Årsredovisning 2009
T i t e l : Årsredovisning 2009 U t g i v a r e : Boverket februari 2010 Uppl aga: 1 A n t a l e x : 200 ex T r y c k : Boverket internt G r a f i s k f o r m : Infab AB T r y c k : ISBN 978-91-86342-85-2 P D F : ISBN 978-91-86342-86-9 D i a r i e n u m m e r : 4704-452/2010 O m s l a g s f o t o : Lars Forsstedt F o t o : Thomas Adolfsén, Eddie Andersson, Kenneth Bengtsson, Per Eriksson, Fancy, Linda Gavin, Ellinor Hall, Madeleine Hjortsberg, Image Source, Joakim Johansson, Leif Johansson, Johnér Bildbyrå, Søren Larsen, Susanne Lindholm, Britt-Louise Morell, Werner Nystrand, Jeppe Wikström, White Arkitekter Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona T e l e f o n : 0455-35 30 50 F a x : 0455-819 27 E - p o s t : publikationsservice@boverket.se W e b b p l a t s : www.boverket.se Årsredovisningen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se Årsredovisningen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett m.m. Boverket 2010
Innehåll Gd har ordet...2 Vision, verksamhetsidé och värdegrund...4 Året som gått...6 Resultatredovisning Introduktion och läsanvisning...13 1. Samhällsplanering och bebyggelseutveckling...15 2. Byggande och förvaltning...27 3. Boendefrågor...35 4. Statliga stöd och bidrag...39 5. Myndighetsövergripande...61 Regeringsuppdrag Samhället är vi och våra mötesplatser. Boverkets arbete handlar om att Avslutade och pågående enligt 2009 års regleringsbrev...85 Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev...88 Under året tillkommande uppdrag med redovisning under 2009...89 skapa och upprätthålla en god livsmiljö förutsättningen för goda möten mellan människor. Finansiell redovisning Resultaträkning...91 Balansräkning...92 Anslagsredovisning...93 Tilläggsupplysningar och noter...96 Väsentliga uppgifter...102 Bilagor Bilaga 1. Utgivna publikationer 2009...104 Bilaga 2. Besvarade remisser...106 Bilaga 3. Boverkets medverkan i EU-grupper, nordiska grupper och övriga internationella grupper... 110
g d h ar o r d et Gd har ordet En myndighet i förändring Ett omfattande utvecklingsarbete inleddes vid Boverket pelvis byggbranschen. De välbesökta rådslagen om 2008. Arbetet bedrivs inom ramen för verksamhetspla- byggregler och boendeplanering är viktiga både för att neringen och mot bakgrund av den statliga utredning öka förståelsen för myndighetens uppdrag och för dia- som presenterades i maj 2009. logen kring arbetet. Utvecklingsarbetet sker i dialog, där alla medarbetare bereds tillfälle att delta aktivt. Under hösten har grup- pågått runt om i landet, riktade till ägare av lokaler och per av frivilliga diskuterat strategier för styrning, priori- allmänna platser. Boverkets föreskrifter är en grund för tering och kompetensförsörjning. En obligatorisk för- arbetet och regeringens mål är ett samhälle med bättre valtningsutbildning har genomförts för samtliga tillgänglighet år 2010 för medborgare med funktions - medarbetare. hinder. Myndigheten ska bedriva en medborgarorienterad 2 Seminarier om enkelt avhjälpta hinder har under året Ett tillgängligt samhälle var även tema för seminarie- och användartillvänd verksamhet. Därför utvecklar serien Alla har rätt att känna sig trygga, som Boverket Boverket strategier för bland annat e-förvaltning, upp- och länsstyrelserna arrangerade våren 2009. Inom den- sikt med tillsynsansvar och kvalitetssäkring. Vidare na satsning har myndigheten fördelat medel till kom- kommer en ny struktur, som bygger på ett process muner och andra aktörer för att integrera ett jämställd- orienterat arbetssätt, att införas under 2010. hetsperspektiv i den fysiska planeringen. Nya mötesplatser Ökad medborgarservice Ett hållbart samhällsbyggande kräver samarbete med Utvecklingsarbetet handlar också om befintliga infor- intressenter och utveckling av nya dialogformer. Bover- mationskanaler. I april presenterade Boverket en för- ket utökar och fördjupar därför samverkan med exem- nyad webbplats med fler tjänster och förbättrat gräns-
g d h ar o r d et snitt. I samarbete med Konsumentverket lanserades EU. Under det svenska ordförandeskapet har myndig- webbportalen omboende.se, med information och ett heten bistått regeringen med expertstöd och medverkat användarforum om allt som rör boende. vid högnivåkonferensen i Stockholm om hållbar Radonguiden är en annan av Boverkets webbaserade tjänster. Via webbsidan kan besökaren göra bidragsan- stadsutveckling. För att summera 2009 kan konstateras att måluppfyl- sökan direkt eller ladda ner blanketter. Myndigheten lelsen har varit god och ekonomiska ramar har hållits. har även startat pbldirekt.se, en webbplats som stöd för Resultat av förändringsarbetet har börjat synas i form tillämpning av plan- och bygglagen. Tjänsten är en del av ökad effektivitet, leveranssäkerhet och förbättrad i en stor kompetenssatsning som Boverket driver till- dialog. Det är ett intensivt och stimulerande arbete un- sammans med länsstyrelserna. Under året har aktivi der året som skapat dessa konturer av en förnyad myn- teter behandlat hur nationella mål och strategier ska dighet, en bild som kommer att konkretiseras ytterli- föras vidare till länsstyrelser och kommuner. gare under 2010. God miljö och hållbar stadsutveckling Janna Valik Till Boverkets större arbeten som slutfördes under 2009 generaldirektör hör rapporten Så mår våra hus. Ett stort antal besiktningar och enkäter har genomförts i landet, gällande bland annat energianvändning, inomhusmiljö och hur de boende upplever sin hälsa. Även internationellt bedriver Boverket ett kontinuerligt samarbete och kunskapsutbyte, framför allt inom 3
visi o n, ver k sam h etsi d é o c h v ä r d egru n d Vision, verksamhetsidé och värdegrund Myndighet för samhällsbyggande i världsklass. Så lyder ändring är möjlig. Eftersom samhället förändras, Boverkets nya vision, som beslutades i april 2009. För att måste Boverket ständigt arbeta med att utveckla sina nå visionen måste Boverket utgå från en gemensam arbetssätt. värde g rund och visa respekt och öppenhet i det dagliga I Boverkets verksamhetsidé ligger att leda utveckling- arbetet. Det handlar om engagemang i vad som händer en med kunskap. Att verka för hållbarhet innebär ett i omvärlden, men också om kommunikationen på den brett arbete med människors livsvillkor, nationellt och egna arbetsplatsen. För att visionen ska bli verklighet internationellt. Allt arbete ska ske ur ett medborgar- behövs också en grundläggande övertygelse om att för- perspektiv. Vision Myndighet för samhällsbyggande i världsklass. En myndighet som har: auktoritet i kärnverksamheten 4 ett proaktivt förhållningssätt och som arbetar: medborgarorienterat rättssäkert effektivt användartillvänt.
