RUDSSKOGENS FÖRSKOLA Vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET 2016-2017 Ekorren
Den lokala utvecklingsplanen är en del i förskole enhetens Arbetsplan-utbildningsplan. Arbetsplanen är den plan som beskriver förskolans mål och uppdrag i sin helhet utifrån lagar och förordningar som vi har att rätta oss efter. I skollagen kallas denna plan för utbildningsplan. I utvecklingsplanen presenteras de kunskapsområden som förskolan ska utveckla och kvalitetsgranska extra över tid. Vi kallar dessa områden för utvecklingsområden. Utvecklingsområdena ingår i förskolans systematiska kvalitetsarbete och redovisas maj 2017. Utifrån 2016 års systematiska kvalitetsarbete, enheternas utvärderingar och genom dialog med medarbetarna prioriteras följande kunskapsområden inför läsåret 2016 2017. Språk, naturvetenskap/teknik och hälsa. Utvecklingssamtalet ligger med som ett område som utvärderas för att sträva efter kontinuerlig utveckling gällande samarbete. Estetiska lärprocesser och matematik läggs in och redovisas inom ovanstående områden maj 2017. Generellt sett är vi duktiga på att använda oss av estetiska lärprocesser när vi leker in kunskap men vi bör lyfta fram det tydligare. Estetiska lärprocesser redovisas under respektive rubrik i utvärderingen. Ett område som är nytt för i år är att arbetslagen ska utveckla förskolans interkulturella förhållningssätt. Detta område har lyfts på kommunal nivå och kommer att ligga under rubriken språk. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med, och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Förskolan måste anpassa sig och göra ändringar för att omfatta olika kulturer. Det är inte modersmålslärarna som har ansvaret för barnens språkutveckling, det är förskolan och pedagogernas ansvar. Hur kan förskolan skapa en språklig miljö för alla barn oavsett vilket språk barnet pratar? Varje arbetslag styr sin egen verksamhet och planerar för hur genomförandet bör styras upp i just deras grupp. Barngruppernas ålder, sammansättningar och förutsättningar varierar, vilket innebär att det kommer att se olika ut på de olika avdelningarna. Alla delar och kriterier kommer inte att kunna användas på alla avdelningar. Förskolan ska erbjuda barn en stimulerande verksamhet med lärande, utmaningar, utveckling och omsorg. Arbetsprocessen i vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete Förskolans läroplan är komplex. Det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera förskolans strävansmål. I det systematiska kvalitets och utvecklingsarbete väljer vi ut utvecklingsområden där vi formulerar målkriterier för strävansmålen i läroplanen, på det sättet fokuserar vi på de utvecklingsprocesser vi vill mäta. Vi mäter graden av måluppfyllelse i verksamheten samt medarbetarnas uppnåendemål genom dokumentation. 2
Kriterierna är kända för medarbetarna vid läsårets början. Alla medarbetare vet vilken väg de ska ta. Det innebär att vi våren 2017 utvärderar och granskar de utvalda delarna gentemot överenskomna kriterier. Målen blir synliga och gripbara. Som det ser ut i år, har vi något färre områden, men de är mer omfattande än tidigare. För att minska arbetsbelastningen kan avdelningarna arbeta med pedagogisk dokumentation under olika perioder. Det innebär att vi jobbar med alla utvecklingsområden, men genomför dokumentation inom ämnen i olika perioder. Förskolan jobbar med hela läroplanen, men i det systematiska kvalitetsarbetet lyfter vi ut valda delar som vi fokuserar extra på, dessa områden kallar vi utvecklingsområden. Systematiskt kvalitetsarbete är en cyklisk process B: Alla arbetslag dokumenterar hur de ska nå de bestämda målen inom varje kunskapsområde i verksamheten utifrån de kriterier som är bestämda och kända för alla. A: Från helheten har vi valt några områden vi ska utveckla i vårt systematiska kvalitetsarbete under läsåret 2015/2016. De kallar vi för Utvecklingsområden. Det är känt för alla vad som gäller angående kunskapsområdena och kriterierna i verksamheten samt uppnåendemålen för arbetslagen. C. Följ upp arbetet med jämna mellanrum. 2016 ska varje arbetslag dokumentera hur det har gått. Ni utvärderar kriterier och uppnåendemål. Det är en självärdering av er verksamhet. Här vill vi också att ni berättar hur ni ser att barnens kunnande har förändrats från en tid till en annan. Har ni lyckats med att nå måluppfyllelsen, pågår det en progression åt rätt håll? D. Här dokumenterar ni ex: vad var positivt, negativt, fungerade, inte fungerade, orsak, konsekvens. Utvecklingsbehov/lärdom vad tar vi med oss till nästa år 3
Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren 2017. SPRÅK Bakgrund Vi har under många år haft språk som prioriterat område och väljer att fortsätta med det då språket är en viktig del i allt lärande. Språket är det mest centrala i ett barns uppväxt och är ett viktigt verktyg till andra kunskapsområden. Vi kommer mäta resultat i språk på både individ och gruppnivå även under läsåret. Hur barnen lyckas är beroende av pedagogernas undervisning och den språkliga miljön. Vi kommer att använda oss av olika referensmaterial och lärandeobjekt. Vi kommer att fokusera på verksamhetens innehåll, miljön, atmosfären och pedagogernas uppnåendemål. De estetiska lärprocesserna används som ett redskap i verksamheterna för att utveckla språket. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Visar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Visar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Som har ett annat modersmål än svenska, utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Följande kriterier ska barnen möta i verksamheten: Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. Lyssna 2. Rim och ramsor 3. Meningar och ord 4. Stavelser/klappa stavelser/klappa ord/ 5. Fonemen 6. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor. 7. Vad frågor, varför frågor, hur frågor (babblarna) 8. Visa intresse för bokstäver/symboler och viljan att skriva sitt namn. 9. Visa intresse för bilder, texter och olika medier. IKT Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet. Beskrivning under respektive uppnåendemål. 1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna. o Målet är nått när arbetslagen använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkritisera och tydliggöra språkutvecklingen. 4
Språket går som en röd tråd genom vår verksamhet. Dagligen samtalar vi och lyssnar på barnens önskemål så att vi i den mån kan bejaka barnens frågor/önskemål. Mycket fokus kommer att ligga på rim och ramsor. Vi kommer då leka en viss tid med vissa utvalda ramsor och kommer då att sätta upp dessa i hallen så att de blir synliga för föräldrarna vilka vi fördjupar oss i just nu. Vi kommer att arbeta på samma sätt med sånger. Då kommer vi att använda bilder, föremål till sångerna för att de yngsta barnen/ barn med annat modersmål ska förstå och kunna läsa av bilden/föremål tillsammans med texten och på så sätt ta in lärandet på olika sätt. I vårt arbete kring språk kommer vi använda våra språkpåsar och andra pedagogiska hjälpmedel. Påsarna innehåller olika material så som flanosagor, ordlekar med mera. Några påsar tränar lägesbegrepp, varför och hur- frågor. På samlingen konkretiserar vi barn och pedagog genom att visa bilder på alla och samtidigt namnet till varje bild. På bilden finns även våra namn. Tillsammans med barnen klappar vi våra namn och tränar då stavelser. Vi samtalar om vilka som är här eller vilka som är hemma. Barnen lär sig därigenom många begrepp. Detta är ett sätt att berika barns språkutveckling. Det stärker tal- och skriftspråket, till slut lär sig barnen koppla samman bilden och ordet. Varje veckodag har en bild som motsvarar första bokstaven i dagen, t.ex. onsdag orm. Då är vi alltid tydliga med att lyssna in och ljuda första bokstaven. Vi kommer att fortsätta att prata och sjunga om vädret vid varje samling. I detta moment tränas begrepp in så som sol, regn, moln och snö. Under våra matsituationer vill vi sträva efter att barnen med ord eller tecken talar om vad de vill äta/dricka, även säga tack. Alfabetet med bilder finns uppsatt på olika ställen inne på avdelningen så att barnen får möjlighet att ta till sig skriftspråkets symboler. Vi kommer att trycka på att barnen ska använda sitt språk, när de