Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning?

Tillför arbetsterapeutens bedömningsunderlag något till doktorns ställningstagande för sjukskrivning? En pilotstudie med 9 patienter 2005 Författare Kerstin Nilsson, leg arbetsterapeut Birgitta Johansson, leg sjukgymnast Rehabenheten, Vårdcentralen, Vara Projektredovisning 2005:9 Handledare Erik Bog Hansen, distriktsläkare, Med Dr Vårdcentralen Vara

Sammanfattning Sjukskrivningarna har ökat och medfört stora kostnader. En sjukfallskartläggning i Västra Götaland visade att 32 324 personer var sjukskrivna den 1 oktober 2004, varav 41% sjukskrevs på vårdcentralerna. I SBU-rapporten Nr 167 2003 kartlades forskningen om orsaken till sjukskrivning och läkarens praxis vid utfärdande av sjukintyg. Läkarens uppgift sammanfattades i sex punkter, där det bland annat står att vid behov samverka och etablera kontakt med andra aktörer. Under åren 1990-94 gjordes en sammanställning i Blekinge gällande sjukskrivning i primärvården. Den visade att det inte var brist på resurser utan hur dessa utnyttjades. Primärvårdsläkaren har ansvar för att dessa resurser utnyttjas. Arbetsterapi utgör länken mellan sjukdom och vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuten bedömer och behandlar patientens aktivitetsförmåga. Aktivitetsbedömning ger en helhetsbild över individens problem och resurser. Ett av arbetsterapins mål är att främja individens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov i förhållande till omgivningens krav. Syftet med pilotstudien var att undersöka om arbetsterapeutisk aktivitetsbedömning bidrar till doktorns ställningstagande inför sjukskrivning. Vid val av bedömningsinstrument utgicks från att få fram patientens totala livssituation. Resultatet visar att doktorerna har haft nytta av arbetsterapeutiskt bedömningsunderlag inför ställningstagande till sjukskrivning. Av de nio utredningar som gjorts har åtta bedömts med högsta värde och en med näst högsta värde, på en skala 1 6.

Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 Läkarens roll... 1 Arbetsterapeutens roll... 2 SYFTE... 2 METOD... 3 Definitioner... 3 Definition av funktionsnedsättning enligt SBU- rapporten... 3 Definitioner av centrala begrepp inom arbetsterapi enligt Etisk kod för arbetsterapeuter.... 3 Teoretisk referensram... 3 Målgrupp/Patienter... 4 Beskrivning av bedömningsinstrumenten... 4 Aktivitetslogg... 4 AMPS... 5 Ocairs version 3... 5 Frågeformulär till doktorn... 5 RESULTAT... 6 DISKUSSION... 7 REFERENSER... 9 Bilaga Frågeformulär till läkaren

