Årsredovisning 2013. Del 1 Norrköpings kommun

Årsredovisning 2013 Del 1 Norrköpings kommun

Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 5 Förvaltningsberättelse 6 Inledning 6 God ekonomisk hushållning för kommunen 8 Finansiella mål 8 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse 9 Kommunfullmäktiges preciseringar 23 Årets verksamhet i kommunen 24 Årets verksamhet i kommunala bolag 36 Norrköpings bolagskoncern 36 Norrköping Rådhus AB 38 Hyresbostäder i Norrköping AB 39 Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB 40 Etablering Norrköping AB 41 Fastighets AB Butangia 42 Norrköping Vatten AB 43 Norrköpings Hamn och Stuveri AB 44 Norrköping Airport AB 45 Norrköping Spårvägar AB 46 Upplev Norrköping AB 47 Lous De Geer konsert & kongress AB 48 Norrköping Visualisering AB 49 Norrköping Symfoniorkester AB 50 Årets verksamhet i kommunalförbund 52 Kommunalförbundet Räddnings tjänsten Östra Götaland 52 Kommunalförbundet fjärde storstadsregionen 53 Sammanställda räkenskaper 54 Norrköpings kommunkoncern 54 Interna mellanhavanden 56 Fem år i sammandrag 57 Resultaträkning 58 Balansräkning 59 Kassaflödesanalys 60 Noter 61 Övriga tilläggsupplysningar 66 Redovisningsprinciper 67 Ekonomisk översikt 69 Årets resultat mot budget för kommunen 69 Balanskravsutredning 71 Skatteintäkter och kommunal utjämning 72 Intäkters och kostnaders fördelning 73 Känslighetsanalys 73 Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna 73 Investeringar 74 Pensionsåtaganden 75 Långsiktig medelsförvaltning 75 Skuldförvaltning 76 Verksamhetens kostnader och intäkter 78 Uppdragsföretag 79 Personal 80 Bilagor 86 1. Kommunens styrmodell 86 2. Income statement, Balance sheet summary, Municipal activities 88 3. Norrköpings sociala investeringsfond 90 4. Revisionsberättelse 94 Omslagsbild: Studenter i Sveriges bästa studentstad Våren 2013 fick Norrköping utmärkelsen Årets Studentstad 2013-2014 av Sveriges förenade studentkårer (SFS). Utmärkelsen Årets Studentstad går till en stad där studenter trivs att leva, bo och studera, där samverkan mellan studenter, lärosäte, kommun och näringsliv är tydlig och där studenter är med och utvecklar staden. Foto: Fotofabriken Grafisk form: Samuel Wibeck och Tina Vennerholm Foto: Ida Ling Flanagan, Fotofabriken, Brita Nordholm, Crelle Photography, Sofia Andersson M&F Foto, Anders Ristenstrand, Niclas Sandberg, David Torell

Årsredovisning 2013 Del 1 Norrköpings kommun Årsredovisningen är framtagen av kommunstyrelsens kontor. Kontorets kontaktpersoner för årsredovisningen är: Claes-Göran Magnell, Göran Lindgren och Yvonne Nyström

4 Kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsens ordförande 5 Bokslut 2013 För ett år sedan skrev jag att vi 2012 sett den största befolkningsökningen någonsin i Norrköping. När vi nu summerar 2013 kan vi konstatera att jag kan skriva samma sak igen. Vi blev drygt 1600 fler Norrköpingsbor under året vilket är ännu fler än under året innan. Det är naturligtvis glädjande och en signal om att människor vill bo och verka i vår kommun. Vi kan också se att den utveckling vi såg med fler nyanmälda lediga platser hos arbetsförmedlingen fortsatte öka. Samtidigt fick många arbetslösa Norrköpingsbor arbete. Det är en utveckling som skett trots lågkonjunktur och ett par större varsel som realiserats. Det vittnar om att vi i grunden har ett bra utgångsläge i Norrköping. Samtidigt som vi ser att kommunen utvecklas positivt har vi också utmaningar. Vi har en arbetslöshet som ökar under året trots de positiva tecken vi ser på arbetsmarknaden. Av de som är arbetslösa finns en överrepresentation av personer som saknar relevant utbildning. Därför har vi under året fortsatt utveckla samarbetet med arbetsförmedlingen. Vi har också fortsatt satsningen på att göra vuxenutbildningen tillgänglig för fler Norrköpingsbor. Samtidigt ser vi att utbildningsnivån ökar och att övergångstalen till högskolan nu är i nivå med jämförbara kommuner. Det sistnämnda är väldigt positivt och något vi ska fortsätta att arbeta med. Vi har även utmaningar i skolan. Fortfarande är det alldeles för många som inte tillgodogör sig kunskap i den omfattningen att de får godkända betyg. Därför har vi under 2013 fortsatt satsningen på skolan. Dels har vi avsatt pengar till höjda lärarlöner. Vi har avsatt pengar för att kraftigt förstärka elevhälsan. Vi har utökat stödet till de elever som har behov av särskilt stöd kraftigt och vi har höjt grundanslaget till både förskola och grundskola. Dessutom smygstartade vi med en läs- och skrivsatsning som ska vara fullt utbyggd 2014. Allt för att tidigt fånga upp de elever som riskerar att inte nå målen och ge det stöd de behöver. Vi behöver även förstärka arbetet med att stötta de företag som finns i kommunen och arbetet med att få fler företag att starta och att flytta till Norrköping. Därför föreslår vi ytterligare satsningar i bokslutet för 2013. Bland annat för att snabba på arbetet med detaljplaner och bygglov men också för att förstärka näringslivs kontorets arbete. Till detta avsätter vi resurser för att möta ungdomsarbetslösheten, utveckla omsorgen och kultur och fritidsverksamheten med mera. Under 2012 realiserades forskningsfonden och arbetet har fortsatt under 2013. Ett arbete som varit väldigt positivt med många som söker medel. Därför föreslår vi att avsätta medel även till forskningsfonden i detta bokslut. Det är satsningar som möjliggörs av en stabil ekonomi. Norrköping har trots lågkonjunkturen som Europa och världen befinner sig i klarat sig bra. Vi kan inte ta på spenderbyxorna men stabiliteten möjliggör nödvändiga satsningar. Det kräver dock att vi alla hjälps åt. Ska vi klara av att möta de behov som finns i skolan och på arbetsmarknaden behöver vi alla dra vårt strå till stacken. Därför känns det bra att alla gjorde sitt yttersta för att vi skulle nå en ekonomi i balans 2013. Det är en av anledningarna till att jag vill rikta ett särskilt stort tack till alla som arbetar i kommunen. Ni gör ett fantastiskt arbete. Ibland med knappa resurser men alltid med ett stort engagemang. Alltid med Norr köpingsbornas och kommunens bästa för ögonen. Tack vare er har vi en kommun med bra välfärd där vi på många områden ligger i framkant. Ni är också en starkt bidragande orsak till att vi är en kommun med stor framtidstro och utvecklingslust. Jag vill också rikta ett tack till alla förtroendevalda som på ett konstruktivt sätt bidrar till utvecklingen i Norr köping. Ett tack riktar jag även till alla ni andra som deltar i arbetsgrupper för att få fler utbildningar och arbetstillfällen. För mig är arbete och utbildning de frågor som just nu är viktigast. När jag nu skriver detta är det 2014 och konjunkturen gör sig påmind. Vi har nåtts av flera varsel där företag gör strukturförändringar som drabbar Norrköping med minskad eller flyttad produktion. Det förstärker argumenten för att göra de satsningar vi föreslår på näringslivsutveckling och utbildning. Avslutningsvis, vi bor i en kommun i stark utveckling. Med många nya Norrköpingsbor. Många nya arbetstillfällen. Många spännande utmaningar framför oss. Men vi har också tuffa utmaningar med bland annat att alla elever klarar skolan och att pressa tillbaka arbetslösheten. När vi hamnade i ett läge av bostadsbrist och vi i praktiken hade ett väldigt litet byggande av bostäder tillsattes byggakuten för att hitta vägar så att fler bostäder skulle byggas. Vi kan nu se resultatet av det arbetet när byggandet kommer igång på flera håll och mycket planeras starta under 2014 och 2015. Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande

6 Förvaltningsberättelse Bra resultatutveckling åren 2000-2013 FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE Landets kommuner redovisar år 2013 ett resultat före extraordinära poster på plus 15,7 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 1,6 miljarder gentemot år 2012. I resultatet ingår en återbetalning motsvarande cirka 7,6 miljarder kronor från AFA försäkring för avtalsförsäkringar avseende år 2005 och 2006. Norrköpings kommun erhöll cirka 88 mkr i återbetalda premier från AFA försäkring. För år 2013 redovisar 91 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en försämring i jämförelse med år 2012, då motsvarande siffra var 94 procent. Norrköpings kommuns ekonomi är god. För nionde året i rad har kommunen med bred marginal gått med plus i förhållande till statens balanskrav. Kommunfullmäktige har i samband med budgetbeslut 2014 beslutat, i den mån resultatet medger det, använda 70 mkr av återbetalda premier från AFA försäkring till olika tidsbegränsade satsningar. Resultatet är så pass bra att det efter det finns ett utrymme på plus 45,3 mkr utöver kommunens finansiella mål. Även detta överskott öronmärks till stor del till olika tidsbegränsade satsningar. Exempelvis näringslivsåtgärder/utbildning 10 mkr kopplat till de varselåtgärder som olika företag vidtagit under året, 7 mkr till framtida satsningar på infrastruktur, påfyllning av fond för forskning och utveckling 5 mkr, satsning på evenemang 2 mkr och extra fastighetsunderhåll 5 mkr. Trots det goda ekonomiska resultatet för kommunen så har några verksamheter uppvisat negativa resultat och med krav på anpassning av verksamheten under 2014. Positivt är att kommunens kostnader för försörjningsstöd och missbruksvård realt har minskat 2013 i jämförelse med 2014. I graf redovisas kommunens resultatutveckling från år 2000, det år staten införde det lagstadgade balanskravet för kommunsektorn, till och med år 2013. Kommunens ackumulerade resultat mot det lagstadgade balanskravet för hela perioden är plus 1 274 miljoner kronor. Resultat mot balanskravet år 2000-2013, ackumulerad konjunkturfond samt ackumulerat resultat mot balanskravet Resultat mot balanskravet år 2000-2013, ackumulerad konjunkturfond samt ackumulerat resultat mot balanskravet 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 Resultat mot balanskravet, ackumulerat (höger axel) Resultat mot balanskravet Konjunkturfond, ackumulerat (vänster axel) 1 400,0 270,3 1 284,1 1 200,0 180,4 1 000,0 800,0 600,0 0,0-50,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 400,0 200,0-100,0 0,0 Måluppfyllelse i verksamheten Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige i budgeten fastställa både finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Samtliga finansiella mål har uppfyllts. För mandatperioden från 2011 till 2014 har kommunfullmäktige fastställt 23 verksamhetsmål. För 2013 redovisas att målet har uppnåtts för 12 av verksamhetsmålen. För 5 av övriga 11 verksamhetsmål redovisas en positiv utveckling jämfört med läget 2012. På sidan 8 finns en resultatredovisning av de finansiella målen och på sidorna 9 till 22 finns motsvarande redovisning för verksamhetsmålen. Kommunfullmäktige anger årligen preciseringar för nämndernas arbete inom de tvärsektorella områdena hållbar utveckling och internationell samverkan. För år 2013 fanns beslut om 10 preciseringar. På sidan 23 redovisas några exempel på arbete inom de områdena som genomförts under 2013.

Förvaltningsberättelse 7 Kommunens ekonomiska resultat Kommunen redovisar ett plusresultat med 136,0 mkr. I förhållande till statens balanskrav redovisar kommunen 180,3 mkr i plusresultat. Efter avdrag för budgeterat plusresultat med 67,5 mkr, medfinansiering investeringar 65 mkr och återföring social investeringsfond 2,5 mkr, kvarstår 112,8 mkr som kan användas till engångssatsningar alternativt till att fylla på konjunkturfond. Några kommunens nämnder redovisar underskott i ekonomin för 2013. Trots detta redovisar kommunen ett så pass bra resultat som plus 136,0 mkr. En stor bidragande orsak till överskottet är att den återbetalning på 88 mkr som kommen erhöll från AFA försäkring för premier inbetalda 2005 och 2006. Skatteintäkterna och utjämning mellan kommunerna har överträffat budget med 12,5 mkr. De nämnder som har de största underskotten i förhållande till budgetomslutning är byggnads- och miljöskyddsnämnden, gymnasienämnden och socialnämnden. Den finansiella verksamheten, inklusive pensionsfonden, redovisar ett underskott mot budget. Det kan förklaras av att diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen enligt RIPS07 sänks med 0,75 procentenheter från januari 2014 och effekten av sänkningen, -31,8 mkr, ska beaktas i bokslut 2013. Vid avstämning mot statens balanskrav för kommunerna avräknas vissa poster bland annat realisationsvinster, avsättningar till pensioner, pensionsfondens utveckling, resultat från avgiftsfinansierad verksamhet och ianspråktagna så kallade markeringar från tidigare bokslut. Efter dessa justeringar så blir kommunens resultat mot statens balanskrav plus 180,3 mkr. Se särskild balanskravsutredning på sidan 71. Kommunens ekonomiska resultat mnkr Överskott netto vid fastighetsförsäljning 10 Pensionsfond 13 Finans (inklusive RIPS-ränta) -40 Avgiftskollektivet 3 I anspråktagna markeringar -69 Återbetalning AFA-försäkring 88 Verksamheterna 22 Skatteintäkter och utjämning m.m. 12 Budget till framtida pensioner 30 Budget för medfinansiering investeringar 65 Budget återföring sociala investeringar 2 Summa 136 Bolagskoncernens ekonomiska resultat Koncernen redovisar före bokslutsdispositioner och skatt ett positivt resultat på 426 mnkr. Dotterbolagen redovisar tillsammans ett positivt resultat på 430 mnkr. Resultatet presenteras översiktligt i tabellen. Bolagskoncernens ekonomiska resultat mnkr Hyresbostäder i Norrköping AB 451 Norrköping Vatten AB -29 Norrköpings Hamn och Stuveri AB 9 Övriga dotterbolag -1 Summa dotterbolag 430 Norrköping Rådhus AB 11 Avskrivning övervärden -21 Koncernelimineringar 6 Summa 426