till exempel säger ett ord så hjälper vi dem att sätta in det i en mening. Vi kommer även att uppmuntra barnen att använda språket mer när de kommunicerar istället för att enbart använda ljud och gester tex peka. För att förstärka det talade språket försöker vi använda en del tecken som stöd. Detta är även ett bra hjälpmedel för barn med annat modersmål. För att skapa ett intresse för olika medier kommer vi vid vissa tillfällen visa film och använda oss av läsplattan/datorn. Vid några samlingstillfällen kommer vi att byta ut samlingstavlan och använda oss av storbildsskärmen/projektorn. Babblarna kommer att finnas synliga på avdelningen i både bilder, figurer och böcker. På så sätt kan vi personal ta till vara på barnens nyfikenhet och frågor när tillfällena ges. Frågorna vad, varför och hur tas konkret i böckerna som också finns tillgängliga för barnen. Vi har t.ex. Bobbos väska (en bok från Babblarna) för att konkretisera de olika föremålen. Var är Babbas saker som tränar lägesbegrepp. Vi har också Babblarnas hus med de olika färgerna. Bobbo från Babblarna är den figur som vi kommer anknyta till språket. Han kommer alltid vara med på våra samlingar. Han kommer ibland ta med sig sina kompisar, t.ex. Babba när vi sjunger och rör på oss. 2. Senast den 2016-10-20 ska det språkliga referensmaterialet genomföras på barn som är födda 2014 och 2011, som minimum. Referensmaterial: koltis eller språklig medvetenhet. Syftet är att screena av gruppen för att få ett stöd i att undervisningen hamnar på rätt nivå för den specifika gruppen. o Målet är uppnått när referensmaterialet är genomfört för barn födda 2014 och 2011 innan överenskommen tid, 2016-10-20. Under hösten kommer detta att utföras av en pedagog från skolområdet. 5
3. Senast den 2017-03-20 ska det språkliga referensmaterialet ha genomförts för andra gången på barn födda 2011 och 2014. o Målet är uppnått när kartläggningsmaterialet är använt en andra gång innan överenskommen tid, 2017-03-20. Under våren kommer detta att utföras av en pedagog från skolområdet. 4. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellen, vilket bör vara en av de vetenskapliga grunderna ert arbete vilar på. Vi kommer att använda oss av sagor, ramsor och andra språkliga övningar hämtade från Bornholmsmodellen. Vi fortsätter att använda oss av Babblar- materialet. 5. Senast den första oktober 2016 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla och i relation till den barngrupp man har, se kriterierna. I ett interkulturellt förhållningssätt ska förskolan ha en miljö där bilder kan vara en del av språket. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-10-01 har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Glöm inte bort det interkulturella förhållningssättet. Hur kan vi tydliggöra språket för de som inte har svenska som modersmål eller för de som exempelvis behöver bildstöd för att förstå och utveckla sitt språk. Förändringarna dokumenteras. För att stärka mötet med barn/vårdnadshavare med annat modersmål vill vi synliggöra olika ord som tex tack, hej/hejdå på deras språk. Vi har en önskan om en kulturell dag där vi synliggör olika kulturer med hjälp av vårdnadshavare. Vi använder oss av bilder, objekt och i viss mån tecken som stöd i vår verksamhet. Detta stärker språkutvecklingen hos barn med annat modersmål. Vi behöver mer material som tex språkpåsar, större utbud av flano/sagor som vi tror kommer berika barns språkutveckling och vår språkliga miljö. Vi lånar regelbundet böcker till barnen och har dem lättillgängligt så barnen kan använda dem. Även här försöker vi låna böcker som speglar andra kulturer. Vi har dockor med olika hudfärg. Hur följer vi upp arbetet med att öka barns språkliga förmågor? Genom lärobjekt, utvärderingar, analyser och observationer. 6
