Verksamhetens beslutsunderlag (VBU) för sopsaltning

Kent Nyman E-post: kent.nyman@vasteras.se Kopia till I Brisby, S Johansson TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2016-07-06 Dnr: 2016/351-TN-314 Tekniska nämnden Verksamhetens beslutsunderlag (VBU) för sopsaltning Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att godkänna verksamhetens beslutsunderlag för treårigt test med sopsaltning i Västerås 2016/2017-2018/2019. Ärendebeskrivning Tekniska nämnden beslutade 2016-05-17 att ge tekniska kontoret i uppdrag att planera och genomföra ett treårigt test med sopsaltning av gång- och cykelbanor. Verksamhetens beslutsunderlag (VBU) för det treåriga testet beskriver utgångspunkter, syfte, mål och uppföljning av det treåriga testet som inleds vintersäsongen 2016/2017. Hans Näslund Direktör Kent Nyman Enhetschef

1 (8) sdatum Verksamhetens beslutsunderlag (VBU) lilla versionen Projektnamn Treårigt test med sopsaltning i Västerås 2016/17-2018/19 Ytterst projektbeställare (YPB) Hans Näslund Aktuell beslutspunkt BP 1 Delegerad projektbeställare (DPB) Kent Nyman Författare/Projektledare Isa Brisby Fastställd, datum 2016-08-23 Tidigare beslutade ändringar: Datum Ändring Ändrad av Bilagor till Verksamhetens beslutsunderlag: Nr Beteckning Identitet 1 2 3

2 (8) sdatum 1. Verksamhetens utgångspunkter och prioritet (koppling till vision/strategier/processer/planer samt motiv och bakgrund) Många städer gör nu satsningar för att andelen resor som sker till fots och med cykel ska öka, så även Västerås. I stadens Trafikplan 2026, strategi 6 enkelt att gå och cykla, klargörs det att: Vintercykling uppmuntras genom att huvudcykelstråken hålls snöfria. Hela gång- och cykelvägnätet ges hög prioritet vid snöröjning och halkbekämpning. Drift och underhåll organiseras så att gående och cyklister känner sig gynnade året runt. Det finns en stor potential att få fler att gå och cykla under vinterhalvåret. Därför är det viktigt med en bra vinterväghållning och för trafikanternas säkerhet är det viktigt att säkerställa en tillfredställande friktion på gång- och cykelbanorna. Trafikverkets nationella statistik visar att personskador till följd av halkolyckor för gående och cyklister är ett omfattande samhällsproblem. Ett STRADA-uttag på rapporterade cykelolyckor i Västerås tätort under en vintersäsong (oktober 2014 och april 2015) visar totalt 87 cykelolyckor varav 38 av dessa är rapporterade att orsaken till olyckan var på grund av drift- och underhåll såsom ishalka, grus och hala löv. En alternativ vinterväghållningsmetod som har växt kraftigt de senaste åren är s.k. sopsaltning vilket innebär att en sopvals röjer bort snön och halkan bekämpas med saltlösning eller befuktad salt. Många städer i Sverige har sedan flera år tillbaka använt sig av metoden med goda resultat som t.ex. färre gång- och cykelolyckor och ett ökat vintercyklande. Fördelarna med sopsaltning är många och väldigt betydelsefulla. Tekniska kontoret bedömer att fördelarna väger tyngre än de nackdelar som finns. Den största fördelen med sopsaltning är färre cykelolyckor och den största nackdelen är den ökade kostnaden, samtidigt som den samhällskostnad som finns idag pga. vård kommer att minska. I enlighet med beslut i tekniska nämnden 2016-05-17 så ska tekniska kontoret förbereda och genomföra ett test med sopsaltning på tre utvalda slingor under tre vintersäsonger. Upplägget för testet ska vara så att kostnaden inryms i den ordinarie vinterväghållningsbudgeten givet en normalvinter. 2. Syfte Syftet med försöket är att få en fungerande vinterväghållning på de utvalda slingorna där standardnivån höjs så att friktion och framkomlighet är hög under de tider då flest fotgängare och cyklister är i rörelse. Den ökade standardnivån syftar i sin tur till att: Öka antalet vintercyklister. Minska antalet skadade fotgängare i olyckor som sker pga. halka. Minska antalet skadade cyklister i olyckor som sker pga. halka.