8 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning för kommunen Hösten 2004 antog riksdagen en del förändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Förändringarna har tillämpats från och med budgetåret 2006. Av lagen framgår bland annat att kommunfullmäktige i budgeten ska fastställa finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållning och för verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Den 29 augusti 2011 tog kommunfullmäktige beslut om 6 målområden, 23 övergripande mål för verksamheten och måluppfyllelse för dem. De övergripande målen uttrycker de politiska prioriteringarna för mandatperioden. I detta avsnitt redovisas en uppföljning av målen utifrån angivna måluppfyllelser. FINANSIELLA MÅL Kommunfullmäktige har formulerat fyra finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Egenfinansiering tillgångar MÅL: Att på sikt uppnå en egenfinansiering av kommunens investeringar. Kommunen måste då årligen avsätta ett överskott i driftresultatet som motsvarar skillnaden mellan investeringsnivån och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen. Uppföljning 2013 Målet är uppfyllt För 2013 var målet att avsätta 65 mnkr som överskott i driftresultatet. Målet är uppnått. Avsättning för pensioner MÅL: Att sätta av överskott för att säkra framtida pensionsutbetalningar. Uppföljning 2013 Målet är uppfyllt Pensionsrättigheter intjänade före 1998 är inte finansierade. För att finansiera framtida pensionsutbetalningar har delar av likvida medel avsatts i en långsiktig medels förvaltning. Årets resultat 13,3 mnkr samt det budgeterade överskottet på 30 mnkr för 2013 markeras i pensions reserven inom eget kapital för att möta framtida utbetalningar. Balanskrav Mål: Att under år med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag sätta av överskott som balanserat resultat inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider. Uppföljning 2013 Målet är uppfyllt Ackumulerat finns 270 mnkr som balanserat resultat inom eget kapital. Social investeringsfond Mål: Att återföra kapital till sociala investeringsfonden genom årliga avskrivningar/utgiftsminskningar. Uppföljning 2013 Målet är uppfyllt Den sociala investeringsfonden ska användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering definieras den tidsperiod som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom årliga avskrivningar/utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår återförs kapital till fonden för nya investeringar. 2013 återförs som budgeterats 2 512 tkr till fonden avseende servicetrainee. I projektet Servicetrainee har 30 personer (16 kvinnor och 14 män) som varit beroende av ekonomiskt bistånd och som talar minst ett av kommunens största invandrarspråk haft ettåriga anställningar i kommunala verksamheter. Barnfamiljer har varit prioriterad målgrupp och cirka 60 barn fanns i de hushåll som ingick i projektet. När de flesta anställningarna i projektet hade avslutats vid årsskiftet 2013/2014 gjordes en utvärdering som bland annat visar att projektet upplevdes värdefullt och givande av både deltagare och arbetsgivare. Samtliga intervjuade deltagare uttryckte positiva omdömen av att ha varit en del av projektet Servicetrainee. Även samtliga handledare och chefer som har intervjuats har en positiv inställning till projektet. Den samlade bedömningen efter utvärderingen och den tidigare halvtidsuppföljningen är att projektet Servicetrainee till stor del har genomförts enligt ursprunglig plan. Målet som har satts för projektet är att 3 månader efter att projektet har avslutats ska minst 18 av de 30 deltagarna arbeta eller studera. Uppföljning av detta mål genomförs under våren. När deltagarna lämnade projektet hade 12 gått till arbete och 2 till studier.

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 9 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Målområde Den attraktiva staden Mål 1 Utbildningsnivån i Norrköping ska höjas och arbetslösheten sjunka. MÅLUPPFYLLELSE: Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen 20-64-åringar med gymnasium, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år 2009. För andelen arbetslösa, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober 2010. Uppföljning 2013 mål 1 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Andelen 20-64-åringar i Norrköping med gymnasium, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har i förhållande till riket förbättrats med 0,4 procentenheter mellan åren 2009 och 2012. I nuläget finns ingen tillgänglig statistik för 2013. Andel av befolkningen med gymnasium, högkole- eller forskarutbildning som högsta utbildning, procent 2009 2010 2011 2012 Norrköping 81,9 82,4 83,0 83,6 Riket 83,7 84,0 84,6 85,0 Skillnad procentenhet 1,8 1,6 1,6 1,4 Källa: Statistiska centralbyrån Norrköpings andel arbetslösa i åldern 16-64 år ökade mellan 2010 och 2013. I förhållande till riket har utvecklingen försämrats med 1,1 procentenheter vilket framgår av nedanstående statistik. Andel arbetslösa 16-64 år, procent okt 2010 okt 2011 okt 2012 okt 2013 Norrköping 12,0 12,0 12,5 12,9 Riket 8,7 8,2 8,6 8,5 Skillnad procentenhet 3,3 3,8 3,9 4,4 Källa: Arbetsförmedlingen Mål 2 Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen. MÅLUPPFYLLELSE: Till ett urval av personer som under året har kontakt med kommunen ställs frågor i anslutning till kontakttillfället, som gäller deras uppfattning om hur snabbt det var att få kontakt och graden av service som gavs. Resultatet ska förbättras varje år. Minst tre nya E-tjänster som vänder sig till kommuninvånarna införs varje år. Uppföljning 2013 mål 2 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Måluppfyllelse bedöms utifrån fyra olika mätningar som var och en fokuserar på olika områden, webbplats, e-post, telefon och företagskontakt. Webbplats En webbplatsundersökning genomfördes under december 2013 till januari 2014 och besvarades av 1 764 personer. Resultatet visade att 67 procent uppgav att de fullt ut kunde lösa sitt ärende genom norrkoping.se och 15 procent kunde delvis lösa sitt ärende. I en undersökning som genomfördes hösten 2012 var motsvarande resultat 68 respektive 13 procent. Av de som kontaktade kommunen genom webbplatsen angav 80 procent att de fått svar på sin fråga inom den tid de förväntat sig vilket kan jämföras med 65 procent hösten 2012. Telefoni och e-post Under veckorna 42-45 år 2013 genomfördes en servicemätning via telefon och e-post. Mätningen genomfördes genom 108 sökningar via telefon samt 108 e-brev till kommunens funktionsbrevlåda. Mätningen visade att drygt hälften av alla kontaktförsök via telefon resulterade i kontakt med en handläggare vilket är i nivå med liknande kommuner. En mätning i början av 2013 visade en kontaktfrekvens på 70 procent i kommunen. Undersökningarna är dock inte helt jämförbara då metoderna som använts varit olika.