Utvärdering maj 2017 av barns språkliga utveckling Utvärdering av kriterierna i verksamheten. Hur har ni planerat och genomfört så att barnen fått möjlighet att möta dessa kriterier? 1. Lyssna: 2. Rim och ramsor: 3. Meningar och ord: 4. Stavelser/ klappa stavelser/ klappa ord: 5. Fonemen 6. Använda språket genom att tala, lyssna, berätta, argumentera och ställa frågor: 7. Vad frågor, varför frågor, hur frågor, vem frågor (Babblarnas böcker): 8. Visa intresse för bokstäver/ symboler och viljan att skriva sitt namn: 9. Visa intresse för bilder, texter och olika medier, IKT: Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med språket i sin dagliga verksamhet. Språkarbetet ska vara planlagt som målstyrda processer/undervisning. Målet är uppnått när arbetslaget har planlagt (lärandeobjekt), skrivit ner, utvärderat och systematiserat undervisningen utifrån kriterierna. Målet är nått när arbetslagen använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkretisera och tydliggöra språkutvecklingen. 2. Senast den 2016-10-20 ska arbetslaget använda områdets språkliga referensmaterial på sina respektive ansvarsbarn som är födda 2014 och 2011, som minimum. Referensmaterial: koltis eller språkligmedvetenhet. Syftet är att screena av gruppen för att få ett stöd i att undervisningen hamnar på rätt nivå för den specifika gruppen. Målet är uppnått när arbetslaget har använt referensmaterialet för barn födda 2014 och 2011 innan överenskommen tid, 2016-10-20. 3. Senast den 2017-03-20 ska arbetslaget ha använt områdets språkliga referensmaterial för andra gången på sina respektive ansvarsbarn för barn födda 2011 och 2014. Målet är uppnått när arbetslaget har använt kartläggningsmaterialet en andra gång innan överenskommen tid, 2017-03-20. 7
4. Arbetslagens språkarbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda i sitt språkliga arbete. Kom ihåg att vi har köpt in Bornholmsmodellen, vilket bör vara en av de vetenskapliga grunderna ert arbete vilar på. 5. Senast den första oktober 2016 ska arbetslaget ha sett över sin språkliga miljö. Är materialet och miljön i linje med VAD man vill att barn ska utveckla och i relation till den barngrupp man har, se kriterierna. I ett interkulturellt förhållningssätt ska förskolan ha en miljö där bilder kan vara en del av språket. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. Målet är uppnått när arbetslagen innan 2017-10-01 har sett över sin språkliga miljö och gjort de förändringar som krävs för att barns språkliga förmågor ska utvecklas. Glöm inte bort det interkulturella förhållningssättet. Hur kan vi tydliggöra språket för de som inte har svenska som modersmål eller för de som exempelvis behöver bildstöd för att förstå och utveckla sitt språk. Förändringarna dokumenteras. Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor över tid? Beskriv konkreta situationer där man kan se barnens ändrade kunskapsutveckling utifrån ert arbete. Se till alla kriterier och använd er av er dokumentation som ni genomfört och analyserat under året. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov: Analys- Lärdomar- Utvecklingsbehov- 8
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Bakgrund För femte året i rad kommer vi att fokusera på naturvetenskap och teknik. Naturvetenskap och teknik är ett samlingsnamn för flera olika kunskapsområden. Dessa områden är exempelvis kemi, fysik, biologi, astronomi och bygg & konstruktion. Detta år kommer vi även lägga in vissa bitar från matematik och även sätta fokus på hälsa. Matematiken ska inkluderas i vardagen och bitar inom matematik kan hamna inom naturvetenskap och teknik, men även inom språk. I begreppet hälsa lägger vi in rörelse, mat och kroppen, som vi bland annat kan koppla till biologi, fysik och kemi. De senaste årtiondena har dock den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökat. Det är uppenbart att hälsorisker för barn och ungdomar inte ensidigt kan hanteras inom hälso- och sjukvården. En utökad samverkan med andra aktörer som förskola, skola och socialtjänst, är nödvändig (Socialstyrelsen, Hälsa och barn). Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi behöver luta vår undervisning/lärande mot vetenskaplig litteratur. Strukturera miljön inne och ute utifrån de aktiviteter vi planerar att genomföra, exempelvis naturvetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Estetiska lärprocesser används ofta men det är viktigt att vi synliggör dessa i planering och genomförande i teknik och naturvetenskap, precis som i övriga ämnen Pedagogisk dokumentation på individ- och verksamhetsnivå används. Strävansmål från Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: sitt intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur, samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Sin förmåga att använda matematik i meningsfulla sammanhang Sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Detta sker när verksamheten utvecklar barns förmåga att: 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. 9