visi o n, ver k sam h etsi d é o c h v ä r d egru n d Boverkets verksamhetsidé och värdegrund är hjälpmedel i arbetet med att nå visionen. Verksamhetsidé Värdegrund Vi leder med kunskap. Vi samverkar nationellt och före och för dialog. internationellt. Vi arbetar för en hållbar livsstil. Vi är kompetenta, steget Vi visar respekt, öppenhet och engagemang. 5
året s o m gått År e t s o m g å t t 2009 var ett händelserikt år. Ett utvecklingsarbete har bedrivits inom ramen för verksamhetsplaneringen och integrerats med det löpande arbetet. I maj presenterade regeringens utredare sitt betänkande Myndighet för hållbart samhällsbyggande en granskning av Boverket, som utgör underlag för regeringens fördjupade prövning av myndigheten. Förändringsarbetet vid Boverket har ett värdefullt stöd i den analys och de förslag som ges i utredningen. Boverkets arbete spänner över ett brett fält och syftet är att bidra till en god livsmiljö för alla medborgare. Bland annat betyder detta att våra bostäder och arbetsplatser ska planeras och byggas så att de är säkra och energieffektiva och att miljön runt omkring är sund och människovänlig. Medborgarperspektiv, miljöperspektiv och hållbar stadsutveckling är tre centrala teman som kan belysas med exempel från Boverkets arbete har stor betydelse för medborgarnas vardagsliv, både direkt och indirekt. För att myndig hetens åtgärder och krav ska upplevas som relevanta och legitima krävs ett tydligt medborgar- och brukar perspektiv. Om boende I början av år 2009 lanserades webbplatsen omboende.se, som är ett samarbete mellan Boverket och Konsumentverket. Den riktar sig till alla som bor och ger lättillgänglig information som är fri från kommersiella intressen. På webbplatsen finns neutral information inom huvudämnena leta, hyra, köpa, bygga, äga, sälja och flytta. Det finns dessutom ett användarforum på webbsidan där besökare kan diskutera med varandra. Enkelt avhjälpta hinder Publika lokaler och allmänna platser ska enligt planoch bygglagstiftningen och Boverkets föreskrifter, göras mer tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det gäller till exempel butiker, restauranger, teatrar, parker och lekplatser. Regeringen har satt som ett mål att åtgärderna ska vara genomförda senast vid utgången av 2010. Under 2009 och 2010 anordnar myndigheten sexton Boverkets arbete under det gångna året och som seminarier med cirka tusen deltagare runt om i landet. också kommer att vara vägledande i det fortsatta Målgrupp är de som har skyldigheten att avhjälpa hin- utvecklingsarbetet. 6 Medborgarperspektivet dren direkt, det vill säga de som äger publika lokaler eller allmänna platser.
året s o m gått 19 m a r s Årets första byggprognos släpps 9 September Så mår våra hus lämnas till regeringen 4 N ov e m b e r Rådslag med byggbranschen 2 April Ny webbplats 15 D e c e m b e r Energideklarationer en första utvärdering 1 O k to b e r Vägledning om strandskydd Studenternas boende Marknadskontroll av byggprodukter Student söker bostad är en av de rapporter Boverket läm- Boverket är ansvarig myndighet för marknadskontroll nade till regeringen under året. Flera av de stora lärosä- av byggprodukter. Myndighetens främsta uppgift inom tena är belägna i storstadsområden och tillväxtregioner området är att stödja den inre marknaden för byggpro- som har haft brist på bostäder under större delen av dukter inom EU, enligt Byggproduktdirektivet, så att fri 2000-talet. Den ökade tillströmningen av studenter till konkurrens upprätthålls och att byggprodukterna upp- dessa orter innebär att bristen på bostäder ökar. Samti- fyller de egenskaper som finns deklarerade för dem. digt har byggandet av studentbostäder sjunkit till en A rbetet omfattar dels en proaktiv, förebyggande, mark- mycket låg nivå. nadskontroll, där planerade projekt genomförs inom olika produktområden, dels en reaktiv marknadskon- Putsade enstegstätade träregelväggar I maj tog Boverket ställning mot konstruktionen med troll, baserad på anmälningar och tips. I större projekt kartläggs produktområdet vad gäller putsade enstegstätade träregelväggar. Väggkonstruktio- aktörer och produkter. Baserat på detta urval köps det nen är felaktig och uppfyller inte de krav som samhället in ett representativt urval av produkter som granskas ställer på byggnaders fuktsäkerhet. Därför uppmanar och provas mot deklarerade egenskaper i CE-märkning Boverket fastighetsägare att låta undersöka hus med och eventuella andra kriterier. Boverket har under år denna typ av väggkonstruktion. Flera skadefall visar att 2009 arbetat med 27 marknadskontrollärenden och ett det är svårt att hindra regnvatten att tränga in i väggen flertal nya stora projekt har inletts inom bland annat och att det räcker med mycket små hål och glipor för att produktområdena taktäckningsmaterial, ved- och pel- det ska ske. Bostäder med putsade enstegstätade regel- letskaminer, plastmaterial (plaströr) i kontakt med väggar produceras i viss omfattning fortfarande. Det är dricksvatten samt konstruktionsbultar. byggherren som har ansvaret om en felaktig konstruktion används. Ett sätt att verifiera en byggnadsdels fuktsäkerhet en- Vidare ingår det i Boverkets uppgifter att delta i samarbete på EU-, nationell och nordisk nivå samt att informera och hålla kontakt med bransch och marknad. ligt funktionskraven i Boverkets byggregler är att använda beprövade lösningar. Den putsade enstegstätade regelväggen är ingen beprövad lösning, enligt Boverkets uppfattning. 7