BAKGRUND De senaste åren har sjukskrivningarna ökat dramatiskt och medfört stora kostnader. I den litteratur som vi läst framkom att sjukskrivning är en vanlig åtgärd inom sjukvården, men den vetenskapliga kunskapen om sjukskrivningens konsekvenser är begränsad såväl medicinskt, psykosocialt som ekonomiskt (1). En sjukfallskartläggning gjordes av Försäkringskassan över besök på vårdcentraler i Västra Götaland inför 2005 (2). Kartläggningen omfattade personer som den 1 oktober 2004 var sjukskrivna 60 dagar eller mera. Den totala sjukskrivningen i hela regionen uppgick till 32 324 personer. Av dessa sjukskrevs 13 203 på vårdcentralerna vilket utgjorde 41%. Heltidssjukskrivningarna utgjorde 65%. De största orsakerna till sjukskrivning var psykisk ohälsa 37% och sjukdomar i rörelseorganen 32%. Åldersgruppen mellan 30-59 år stod för 81% av sjukskrivningarna. Kvinnorna utgjorde 63%. I 61% av sjukskrivningsfallen var rehabiliteringsutredning ej genomförd (2). Läkarens roll SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering sammanställde en rapport 2003, över Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis. Nr 167 (1). Rapporten syftade till att värdera orsak och effekt av att vara sjukskriven. I rapporten kartlades forskningen om sjukfrånvaro och kunskapsläget om orsaker till sjukskrivning, samt läkares praxis vid utfärdande av sjukintyg och att identifiera outforskade områden. Läkarnas uppgift för ställningstagande till sjukskrivning sammanfattades i följande sex punkter: 1. Ta ställning till om sjukdom eller skada föreligger enligt de kriterier som gäller för detta, inklusive med sjukdom jämställda tillstånd. 2. Bedöma om sjukdomen eller skadan innebär sådan nedsättning av patientens funktionsförmåga att även arbetsförmågan är nedsatt i relation till de krav som patientens arbete innebär, eller vid längre tids sjukskrivning även till på arbetsmarknaden i övrigt förekommande arbeten, samt särskilt ange vilka arbetsuppgifter som inte kan utföras. 3. Tillsammans med patienten överväga för- och nackdelar med en sjukskrivning, inklusive hur sjukdomen/skadan påverkas av sjukskrivningen, respektive risken för psykiska reaktioner, social isolering, missbruk mm. Patientens ansvar och aktiva roll i rehabiliteringen skall särskilt betonas vid längre sjukfrånvaro. 4. Ta ställning till grad (hel- eller deltid) och längd av sjukskrivningen, liksom till genomförande av medicinsk utredning, behandling eller andra åtgärder (t.ex. yrkesrehabilitering, arbetsträning, arbetsplatsbesök) under sjukskrivningstiden. 5. Ta ställning till om det föreligger behov av kontakt med försäkringskassa, företagshälsovård, arbetsgivare, eller andra aktörer, och i så fall etablera kontakten, samt att på ett adekvat sätt samverka med andra aktörer, inom och utanför hälso- och sjukvården. 6. Skriva ett intyg enligt fastställt formulär (är kallat sjukintyg), så att det ger tillräckligt underlag för Försäkringskassans handläggare att fatta ett beslut om patienten har rätt till sjukpenning och om behovet av eventuella ytterligare rehabiliteringsåtgärder (1, sid 414-15). 1

Sammanfattningsvis framkom att det för många läkare förelåg svårigheter att göra bedömning av arbetsoförmåga, men också att läkarna föreföll göra åtskillnad mellan funktionsförmåga och arbetsförmåga. Studiernas resultat pekade i samma riktning, nämligen att arbetsförmågebedömningar ansågs vanskliga i läkarpraxis (1). En sammanställning i Blekinge 1990-94 gällande Sjukskrivning och rehabilitering i primärvården (3) visade att det inte främst var brist på resurser utan hur dessa utnyttjades. I sammanställningen påpekades primärvårdsläkaren ansvar för utnyttjandet av dessa resurser (arbetsterapeuter, sjukgymnastik, rehab-team m.m.). Det framkom att rollen som primärvårdsläkare vid sjukskrivning och rehabilitering således är mycket komplex (3). Arbetsterapeutens roll Arbetsterapi utgör länken mellan sjukdom och vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuten bedömer och behandlar individens aktivitetsförmåga. Bedömningen ger en helhetsbild av den sjukskrivnes problem, resurser och behov av åtgärder och är ett viktigt bidrag till patientens rehabiliteringsplan. Ju tidigare en arbetsterapeutisk utredning sätts in i en rehabiliteringsprocess finns det möjlighet för den sjukskrivne att återgå till ett aktivt liv. Utredningen ger bättre underlag för sjukskrivning, tydligare information om patientens situation och bättre grund för behandling (4). Arbetsterapins mål innefattar att utveckla individens aktivitetsförmåga eller förhindra nedsatt aktivitetsförmåga och i förekommande fall kompensera den, så att individen upplever tillfredsställelse i sin dagliga livsföring. (5) Många aktiviteter görs varje dag, är rutin och utförs automatiskt. Andra är förenade med leda andra görs med förväntan och entusiasm och vissa är nödvändiga. Men de flesta aktiviteter som formar någons livsmönster tas för självklara tills dess något inträffar som förändrar tillvaron för individen och förutsättningarna blir förändrade (6). Ett viktigt ord i arbetsterapi är helhetssyn. De olika delarna av individens vardagsliv måste ses som en helhet. För att klara ett arbete behövs inte bara en fungerande bostad. Individen behöver balans mellan vila och aktivitet samt vara delaktig i sociala sammanhang. Målet med arbetsterapi är att främja individens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina egna önskemål och behov i förhållande till omgivningens krav (5). Arbetsterapeuter kommer ofta i kontakt med patienter som har nedsättning i sin aktivitetsförmåga såväl fysiskt, kognitivt och socialt. Med utgångspunkt från detta och ökning av sjukskrivning väcktes intresset för att göra en studie för att se om arbetsterapeuten kan bidra med underlag för att tydliggöra patientens aktivitetsnivå. SYFTE Att undersöka om arbetsterapeutisk aktivitetsbedömning bidrar till doktorns ställningstagande inför sjukskrivning. 2

