingspsykologiska perspektiv på ett tydligt och självständigt sätt och olika synsätt på barns utveckling problematiseras. B Texten ger prov på en mycket god förmåga att mycket tydligt redogöra för utmärkande drag i teoribildning i de utvecklingspsykologiska perspektiv som efterfrågas. Texten visar också på mycket god förmåga att tydligt relatera centrala begrepp och teoribildningar till varandra och diskuterar med mycket stor säkerhet likheter och skillnader mellan dem. I texten analyseras exempel utifrån olika utvecklingspsykologiska perspektiv på ett tydligt och självständigt sätt och olika synsätt på barns utveckling problematiseras. C Texten ger prov på god förmåga att redogöra för utmärkande drag i teoribildning i de utvecklingspsykologiska perspektiv som efterfrågas. Texten relaterar tydligt centrala begrepp och teoribildningar till varandra och diskuterar likheter och skillnader mellan dem. I texten analyseras exempel utifrån olika utvecklingspsykologiska perspektiv på ett tydligt sätt och olika synsätt på barns utveckling problematiseras. D Texten ger prov på god förmåga att redogöra för utmärkande drag i teoribildning i de utvecklingspsykologiska perspektiv som efterfrågas. Texten relaterar centrala begrepp och teoribildningar till varandra och diskuterar likheter och skillnader mellan dem. I texten analyseras exempel utifrån olika utvecklingspsykologiska perspektiv och olika synsätt på barns utveckling problematiseras. E Texten redogör på ett grundläggande sätt för centrala utvecklingspsykologiska perspektiv och relaterar i viss mån begrepp och teorier till varandra. Texten tar upp likheter och skillnader i olika utvecklingspsykologiska perspektiv. I texten analyseras exempel utifrån olika utvecklingspsykologiska perspektiv och olika synsätt på barns utveckling.
6(7) Fx Texten uppvisar brister i förhållande till betygskriterierna för godkänt betyg som bedöms kunna åtgärdas inom i studiehandledningen angiven tidsperiod. F krävs. Examinationsuppgiften är inte löst på ett tillfredsställande sätt och omtentamen Utöver angivna kriterier ingår i bedömningen av godkänt betyg att lämna in i tid och att skriva utifrån vedertagna krav på akribi. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Vid betyg Fx finns möjlighet till komplettering för att uppnå godkänt betyg. Komplettering ska lämnas in senast 4 januari 2016. Vilken komplettering som krävs och vart den ska skickas kommer att framgå av lärarens kommentar. Då betyg F ges krävs att studenten examineras på nytt, genom en ny examinationsuppgift. Det är endast möjligt att ompröva för godkänt resultat fyra gånger och inom tre terminer från första registrering på kursen. Stöd i studierna Om Du har ett dokumenterat funktionshinder eller dyslexi bör du kontakta Sektionen för studentstöd som har särskilt ansvar för studenter med funktionshinder. Du kan då få hjälp med studiestöd av olika slag, t ex anteckningshjälp, talböcker, förlängd tentamenstid eller teckenspråkstolkning. http://www.su.se/utbildning/studentservice. För språklig handledning vänd er till Stockholms universitets språkverkstad http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden/sprakverkstaden. Litteratur Frisén, A. & Hwang, P. (red.) (2006). Ungdomar och identitet. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur Jerlang, E. & Egeberg, S. (2008). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber. Artiklar Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige. 8. Nr1-2, s 12-23 Johanson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 8. Nr 1-2, s. 42-57.
7(7) Schoultz, J., Säljö, R., & Wyndhamn, J. (2001). Heavenly talk: Discourse, artifacts, and children s understanding of elementary astronomy. Human Development, 44(2-3), 103-118. Vosniadou, S., & Brewer, W. F. (1992). Mental models of the earth: A study of conceptual change in childhood. Cognitive Psychology, 24, 535-585. Utdrag från böcker Berling, K. (1982). Moralutveckling. Bedömning av rätt och orätt från barndom till vuxen ålder. Stockholm: Liber. Utdrag att ladda ner på Mondo Gilligan, C. (1982). Med kvinnors röst. Psykologisk teori och kvinnors utveckling. Stockholm: Bokförlaget Prisma. Utdrag att ladda ner på Mondo. Halldén, G. (2007) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons bokförlag. Utdrag att ladda ner på Mondo. Välkommen till kursen!