året s o m gått Boverkets webbplats utvecklas kommuner och projekt. Under året har ett stort antal I början av april kunde Boverket erbjuda en ny webbplats regionala seminarier genomförts i syfte att sprida med enklare navigering, fler tjänster och bättre sökfunk- kunskap och nå kommuner, förvaltare och andra tioner. Den största förändringen är att www.boverket.se nyckelaktörer. nu har en startsida med fokus på nyheter och tjänster. I dag har webbplatsen cirka 75 000 besök i månaden. Boverket har också fördelat och betalat ut medel för att länsstyrelserna ska kunna ge stöd till kommunala Att utveckla webbplatsen är ett viktigt steg i Boverkets insatser och andra projekt för att integrera ett jäm- strategi för att öka antalet besökare och utveckla myn- ställdhetsperspektiv i det operativa arbetet. dighetens e-förvaltning. I april övergick Boverket till att sprida information från webbplatsen via så kallade RSS-flöden. Med hjälp Miljöperspektivet av dessa kan man enkelt och snabbt bevaka nyheter, Boverket arbetar från detaljnivå, från exempelvis kon- pressmeddelanden och annan information från Bover- troll av byggmaterial, till internationella planeringsfrå- kets webbplats. gor som omfattar geografiskt stora områden. Miljöperspektivet måste beaktas hela vägen för att arbetet ska Information om radon leda till ett hållbart samhälle. Under 2009 har informationskampanjen om radon fortsatt i samarbete med länsstyrelser och kommuner. Energideklarationerna Målet är att öka kunskapen om radonets hälsofarlighet så fungerar systemet och informera om det stöd som finns för att genomföra Boverket fick ett särskilt regeringsuppdrag att göra en radonsanering. Husägare kan också på Boverkets uppföljning av energideklarationer, främst sett ur ett www.radonguiden.se få information, förslag till åt fastighetsägarperspektiv. Rapporten överlämnades den gärder, ladda ner broschyrer och ansöka elektroniskt 15 december. Då det ännu är för tidigt att bedöma syste- om radonbidrag. mets effekter har denna utvärdering inriktats på systemet och på de aktörer som styrmedlet förväntas påver- En trygg och jämställd miljö ka, så som ägare och brukare av byggnader. I rapporten Ett exempel på hur medborgarperspektivet och hållbar lämnas förslag till vidare analyser och konsekvensut- stadsutveckling hör samman är det projekt som pågått redningar samt förslag till mindre ändringar. under hela 2009 där Boverket lett, samordnat och i samverkan med länsstyrelserna stöttat ett konkret utveck- BETSI så mår våra hus lingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tät- År 2006 avsatte regeringen 50 miljoner kr för att ge svar ortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv. på frågor om byggnaders energianvändning, tekniska I samverkan med länsstyrelserna utvecklar myndigheten praktiska metoder baserade på erfarenheter från 8 status och inomhusmiljö och om förändringar sedan tidigare studier. Syftet med utredningen var att ge un-
året s o m gått derlag för att uppdatera befintliga delmål för energian- Främjande av vindkraft vändning, radon och funktionskontroll av ventilation Boverket har genomfört flera aktiviteter för att förmedla samt att föreslå nya mål för fukt, mögel och buller. Dess- kunskaper om vindkraft, bland annat om lagändringar utom skulle en inventering av taksäkerheten göras. Be- och vägledning vid planering. För att stödja främst den siktningar och mätningar utfördes i cirka 1 800 byggna- kommunala planeringen har regeringen avsatt 30 miljo- der i 30 kommuner under 2007 2008. ner kr under 2009 till planeringsinsatser för vindkraft. En enkät om bostadsmiljöns utformning besvarades Boverket ansvarar för att hantera stödet och ge vägled- för nära 6 000 bostäder. Drygt 9 500 vuxna besvarade en ning till kommunerna. Spridning av information om enkät om hälsobesvär och upplevelse av bostadsmiljön. stödet har gjorts kontinuerligt och i dag arbetar över 190 Barn och ungdomar fick förenklade enkäter. kommuner, länsstyrelser och kommunala och regionala Buller i flerbostadshus är den miljöstörning som berör flest människor inomhus. Fukt- och mögelskador är självstyrelseorgan med planeringsinsatser för utbyggd vindkraft. vanligt i småhus, särskilt i krypgrunder och på vindar. Undersökningen har gett ett unikt faktaunderlag som Klimatanpassning av planering och byggande kan läggas till grund för underhåll och förbättringar av I maj kom rapporten Bygg för morgondagens klimat. An- byggnadsbeståndet. passning av planering och byggande, som Boverket framställt på uppdrag av regeringen. Rapporten visar plan- Vägledning för strandskydd och bygglagstiftningens möjligheter och begränsningar Naturvårdsverket och Boverket har tillsammans tagit för att minimera negativa effekter av klimatförändring- fram boken Strandskydd en vägledning för planering ar som till exempel översvämningar, ras, skred och och prövning. Det är ett vägledningsmaterial för läns- erosion. Alla skeden i planprocessen och byggprocessen styrelsernas och kommunernas hantering av den nya från översiktplan till förvaltningsskede måste sam- strandskyddslagstiftningen som kom den 1 juli 2009. verka för att minska negativa effekter av klimatförändringar. Boverket betonar att regelverket om byggande Flygbuller och bostäder och planering successivt måste uppdateras så att klima- Boverket har tagit fram ett underlag för vägledning för taspekter finns med i alla de delar av plan- och bygglag- hur buller från flygtrafik ska behandlas vid planlägg- stiftningen där det är relevant. En effektiv beslutsprocess ning av bostäder invid flygplatser. I materialet behand- behöver skapas där ansvars- och finansieringsfrågor las hur hänsyn till bullret ska tas utifrån de riktvärden kan avgöras med hänsyn till både exploaterings- och som riksdagen behandlat. Boverkets allmänna råd bevarandebehov. beslutades i december 2009. 9
året s o m gått Hållbar stadsutveckling Delegationen för hållbara städer Boverket är representerat i Delegationen för hållbara Hållbar stadsutveckling kräver att beslut tas utifrån en städer, där arkitekter, planerare, teknikkonsulter, helhetssyn med en bra tvärsektoriell samordning och exportfrämjare med flera samlas. Under år 2009 har ett aktivt deltagande av många olika grupper i samhäl- begreppet hållbar stadsutveckling tagit konkret form let. Boverket stöder öppna beslutsprocesser som enga- genom Delegationens arbete, där bland annat exempel gerar medborgarna. på hållbarhetstänkande stimuleras. PBL-kompetens 132,5 miljoner kr. Stöd har beviljats för 14 projekt till en summa av Den omfattande kompetenssatsningen i samverkan med länsstyrelserna för bättre PBL-tillämpning inom staten Omvandling i Malmfälten har fortsatt under år 2009. Seminarier, workshops och en I Malmfälten har gruvdriften lett till behov av en om webbplats är ingredienser som ingår i det recept som fattande samhällsomvandling. I december redovisade Boverket i samverkan med länsstyrelserna använder för Boverket uppdraget att följa och stödja utvecklingen att höja kompetensen angående plan- och bygglagen, PBL. avseende fysisk planering och byggande i området. Under 2009 har aktiviteterna inriktats på sambanden Uppdraget har utförts i samråd med Länsstyrelsen mellan den