3 (8) sdatum Ansvar Tekniska kontoret ansvarar för planering, beställning och uppföljning av sopsaltningen. Uppdraget kommer att utföras av stadens avtalade driftentreprenörer, dvs. Peab på västra delen av Västerås och Västmanlands fastighetsskötsel (VFS) på centrala och östra delar av staden. 3. Övergripande mål Resandet i Västerås kommer att öka under de kommande femton åren. Det övergripande målet för trafiken i Västerås, i enlighet med Trafikplan 2026, är att de tillkommande resorna i mellan år 2011 och 2026 ska ske med gång, cykel och kollektivtrafik. Mängden biltrafik ska hållas på 2011-års nivå. För att målet ska kunna uppnås samtidigt som fler och fler flyttar till Västerås, måste resandet med bil per person minska. 4. Effektmål Nr Beskrivning med mätbarhet Riktning Tidpunkt Prioritet E1 E2 E3 E4 Antalet fotgängare som skadas i halkolyckor längs testslingorna ska minska under testperioden. Antalet cyklister som skadas i halkolyckor längs testslingorna ska minska under testperioden. Antal fotgängare längs testslingorna ska öka under sopsaltningsperioden. Antal cyklister längs testslingorna ska öka under sopsaltningsperioden. Målen behöver sättas in i ett sammanhang för att uppföljningen ska bli bra. Externt 1 Externt 1 Externt 2 Externt 2 Vad gäller trafiksäkerhet så är det mycket slumpen som avgör exakt vart en olycka sker. Det är inte möjligt att statistiskt säkerställa en ökning eller minskning av olyckor med ett sådant litet underlag som testet kommer att utgöra. Likväl är det viktigt att ha ett mål om minskat antal skadade fotgängare och cyklister då syftet med metoden är att få ett halkfritt underlag med bra friktion. De olyckor som sker under testperioden ska följas upp för att se om det finns brister som kan korrigeras via åtgärder i den fysiska miljön alternativt hur sopsaltningen genomförs.

4 (8) sdatum Det är också angeläget att få fler att gå och cykla under vinterperioden. De aktuella sträckorna har inga nollmätningar avseende antal fotgängare och cyklister. Mätningar kommer att ske under testperioden. I utvärderingen behöver hänsyn tas till faktorer som väderlek och temperatur. 5. Övergripande produktmål (beskrivning av det som ska tas fram) Nr Beskrivning Referens P1 VBU för sopsaltning i Västerås 2016/17-2018/19 ska antas av TN 23 augusti 2016. P2 Testet klart att driftsättas 15 oktober 2016. P3 Halkfria testslingor. P4 Uppföljning och utvärdering efter varje vintersäsong. 6. Övriga förutsättningar (särskilda krav, avgränsningar, målgrupp, risker) Särskilda krav Eftersom det är en testverksamhet inom ett område där staden saknar erfarenhet sedan tidigare så kommer det att krävas en fungerande organisation med ett brett samarbete mellan staden som beställare och de avtalade driftentreprenörerna. Information och dialog med användarna av testslingorna är viktiga delar av testet där bl.a. stadens cykelråd är en viktig part. Avgränsningar De föreslagna sopsaltstråken utgörs av tre slingor omfattandes ca 24 kilometer. Centrumstråket: Via Kristiansborgsallén, Bergslagsvägen, Gc längs Norrleden, Vasagatan fram till Norra Ringvägen.

5 (8) sdatum Östra stråket: Via Stockholmsvägen, Österleden, Tråddragargatan, Malmabergsgatan, Pilgatan, Östra Ringvägen fram till Kristiansborgsallén. Västra stråket: Via Köpingsvägen, Järnbruksgatan, Smältverksgatan, genom Bäckby centrum, Puddelugnsgatan, Fredriksbergsgatan, Råbyleden Målgrupp Fotgängare och cyklister i Västerås. Risker Brister i utformning och beläggning som kan påverka sopsaltningens resultat på ett negativt sätt är dyra att åtgärda vilket kan innebära att de inte inryms i ordinarie budget. Att utkallning av sopsaltpådrag sker för sällan med syfte att hålla nere kostnaden. Metoden är ny för beställare och entreprenörer vilket kan innebära inkörningsproblem.