METOD Projektet var en pilotstudie som har gjorts på arbetsterapin inom primärvården i Vara. På vårdcentralerna inom Vara kommun, Vara och Kvänum, arbetar totalt tio läkare. Invånarantalet är ca 16 000. Den anamnes som togs gav information om patientens sjukhistoria, ADLförmåga, aktivitet i det dagliga livet, fysisk funktion, psykisk/intellektuell funktion, social situation, boende, arbete/utbildning och fritid. Underlaget gav en kortfattad screening att utgå från i den fortsatta bedömningen. De tre olika bedömningsinstrument som användes var Aktivitetslogg, The Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) och Occupational Case Analysis Interview and Rating Scale (OCAIRS-S). Vid valet av bedömningsinstrument utgick vi från att få fram patientens totala livssituation. Vi har lagt vikt vid att förvissa oss om att det vi observerat i aktivitet och uppfattat i självskattningen samt kunnat utläsa från aktivitetsloggen, stämmer överens med patientens uppfattning om sin livssituation. Med remissvaret skickades ett formulär till doktorn med tre frågor, angående nyttan av den arbetsterapeutiska bedömningen, se bilaga 1. Svaren på frågorna markerades på en skala 1 6, där 1 var lägst och 6 var högsta värdet. Efter varje fråga fanns utrymme för kommentarer. Definitioner I SBU-rapport 2003 Sjukskrivning orsak, konsekvenser och praxis. Nr 167 omnämndes funktionsförmåga/funktionsnedsättning och arbetsförmåga/arbetsoförmåga. Arbetsterapins verksamhetsområde handlar om aktivitetsförmåga. Definition av funktionsnedsättning enligt SBU- rapporten Tillfällig eller bestående nedsättning av en persons förmåga att fungera. Påverkar ofta, men inte nödvändigtvis, arbetsförmågan (1). Definitioner av centrala begrepp inom arbetsterapi enligt Etisk kod för arbetsterapeuter. Aktivitet: människans utförande av meningsfulla och betydelsefulla uppgifter i interaktion/ samspel med omgivningen. Aktivitetsförmåga: människans förmåga att utföra de uppgifter hon vill och behöver i syfte att tillfredsställa behov och uppnå vitala livsmål (5). Teoretisk referensram Den teoretiska referensram som valts grundar sig i Model of Human Occupation, MoHo. MoHo har utvecklats under mer än 30 år i USA och är en arbetsterapeutisk modell. Det är en vedertagen modell som används av arbetsterapeuter över hela världen i praktiskt arbete. Modellen inbegriper människans aktivitet och de faktorer som påverkar och formar människans aktivitetsmönster. MoHo är en dynamisk systemmodell. I dynamisk systemteori påverkar alla i systemet ingående delar varandra och systemet står i kontinuerlig interaktion med omgivande miljö. Det innebär att människan påverkar miljön och miljön påverkar människan. 3