nationella nivån och länsstyrelserna. i Norrbottens län och Riksantikvarieämbetet. Under Sveriges Kommuner och Landsting är en viktig sam arbetet har kontakt tagits med de berörda kommuner- arbetspartner vid genomförandet. na, LKAB samt ett flertal olika myndigheter. En webbplats, www.pbldirekt.se, har startats för alla Enligt Boverket måste den självklara utgångspunkten som ingår i kompetensutvecklingen. Den innehåller vara att åstadkomma långsiktigt attraktiva samhällen. utbildningsmaterial och information och ska bidra till För detta fordras ändamålsenliga strukturer, kvalitet erfarenhetsutbytet mellan deltagarna i satsningen. i det som byggs och en fungerande arbetsmarknad, men Webbplatsen är i drift under hela treårsperioden som även ett tillvarataget kulturarv. En hållbar planering projektet pågår. krävs för att nå ett gott slutresultat. EU-samarbetet konsekvenserna av ett exploateringsföretag kan det fin- I EU-samarbetet har Boverket deltagit i kommittéer och nas behov av att se över minerallagen. Åtgärder behöver expertgrupper inom bland annat byggfrågor, bostads- vidtas för att få en bättre regelefterlevnad när det gäller frågor, hållbar stadsutveckling och europeisk regional hanteringen av kulturmiljövärdena. För att i ett tidigt skede kunna klarlägga de långsiktiga utveckling. Under det svenska ordförandeskapet har Boverket föra den pågående samhällsomvandlingen är att kom- haft i uppdrag att bistå regeringen i frågor inom myn- munerna har tillgång till den kompetens som behövs. dighetens ansvarsområde. Expertstöd angående en ny byggproduktförordning har lämnats till Miljödepartementet. Boverket har också lämnat informationsmaterial till ministermöten och medverkat vid högnivåkonferensen i Stockholm om hållbar stadsutveckling. 10 En förutsättning för att på ett välordnat sätt genom-
året s o m gått Prognos för bostadsbyggandet Bygga-bo-dialogen I oktober presenterade Boverket sin nya byggprognos. Den 30 november lämnades den sista årsrapporten för I denna beräknas bland annat hur många hyresrätter, Bygga-bo-dialogen till regeringen. Sammanlagt har bostadsrätter respektive småhus som kommer att byggas 43 företag och kommuner samt regeringen varit aktörer. under kommande år och förändringar mot tidigare år. I årets redovisning finns en presentation av det arbete Det analyseras också hur olika faktorer såsom kostnader som bedrivits i dialogen, med fokus på Det goda sam och efterfrågan kan komma att påverka byggandet. talet, goda exempel, miljöklassningssystem och kompe- Antalet påbörjade bostäder under 2009 var det lägsta tensutvecklingsprogram. Årsrapporten innehåller även på tio år, men efterfrågan på nya småhus och bostads- det slutliga utlåtandet från den oberoende utvärderare rätter har ökat kraftigt och bostadsbyggandet förväntas som följt dialogen under tre år. öka med 25 procent under 2010. Boverket bedömer att I den samlade slutbedömningen konstateras att byggandet av hyresrätter kan ha svårare att lyfta om Bygga-bo-dialogen framstår som ett klart lönsamt inte kostnaderna sänks betydligt. 2009 påbörjades cirka samhällsekonomiskt projekt. Dialogen bedöms också 16 500 bostäder. Den ökade efterfrågan på bostäder får ha bidragit till en hållbar utveckling. Delar av det ar- genomslag i byggandet 2010, då 20 500 bostäder beräk- bete som bedrivits lever vidare genom bland annat nas påbörjas. Boverket och Delegationen för hållbara städer. Det undersöks också hur de aktörer som vill fortsätta verksam- Rådslag om Boverkets råd om ändring av heten kan göra det efter 2009. byggnad (BÄR) I november anordnade Boverket en sammankomst an- Nya brandregler gående föreskrifter vid ändring av byggnad. Drygt 100 Många vittnar om att brandskyddet är dåligt på flera deltagare tog chansen att diskutera och dela med sig av håll i landet. Flera dödsolyckor skulle kunna förhindras sina förslag och synpunkter. Syftet med detta nya ar- med hjälp av sprinklers och i Boverkets nya regler blir betssätt är att ta fram regler som är enkla, tydliga och sprinklers ett krav i nybyggda sjukhus, äldreboenden användarvänliga. Bland deltagarna fanns representan- och andra typer av vårdboenden. Ett annat krav blir ter från byggföretag, branschorganisationer, kommu- brandvarnare kopplade till elnätet i nya byggnader. ner, länsstyrelser, fastighetsbolag, med flera. Boverket arbetar intensivt med en revidering av brandskyddsreglerna. I synnerhet är kvalitetssäkrings- Rådslag om kommunernas boendeplanering arbetet omfattande. De nya brandskyddsreglerna ska I december arrangerade Boverket ett rådslag för myn- också harmoniseras med vad som sker i EU på området. digheter, intresseorganisationer, kommuner och bygg- Förslaget till förändrade brandskyddsregler förväntas bransch. Vid sammankomsten diskuterades kommu- gå ut på remiss sommaren 2010 och tidigast hösten 2011 nernas boendeplanering och hur denna kan stödjas. beräknas reglerna kunna träda i kraft. 11
12
resu ltatre d o vis n i n g i n tr o d u k ti o n o c h l ä sa n vis n i n g Resultatredovisning Introduktion och läsanvisning Boverkets årsredovisning avslutar uppföljningen av årets verksamhet och utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Den är också en utgångspunkt för bedömning och formulering av framtida strategiska frågor. Årsredovisningen är i huvudsak ett instrument för återrapportering till vår uppdragsgivare. Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. I Boverkets regleringsbrev för 2009 finns ett antal återrapporteringskrav beträffande effekter på samhällsnivå som ska eller kan redovisas utanför års redovisningen vid angivna tidpunkter. Dessa återrapporteringskrav redovisas i särskilda rapporter. Det innebär att prestationer och prestationsnära effekter sådana effekter som kan antas uppstå som en direkt följd av Boverkets prestation huvudsakligen redovisas i årsredovisningen, medan effekter på samhällsnivå huvudsakligen redovisas i dessa rapporter. Fem områden beskriver verksamheten Från och med 2009 ska resultatredovisningen lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. Boverket har valt följande indelning för sin resultatredovisning 2009: Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Byggande och förvaltning Boendefrågor Statliga stöd och bidrag Myndighetsövergripande. Indelningen ansluter nära till den indelning av Boverkets huvudsakliga verksamhet i fyra områden som Utredningen om Boverket använde i sitt betänkande. Arbetet med vissa frågor bedrivs övergripande inom alla dessa områden, och återrapporteringen av detta arbete samlas under rubriken Myndighetsövergripande i resultat redovisningen. Det gäller bl.a. frågor om miljö, tillgänglighet och energi samt Boverkets arbete inom EU och internationellt. 13