8. Visa intresse för rörelse och motoriska övningar, såväl inne som ute. 9. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 10. Sortera och klassificera, förstå lägesbegrepp 11. Förstå tid dagsrytm, månader och år 12. Att känna igen siffror, att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 13. Förstå parbildning, mönster 14. Se logisk rimlighet, problemlösning Beskriv arbetslagets strategier i verksamheten för att utveckla barns förmågor i naturvetenskap och teknik, enligt ovanstående kriterier. Vi planerar att gå till skogen en gång i veckan. Dadda från babblarna kommer då att vara en återkommande figur i skogen. När vi är i skogen kommer vi prata om att man måste vara rädd om djur och natur och därigenom plantera in ett tänk hos barnen kring en hållbar utveckling. Vi kommer att prata om olika djur, vart de bor och vad de gör under årets gång. Vi kommer även att göra på liknande sätt när det gäller växter. I skogen tränar barnen även motoriken. Barnen får på fruktstunden möjlighet att slänga skal och fruktrester i avfallspåsen. På så sätt kommer de att vara delaktiga i att slänga sopor och få en inblick i återvinning. Vi samtalar omkring detta och barnen utvecklar då sin förståelse för hur kretsloppet fungerar. Vi ska utföra olika experiment, de yngre ges en upplevelse medan de äldre får vara med och göra en hypotes och diskutera varför de tror det blir som det blir. Vi kommer också att ta tillvara på hur man kan använda naturens årstidsväxlingar som stöd och hjälp i olika experiment och samtal om naturens fenomen. Vi tar t.ex. in snö på vintern och ser vad som händer, så frön på våren. På samlingen pratar vi om dagens väder och får på sätt in begreppen sol, moln, regn och snö. Vi kommer att erbjuda barnen olika material de kan använda för att utforska teknik och naturvetenskap. När vi har fruktstund kommer vi att prata med barnen om hur vi delar frukten och de får vara delaktiga i den processen, då får vi även in matematik i undervisningen. Vi vill göra barnen mer medvetna om teknik i vardagen t.ex. bre smörgås, knäppa knappar, dela ägg o.s.v. Vi vill även introducera de äldre barnen på avdelningen att dela sin egen mat. Även här kommer Dadda finnas med och introducera enkel teknik och experiment i vardagen. Barnen kommer att få följa med till källsorteringshuset och slänga skräp. Vi kommer fokusera på rörelse en dag i veckan. Vi har tillgång till vårt motorikrum så att vi kan dela barnen i två grupper den dagen. Matematik finns som en naturlig del i vår vardag på avdelningen. Den genomsyrar det mesta som vi gör under en dag. T.ex. påklädning, matsituationen, städa och sortera efter lek. Vi försöker ha ett system med olika lådor till olika material som underlättar vid städning/sortering. Lägesbegreppen använder vi medvetet under dagens olika aktiviteter. Under samlingen tränar vi de olika matematiska begreppen. Vi räknar hur många vi är och visar hur den siffran ser ut med hjälp av bilder. Vid fruktstunden delar vi frukten och benämner halvor, fjärdedel osv. Vi räknar även bananpengar. Dagligen förbereder vi barnen på vad som kommer att hända och lägger på så sätt en grund för tid och dagsrytmen. Vi har som mål att iordningsställa ett dagsschema med bilder och text. 10