För att förklara människans aktivitet finns i MoHo tre olika subsystem Viljans subsystem, Vänjandets subsystem, Utförandets subsystem. Dessa subsystem interagerar med varandra och med miljön. Ingen förändring kan ske i ett subsystem utan att detta påverkar övriga dela systemet (7). Viljesystemet innefattar individens uppfattning om sig själv, värderingar och intressen. Vänjandesystemet innefattar roller och vanor. Vanor inbegriper grad av organisation, social anpassning och rigiditet/flexibilitet. Utförandesystemet innefattar färdigheter. Färdigheter är de förmågor en individ har för att utföra olika slags ändamålsenliga handlingar (8). Målgrupp/Patienter Målet med pilotstudien var att 10 patienter skulle ingå och vara mellan 20 och 60 år. Både kvinnor och män ingick i studien och hade arbete eller studerade. Patienter med psykiatrisk diagnos exkluderades. Patienterna kom på remiss från primärvårdsläkare. Remitterande läkare gjorde ett urval av vilka patienter som var lämpliga att ingå i studien. Läkarna på vårdcentralen fick information om pilotstudien. När en remiss kom, togs kontakt med patienten via telefon för tidsbokning. Vid första besöket informerades patienten om tillvägagångssättet över vad som skulle ske. Anamnes togs och aktivitetsloggen lämnades till patienten. Arbetsterapeuten gick igenom de AMPS-aktiviteter som ingick i bedömningen. Patienten fick två till tre alternativ att välja emellan, i var och en av de tre givna aktiviteterna. Vid andra besöket lämnade patienten den ifyllda aktivitetsloggen och AMPS bedömningen genomfördes. Därefter färglade arbetsterapeuten aktivitetsloggen och bearbetade AMPS-bedömingen. Bedömningen i AMPS matades in och bearbetades i dataprogrammet. Tredje gången genomfördes Ocairs-intervjun, som därefter sammanställdes av arbetsterapeuten. Fjärde gången gicks samtliga bedömningsresultatet igenom tillsammans med patienten. Remissvar skrevs och skickades till remitterande läkare tillsammans med frågeformuläret. När doktorn besvarat frågorna returnerades formuläret till arbetsterapeuten. Svaren på frågeformuläret sammanställdes och blev resultatet på pilotstudien. Beskrivning av bedömningsinstrumenten Aktivitetslogg Aktivitetslogg är ett kartläggningsinstrument av individens aktivitetsnivå och aktivitetsmönster. Aktiviteter kategoriseras utifrån sömn, arbete, rutinsysslor, personlig vård och fritid, samt om fritidsaktiviteterna utförs ensam eller med andra. Det finns utrymme för markering av besvär som kan påverka aktivitetsutförandet såsom smärta, yrsel eller huvudvärk. Aktivitetsloggen ger ett underlag över hur individen använder sin tid och vilka meningsfulla och viktiga aktiviteter som utförs (6). Den aktivitetslogg som valts att användas sträcker sig över en vecka, alla dygnets 24 timmar. Aktivitetsloggen ger en överskådlig bild över patientens dagliga aktiviteter, balans mellan aktivitet och vila och hur patienten strukturerar sin vardag. 4