S am h ä l l s p l a n eri n g o c h beb y gge l seutve c k l i n g 1 Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Boverket ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Inom myndighetens ansvarsområde ligger också fysisk planering, byggnader och hushållning med mark och vatten inom samtliga miljökvalitetsmål. Den fysiska samhällsplaneringen styrs av plan- och bygglagen och miljöbalken. I planeringsprocessen ska olika samhällsintressen vägas mot varandra och mot enskilda intressen i en öppen och demokratisk process. Boverket bevakar bland annat hur lagstiftningen för planering och byggande tillämpas och styr vid behov även tillämpningen med föreskrifter och allmänna råd. 15
S am h ä l l s p l a n eri n g o c h beb y gge l seutve c k l i n g 1.1 Inledning Planeringsverktyg Boverket har arbetat med vägledningar och olika former Boverket har huvudansvaret för förvaltningen av Pilot- av råd och stöd för planering och plangenomförande. GIS, en standard för leverans och utbyte av digital pla- De olika regeringsuppdragen breddar kontakterna med neringsinformation. Boverket har fortsatt förvalta, ut- bland andra Naturvårdsverket, Arkitekturmuseet, veckla och ajourhålla PilotGIS-standarden i samverkan Formas och Riksantikvarieämbetet. Boverket har också med representanter för kommuner, länsstyrelser, cen- deltagit i olika aktiviteter inom den statliga sfären och trala verk m.fl. aktörer i den gemensamma förvaltnings- branschrelaterade grupper, exempelvis Lantmäteriets gruppen. Arbetet bedrivs enligt uppgjord förvaltnings- mark- och fastighetsråd, SGU:s råd för fysisk planering, plan. PilotGIS kommer att utvecklas och samordnas Vadstena Forums styrelse, Föreningen Svenska stads- med standard för översiktsplanering som tas fram inom kärnor och White arkitekters Think Tank. standardiseringsarbetet Fysisk planering. Under året Boverket har deltagit i Miljöprocessutredningen och fortsatt den samordnade kompetensutvecklingsinsatsen för en bättre tillämpning med länsstyrelserna och andra statliga myndigheter. Boverket har spritt erfarenheterna genom sin webb- stärka kunskapen om och användningen av PilotGIS. Projektet Planeringsportalen har syftat till att skapa en e-tjänst till stöd för samhällsplanering och samhällsbyggande för att förenkla åtkomsten till digital plane- plats, handböcker och småskrifter. Boverket har med- ringsinformation. Diskussioner pågår om den framtida verkat i seminarier och workshops. Översiktsplanfrågor, förvaltningsorganisationen. Projektet slutredovisades landskapsanalys och vindkraft har varit viktiga områ- till VINNOVA 18 maj 2009, Slutrapport för projektet den under året. Uppdragen spänner från Trygghet och Planeringsportalen, dnr 2339-4305/2005. jämställdhetsfrågor, över transporter till att knyta sam- Då levererades: man miljö- och kulturpolitik för en hållbar Version 1.0 av portalen, bestående av två delar: stadsutveckling. Boverket har också arbetat med planeringsverktyg för webbsidor på planerings portalen.se och en sökoch visningstjänst, där användaren bl.a. kan söka kommunerna där bl.a. defacto-standarden PilotGIS, efter geografisk information. Version 1.0 av Plane- Planeringsportalen, Vindtjänsten och stöd för översikt- ringsportalen är inriktad på översiktlig planering. lig kommunal och regional planering ingår. Avsikten är att successivt vidareutveckla portalen Kraven på Boverkets medverkan för ett långsiktigt hållbart transportsystem ökar och myndigheten har under året samverkat i ett antal grupper och besvarat remisser inom området. Vid konferensen Transport forum 2009 genomförde Boverket seminariet Spelpla- så att den kan användas för detaljplanering, lokaliseringsutredningar, m.m. Vindtjänsten, en e-tjänst för planering, lokalisering och tillstånds prövning av vindkraftverk. Ansvaret för vindtjänsten tas över av Energimyndigheten. nen för planeringen. Inom området transportsystem har En prototyp för en applikation för översiktlig kom- Boverket redovisat en rapport inom regeringsuppdraget munal och regional planering. Syftet är att skapa Cykelparkering i fysisk planering vid kollektivtrafiknoder. en e-tjänst för översiktlig planering, som kan fung- Samarbetsuppdrag för miljö- och kulturpolitik för en era som ett digitalt skiss papper, dialogverktyg hållbar utveckling och vägledning genom planerings processen. I september fick Boverket tillsammans med Arkitekturmuseet, Formas och Riksantikvarieämbetet ett samarbetsuppdrag om hållbar stadsutveckling. Syftet är bl.a. att främja sektorsöverskridande arbete och att knyta samman miljö- och kulturpolitik. Två möten har hållits. En gemensam projektplan beräknas vara färdig i början av 2010. 16 har olika informationsinsatser genomförts i syfte att
S am h ä l l s p l a n eri n g o c h beb y gge l seutve c k l i n g Projektet har också innehållit forskning och metoder för Resultatet och genomförandet beskrivs närmare i pro- användar medverkan. För att undersöka möjligheterna jektets slutrapport. Förutom slutrapporten har följande att vidareutveckla portalen också för detaljplanering rapporter, dnr 2339-4305/2005, upprättats: och stadsbyggande genomfördes en studie av det web- Forskningen i projektet Planeringsportalen baserade system som utvecklats i Stockholms stad. Vi- Förvaltningsorganisation för Planeringsportalen dare har projektet aktivt bidragit i arbetet med standar- Affärsmodell för Planeringsportalen disering av planeringsinformation, vilket bedrivits Portaler och webbapplikationer för stadsbyggande exempel från Stockholms stad. inom SIS/Stanli, (Swedish Standards Institute). 