Mötesnoteringar Samråd med allmänheten om ytvattenuttag i vattendraget Strömmen, Borgholms kommun

Kalmar 2016-11-23 Ytvattenuttag Lindby, 16007 Mötesnoteringar Samråd med allmänheten om ytvattenuttag i vattendraget Strömmen, Borgholms kommun 2016-11-23 Huvudman: Borgholm Energi AB (BEAB) Konsult: Structor Samrådsmöte med allmänheten angående vattenuttag i Strömmen på Öland. Borgholm Energi har för avsikt att söka tillstånd att ta ut upp till 625 000 m3 vatten per år och överleda vattnet till grundvattentäkterna i Lindby eller Solberga för infiltration till grundvattnet. Maximalt uttag är 0,05 m 3 /s och uttag görs av upp till 35 % av flödet som överstiger 0,02 m 3 /s. BEAB redogör för flödesförhållanden i Strömmen, det planerade uttaget och översiktligt vilka miljökonsekvenser det innebär. Dessutom hölls en kort presentation till hur vattenskyddsområden arbetas fram, då frågan ang. ett möjligt framtida vattenskydd lyftes ett flertal gånger under mötet. Presentationerna som användes under mötet biläggs protokollet i Bilaga 1 och 2. En närvarolista presenteras i Bilaga 3. Följande frågor uppkom under mötet: Kommer ni att ta ut vatten året runt om tillgång finns? BEAB: Det beror på flödet och kvaliteten. Ansökan kommer att upprättas för möjlighet till uttag under hela året, men med det faktiska uttaget kommer troligtvis att göras mest under vinterhalvåret. Vattenkvaliteten i Strömmen verkar generellt vara bättre än i Lindby kanal (som redan nu används som ett infiltrationsvatten till grundvattnet, sekreterarens anm.). Varför inte ta allt infiltrationsvatten ur Strömmen? BEAB förklarade att vi behöver båda vattendragen, för att vara säkrare på att ha tillgång till infiltrationsvatten. Dessutom är det viktigt att sprida riskerna, ifall någon resurs av någon anledning blir oanvändbar. Behöver vi ta höjd och bunkra upp nivån i Lindby-Solberga för sådana här torrsituationer? BEAB förklarade att grundvattennivån i Lindby-Solberga troligtvis inte varit riktigt lika låg om vi kunnat infiltrera vatten från Strömmen under torråren 2014-2016, men att det ändå hade varit låga grundvattennivåer generellt under 2016. En fråga gällande kvalitet och kvantitet. Bägby mosse är belägen strax uppströms uttagspunkten. Skulle det inte kunna gå att leda mer vatten genom mossen, d.v.s. utöka våtmarkens storlek? BEAB förklarade att prövningen i så fall bedöms bli mer komplicerad, då jordbruksdräneringarna och det gamla dikningsföretaget i så fall behöver rivas upp. Därför har detta alternativ valts bort inför denna prövning. Structor Miljö Öst Postgatan 2 392 33 Kalmar Structor Miljö Öst Teknikringen 1E 583 30 Linköping Structor Miljö Öst Kvarngatan 32 593 33 Västervik