För att tydliggöra strukturen och balansen mellan aktivitet och vila färgläggs aktivitetsloggen enligt följande: Sömn grön. Arbete, skola/utbildning röd. T.ex. lönearbete, studiemedel. Rutinsysslor lila. T.ex. bädda, laga mat, diska, städa, planera inköp, handla, tvätta, sköta egna barn, skjutsa barn, hjälp med läxläsning, sköta sällskapsdjur, trädgårdsarbete, tvätta/städa bilen mm. Fritid. Ensam gult, tillsammans med andra orange. T.ex. hobby, fysisk aktivitet, läsa, titta på TV, handarbeta, lyssna på musik, social samvaro, teater, bio m.m. Det man gör när man är ledig i lugn och ro, utan brådska, när det passar mig. Personlig vård blå. T.ex. ta hand om sig själv, gå till frisör, behandlingar (6). AMPS Assessment of Motor and Process Skills AMPS, är en observationsundersökning som tillåter samtidig undersökning av motoriska färdigheter och processfärdigheter och dess inverkan på en individs förmåga att utföra hushålls- (instrumentella) eller personliga aktiviteter i det dagliga livet (ADL) Motoriska färdigheter är observerbara handlingar som en person använder för att förflytta kroppen eller ett föremål. (t.ex. går, transporterar föremål, placerar kroppen). Process-färdigheter definieras som en serie observerbara handlingar som en person utför/använder för att logiskt organisera och anpassa sitt beteende i specificerad aktivitet (9). Valda AMPS aktiviteter: - Dammsuga rum eller bil. J:4 alt Q:4 - Bädda rent i säng. K:5 alt K:6 - Laga en enkel måltid. F:5 alt I:6 alt I:7 Ocairs version 3 Occupational Case Analysis Interview and Rating Scale. Instrumentet har en struktur för att systematiskt samla, rapportera och analysera data om en persons aktivitetssituation och grad av anpassning till det dagliga livet. Instrumentet är avsett att använda som ett screening instrument och ger information om personens egen uppfattning om sin förmåga till anpassning. OCAIRS är ett semistrukturerat instrument som omfattar insamling och bedömning av data och en sammanfattande analys som kan vara ett viktigt beslutsstöd i det dagliga arbetet för arbetsterapeuten (7). De arbetsterapeutiska bedömningsinstrument som valts är validitets- och reliabilitetstestade. Frågeformulär till doktorn Frågeformuläret utarbetades av projektledarna och förväntades ge svar på följande frågor. Har bedömningen bidragit till: - Att tydliggöra patientens syn på sin livssituation? - Att tydliggöra patientens totala aktivitetsförmåga? - Ställningstagande till sjukskrivning? Svaren markeras på en 6-gradig skala 5

RESULTAT Inför sammanställningen, fram till 1 oktober, hade nio remisser mottagits som uppfyllde kriterierna. Av samtliga läkare i Vara kommun är det fyra som har skickat remisser. Medelåldern på de patienter som remitterats för utredning har varit 45,5 år. Det har varit sex kvinnor och tre män. Diagnoserna har varierat men övervägande smärtproblematik. Några patienter har haft neurologisk påverkan. De nio patienter som ingått i studien har fullföljt bedömningarna. I pilotstudien har i genomsnitt fem timmar per patient avsatts för bedömningar. Därutöver har tiden för sammanställning tillkommit. Frågeställningen på remisserna varierade, endast en av doktorerna hade önskat aktivitetsbedömning. I sex remisser var frågeställningen funktionsbedömning och i två frågades om bedömning av arbetsförmåga. Alla nio patienter som deltagit i studien har genomgått arbetsterapeutisk aktivitetsbedömning. Samtliga frågor på formuläret, som följde remissvaret, har besvarats. Tabell 1. Frågeformulär till remitterande doktor Har bedömningen bidragit till: 1 2 3 4 5 6 Att tydliggöra patientens syn på sin livssituation 1 8 Att tydliggöra patientens totala aktivitetsförmåga 1 8 Ställningstagande till sjukskrivning 1 8 Svaren på frågeformuläret visar att doktorn har haft stor nytta av arbetsterapeutisk aktivitetsbedömning. Kommentarer som lämnats är följande: Det är väldigt viktigt att kunna veta hur egentligen pat klarar sig hemma, tyvärr kan vi inte bedöma detta på den korta tiden på VC. Det är otroligt bra vad ni gör! Som alltid med denna patient är situationen komplex och mångfacetterad, men us har givit lite mera ljus i mörkret än förut 6

