Innehållsförteckning 1. Introduktion... 2 1.1 Avgränsningar... 3 1.2 Kopplingar till andra områden... 3 1.3 Deltagare i arbetsgruppen... 3 2. Bakgrund... 4 2.1 Bestämmelser om prioriterade åtgärder... 4 2.2 Nationell tjänst för att underlätta utbyte av data... 5 2.3 Data som SPA ger tillgång till sedan 1 oktober 2015... 6 2.4 Data som SPA ska ge tillgång till på sikt... 6 2.5 Roller och ansvar... 7 3. Målbild 2020 med utblick 2025... 7 4. Handlingsplan för (fokusområdet)... 8 4.1 Aktivitet nummer 1 - Etablering av den nationella tjänsten SPA... 8 4.2 Aktivitet nummer 2 - Samarbete över nationsgränserna kring gemensamma standarder för SPA, EU EIP aktivitet.... 9 4.3 Aktivitet nummer 3 - Införande av akt a... 9 4.4 Aktivitet nummer 4 Långsiktig utveckling av SPA (2020 2025)... 10 4.5 Aktivitet nummer 5 - Etablera forum för tjänsten SPA.10 4.6 Aktivitet nummer 6 Kartläggning och uppföljning av tillgången till trafikdata 11 4.7 Nästa steg... 12 4.7.1 Samlat för fokusområdet... 12 5. Bilagor med referenser... 13 Unkno Ändra 1
ITS HP TRAFIKANTINFORMATION 1. Introduktion 2014 levererade Trafikverket ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS som svar på regeringens uppdrag. Arbetet övergår nu i nästa fas där Trafikverket tillsammans med Transportstyrelsen, Vinnova och ITS Sweden utvecklar en strategi och handlingsplan med ambitionen att göra Sverige internationellt framstående inom ITS. Kärnan i handlingsplanen består av prioriterade områden av stor betydelse för ITS i Sverige. Under hösten 2015 har ett stort antal områden kartlagts och genom workshops, webenkäter, webinarium och i samråd med myndigheter, näringsliv och akademin har antal områden reducerats. Resultatet är 12 prioriterade områden som gemensamt bidrar till en färdriktning för svensk utveckling inom ITS fram till år 2020. Ett av dessa områden är Trafikantinformation. Varje prioriterat område leds av en ordförande som tillsammans med en arbetsgrupp och en sekreterare ansvarar för att ta fram en färdplan med mål och konkreta aktiviteter. Utöver prioriterade områden etableras även horisontella områden med uppgift att stödja och realisera aktiviteter i färdplanen. Resultatet kommer sedan att redovisas den 25-26 oktober 2016 på den nationella ITS konferensen i Stockholm som en del i remissförfarandet inför slutleverans till regeringen vid årsskiftet. Området Trafikantinformation handlar i första hand om att, med utgångspunkt i ITS- direktivet och de delegerade akterna, stötta införandet av en nationell tjänst, Single Point of Access (SPA), som ska lämna information om, och ge tillgång till, data i vägtransportsystemet. Alla EU:s medlemsstater ska tillhandahålla en SPA med tillhörande rutiner inklusive information till berörda myndigheter och olika intressenter. SPA ska vara en metadatabas med information om vilka data vilken leverantör tillhandahåller. Respektive leverantör ansvarar för och tillhandahåller sina specifika data. En SPA som skapar nytta och mervärde för slutanvändarna, trafikanterna, förutsätter ett nära samarbete mellan myndigheter och kommersiella aktörer men även mellan medlemsstaterna. För att dataleverantörer ska vilja använda sig av tjänsten SPA behöver det till exempel vara enkelt att deklarera metadata och metadata bör även följa en och samma standard. En förutsättning för att tjänsteutvecklare ska vara intresserade av att använda sig av tjänsten är att de hittar den information de efterfrågar. Genom att införande av SPA ingår i är ett av 12 utpekade områden för en nationell handlingsplan får vi goda möjligheter att sprida kunskap om direktivet och dess innebörd samtidigt som vi kan fånga de olika intressenternas förväntningar, behov och krav på tjänsten. Trafikverket har därför bjudit in representanter från näringsliv, myndighet och akademi att delta i arbetet med att utveckla och detaljera aktiviteterna i en färdplan för trafikantinformation. Arbetsgruppen har haft intressanta diskussioner