Hur berörs lantbruket av detta ytvattenuttag? BEAB förklarade: Själva vattenuttaget i sig påverkar nästan inte jordbruket alls. Däremot bör det i en miljökonsekvensbeskrivning belysas att vid en dom som tillåter vattenuttag för kommunal vattenförsörjning kommer det att upprättas ett vattenskyddsområde i framtiden. Ett vattenskyddsområde i sig kommer att innebära restriktioner. Dessa frågor hänvisas dock till det samrådet som kommer att hållas i inför upprättandet av vattenskyddsområdet. Hur tungt väger vattenuttagsfrågan i domstolen? Att vara lantbrukare inom skyddszonerna till ett vattenskyddsområde är mycket kostsamt, det innebär att åkermark som disponeras plötsligt inte kan användas i samma utsträckning. Hur stora kommer kostnaderna att bli? BEAB förklarade att de inte kan svara på hur stora kostnaderna kommer att bli. Däremot utgår oftast ersättning för intrånget, men denna fråga hör till fastställande av vattenskyddsområde. Blir vattendomen prejudicerande för ett framtida vattenskyddsområde, d.v.s. måste det sökas om ett vattenskyddsområde vid beviljande av ett vattenuttag? BEAB: Nej. Under vår och sommar dricker betande djur i kanalen. Kommer dessa djur att bli avskärmade från vattendraget? BEAB förklarade att dessa frågor kommer att lyftas i prövningen av vattenskyddsområdet. Detta är inget som kan besvaras med säkerhet just nu. Ser BEAB drickande djur som ett potentiellt hot mot själva kvantiteten i Strömmen? BEAB: Nej, det ska inte påverka väsentligt, då sannolikheten att ett vattenuttag sker under betesperioder är låg. Har markägare fått ersättning förr, i liknande prövningar? Hur stora belopp har det i så fall rört sig om? BEAB svarade ja. De kunde inte ge konkreta ersättningsexempel, utan menade att detta är sådant som är väldigt individuellt och varierar från fall till fall. Kan inte turisttillströmningen regleras och därmed minska vattenåtgången, istället för att inskränka och reglera brukad jordbruksmark? BEAB svarade: Många verksamheter och intressen i kollektivet påverkas av vattenfrågan. Borgholm Energis huvudansvar är att säkra den framtida vattentillgången och kan inte styra eller reglera vilka verksamheter som använder vattnet. Hur har vattenkvalitén förändrats historiskt? Vad kan detta säga om möjliga förskrifter till vattenskyddsområdet? BEAB presenterade kort hur vattenskyddsområden utarbetas; kriterier för rinntider och avstånd från vattendraget och utåt. Det finns inte så mycket data om den historiska vattenkvaliteten. Vilka förskrifter kan de innersta 50 metrarna (med hänvisning till presentationen av vattenskyddsutarbetning) av vattendraget ställas inför? Oron för mindre skiften inom zonerna som eventuellt blir obrukbara framfördes också. BEAB ber om att få återkomma med exempel på vilka föreskrifter som kan bli aktuella. Vilka tidsperspektiv handlar processen om? BEAB: Själva ansökan som denna ytvattenutredning är del i beräknas kunna lämnas in senast om ca ett år. Efter det beror tidsåtgången på eventuella kompletteringsbegäranden, remisser osv. Domen bör vara klar om ca två år.

När kan arbetet med det eventuella vattenskyddsområdet påbörjas? BEAB: Tidigast om ca två år. Det påbörjas inte innan en dom gällande vattenuttaget i Strömmen vunnit laga kraft. Hur ser underlaget för flödesbehov gällande öring och gädda ut? BEAB: För dessa frågor har Ecocom anlitats, en sammanställning av kända naturvärden och en bedömning av hur påverkan kan bli kommer att sammanställas. Åhörare lyfte fram information ang. att flöden, för att öringens lek (som vanligtvis inträffar mellan 15 november till 15 januari) ska inträffa, måste uppnå ca 400 l/s (0.4 m 3 /s). De menade att leken nätt och jämnt klarades av under 2014 och att ett eventuellt uttag möjligen hade kunnat förhindra leken under detta år. Vederbörande åhörare lyfte också fram att de anser att den nivå (20 l/s) som BEAB presenterat i sitt underlag skulle innebära mycket kritiska nivåer för exempelvis fiskens lek. Åhöraren framför också en åsikt om att pumpstart inte bör ske för tidigt på hösten, med hänsyn till öringleken. BEAB mottager tacksamt bedömningsunderlag till att bestämma ett lägsta flöde för uttag samt årstidspreferenser m.m. Berörd åhörare skickar in det underlag de har. BEAB uppmuntrar också en dialog mellan intressenterna. Åhörarna lyfte vikten av att tänka till gällande dessa gränsflöden innan, då det enligt dem inte fungerar bra i Lindby just nu. Vilket underlag finns till lägsta uttagsflödet på 20 l/s? BEAB förklarade att gränserna framförallt satts efter möjligheten till att kunna ta ut vattnet. Hur ser prognoserna ut, är dessa extrema torrår att vänta oftare framöver? Det finns idag inte några klimatprognoser tillgängliga som närmare beskriver risken för långa torrperioder liknande den som inträffat mellan 2014 och 2016. Structor har nyligen frågat SMHI och SGU prognosdata att kunna använda i projekt som det här. Behövs utjämningsmagasin? BEAB avser inte att ansöka om att inrätta ett utjämningsmagasin. För att ett utjämningsmagasin ska fungera behöver det rymma flera hundra tusen kubikmeter. Funderingar framfördes ur publiken om Bägby mosse strax uppströms kan användas som ett sådant magasin. BEAB menade att de inte kan uttala sig om det just nu, utan att magasineringskapaciteten skulle behöva undersökas först. Vem äger frågan om vattenskyddsområden? BEAB förklarade att ansvaret just nu ligger hos kommunerna men att det håller på att övergå till länsstyrelserna. Kan det hända att restriktionerna i ett eventuellt framtida vattenskyddsområde blir mildare om åtgärder som exempelvis kvävefällor osv. anläggs? BEAB svarade att detta var en intressant tanke och att det kan utvecklas av intressenter inför ett upprättande av ett vattenskyddsområde. Finns det inte andra möjliga vattendrag, norr om Köpingsvik, att ta vatten ur? BEAB svarade att flera andra vattendrag övervägts, men att de bedömts vara för små eller sämre med förväntad sämre vattenkvalitet. Har resultaten från SGUs flygmätningar kommit ännu? Nej, de beräknas komma till våren, enligt BEAB. Dessa resultat kommer eventuellt att peka ut nya möjliga grundvattentäkter. Vattenvolymerna i dessa i dessa kommer troligtvis inte att vara i närheten av de vattenmängder som kan fås ut ur Strömmen, varför de menar att dessa inte bör ses som substitut.