1.2 Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet för 2009 1.2.1 Fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling Må l e n l i g t r e g l e r i n g s b r e v Den fysiska samhällsplaneringen ska användas som ett verktyg för att stödja hållbar utveckling på lokal och regional nivå. Planläggningen och plangenomförandet ska präglas av effektivitet och rättsäkerhet. Samspelet mellan olika planeringsformer och mellan den kommunala planeringen och det regionala utvecklingsarbetet ska stärkas. Ojämn kunskap om riksintressen Boverket har under året följt införandet av miljökvali- Boverket har fortsatt att följa tillämpningen av riksin- tetsnormer men inte tagit fram några vidare analyser. tressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken. Boverket har Vad gäller miljökonsekvensbeskrivningar har Boverket deltagit i möten och samråd i samband med att sektors- varit representerat i Miljöprocessutredningen och där verk pekat ut nya områden. Vägledande diskussioner fört fram synpunkter, bl.a. har Boverket betonat vikten med länsstyrelser har förts rörande tillämpningen. Det av att tydliggöra förutsättningarna för plan-mkb. årliga mötet med centrala verk med ansvar för riks intressen har hållits i Karlskrona. I Miljöprocessutred- Översiktsplanering i ett regionalt perspektiv ningen har två representanter för Boverket deltagit som Arbetet med att löpande följa översiktsplaneringen och experter. utarbeta rutiner för uppföljning tillsammans med läns- Boverket kan åter konstatera att tillämpningen av styrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting har riksintressena inte utförs konsekvent och att kunskapen under året fördjupats. Boverket har genom möten och om hur de ska tillämpas är ojämn. Sedan Boverket pu- seminarier kunnat bidra till kunskapsutveckling och blicerade sin rapport 2005 har dock medvetenheten erfarenhetsöverföring mellan berörda aktörer. ökat bland framför allt sektorsverken. Kunskapen i kommunerna är dock fortfarande begränsad. I sin uppsikt över plan- och byggväsendet konstaterar Boverket att det regionala perspektivet fortfarande är relativt outvecklat i många översiktsplaner. Flera kom- Plan- och bygglagen (PBL) och muner har dock insett vikten av att se kommunens pla- miljöbalken (MB) nering i ett regionalt perspektiv och utveckla samverkan Boverket har under året följt frågan om PBL:s samord- med grannkommunerna för att kunna hantera viktiga ning med MB. I flera sammanhang har det påtalats till strategiska planeringsfrågor på ett långsiktigt hållbart Boverket att lagarna fungerar dåligt tillsammans och sätt. att en samordning är viktig. 17
S am h ä l l s p l a n eri n g o c h beb y gge l seutve c k l i n g Mellankommunalt samarbete sker inom en mängd oli- Överenskommelserna kommer att utgöra ett gemen- ka planeringsfrågor, vindkraftplanering och infrastruk- samt underlag för kommunernas fysiska planering. Öv- tur är vanligast. Andra kommuner samverkar om riga resultat av projektet är faktarapporter, seminarier, gemensamma planeringsunderlag, gemensamma över- riktlinjer/planeringsunderlag och gemensamma siktsplaner och strandskydd. I Stockholm samverkar planeringsverktyg. man genom att ta fram en ny regionplan enligt planoch bygglagen, som också är en regional utvecklings- Rumslig utveckling nationellt och regionalt plan. I Örebro har man genomfört en gemensam Boverkets arbete med ett territoriellt inriktat analysun- förvaltningsorganisation för fyra kommuner och inlett derlag har sammanfallit med det analysarbete som be- arbetet med att ta fram en gemensam översiktsplan. drivs under Näringsdepartementets regi för uppföljning av En nationell strategi för regional konkurrenskraft, en- Kustzonsplanering i norra Bohuslän treprenörskap och sysselsättning 2007 2013. Under året Boverket deltar i referensgruppen i ett regionalt samar- har arbetsgruppen utarbetat ett fördjupat underlag från bete kring fysisk planering och lokal utveckling av kust- en tematisk utgångspunkt. Delar av underlaget har pre- området i norra Bohuslän tillsammans med fem kom- senterats för Nationellt forum för regional konkurrens- muner, länsstyrelsen i Västra Götaland, Västra kraft, entreprenörskap och sysselsättning. Götalandsregionen, Tillväxtverket och Naturvårdsverket. Boverket har deltagit i seminarier och dialogmöten. Hållbart transportsystem Syftet med projektet är att stärka regionala strukturer Boverket följer arbetet och deltar i nätverk kring den och kvaliteter genom att skapa en samsyn mellan olika långsiktiga infrastrukturplaneringen och hur denna aktörer hur kustkommunerna kan utvecklas på ett lång- kan integreras och samordnas i regionala och lokala siktigt hållbart sätt. strukturer. Ärendetillströmningen på området är hög. Boverket är en efterfrågad samverkanspartner i projekt rörande infrastrukturområdet. Vid konferensen Transportforum 2009 genomförde Boverket seminariet Spelplanen för planeringen. Under året har också ett flertal remisser om transportinfrastrukturen besvarats av Boverket. Arbetet med regeringsuppdraget Cykelparkering i f ysisk planering vid kollektivtrafiknoder, dnr 201322390/2009, slutredovisades 31 december 2009. Transportsnål planering för god livsmiljö En exempelsamling om samordnandet av kommunal planering med utbyggnad av vägar och järnvägar har utarbetats Att samordna kommunal planering med utbyggnad av vägar och järnvägar exempel och reflektioner, dnr 2321-3692/2008. En gemensam strukturbild har tagits fram. De delta- 18 gande kommunerna har i kommunfullmäktige beslutat Havsplanering om överenskommelser kring delstrukturer för: Inom området havsplanering har Boverket varit involve- Öppet hav rat i ett antal aktiviteter. Boverket har medverkat vid Skärgård HELCOM:s (Helsingforskommissionen) workshop om Kustnära områden maritim fysisk planering för Östersjön, Naturvårdsver- Inland kets projekt Samverkansplaner för skyddsvärda kuster Infrastruktur och hav, Östersjöplaneringsprojektet BaltSeaPlan Närcentra/regioncentra. som drivs av Tyskland och en internationell policywork-