10 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Mätningen med e-post visade att svarsfrekvensen de första två dygnen inom Norrköpings kommun är lika hög som för liknande kommuner, cirka 80 procent. Antalet obesvarade e-postmeddelanden är däremot högre i Norrköpings kommun jämfört med liknande kommuner. Insikt företagare om myndighetsärenden Hösten 2012 deltog kommunen i Sveriges Kommuners och Landstings undersökning Insikt. Insikt är en enkätundersökning där frågor ställs till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen under 2012. De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. Resultatet redovisas som ett nöjd-kund-index (NKI) totalt och uppdelat på de olika myndighetsområdena. NKI totalt och efter myndighetsområde Norrköpings kommun Samtliga kommuner Totalt 64 67 Brandtillsyn 77 75 Bygglov 59 60 Markupplåtelse 66 65 Miljö- och hälsoskydd 63 67 Serveringstillstånd 71 70 E-tjänster Under 2013 har dessa nio nya e-tjänster som vänder sig till kommuninvånarna lanserats: Ansökan om ekonomiskt bistånd Anmälan till tomt- och småhuskö Ansökan om skolskjuts vid växelvis boende Ansökan om skolskjuts vid särskilda behov Ansökan om skolskjuts vid eget val av skola Ansökan om kontant reseersättning vid gymnasiestudier Ansökan om färdtjänst Ansökan om registrering av livsmedelsverksamhet Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Mål 3 Norrköpings kommun ska tillhandahålla mark för bostäder i varierande och attraktiva miljöer. MÅLUPPFYLLELSE: Årligen redogörs för vilken mark som har tagits fram för bostäder och i vilka sorters miljöer detta har skett. Uppföljning 2013 mål 3 Målet är uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Under året har 15 detaljplaner som möjliggör bostadsbyggande vunnit laga kraft. Sammantaget innebär det ett tillskott av cirka 900 lägenheter i kommunen. Det rör sig om ett antal planer i staden som möjliggör både förtätning och en blandad bostadsbebyggelse, samt småhusplaner utmed prioriterade stråk i attraktiva vattennära lägen. I själva staden finns sammantaget byggklar mark där detaljplaner vunnit laga kraft för drygt 1 800 lägenheter. Det finns en god spridning och variation i dessa planer. Lägena är främst centrumnära med närhet till starka kommunikationsstråk, grönområden och rekreation. I kommunen i övrigt finns byggklar mark med lagakraftvunna detaljplaner för omkring 600 lägenheter. Dessa utgörs till största del av tomter för småhus och ligger i huvudsak nära prioriterade tätorter och intill kommunikationsstråk. Av dessa är drygt 40 direkt tillgängliga för allmänheten. Under 2012 vann sex detaljplaner med inriktning bostäder laga kraft, vilka möjliggjorde byggande av 500 lägenheter. Under 2013 har nästan dubbelt så många bostäder möjliggjorts i de 15 laga kraftvunna detaljplanerna. Planberedskapen har förbättrats under året.

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 11 Mål 4 Våra fasta kulturinstitutioner ska ge invånare och besökare kulturupplevelser av högsta kvalitet. MÅLUPPFYLLELSE: Antalet besök på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år 2010. Uppföljning 2013 mål 4 Målet är uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Antal besök på kulturinstitutionerna har ökat jämfört med 2010. Den stora ökningen av besök på biblioteken står Hageby bibliotek för som mer än sexdubblade sina besökssiffror 2012 till 2013 efter flytten till Mirum Galleria. 2010 2011 2012 2013 Konstmuseet* 50 021 49 315 37 285 47 657 Biblioteken 661 845 894 622 892 127 1 042 124 Bio Harlekinen/Cnema 16 600 34 500 48 760 48 658 Totalt antal besök 728 466 978 437 978 172 1 138 439 Stadsmuseet** 57 132 67 168 Symfoniorkestern, 867 864 852 903 genomsnittlig beläggning vid offentliga konserter i Louis de Geerhallen *Konstmuseet var stängt 120126-120210 på grund av ombyggnad av reception. **Jämförbar statistik för 2010 och 2011 saknas. Mål 5 Utbyggnaden av kommunikationerna mot Stockholm och inom regionen ska sätta igång. MÅLUPPFYLLELSE: Arbetet med Ostlänken ska ha högsta prioritet i berörda nämnder och i berörda kommunala bolag. Kommunen har medverkat till att expressbussarnas turtäthet till Linköping har ökat. Expressbussarnas restid till Linköping har minskat genom att exempelvis bussar prioriteras framför bilar i trafiken. Planering av spårbunden kollektivtrafik mellan Finspång och Kimstad samt Söderköping och Norrköping har framskridit. Uppföljning 2013 mål 5 Målet är uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Kommunen har på olika sätt aktivt deltagit i påverkansarbete avseende ökad kapacitet på järnvägen. Regeringens satsning på Ostlänken i budgetpropositionen på 30 miljarder med byggstart 2017, direktivet till Trafikverket i december 2012 och Trafikverkets förslag till Nationell infrastrukturplan innebär att målet kommer att kunna uppfyllas. Kommunstyrelsen har beslutat om övergripande organisation för arbetet kring Ostlänken, kommunfullmäktige har beslutat om ekonomiska resurser och arbetet är igång. Infarten för Expressbussen, Linköpingsvägen, har byggts om för att snabba på och prioritera bussen. Analys av övriga infarter i tätorten för kollektivtrafiken pågår. 2011 togs en idéstudie över spårbunden trafik mellan Norrköping och Söderköping fram. Utredningen av spåbunden kollektivtrafik mellan Finspång och Kimstad har inte påbörjats.