Hur stort kan spillet bli, d.v.s. hur stor mängd kan komma att bilda överskottsvatten som inte kan infiltreras? BEAB menade att det var en bra fråga och att det handlar om att styra processen med ett optimerat infiltrationsområde och ett styrt uttag. En viss förlust av vatten kan förväntas vid infiltration. Har de ekonomiska fördelarna med detta förslag vägts mot de med avsaltning? Har i sådana fall även värdet av arbetstillfällen m.m. tagits med i den kalkylen? BEAB: Borgholm Energi måste säkra kommunens vattentillgång och därmed sprida riskerna till olika vattenresurser. Kan en lösning som innefattar ersättning av berörda markägare gällande vattenskyddsområdet genom kollektivet utarbetas? BEAB: Denna fråga hänvisas till det samrådsmöte som kommer att hållas inför upprättandet av ett eventuellt vattenskyddsområde. Under hur lång tid kan infiltration vid Lindby-Solbergafältet pågå innan igensättning av marken sker? BEAB svarade att det ännu inte observerats några tecken på igensättning. Dessutom menade de att det naturligt höga ph som föreligger på Öland bör minska risken för igensättning. De vattenprover som tagits inte har visat någon försämring av grundvattenkvalitén under de 30 år som vattenprovtagning gjorts. Hur har information/annonsering inför detta möte gått ut? BEAB: Information har gått ut direkt till alla markägare i Nedra Bägby från uttagspunkten och nedström. Vattenrådet och fiskeklubben har kontaktats direkt. Det annonserades om samrådet i Ölandsbladet 2016-11-19. Information har även legat ute på Ölands vattenråd och Borgholm Energis och Borgholms kommuns hemsidor sedan början på november. Hur framförs åsikterna som tagits upp under detta möte till domstolen? BEAB: Antingen genom samrådsprotokollet eller genom att skicka ett eget utlåtande till BEAB. Båda kommer att bifogas ansökan. Kommer allmänheten få ta del av samrådsprotokollet? Ja, det kommer att läggas upp på Borgholm Energis hemsida. Kan inte kommunen minska sin utbyggnad för att hushålla med det vatten vi har? BEAB: Nej, vi måste enligt lagen om allmänna vattentjänster bygga ut nätet i verksamhetsområdena som är politiskt beslutade. Åhörare vill att möjligheten till att använda våtmarker utreds i nästa process. Jobbar ni med Rällatäkten? Ja, BEAB använder denna och jobbar kontinuerligt för att förbättra de täkter de har. Under vilka perioder under året är det tillåtet att gödsla om ett vattenskyddsområde upprättas? BEAB: Det beror på föreskrifterna till vattenskyddsområdet. Dessa bestäms först under processen för upprättandet av det berörda vattenskyddsområdet. Min brunn sinade men jag fick ändå betala anslutning till det kommunala nätet vid Lindby- Solberga. BEAB: Vi ska ta betalt för alla anslutningar. De fall där fastighetsägare anmält sinade brunnar kommer att tas upp i domen.