För att träna siffror och antal har vi bilder på väggarna där siffran och en bild av antalet visas. Barnen har tillgång till olika pedagogiska hjälpmedel som hjälper dem att förstå ett till ett förhållande- parbildning men även mönster och former t.ex. para ihop kameler, memory, pussel, färgspel. De flesta pedagogiska hjälpmedel använder barnen tillsammans med en personal och gör deras lärande synligt. På avdelningen finns även Babblarnas hus där de olika färgerna och figurerna alltid finns tillgängliga för barnen. I vårt dagliga arbete med matematik kommer vi även här att använda oss av Babblarna. I matematik är det främst Bibbi som är en återkommande figur. Uppnåendemål för arbetslaget i förskolans verksamhet 1 Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. Lärandeobjekt upprättas! o Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. o Målet är nått när arbetslaget använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkritisera och tydliggöra teknik och naturvetenskap och även matematik. Under en månad i höst kommer vi att arbeta med olika sorters experiment. Vi kommer mer medvetet jobba med rörelse och hälsa genom en planerad motorikdag i veckan. Från mars 2017 och fram till sommaren kommer vi att lägga stor vikt vid natur/teknik då vi främst kommer följa processen från frö till planta på olika sätt. 2 Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. o Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. Vi har en stor fin gård som vi vill använda mer medvetet. Vi vill utveckla vår utemiljö för att stimulera barns utveckling och fantasi. Vara närvarande med barnen ute på gården. Sitta och gräva i sandlådan, springa/rulla ned för slänten, gömma-lekar. En gång i månaden erbjuder vi en rörelse till musik utomhus. 3 Senast den första april 2017 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Dokumentationen ska visa en process o Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns process/lärstrategier runt ett experiment. Under experimentmånaden i höst kommer vi att dokumentera varje barns tankar runt ett experiment. Vi kommer genom frågor och påståenden hjälpa barnen att själva reflektera runt processen i experimentet. 11
4 Arbetslagets arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. o Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. Vi använder oss av boken Naturvetenskap & matematik av Marie Eriksson, Matte på burk av Annika Thisner och Hur många plommon ryms i Majas mage av Britta Olofsson, 365 nya kul och enkla experiment och 365 enkla roliga experiment av Hf Ullman. 5 Arbetslaget/enheten ska i sin verksamhet planera in någon form av rörelselek, motorik bana eller annan form av kroppslig aktivitet, varje vecka. Målet är uppnått när arbetslagen har planerat in denna aktivitet i sin verksamhet, i sin veckoplanering. Vi kommer ha en rörelseaktivitet varje torsdag förmiddag då vi använder vårt motorikrum. Varje tisdag har vi som mål att vara ute i skogen, där tränar vi motoriken. 6 Arbetslaget ska i sin planering tydliggöra hur de inkluderar matematik i verksamheten Målet är nått när arbetslaget innan 2016-09-15 redogör för hur detta genomförs i verksamheten. Matematik genomsyrar det mesta som vi gör varje dag, tex matsituationen, påklädning, städning. Men under oktober månad 2016 och februari 2017 kommer vi jobba extra mycket med matematik. Då använder vi oss främst av materialet Matte på Burk samt vårat pedagogiska material som redan finns på avdelningen. Hur följer vi upp arbetet med att öka barns förmågor inom NTA Vi använder oss av lärandeobjekt för att kartlägga, utvärdera och analysera vårt arbete inom NTA. 12
Utvärdering maj 2017 Utvärdering av kriterierna i verksamheten. Hur har ni möjliggjort så att barnen fått möta dessa kriterier i verksamheten? 1. visa förståelse för källsortering och att den har betydelse i ett större sammanhang, exempelvis i naturens olika kretslopp. 2. visa intresse för naturens årstidsväxlingar, växter och djur. 3. visa intresse för experiment och viljan att utforska fysikaliska fenomen 4. tänka, reflektera och samtala/dokumentera om hur saker och ting hänger ihop 5. ställa frågor och föra samtala om naturvetenskap. 6. visa intresse att vilja pröva olika sorters teknik, material och verktyg 7. visa intresse för teknik i vardagen, och hur enkel teknik kan fungera. 