12 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Mål 6 Fortsätta utvecklingen av samarbetet med Linköping och övriga grannkommuner med sikte på ett utvecklat partnerskap för näringslivsutveckling och marknadsföring MÅLUPPFYLLELSE: Det har tillkommit fler delägare i Cleantech Östergötland och i Marknadsbolaget Fjärde Storstadsregionen jämfört med år 2010. Det har skapats en strukturerad samordning mellan de offentliga aktörerna i regionen som arbetar för att stödja näringslivsutveckling. Uppföljning 2013 mål 6 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 En regional innovationsstrategi har utarbetats, under ledning av regionförbundet Östsam och länsstyrelsen. Som en del av strategin ingår samordning av näringslivsinsatser i regionen. Regional samverkan inom East Sweden Business Region tar nu fart, bland annat genom statligt stöd från Tillväxtverket. En avsiktsförklaring om samverkan har tecknats mellan kommunerna Nyköping, Oxelösund, Katrineholm, Vingåker, Finspång och Norrköping. Beslut har tagits om avveckling av Cleantech Östergötland AB och detta arbete har påbörjats. Delar av verksamheten kommer drivas vidare i annan organisatorisk form. En avsiktsförklaring har undertecknats av samtliga ägare till Marknadsbolaget för att under det närmaste året se över verksamhetens innehåll. Det innebär att nuvarande aktieägaravtal har förlängts ett år, till slutet av 2014. Landstingets utredning Utveckling Östergötland, med syfte att skapa en regional organisation för regionala utvecklingsfrågor, har startat under 2013. Mål 7 Minst 400 bostäder ska kunna byggas årligen under mandatperioden. Minst 100 av dessa ska vara hyreslägenheter. MÅLUPPFYLLELSE: Årligen redogörs för hur många bostäder som byggts och vilken upplåtelseform de har. Uppföljning 2013 mål 7 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Under 2013 har slutbevis och slutbesked lämnats in för totalt 153 objekt. Av dessa avsåg 121 objekt enbostadshus och 26 objekt fritidshus. Sex objekt avsåg flerbostadshus om totalt 87 lägenheter. Tre av flerbostadshusen, totalt 30 lägenheter, utgör lägenheter i gruppboende i hyresrättsform. Två av flerbostadshusen, totalt 10 lägenheter, utgör äganderätter i parhus eller radhus. Ett flerbostadshus om 47 lägenheter utgör bostadsrätter. Sammantaget innebär detta ett nytillskott om 208 lägenheter för permanentboende. Byggande pågår i sex objekt i staden. Det innebär sammantaget ett tillskott om 344 lägenheter. Det rör sig om flerbostadshus varav 222 lägenheter utgör hyresrätter. Under 2012 färdigställdes 141 lägenheter, samtliga lägenheter i småhus enligt Statistiska centralbyråns statistikunderlag. Jämfört med 87 färdigställda lägenheter i flerbostadhus och 121 färdigställda lägenheter i småhus, är årets resultat förbättrat med föregående år. Målet att 400 nya bostäder ska kunna byggas årligen får betraktas som uppfyllt. Detta med hänsyn till den byggklara mark som finns inom kommunen, de bygglovsansökningar som inkommit och beviljats under året samt pågående byggprojekt. Målsättningen om 100 hyresbostäder årligen uppfylls inte i år men kommer att uppnås med råge under 2014.

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 13 Målområde Utbildningsstaden Mål 8 Barngrupperna ska minska i storlek. MÅLUPPFYLLELSE: Antalet barn per årsarbetare minskar jämfört med år 2010. Uppföljning 2013 mål 8 Målet är uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Antalet barn per årsarbetare i förskolan var i Norrköping 5,7 barn den 15 oktober 2010, enligt den officiella statistiken publicerad av Skolverket. Antalet barn per årsarbetare minskade till 5,6 under 2011 och ökade till 5,9 barn per årsarbetare under 2012. Under 2013 sjönk antalet barn per årsarbetare igen till 5,6. Gruppernas storlek har minskat från 17,7 2012 till 17,5 2013, enligt SCB. Antal barn per årsarbetare okt 2010 okt 2011 okt 2012 okt 2013 Antal barn per årsarbetare 5,7 5,6 5,9 5,6 Källa: Webfocus Mål 9 Verksamheten i förskolan ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. MÅLUPPFYLLELSE: Förskolan blir allt bättre på att stimulera barns utveckling och lärande och förbereda barnen för fortsatt utbildning, vilket visas i en årlig uppföljning utifrån ett kvalitetssystem. Uppföljning 2013 mål 9 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Förskolan blir allt bättre på att stimulera barns utveckling och lärande samt förbereda för fortsatt utbildning. Under året har alla förskolor använt Qualis kvalitetssäkringssystem för att utveckla verksamheten. 15 enheter har granskats av externa granskare utifrån kriterier inom elva olika kvalitetsområden. En majoritet har certifierats. Den årliga uppföljningen visar att förskolornas starka områden är Utveckling och lärande, Trygghet och trivsel samt Organisation.

14 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Mål 10 Skolresultaten ska förbättras kraftigt och vara de bästa bland jämförbara kommuner. MÅLUPPFYLLELSE: Andelen behöriga till gymnasiet ökar och uppgår till minst 95 procent år 2014. Andelen elever i en årskull som avlägger gymnasieexamen ökar och är högre än 80 procent år 2014. Andelen vuxenstuderande med lägst betyget E på avslutade kurser ökar och uppgår till minst 90 procent år 2014. För de definierade andelarna ovan gäller även att Norrköping är en av de tre bästa vid en jämförelse inom gruppen större städer. Uppföljning 2013 mål 10 Målet är inte uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Andelen elever med behörighet till nationella program i gymnasiet har minskat något, från 87,4 läsåret 2011-2012 till 85,6 procent 2012-2013. I gruppen större städer var andelen 87,9 procent läsåret 2012-2013 och skillnaden mellan Norrköping och gruppen större städer har ökat. Andelen elever som fullföljer sin gymnasie utbildning inom fyra år uppgick 2013 till 75 procent, vilket är en förbättring med en procentenhet jämfört med 2012. För gruppen större städer var andelen år 2013 77 procent. Skillnaden mellan Norrköping och gruppen större städer har minskat. De tre bästa kommunerna låg i intervallet 83-86 procent. Inom grundläggande vuxenutbildning har 97 procent av de studerande fått lägst E som betyg. Många elever inom grundläggande vuxenutbildning har stora studiesvårigheter. Inom den gymnasiala utbildningen har 83 procent av de studerande nått målet. Andel behöriga till nationellt program, procent Läsår 2010-2011 Läsår 2011-2012 Läsår 2012-2013 Norrköping 86,6 87,4 85,6 Större städer 87,6 87,6 87,9 Skillnad, procentenhet 1,0 0,2 2,3 Källa: Skolverket Andel elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år, procent 2010 2011 2012 2013 Fullföljd utbildning inom fyra år 73 71 74 75 inklusive IV-program, Norrköping Fullföljd utbildning inom fyra år 77 77 78 77 inklusive IV-program, större städer Skillnad, procentenhet 4 6 4 2 Källa: Skolverket Andel vuxenstuderande med lägst betyg E på avslutade kurser, procent 2010 2011 2012 2013 Grundläggande vuxenutbildning 92 98 97 97 Gymnasial vuxenutbildning 82 82 82 83 Källa: Extens