DISKUSSION Pilotstudien visar att doktorerna på vårdcentralerna inom Vara kommun har nytta av arbetsterapeutiskt bedömningsunderlag vid ställningstagande för sjukskrivning. Den patientgrupp som ingått i bedömningen har i flera fall haft en mera omfattande problematik. Läkaren gör åtskillnad mellan funktionsförmåga och arbetsförmåga (1). Av kommentar och i samtal med läkare, har det framkommit, att tiden med patienten är begränsad på läkarmottagningen. Vi anser därför att den tid arbetsterapeuten avsätter för bedömning av aktivitetsförmåga är väl använd tid. Den arbetsterapeutiska aktivitetsbedömningen kan tillföra ett bredare underlag genom att den kan kopplas både till funktionsförmåga och arbetsförmåga. När vi i mars månad presenterade projektet för doktorerna på vårdcentralen så togs det emot positivt. Därefter har det tagit tid att få de remisser som planerats. Vi har fått ta nya kontakter och uppmärksamma doktorerna på att vi velat ha fler remisser. Några remisser har inkommit för funktionsbedömning men ej uppfyllt kriterierna om arbete/utbildning. Vår ambition har varit att så snabbt som möjligt kalla patienten och boka tider för att göra bedömningarna inom 14 dagar. Det har visat sig att det har varit svårt att hålla den tidsgränsen, beroende på att erbjudna tider inte alltid passat. Det har förekommit återbud på grund av akut insjuknande eller i något fall då patienten glömt tiden. Semesteruppehåll har också medverkat till fördröjning. Men trots detta har det fungerat väl att genomföra bedömningarna. Patienterna har över lag varit positiva till att genomgå utredningen. För en del patienter har det framkommit problem som vi har kunnat åtgärda. Vår uppfattning är att patienterna känt sig delaktiga och att utredningen har bidragit till att synliggöra livssituationen. En patients uttryck efter genomgången av resultatet var citat Detta är mitt liv i en skokartong. En annan patient har uttryckt att tiden med arbetsterapeuten har behövts för att förklara sina problem. Patienten har därefter, citat: Kunnat koppla ihop vissa situationer i livet med sjukdomar. Aktivitetsloggen bygger på att patienten har fyllt i den så sanningsenligt som möjligt. Arbetsterapeuten har fått förståelse för hur vardagen struktureras och hur patienten prioriterar att göra olika saker under dygnet. Det vi har sett är att en del patienter väljer att göra fritidsaktiviteter istället för rutinsysslor. Andra fyller sin vardag med att utföra rutinsysslor under den tiden på dagen som i vanliga fall skulle vara lönearbete. Några patienter uppvisar mycket lite kontakt med andra människor, medan andra har många sociala kontakter. Mycket tid går för de flesta åt till TV-tittande. Någon uppger intresse för att läsa böcker. Lugna stillsamma aktiviteter överväger framför promenader och andra fysiskt rörliga aktiviteter. Efter utredningen önskade en patient att göra en ny aktivitetslogg. Den visade att patienten ökat sin fysiska aktivitet. Sju av nio patienter uppger att de påverkas av smärta i sitt aktivitetsutförande. Nattsömnen blir störd på grund av smärta. Ett par patienter vilar flera gånger på dagtid, orsaken är smärta. Trots att underlaget är begränsat ses en avvikande aktivitetsstruktur mot vad som skulle förekommer när en person har hälsan och är i arbete. Under AMPS-bedömningen observeras patienten i hur han/hon praktiskt klarar att utföra de tre valda aktiviteterna. Projektledarna har valt de aktiviteter som ingått i bedömningen. Svårighetsgraden på de valda aktiviteterna var genomsnittlig till svårare än genomsnittet. Någon patient var tveksam att utföra de utvalda aktiviteterna. Efter förklaring att dessa aktiviteter ingick i studien, gick patienten med på att göra dem. Vid ett tillfälle fick arbetsterapeuten gå in och avbryta bedömningen på grund av risk för skada. 7