8. Visa intresse för rörelse och motoriska övningar, såväl inne som ute. 9. Använda matematik i vardagen på förskolan vid lek, dukning, påklädning, städa/sortera efter avslutad samling eller lek. 10. Sortera och klassificera, förstå lägesbegrepp 11. Förstå tid dagsrytm, månader och år 12. Att känna igen siffror, att antalsräkna och förståelsen för ordningstal 13. Förstå parbildning, mönster 14. Se logisk rimlighet, problemlösning Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet 1. Under läsåret ska arbetslagen arbeta systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet. Lärandeobjekt upprättas! Målet är uppnått när arbetslaget kan visa att de arbetar systematiskt med naturvetenskap och teknik i sin dagliga verksamhet - Planlagt, skrivit ner och utvärderat sitt arbete genom undervisning eller i praktiken. Målet är nått när arbetslaget använder sig av de estetiska lärprocesserna för att konkretisera och tydliggöra teknik och naturvetenskap och även matematik. 2. Det pedagogiska uterummet/utemiljön ska användas för undervisning inom naturvetenskap och teknik. Målet är uppnått när arbetslaget kan påvisa genom lärandeobjekt att de använder det pedagogiska uterummet för undervisning. 13
3. Senast den första april 2017 ska arbetslaget ha dokumentera något om varje barns tankar runt ett experiment. Dokumentationen ska visa en process Målet är uppnått när arbetslaget har dokumenterat varje barns process/lärstrategier runt ett experiment. 4. Arbetslagets arbete med naturvetenskap och teknik ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Målet är uppnått när arbetslagen innan 2016-09-15 redogör för vilken beprövad och vetenskaplig erfarenhet man väljer att använda sig av. 5. Arbetslaget/enheten ska i sin verksamhet planera in någon form av rörelselek, motorik bana eller annan form av kroppslig aktivitet, varje vecka. Målet är uppnått när arbetslagen har planerat in denna aktivitet i sin verksamhet, i sin veckoplanering. 6. Arbetslaget ska i sin planering tydliggöra hur de inkluderar matematik i verksamheten Målet är nått när arbetslaget innan 2016-09-15 redogör för hur detta genomförs i verksamheten. Hur ser vi på barnen att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat barnens förmågor över tid. Beskriv konkreta situationer där man kan se barnens ändrade kunskapsutveckling utifrån ert arbete. Se till alla kriterier och använd er av er dokumentation som ni genomfört och analyserat under året. Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Analys- Lärdomar- Utvecklingsbehov- 14
KOMMUNIKATION Bakgrund Även i år kommer vi i att fokusera på kommunikation. Kommunikation och att kommunicera är det svåraste området vi har. Det är viktigt att hela tiden jobba för förtroendefulla relationer.. Vi måste lägga stort fokus vid första föräldramötet, alternativt grupputvecklingssamtalet. Jag vill att alla har en bildpresentation om uppdraget för föräldrarna. Där man berättar om exempelvis temat och hur man genom temat får in hela vårt uppdrag/läroplan. I höst fortsätter alla enheter att arbeta utifrån den handlingsplan för utvecklingssamtal/föräldrasamtal som togs fram för två år sedan. Att arbeta med undervisning och dokumentation blir viktigt för kommunikationen, att berätta hur barnets lärstrategier och lärprocesser ser ut. Det har varit väldigt uppskattat när pedagogen har filmat eller tagit kort som visats i samband med utvecklingssamtalet. Av den anledningen ska vi bli bättre på att använda oss av IKT vid våra utvecklingssamtal. Medarbetarna gör själva valet om man genomför ett grupputvecklingssamtal i början av höstterminen och enskilda samtal under våren eller om man genomför enskilda samtal både höst och vår. De som under föregående år genomförde grupputvecklingssamtal var positiva till detta. Höstens utvecklingssamtal med föräldrar och barn kan genomföras enligt några alternativ, arbetslaget fattar ett gemensamt beslut. Det kan vara traditionella utvecklingssamtal där man bjuder in enskilda vårdnadshavare och deras barn. Det kan vara att man bjuder in vårdnadshavare och deras barn i mindre grupper, där barnen visar och berättar vad man gör på förskolan. Det kan även vara att man bjuder in vårdnadshavarna och deras barn i mindre grupper, där barnen visar vad man gör på förskolan, för att därefter genomföra föräldramöten i mindre grupp. Denna modell bygger på att en annan pedagog tar hand om barnen under den tid vårdnadshavarna har föräldra- vårdnadshavarmöte. Genomför man höstens utvecklingssamtal på detta sätt kan man släppa det traditionella föräldramötet i helgrupp. Mål för arbetslaget i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska utvecklas. 