S am h ä l l s p l a n eri n g o c h beb y gge l seutve c k l i n g shop om havsbaserad vindkraft i Stockholm, som bl.a. Lokal och regional utveckling i fjällen resulterat i Stockholmsdeklarationen om vindkraft. Bo- Boverket har utarbetat en promemoria som tillsänts verket har också under året medverkat i informations- Tillväxtverket, Fjällanpassad hållbar lokal och regional och beslutsforumet SAMHAV, regeringens samord- utveckling fysisk planering 2009, dnr 2329-2876/2008. ningsgrupp av myndighetschefer för havsmiljöfrågor. En viktig fråga som belyses i projektet är kopplingen mellan kommunal översiktsplanering/regional utveck- Samverkan kring energi och miljö lingsplanering och lokal utvecklingsplanering/lands- Boverket har samarbetat med Energimyndigheten om bygdsutveckling. Goda exempel kring metodutveckling hur erfarenheterna av de regionala klimat- och energi hämtas bl.a. från arbetet med fördjupningar av strategierna ska kunna tillvaratas utifrån de strategier översiktsplaner. som länsstyrelserna har utarbetat. Vidare har Boverket stått värd för ett möte om elkraft- Övrig rapportering ledningar och boende (elektromagnetiska fält) med ex- Boverkets återrapporteringskrav Fysisk samhällspla- terna deltagare från bl.a. Svenska kraftnät, Energimark- nering och bebyggelseutveckling och länsstyrelsernas nadsinspektionen, Strålsäkerhetsmyndigheten och återrapporteringskrav Hållbar samhällsplanering och Socialstyrelsen. boende har i huvudsak samma lydelse. Länsstyrel- Avfallshanteringsfrågor har diskuterats med branschföreträdare (Stena Metall). Under året har Boverket också medverkat i arbets- serna skulle enligt sitt regleringsbrev lämna sin redovisning till Boverkets senast 30 november 2009, vilket de också gjort. Boverket ska därefter lämna en samlad re- gruppen för genomförandet av konferensen för hållbar dovisning och bedömning till Miljödepartementet, med utveckling, ENVISIONS 2010. kopia till Finansdepartementet, senast 28 februari 2010. Denna samlade redovisning kommer i huvudsak att Nationella strategins myndighetssamverkan Boverkets arbete med den nationella strategins riktlinjer har framför allt inriktats på att sprida erfarenheter bygga på underlag från länsstyrelserna. Motsvarande rapportering för 2008 redovisades till regeringen 24 februari 2009, dnr 209-1196/2008. från de transnationella programmen, Interreg. Erfarenheterna av detta har avrapporterats till regeringen, Lägesrapport rörande resultatuppföljning och spridning av det svenska deltagandet i samtliga program för territoriellt samarbete, ett samarbete mellan Tillväxtverket, Sida, Boverket samt Sveriges Kommuner och Landsting, dnr 2351-2467/2009. Erfarenheter från Interregprojekt Boverkets insatser för spridandet av Interreg-erfarenheter har skett i samverkan med Tillväxtverket, Sida och Sveriges Kommuner och Landsting och redovisats i lägesrapporten Lärande inom territoriellt samarbete, dnr 2351-2467/2009 (avrapportering gjord av Tillväxtverket). Boverket har också utarbetat en rapport om planeringsmetoder och planeringsunderlag Samarbete över nationsgränserna berikar planeringen, dnr 2349-2579/2007, som information och vägledning med syfte att stärka det svenska deltagandet i Interreg. 19
S am h ä l l s p l a n eri n g o c h beb y gge l seutve c k l i n g 1.2.2 Råd och stöd gällande planering och plangenomförande Må l e n l i g t r e g l e r i n g s b r e v Goda kunskaper om planering och plangenomförande samt om planinstrumenten ska finnas på såväl central, regional som lokal nivå. Effektiva planeringsmetoder ska finnas tillgängliga och erfarenheter av tillämpningen av lagstiftningen ska tas tillvara för att kommuniceras och spridas till berörda på lokal, regional och central nivå. Hela Boken om detaljplan och områdesbestämmelser är Sammanhållen planering och ett allmänt råd utgivet av Boverket och senast reviderat fastighetsbildning 2002. De bestämmelser som anges i en detaljplan är nu Boverket och Lantmäteriet har tillsammans med före- föremål för förslag till standardisering. Innan alla stan- trädare för Sveriges Kommuner och Landsting samt dardiseringsfrågor är utredda bör inte de allmänna rå- länsstyrelserna identifierat ett behov av en mer struktu- den ändras. rerad metod för att arbeta med samordning av proces- Inom arbetet med PBLdirekt har det även tagits fram serna för fysisk planering och fastighetsbildning. Dessa ett utkast till sammanfattning av hela plan- och parter förordar ett flerårigt program, som utifrån ett bygglovs processen, som grund till en kunskapsbank framtidsperspektiv beskriver samordningen mellan in- som alla publikationer och rapporter kan knyta an till. blandade parter, verksamhetens bedrivande, utbyte av Ämnesområdet sträcker sig över kommunernas ansvar geografisk information, användning av tekniken och för bygglov, kontroll, tillsyn, detaljplanering, områdes kompetensbehoven inom området. bestämmelser och översiktsplanering. En samman Den långsiktiga målbilden är att Sverige år 2020 til - hållen process fordrar en sammanhållen kunskapsbas, lämpar ett regelverk för fysisk planering och fastighets- där information kan hämtas via ämnesord vid varje bildning som av medborgare och sakägare upplevs som specifikt behov. en sammanhållen process. Sammantaget handlar det Analysen av texterna i de tre utvalda produktionerna, metoden att kvalitetssäkra löpande arbete i grupp och om att utveckla förutsättningarna för en effektiv planerings- och plangenomförandeprocess. att kalla in expertis för vidareutveckling av specifika frågeställningar har skapat en stabil grund även inför Hästhållningen i planeringen en ny PBL, dvs. ändrad lagstiftning. Boverket har för- Boverket har fortsatt arbetet med hur hästhållning ska berett sig på uppgiften att presentera ny lagstiftning och tas hänsyn till i planläggningen. I fokus har satts en dia- vägledning till länsstyrelser och kommuner under 2010. log utifrån de överklagade detaljplaner som kommit in, Arbetsmetoden i sig har använts som verksamhetsex- dels med berörda sektorsverk, framför allt Socialstyrel- empel på Boverkets fyra interna strategiseminarier un- sen, dels med kommuner och forskarsamhället. Arbetet der hösten. med en vägledningsbroschyr fortgår och den beräknas Det behövs även en vägledning vid övergånngen från publiceras i början av 2010. detaljplan till plangenomförande. Boverket anser att 20 den kan ses som en del i samma kunskapsbas. Då ett Statlig samverkan om naturolyckor genomförande förutsätter samverkan mellan plan- och Boverket deltar i en statlig samverkan om naturolyckor. bygglagen, fastighetsbildningslagen och anläggningsla- Planering av klimatkonsekvensåtgärder är en viktig del. gen har samarbetet mellan Boverket och Lantmäteriet Det övergripande syftet med arbetet inom den natio- intensifierats och formaliserats i ett styrdokument. Ar- nella plattformen är att förebygga och mildra effekterna bete med en gemensam produktion om plangenomför- av naturolyckor genom förbättrad samordning på lokal, ande kan påbörjas under 2010. regional och nationell nivå.