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 15 Målområde Den barnvänliga staden Mål 11 Kommunen ska utveckla bra livs- och lekmiljöer för barn. MÅLUPPFYLLELSE: Arbete med säkra skolvägar genomförs för minst tre skolenheter per år. Minst två förskolor eller skolor får upprustning av utemiljön varje år. Minst två nya lekplatser anläggs varje år. Uppföljning 2013 mål 11 Målet är uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 I skolresplaneprojektet samverkar tekniska kontoret och utbildningskontoret i syfte att få fler att gå, cykla och åka med kollektivtrafiken till skolan för att minska trafiken och göra skolvägarna mer säkra. Inom projektet genomförs också kartläggningar av skolvägar och vilka platser som inte upplevs som trafiksäkra. I skolresplanprojektet har tre nya skolor integrerats; Östra Erlaskolan, Ektorpsringen och Vilbergsskolan. Totalt ingår 9 skolor i projektet. Trafiksäkerhetsåtgärder har bland annat utförts vid trafikplats Beckershov, i korsningarna mellan Holmstagatan och Trozelligatan, Albrektsvägen och Gamla Övägen samt Finspångsvägen och Bråvalla. Nya hastighetsgränser har införts inom Norrköpings tätort. De nya hastighetsgränserna har redan bidragit till minskat antal skadade personer i jämförelse med tidigare år under samma period. Upprustning av utemiljön har skett vid Söderport samt Armbandet, Strandgården, Igelkotten, Fågelsången, Jurslavillan och Tallbackens förskola. När förskolor renoveras finns ett pedagogiskt lokalprogram som tas fram enligt Norrköpings Förskola (modellförskolan). Skolprogrammet ska användas vid renoveringar och nybyggnation. Detta kommer att utvärderas under 2014. I slutet av maj invigdes Strömparken. Besökare i olika åldrar har hittat till den nya och attraktiva parken. En lekmiljö i Oxelbergsparken har totalrenoverats under året och i Skarphagen har en helt ny lekmiljö skapats. Mål 12 Antalett barn och ungdomar som placeras i HVB-hem ska minska. MÅLUPPFYLLELSE: Antalet barn som har placerats i HVB-hem (Hem för vård eller boende) har minskat under året jämfört med antalet år 2010. Uppföljning 2013 mål 12 Målet är uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 I jämförelse med 2010 har antalet barn och ungdomar i HVB-hem minskat med 17. Mellan åren 2012 och 2013 har minskningen varit 12 personer. Antal barn placerade i HVB-hem 2010 2011 2012 2013 Antal barn 83 93 78 66 Källa: VIVA Mål 13 Andelen barn som lever i hushåll med lång varigt beroende av försörjnings stöd ska minska. MÅLUPPFYLLELSE: Andelen barn 0-17 år som under året har funnits i hushåll som har beviljats försörjningsstöd under minst tio av årets månader har minskat i jämförelse med år 2010. Uppföljning 2013 mål 13 Målet är inte uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Andelen har ökat från 4,2 procent 2010 till 4,9 procent 2013. Under 2013 fanns det 1 358 barn i hushåll som beviljats försörjningsstöd under minst 10 av årets 12 månader, vilket utgör en 4,9 procent av det totala antalet barn 0-17 år i kommunen. Andelen har minskat med 0,2 procentenheter jämfört med 2012. I jämförelse med år 2010 har andelen ökat med 0,7 procentenheter. Andel barn som lever i hushåll med lång varigt beroende av försörjningsstöd 2010 2011 2012 2013 Antal barn 1 123 1 080 1 384 1 358 Andel barn 0-17 år, procent 4,2 4,1 5,1 4,9 Källa: VIVA

16 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Mål 14 Alla barn ska erbjudas möjlighet att utvecklas inom kultur- och fritidsområdet. MÅLUPPFYLLELSE: Samarbetet mellan kultur- och fritidskontoret och förskolan/skolan har ökat jämfört med år 2010. Antal besök av barn och unga på kulturinstitutionerna under året har ökat jämfört med år 2010. Uppföljning 2013 mål 14 Målet är uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Stadsbibliotekets klassbesök har mer än fördubblats 2013 jämfört med 2010. Även antalet besök av barn och unga på stadsmuseet har ökat kraftigt under perioden. Norrköpings Konstmuseum redovisar en ökning jämfört med 2010 av antalet besök av barn och unga med 38 procent. Antalet program och aktiviteter för barn och unga har ökat både på museet och externt. Förutom bildverkstad och familjevisning har museet satsat på nya samverkansformer i dialog med brukare och externa aktörer. Det totala besöksantalet på Cnema av barn och unga har ökat från 6 226 besök år 2010 till 13 862 besök år 2013. Samarbetet mellan Cnema och skolor i Norrköping har ökat framför allt inom det egna skapandet. 2010 fanns i princip ingen sådan verksamhet alls och 2013 nådde pedagogerna 4 002 barn. Genom Kulturlagets verksamhet i grundskolan erbjuds alla barn kulturupplevelser av högsta klass. Alla barn i årskurs 3 har deltagit i Bronsåldersspelet Konungasejdeln på Himmelstalund. Även på mellan- och högstadiet får många elever delta i något temaarbete med Kulturlaget. Alla grundskolebarn erbjuds att delta i ämnesverksamheten genom informationsbroschyren, men alla har inte möjlighet att delta. Skälen till det är flera, till attraktiva instrumentgrupper är köerna för långa, kostnaderna är ett hinder, ett tredje skäl kan vara att man inte har kännedom om vad kulturskolan är och vad den står för. Norrköpings Symfoniorkesters uppsökande verksamhet har alltmer ersatts av att de arbetar med barn i process vid de olika skol- och barnproduktionerna. Det bidragsstödda föreningslivet har ökat från 12 893 barn och unga 2010 till 13 210 år 2013. Besökssiffror barn och unga vid kulturinstitutioner 2010 2011 2012 2013 Konstmuseet 5 214 6 637 7 055 7 175 Stadsmuseet 7 120 6 300 6 400 10 843 Biblioteken inbokade klassbesök 1 396 1 757 2 162 2 974 Skolbio Harlekinen/Cnema 4 730 7 400 7 302 13 862 Totalt 18 460 22 094 22 919 34 854 Besöksiffror barn och unga vid Norrköpings Symfoniorkester 2010 2011 2012 2013 Skolkonserter (förskola, gymnasiet) 12 680 11 526 11 626 11 174 Barn- och familjekonserter 1 661 3 063 3 094 5 795 Studiebesök, förskoleklass, specialgrupper från sär- och träningsskolan Konsert för personer med funktionsnedsättning Uppsökande verksamhet i förskola och familjecentraler 1 498 1 534 1 462 1 950 400 400 400 380 0 230 318 200 Totalt 16 239 16 753 16 900 19 499 Övriga aktiveteter för barn och unga Kulturskolan, antal barn aktiva i annan pedagogisk verksamhet Föreningsaktivitet, antal bidragsberättigade i åldern 7-20 år 2010 2011 2012 2013 6 138 7 190 9 648 10 582 12 893 10 801 12 170 13 210