1 Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation o Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. Vi pedagoger ska reflektera över vårt sätt att bemöta vårdnadshavare, inte bara vid utvecklingssamtal utan överlag för att få en bättre relation mellan förskolan och 15
vårdnadshavarna. Vi arbetar med föräldraaktiv inskolning som ger en bra första kontakt med barnens vårdnadshavare. I de dagliga mötena med vårdnadshavarna så försöker vi ha en lyhördhet och god kommunikation. Vid varje hämtning har vi som mål att säga något positivt om barnet. I korridoren på Ekorren hänger det en veckokalender och pedagogisk dokumentation där vi visar på vad vi har gjort under veckan, så vårdnadshavarna kan se/läsa sig till våra aktiviteter. Vi synliggör de nationella målen genom att koppla ihop dem med dokumentationen. Det finns även en digital foto ram där vi visar på vår verksamhet för vårdnadshavare och barn. All information får vårdnadshavare via en maillista efter samtycke. Vi sätter även upp samma information synligt på dörren i hallen. De vårdnadshavare som inte har svenska som modersmål tydliggör vi informationen muntligt. 2 Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. Målet är uppnått när arbetslaget har dokumentation där vi kan följa barnets utveckling över tid. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort mm. Med hjälp av lärandeobjekt följer vi barnets utveckling. Vi kommer fokusera på valda delar från vår verksamhet. Vi kommer även att använda oss av film och foto. Vi vill regelbundet jobba med att reflektera över barnens lärsituationer/lär strategier. 3 Arbetslagen ska sträva efter att utveckla sina utvecklingssamtal dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet som togs fram för en tid sedan. Vi använder oss av observationer och lärandeobjekt som dokumentationsunderlag inför våra utvecklingssamtal. På hösten är det mer fokus på föräldrasamtal/uppföljning av inskolning, under våren är det fokus på utveckling där barnet även är delaktigt i. Varje personal har samtal med vårdnadshavare till respektive ansvarsbarn. Hur följer vi upp arbetet med att öka och förbättra kommunikationen mellan förskola och hem? I våra utvecklingssamtal frågar vi vårdnadshavarna om de är nöjda med kommunikationen, om det är något de vill ska bli bättre. 16
Utvärdering maj 2017 Utvärdering av arbetslagens uppnående mål i förskolans verksamhet Kommunikationen mellan hem och förskola ska utvecklas. 1. Arbetslagen ska synliggöra förskolans verksamhet genom pedagogisk dokumentation Målet är uppnått när arbetslaget synliggör verksamheten genom dokumentation som är kopplad till de nationella målen. Det kan vara dokumentation från praktik till teori eller - lärandeobjekt - teori till praktik. Barnets lärande ska beskrivas. Vi ska kunna visa vårdnadshavarna ett resultat. 2. Arbetslagen ska arbeta med dokumentation för att följa varje barns utveckling från en tid till en annan. Målet är uppnått när arbetslaget har dokumentation där vi kan följa barnets utveckling över tid. Dokumentationen ska användas vid utvecklingssamtalet, den kan vara i form av text, film, kort mm. 3. Arbetslagen ska sträva efter att utveckla sina utvecklingssamtal dokumentationsunderlag, bemötande och ökad tydlighet Målet är uppnått när arbetslaget använder sig av de dokumentationsunderlag vi har observationer, kartläggningsmaterial och lärandeobjekt, koltis och språkligmedvetenhet. Arbetslaget ska följa handlingsplanen för pedagoger vid utvecklingssamtalet som togs fram för en tid sedan. Hur ser vi att verksamheten utvecklingsområdena- har utvecklat personalens kommunikation med föräldrar från en tid till en annan? Analys, lärdomar och utvecklingsbehov Analys- Lärdomar- Utvecklingsbehov- Maria Lindell Gunilla Richter 17
Maria Nordström 18