S am h ä l l s p l a n eri n g o c h beb y gge l seutve c k l i n g För att uppnå detta genomförs arbete inom myndig- Myndigheten har också deltagit med två experter i hetssamverkan, data- och kunskapsförsörjning. Miljöprocessutredningen. Boverket har även ett fortlöpande samarbete med Flygbuller allmänna råd universitetsvärlden genom stödjandet av en adjungerad Boverket har tagit fram ett underlag för vägledning hur professor vid Blekinge Tekniska Högskola och även ge- buller från flygtrafik ska behandlas vid planläggning av nom ovan nämnda deltagande i Vadstena Forum inom bostäder invid flygplatser. I materialet behandlas hur Linköpings universitet. Myndigheten har även varit re- hänsyn till bullret ska tas utifrån de riktvärden som presenterad i utvärderingen av Sveriges lantbruksuni- riksdagen behandlat. versitet under 2009. Arbetet avrapporterades 12 december 2009 och allmänna råd beslutades i december. Boverket kommer även under 2010 att följa utvecklingen inom området. Kompetenssatsning för bättre PBL-tillämpning Regeringen har i regleringsbrevet för 2008 gett Boverket Trafikbuller allmänna råd i uppdrag att i samverkan med länsstyrelserna genom- I linje med tidigare regeringsuppdrag tog Boverket fram föra en samordnad kompetensutvecklingsinsats för en allmänna råd för trafikbuller i planeringen. Dialoger bättre tillämpning av PBL, dnr 239-499/2008. Insatserna med kommuner och sektorsverk har fortsatt för att spri- riktar sig främst till länsstyrelserna men även andra da och följa upp denna vägledning. Råden har varit ett statliga myndigheter kan beröras. viktigt instrument för att lösa tidigare års problem med planläggning av bostäder i trafikutsatta lägen. Projektet inleddes under 2008 med organisation och planering av arbetet. Lärarlag formerades med representanter från Boverket, länsstyrelserna, kommuner Planstandard för trygg stadsmiljö och konsulter. Seminarier och workshops genomfördes Boverket har under ett antal år deltagit och följt arbetet i hela landet. Efter denna förberedelse och uppstart har inom SIS med att ta fram en standard för en trygg stads- arbetet med full kraft gått vidare under 2009. En strate- miljö. På grund av ett minskat intresse bland deltagarna gisk analys har tagits fram för de vidare insatserna i kommittén, har arbetet lagts ner. i projektet. Under våren anordnades seminarier om nationella Provprojekt i stadsförtätning intressen för en hållbar utveckling. Ett utbildningskom- Som en fortsättning på Boverkets tidigare arbete inom pendium togs fram. Bygga-bo-dialogen om Det goda samtalet, har arbetet fortsatt med en utökad grupp kommuner, där de tre Under hösten 2009 har 27 dialogseminarier genomförts på länsstyrelserna enligt följande: storstadskommunerna har initierat en serie workshops med konkreta stadsförtätningsprojekt. Boverket har deltagit i detta arbete tillsammans med Vägverket och Banverket. 1. PBL Nationella värden och strategier, del 2, 9 seminarier Dialogseminarium för centrala verk och länsstyrelser angående förhållningssätt, ansvar och roller rörande Extern samverkan och kompetensutveckling nationella mål och strategier samt statliga intressen så- Som en viktig del i Boverkets arbete med råd och stöd som riksintressen m.m. för planering och plangenomförande har myndigheten deltagit i ett antal regelbundna aktiviteter inom både 2. Dialogen stat kommun, 9 seminarier den statliga sfären och i branschrelaterade grupper. Bo- Dialogseminarium om hur statens budskap förs vidare verket har varit representerat i Lantmäteriets mark- och till kommunerna. fastighetsråd, SGU:s råd för fysisk planering, Vadstena Forums styrelse, Föreningen Svenska stadskärnor och White arkitekters Think Tank. 3. Arbetssätt och metoder, 9 seminarier Dialogseminarium angående till bl.a. rådgivning, uppföljning, uppsikt och tillsyn. Uppföljning av seminarierna som genomfördes under våren 2009. 21
S am h ä l l s p l a n eri n g o c h beb y gge l seutve c k l i n g 4. Satsning på unga handläggare Ett särskilt PBL-seminarium för unga handläggare genomfördes 7 8 september 2009. Syftet var att höja och infrastrukturplaneringen har också betydelse för planeringsprocessens längd och effektivitet. Boverket har arbetat genom kunskapsutbyte och erfa- bredda kompetensen hos unga handläggare på renhetsförmedling tillsammans med berörda centrala länsstyrelserna. verk och utvalda kommuner. Syftet har varit att främja en högre kvalitet i stadsbyggandet genom ett bättre 5. Kommunseminarium Som en förberedelse till seminarieserien om dialogen samspel mellan statlig och kommunal planering och investeringar. stat kommun hölls ett seminarium 24 september i samarrangemang med Sveriges Kommuner och Vägledning för översiktsplanering Landsting. Tematiska pilotprojekt har organiserats och Boverket har under året arbetat med att stärka erfaren- startats upp. Genomförande av sådana utvecklings hetsutbytet och metodutvecklingsarbetet kring den projekt vid länsstyrelserna i samverkan med kommuner översiktliga fysiska planeringen. Arbetet har koncentre- bedöms ge stora effekter på kompetensutvecklingen, rats på att ta fram nya vägledningar inom plan- och och blir ett värdefullt komplement till övriga insatser. bygglagen samt att utveckla dialogen med berörda ak- Utvecklingsprojekten har fokus på nyckelfrågor i nya törer och målgrupper. Särskilda insatser har gjorts för PBL och kommer således att ge erfarenheter till intro- att utveckla informations- och exempelspridningen på duktionen av den nya lagen. Boverkets webbplats. Ett arbete har påbörjats för att uppdatera befintliga Den goda staden handböcker för översiktsplan, detaljplan och lov. En för- Boverket samverkar med Vägverket, Banverket, Sveriges sta skrift Framgångsfaktorer för översiktsplanering har Kommuner och Landsting samt Jönköpings, Norrkö- färdigställts. Målgruppen är i första hand kommunala pings och Uppsala kommuner i projektet Den goda sta- politiker. Boverket har lyft fram sju faktorer som är vik- den. Syftet med projektet är att gemensamt utveckla tiga för att nå en framgångsrik översiktsplanering. Syftet kunskap om integrerad planering av bebyggelse och är att lyfta fram och visa på planeringens möjligheter och transportsystem samt att utveckla processer och lös- översiktsplaneringen som ett redskap för en hållbar ut- ningar där olika intressen, krav och behov hanteras veckling. Skriften ersätter Boken om översiktsplan, del 1. samordnat för att åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Arbetet har bedrivits genom ett antal pågå- Vägledning för strandskydd ende stadsutvecklingsprojekt. Boverket har i samverkan med Naturvårdsverket tagit En viktig erfarenhet som kommit fram är att strategiskt planeringsarbete kräver gemensamma målbilder fram en ny vägledning kring strandskydd i rapporten Strandskydd en vägledning för planering och prövning. hos de olika aktörerna. För att åstadkomma detta bör En kortskrift och en webbhandbok, som ska komplet- det egentliga planeringsarbetet föregås av ett gemen- tera vägledningen, är under arbete. Boverkets uppgift är samt visionsskapande arbete. Detta underlättar hel- i första hand att vägleda kommunerna och länsstyrel- hetssynen på arbetet och på vad som ska åstadkommas, serna i deras arbete i sådana plansammanhang där trots olika perspektiv och intressen hos de olika aktö- strandskyddet på olika sätt kommer att beröras. rerna. Förankring, lyhördhet för olika perspektiv, legiti- Som ett led i arbetet och förankringen av den nya väg- mitetsskapande och engagemang har lyfts fram som ledningen, har Boverket genomfört ett flertal dialoger centrala komponenter i en samlad strategi för med målgrupperna länsstyrelser och kommuner samt stadsutveckling. även anordnat utbildningar i samverkan med Sveriges Stabila planeringsförutsättningar är ytterligare en Kommuner och Landsting och Naturvårdsverket. viktig faktor i stadsutvecklingsprojekt. Detta kan dock 22 vara svårt att åstadkomma vid skiftande majoriteter och Expansion av vindkraft förändringar i den kommunala organisationen och Boverket har genom seminarier och andra informa- bemanningen. En ökad samordning mellan den kom- tionsinsatser aktivt förmedlat kunskaper i syfte att stär- munala och fysiska planeringen och den statliga ka expan sionen av vindkraft. För att ge stöd till fysiska