Ocairs-intervjun bygger på att patienten beskriver med egna ord hur han/hon ser på sin vardag och sina egna förmågor. Arbetsterapeuten strävar efter att undvika egen tolkning eller värdering av det som uttrycks. Däremot ställs följdfrågor för förtydligande när så behövs. De patienter, som anser att arbetet är viktigt för dem, förlorar sin yrkesroll vid sjukskrivning och har svårt att finna sig tillrätta i den nya tillvaron med ofrivillig fritid. Avsaknaden av sociala kontakter genom arbetskamrater upplevs som negativ. Vår undersökning ger för litet underlag för att kunna dra några slutsatser. Dock har vi noterat att de patienter som inte uppgett någon tydlig yrkesroll eller haft tillfredställande relationer på arbetsplatsen, uttrycker tydligare behov av sjukskrivning än de patienter som har klar förankring i sin yrkesroll. Vår uppfattning är att genom arbetsterapeutisk aktivitetsbedömning kan patientens aktivitetsförmåga och livssituation tydliggöras och därigenom vara ett viktigt underlag till doktorn inför ställningstagande till sjukskrivning. Arbetsplatsbesök har inte ingått i utredningen, vilket skulle tillföra fördjupad information om de krav som patientens arbete innebär. Men vi anser att en aktivitetsbedömning ger en grundläggande förståelse för patientens förmågor. I fortsatta studier kan det vara intressant att undersöka om utredningen var till nytta för patienten och på vilket sätt den var till nytta för doktorerna. 8

REFERENSER 1. Sjukskrivning orsaker, konsekvenser och praxis. Nr 167, Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU-rapport, 2003 2. Förebyggande ohälsoarbete, Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2005, 2004, www.vg.forsakringskassan.se 3. Sjukskrivning och rehabilitering i primärvården. En sammanställning av studier i Blekinge 1990-94. Socialstyrelsen, Stockholm 1996. 4. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA. Vad Du behöver veta om arbetsterapi. FSA, Nacka 2004. 5. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA. Etisk kod för arbetsterapeuter. FSA, Nacka 2005. 6. Cynkin S. Robinson A M. Occupational Therapy and Activities Health Through Activities, Boston: Little Brown and Company, 1990. 7. Haglund L, Henriksson C. Occupational Case Analysis Interview and rating scale, OCAIRS-S, version 3. Institutionen för Nervsystem och Rörelseorgan Hälsouniversitetet Linköping 1998. Översättning och bearbetning från Kaplan K L, Kielhofner G. Occupational Case analysis Interview and rating scale. 8. Hedrenius H, Henriksson C. A Model of Human Occupation. FoU-rapport nr 5 1991. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Nacka, 1991. Översättning av kapitel 1-2 samt översättning och sammanfattning av kapitel 4 från Kielhofner G. A Model of Human Occupation. 9. ASSESSMENT OF MOTOR AND PROCESS SKILLS. Third Edition. Copyright O 1999 by Anne G. Fisher. ISBN 0-9645127-3-4 9

BILAGA Frågeformulär Markera svaren på skalan 1 6, där ett är lägst och sex är högst. Har bedömningen bidragit till: - Att tydliggöra patientens syn på sin livssituation 1 2 3 4 5 6 Kommentar: - Att tydliggöra patientens totala aktivitetsförmåga 1 2 3 4 5 6 Kommentar: - Ställningstagande till sjukskrivning 1 2 3 4 5 6 Kommentar:

FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, 541 30 Skövde Tfn: 0500-47 85 94, Fax: 0500-47 85 98