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 17 Målområde Den gröna staden Mål 15 Behovet av transporter i kommunen ska minska och de transporter som sker ska vara så hållbara som möjligt. MÅLUPPFYLLELSE: Kommunstyrelsen, stadsplaneringsnämnden och tekniska nämnden redovisar årligen hur man i stadsplaneringen har arbetat för att minska behovet av transporter. Den årliga relativa ökningstakten av biltrafikarbetet i centrala Norrköping minskar jämfört med år 2010. Antalet cyklister ökar jämfört med år 2010. Uppföljning 2013 mål 15 Målet är uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Kommunstyrelsens kontor, stadsbyggnadskontoret och tekniska kontoret samarbetar kontinuerligt för att öka det hållbara resandet och för att minska behovet av transporter. I uppföljningen nedan redovisas exempel på insatser Trafikmätning och åtgärder Tekniska kontorets utför varje år mätningar av antalet fordon som passerar centrumsnittet. Trafikmätningar som utfördes 2012 visar en trafikminskning på cirka 3 procent i centrala Norrköping jämfört med 2010 och under samma period har cykeltrafiken i mätpunkterna ökat med 9,1 procent. Under 2013 har Östra promenaden och stråket från Vrinnevi mot centrum fått nya gång- och cykelvägar. Därtill har kontoret förbättrat trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter och genomfört flera cykelfrämjande aktiviteter. Planering Stadsbyggnadskontoret arbetar bland annat med en ny översiktsplan för landsbygden, riktlinjer för parkering inklusive en ny parkeringsnorm, riktlinjer för kollektivtrafik samt är i uppstartsfasen med en ny översiktsplan för staden. Norrköping befinner sig i ett läge av stark befolkningstillväxt men med god planering kan möjligheterna till minskat transportbehov och hållbara transporter ändå öka. Riktlinjer Kommunstyrelsens kontor har reviderat riktlinjen för upphandling och inköp och även kompletterat riktlinjen med en resehandbok för kommunanställdas tjänsteresor. Samverkan Kommunstyrelsens kontor samverkar med Linköpings universitet och Statens transport- och forskningsinstitut, VTI. Under året har ett seminarie som främjar målet arrangerats. Kontoret ingår också i referensgruppen för forskningsprogrammet Hållbara Norrköping. Stadsutvecklingsprojektet Saltängen ingår i ett forskningsprogram kring elfordon och laddinfrastruktur tillsammans med LiU och flera andra parter. 110 105 100 95 90 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 Förändringar av trafikmängderna inom centrumsnittet (området som avgränsas av Norra, Östra och Södra Promenaden samt Kungsgatan) på lång sikt kan ses som en indexkurva där 1993 års värden motsvarar index 100

18 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Mål 16 Alla Norrköpingsbor ska ha grönområde inom gång avstånd från sin bostad. MÅLUPPFYLLELSE: Andelen invånare ökar som har mindre än 300 meter från sin bostad till plats planlagd som allmänt tillgänglig park, natur eller vattenområde, jämfört med år 2010. Uppföljning 2013 mål 16 Målet är inte uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Kontoren arbetar med att uppfylla målet om gångavstånd till grönområde i all planering. Svårigheter att finna lämpliga platser samt finansiering utgör hinder i arbetet och målet kommer inte att kunna uppfyllas under målperioden. Kontoren vill ändå framhäva att en ökad attraktivitet och tillgänglighet till parkmiljöer har åstadkommits under 2013. Strömparken har byggts om med en mängd attraktiva kvaliteter. Detta gör att många människor i innerstaden har fått närmre till en park med höga kvaliteter. Parken lockar även människor utanför promenadavståndet på 300 meter. Nämnas bör också Tullhusbron som har öppnat upp ett nytt stråk i staden förbi parkmiljöer som Norra kajen och Strömsholmen. Bron bidrar till att fler människor kan röra sig i stadens grönområden. Tekniska kontoret har definierat tillgängligt grönområde som en yta om minst 0,3 hektar. Måttet 0,3 hektar har hämtats från miljöpsykologisk forskning och är enligt Boverket det rekommenderade minsta måttet på en lokalpark. Norrköpings grönområden har analyserats utifrån detta och då framstod behov särskilt i nedan nämnda områden. Grönområden i Haga och stadsdelen Berget I syfte att nå målet undersöktes möjligheten att göra om fotbollsplanen i anslutning till Hagaparken till grönyta. Det framkom att en sådan ombyggnation inte var möjlig eftersom planen används frekvent av Hagaskolan och Hagagymnasiet. Det finns tyvärr inte någon annan tillgänglig yta att omvandla till park i detta område. Inom stadsdelen Berget arbetar stadsbyggnadskontoret med en ny detaljplan. Detaljplanen innefattar en ny park och när den är klar kommer de kvarter som saknar grönområde idag att ha närmare än 300 meter till den parken. Detta kommer att dröja några år eftersom bostäderna måste byggas innan parken. Kartläggning Tekniska kontoret genomför en studie där parker och grönområden större än 0,3 hektar kartläggs och analyseras. Utifrån studien tas utvecklingsförslag fram för grönområdena så att fler människor ska ha tillgång till park inom 300 meter. Mål 17 All mat som serveras på kommunens förskolor, skolor och boenden skall tillagas så nära brukaren som möjligt. MÅLUPPFYLLELSE: : Antalet tillagningskök har ökat jämfört med år 2010 Uppföljning 2013 mål 17 Målet är uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Totalt finns 42 tillagningskök inom förskolan. Under 2013 har Sjörövaren och Ringblommans förskola fått tillagningskök. Vid Rönnbärets förskola har ombyggnation av ett befintligt tillagningskök skett. I skolan finns 25 stycken tillagningskök. Inga nya tillagningskök har tillkommit under 2013. Inom vård och omsorg finns totalt sju tillagningskök. Inga nya tillagningskök har tillkommit under 2013.