6 (8) sdatum Att halkolyckor sker pga. brister i driften eller i utformning vilket kan ge dålig publicitet vilket kan innebära att färre vågar sig ut på teststräckorna. Uppföljning Effektmålen E1 och E2 kommer att följas upp genom analys av trafikolycksstatistik som tas ut från STRADA efter varje vintersäsong som testet pågår. Historiska jämförelsedata har tagits ut för vintersäsongerna 2013/2014, 2014/2015 samt 2015/2016. Stråk och skadeföljd Västra Centrum Östra Totalt Säsong Lindrig Måttlig Lindrig Måttlig Lindrig Måttlig Allvarlig Lindrig Måttlig Allvarlig Totalt 2013/2014 2 2 0 0 4 2 1 6 4 1 11 2014/2015 2 3 2 4 2 3 0 6 10 0 16 2015/2016 3 3 4 2 1 0 0 8 5 0 13 Totalt 7 8 6 6 7 5 1 20 19 1 40 15 12 13 40 Effektmålen E3 och E4 kommer att följas upp genom analys av trafikmätningsdata från 12 utvalda platser längs slingorna samt en referenspunkt som mäts under två veckor varje vintersäsong som testet pågår. Trafikmätningarna sker samma veckor varje säsong och under mätningarna så dokumenteras även väderstatistik från vinterdagboken. En jämförelse av fotgängarflöden och cykelflöden mellan sopsaltslingorna och traditionell vinterväghållning kommer även att ske med hjälp av stadens digitala räkningspunkter. Funktion och leverans följs upp genom byggmöten med entreprenörerna samt genom stickprovskontroller. Under testperioden så kan andra metoder för uppföljning bli aktuella, bl.a. så ska möjligheten att få inrapportering från ett antal fotgängare och cyklister som frekvent använder de utvalda slingorna undersökas. Projektorganisation Beställare: Projektledare: Vinterdriftansvarig: Utredning och samordning: Infrastruktur: Vinterberedskapsgrupp: Kommunikation: Entreprenörer: Kent Nyman Isa Brisby Sandra Johansson Isa Brisby och Sandra Johansson Roy Westerlund, Emma Wegrell, Sandra Johansson och Jarro Patcha. Sandra Johansson, Roy Westerlund, Emma Wegrell och Marie Joelsson Ulf Palm och Jenny Bergström Peab (Väster) och VFS (Öster och Centrum)

7 (8) sdatum 7. Bedömd tid och budget Bedömd total budget 3 år 3 600 000 kr Ram/maxbudget/år 1 200 000 kr Kostnader uppdelat på olika områden. Bedömd tidsplan, start och slut 2016-10-15 2019-04-15 Tid (mån) 1. Projektledning, samordning och utredning. Timmar för utredning och förberedelser inför testet ingår i ordinarie tjänstemannatid. Innebär 0 kr för det treåriga testet. 2. Infrastrukturåtgärder. Åtgärdskostnad för beläggningsunderhåll, potthålslagning, kantskärning, flytt av trafiksignalstolpar mm. Dessa åtgärder hade ändå behövts genomföras men kommer att prioriteras upp på de utvalda slingorna och finansieras under respektive ordinarie budgetpost. Innebär 0 kr för det treåriga testet. 3. Marknadsföring. Tekniska kontorets kommunikationsstrateg marknadsför testet i massmedia och i stadens sociala medier vilket ingår i ordinarie tjänstemannatid. Innebär 0 kr för det treåriga testet. 4. Vinterberedskap och utkallning. Timmar för vinterberedskap och utkallning av sopsaltpådrag ingår i ordinarie tjänstemannatid. Innebär 0 kr för det treåriga testet. 5. Sopsaltning. Kostnaden för sopsaltningen har räknats ut som en schablon med Stockholm stads kostnad som grund. Inom ramen för testet kommer förhandling att ske med Västerås stads avtalade entreprenörer vilket kommer att ge nya riktpriser. Bedömd kostnad är max 1,2 mnkr per säsong givet en normalvinter. 6. Uppföljning och utvärdering. Timmar för uttag och analys av STRADA-data ingår i ordinarie tjänstemannatid. Trafikmätningarna kommer att ingå grundbeställningen för trafikdata i samband med att ett nytt ramavtal för trafikmätningar upphandlas under hösten 2016. Innebär 0 kr för det treåriga testet. 7. Övriga kostnader: Inga övriga tillkommande kostnader som behöver bäras av det treåriga testet har identifierats. Sammanfattningsvis kan sägas att det treåriga testet är förenat med flera kostnadsposter men det är enbart själva sopsaltningen som är att betrakta som tillkommande för just detta uppdrag.

8 (8) sdatum 8. Önskad tidpunkt för beslutspunkter BP 1 2016-05-17 BP 2 2016-08-23 BP 3 BP 4 BP 5 Tekniska nämnden beslutar om genomförande av treårigt test. Tekniska nämnden godkänner detta VBU.