Mötet avslutas. Structor Miljö Öst, Kalmar 2016-11-23 Anna Albertsson Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Presentation: Vattenuttag i Strömmen, samrådsmaterial Presentation: Arbetsgång och meodik vid utarbetande av vattenskyddsområden

Bilaga 1 Presentation: Vattenuttag i Strömmen, samrådsmaterial

Mötesagenda Presentation projektgrupp Mål och syfte med mötet Strömmen: Förutsättningar för vattenuttag Planerat vattenuttag Miljöpåverkan Frågor och diskussion Avslutning Vattenuttag Strömmen

Vattenuttag Strömmen Projektgrupp Borgholm Energi: Markus Wertwein Torgny Färm Tina Pile Roger Lundby Persson Experter: Mikael Berglund (Juridiskt ombud) Daniel Glatz (Hydrogeologi) Mattias Karlsson (Miljökonsekvenser) Marcus Arnesson (Naturvärden)

Mål och syfte Borgholm Energi ansöker om: Rätt att ta vatten i Strömmen för dricksvattenförsörjning. Vattenuttag Strömmen Vattnet ska infiltreras vid Lindby och Solberga Tas ut som grundvatten i brunnar Samråd inför prövning i Mark och Miljödomstol (Växjö) Frågan prövas samtidigt med: Lindby grundvattentäkt och Lindby kanal ytvattentäkt

Avrinningsområde Vattenuttag Strömmen ca 12 km 2 Kriterier: -Vattenmängd -Avstånd -Vattenkvalitet -Påverkan

Vattenuttag Strömmen Våtår 1:20 Median: Torrår 1:20 15 200 000 m 3 /år 8 400 000 m 3 /år 3 000 000 m 3 /år

Vattenuttag Strömmen Våtår 1:20 Median: Torrår 1:20 15 200 000 m 3 /år 8 400 000 m 3 /år 3 000 000 m 3 /år Planerat uttag: Basflöde i Strömmen: 0.02 m 3 /s Uttag 35% av allt över basflödet Maximalt uttag 0.05 m 3 /s (>0.160 m 3 /s i Strömmen) Totalt uttag 625 000 m 3 /år

Vattenuttag Strömmen

Vattenuttag Strömmen Vattenkvalitet? Bra vattenkvalitet! Organiskt material (alger, humus och liknande) eventuellt kväve och fosfor Provtagningsprogram är på gång

Vattenuttag Strömmen Preliminär ledningsdragning - Lantmäteriförrättning

Vattenuttag Strömmen Utformning av uttagspunkten

Miljökonsekvenser Förändrat flöde (och en liten nivåsänkning) Vattenuttag Strömmen Naturintressen Riskintresse för natur, (mest uppströms) N2000 och Naturreservat (ingen påverkan) Fiskar; Öring Gädda m.fl. Vattenskydd Gödselanvändning, bekämpningsmedel, skogsbruk Jordbruk, djurhållning vattentillgång, betande djur

Frågor och diskussion Vattenuttag Strömmen?

Bilaga 2. Presentation: Arbetsgång och metodik vid utarbetande av vattenskyddsområden

Vattenskydd Handbok 2010:5 Naturvårdsverket Primär zon: 12 timmar från uttag 50 meter Sekundär zon: 24 timmar från uttag 50+50 meter Tertiär zon: Ytterligare område

Vattenskydd Handbok 2010:5 Naturvårdsverket

Vattenskydd Handbok 2010:5 Naturvårdsverket