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning 19 Målområde Omsorgsstaden Mål 18 Den enskildes delaktighet och in fly tande inom äldre omsorgen ska öka genom att vi inför valfrihetssatsningen Mina timmar. MÅLUPPFYLLELSE: Innehållet i satsningen Mina timmar definieras och sedan följer man årligen upp i vilken utsträckning den har genomförts. Uppföljning 2013 mål 18 Målet är uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Innehållet i satsningen Mina timmar har definierats. Mina Timmar innebär att den som har serviceinsatser, som till exempel städ och tvätt, får ett beslut om ett antal timmar och i beslutet framgår målet med insatserna. Den beslutade tiden blir därmed den enskildes Mina Timmar. Den som har beviljats Mina Timmar kommer inom ramen för en serviceinsatsmeny kunna välja vad hon eller han vill ha utfört när hemtjänsten kommer. Serviceinsatsmenyn är inte statisk utan kan och bör förändras över tid, exempelvis efter uppföljning och utvärdering 2015. Personalen som utför serviceinsatser kommer att tillhöra en serviceinsatsgrupp och arbeta på ett ännu mer flexibelt sätt än vad man kan göra i dag. Så långt som möjligt ska den enskilde vara med och bestämma när serviceinsatsen ska utföras och hur tiden ska fördelas. Mina Timmar kommer med detta arbetssätt att ge dem som har hemtjänst ökad delaktighet och ökat inflytande över sin vardag. Mina timmar innebär också att ett servicetorg ska öppnas i centrala Norrköping. Där ges information för kommunens invånare om vård- och omsorgskontorets verksamheter och om andra myndigheter, organisationer och samfund. På servicetorget arbetar biståndshandläggare, undersköterska och arbetsterapeut som kan ge individuell rådgivning och vägledning vad gäller kommunal vård- och omsorg och välfärdsteknologi, det vill säga hjälpmedel av olika slag. Vid vård- och omsorgsnämndens möte den 11 december 2013 fattades beslut om att Mina Timmar påbörjas i ett geografiskt område som ska utvärderas efter fyra månader. Det geografiska området är Hageby, Ringdansen och Vikbolandet. Utvärderingen ska presenteras för vård- och omsorgsnämnden våren 2015 inför nytt ställningstagande. Mål 19 Kommunen ska erbjuda anpassade boenden och verksamhetsformer för dessa grupper (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) MÅLUPPFYLLELSE: Årligen redovisas i vilken utsträckning som personer med funktionsnedsättning eller sjukdomar har erbjudits boende och verksamhet som är anpassat till personen. Uppföljning 2013 mål 19 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Arbete pågår med omstrukturering inom befintliga särskilda boenden för att få mer homogena grupper. Inventering har gjorts av de personer som har boendestöd och deras behov. Planering pågår kring kompetensutveckling för personal utifrån brukarnas behov av stöd. Mötesplats för målgruppen behöver utvecklas. Nya anpassade lokaler för boendestöd skulle förbättra verksamheten. För daglig verksamhet är grunden individanpassning men ett förbättringsarbete kvarstår för att fullt ut få en daglig verksamhet som är anpassat till individnivå. Även den fysiska miljön behöver vara individanpassad för att verksamheten ska fungera för alla parter. Det krävs en flexibilitet i att kunna förändra den fysiska miljön allteftersom, som inte är optimal. En ny daglig verksamhet enligt LSS startade under året. Det är en bildstudio för filmproduktion, där några personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning deltar. En försöksverksamhet i samverkan inom Norrköpings kommun kallad NP-center startade i oktober. Verksamheten, som är under uppbyggnad, sker i samverkan med utbildningskontoret och socialkontoret och erbjuder korttidsboende, fritidsaktiviteter, stöd i skola, familjestöd och eller behandling. De har även ett uppdrag att arbeta med metod- och kompetensutveckling, som ska komma alla nämnders verksamheter och naturligtvis målgruppen till del. Vård- och omsorgskontoret har under 2013 fortsatt att utbilda personal i en evidensbaserad och beprövad arbetsmetod som heter Ett Självständigt Liv (ESL). Genom ESL ges social färdighetsträning för att öka möjligheten till självständigt liv, öka förmågan och utbytet av att umgås med andra, bli mer kunnig om egna reaktioner, minska kvarstående symtom och få en större förmåga till samarbete. Även utbildning i neuropsykiatri pågår för personal.

20 God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelse Målområde Den demokratiska och tillgängliga staden Mål 20 Norrköpings kommun ska förbättra sina resultat inom demokratiområdet. Norrköping ska därför främja lika rättigheter och möjligheter för alla, oberoende av förutsättning eller bakgrund. MÅLUPPFYLLELSE: Nämnderna redogör årligen för hur de har kommunicerat aktuella frågor i olika kommundelar med medborgare, föreningar, nätverk etcetera samt om de själva eller tillsammans med annan nämnd har hållit kontaktmöten i olika kommundelar. Årligen rapporteras från förvaltningarna hur hanteringen av synpunkter från medborgarna har skett. Norrköpingsbornas deltagande i valet till Europaparlamentet år 2014 är högre än valdeltagandet 2009. Norrköpingsbornas deltagande i valen till riksdag, landsting och kommun år 2014 är högre än valdeltagandet år 2010. Uppföljning 2013 mål 20 Målet är delvis uppfyllt Utveckling: 2011 2012 2013 Hur har nämnderna kommunicerat aktuella frågor i kommundelarna? Nämnderna och förvaltningarna kommunicerar aktuella frågor i flera forum och med flera metoder. Nedan redovisas några exempel. Under året har kommunens närvaro på hemsidan och i sociala medier fortsatt att utvecklas. Vid sidan av de egna hemsidorna finns kommunen på Facebook, Twitter och Instagram. På Facebooksidan kan medborgare ställa frågor och snabbt få svar. Livsmedelskontroller på Facebook är också en verksamhet som uppmärksammats av många kommuninvånare. Vid stadsutvecklingsprojekt samverkar stadsplaneringsnämnden och stadsbyggnadskontoret med medborgarna, såväl i tidiga som i senare skeden. När ett arbete pågår i ett område bjuder nämnden in till dialog. Alla detaljplaner läggs upp på kommunens webbplats och annonseras i papperstidningar. Stadsbyggnadskontoret har i december genomfört en utställning i Domino galleria. Utställningen handlade om hur innerstaden ska utvecklas. Kontoret var på plats med enkäter, visualiseringsbord och barnhörna. Under hösten 2013 har stadsbyggnadskontoret också visat verktyget Cityplanner för den tjänstemannagrupp som arbetar med civilsamhällets föreningar, så som Röda korset, KRIS och pensionärsföreningar. Stadsbyggnadskontoret har visat hur Cityplanner kan användas för att underlätta för de berörda föreningarna att inkomma med synpunkter till kommunen. Tekniska nämnden har gett tekniska kontoret ett uppdrag att öka medborgarinflytandet med hjälp av dialogmöten i samband med omgestaltning av lekmiljöerna i Skarphagsparken och Oxelbergsparken samt vid förstudien av Ektorpsparken. Tekniska kontorets verksamhet för avfall mötte under kulturnatten medborgare i Hörsalsparken för att uppmärksamma miljöfrågorna kring elavfall, och i oktober arrangerade det så kallade Myggnätet en träff för barn kring samma tema. Utöver det har tekniska nämnden och tekniska kontoret genomfört dialogmöte kring hundrastgård i Oxelbergen där de närboende bjöds in för dialog. Under hösten har en kampanj för att främja cyklande framför bilåkande genomförts. Cyklisterna fick reflexvästar där texten Du blev just omkörd av en cyklist fanns tryckt på ryggen. Vård- och omsorgsnämnden kommunicerar aktuella frågor med kommunala pensionärsråden, kommunala rådet för funktionshinderfrågor och genom LSS-samverkan samt genom aktiviteter så som psykiatriveckan. Utbildningsnämnderna och utbildningskontoret samverkar med föreningar när det gäller ungdomars engagemang i Folkparken, skolors nyttjande av idrottsplatser, Idrott utan gränser med mera. Enskilda