om det faktum att behovet av och tillgången till data och trafikantinformation är under förändring. Bilarna får ett alltmer begränsat utrymme i städerna, många väljer att åka kollektivt, cykla eller att gå för att förflytta sig från A till B. Det innebär i sin tur att det uppstår nya behov av trafikantinformation som tar hänsyn till individens hela resa, oavsett hur hen tar sig fram. Samtidigt förväntas mycket mer data bli tillgängliga framöver i och med alltings uppkoppling. Det är framförallt stora globala aktörer som samlar mer och mer data. Myndigheterna behöver då inte samla lika mycket själva utan kan avtala med dessa aktörer om tillgång till data för de egna behoven. Data som myndigheterna samlar själva ska i princip tillgängliggöras fritt. 2
Optimal användning av väg-, trafik- och resedata är ett prioriterat område i ITS- direktivets handlingsplan. Marknadens aktörer behöver samverka för att kunna dra största möjliga nytta av de stora mängder trafikdata som förväntas bli tillgängliga framöver. För att främja samverkan och datautbyte behövs en gemensam vision och målbild, men också kunskap om vilka typer av data som finns och vilka som är tillgängliga för vilka aktörer och vilka som inte är det, liksom vilka hinder som finns för ett större datautbyte. För att möta behovet av en mer trafikslagsövergripande trafikantinformation föreslår arbetsgruppen en aktivitet som syftar dels till att kartlägga vilka trafikdata som är tillgängliga, dels till att ta fram en modell för att följa upp tillgängligheten. 1.1 Avgränsningar Hur en gemensam vision och målbild bland Sveriges aktörer kan tas fram behandlas inte i färdplanen. Vi anser att det bör hanteras som en för flera prioriterade områden förutsättning för genomförande av aktiviteter i en nationell ITS handlingsplan. Förslagsvis bör något tas fram i stil med: "Alla offentliga trafik- och transportrelaterade data är öppet tillgängliga, marknadens aktörer har tydliga regelverk för hur data tillhandahålls och ser ett värde i att tillhandahålla data, hållbara affärsmodeller är etablerade och allmänt accepterade." Visionen och målbilden bör vara en del i en större målbild för samhällets och medborgarnas behov av informationstjänster. En sådan målbild kan inte enbart utgå från den direkta efterfrågan från trafikanter och tjänsteutvecklare utan behöver se till samhällsnyttan i ett helhetsperspektiv. Jämför med till exempel Finlands Transport Code. Färdplanen hanterar inte heller hela förädlingskedjan för trafikantinformation, utan fokuserar på aktiviteter som syftar till att göra data tillgängliga. Därmed behandlar den i liten utsträckning villkoren för tjänsterna som når trafikanten. Sådana villkor kan exempelvis handla om tekniska krav och användarkrav på informations- och kommunikationstjänster för fordonsförare. Även sådana villkor bör hanteras som en förutsättning för genomförande av aktiviteter i en nationell ITS handlingsplan. 1.2 Kopplingar till andra områden Området Trafikantinformation har kopplingar till flera av de andra prioriterade områdena. Det finns till exempel en tydlig koppling till området Kollektivtrafik vad gäller samverkan kring öppna data (projektet Kraftsamling öppna data) och aktiviteten Information och öppen data inom kollektivtrafik, som föreslår en behovskartläggning av information/data ur både resenärens och operatörens perspektiv. Området Trafikantinformation angränsar även till området Trafikledning som bland annat tar upp behovet av bättre underlag för trafikledning vid incidenter och trafikslagsövergripande trafikantinformation. 1.3 Deltagare i arbetsgruppen Följande personer är inbjudna att delta i utveckling av färdplanen för trafikantinformation: Karin Nordner, Trafikverket (ordförande) Kent Olsson, Trafikverket Clas Roberg, Trafikverket Carlos Viktorsson, Sweco (Stöd till arbetsgruppen från ITSHP) Elias Arnestrand, Samtrafiken Johanna Karlsson, Trafik Stockholm 3
Alejandro Gomez, Tomtom Anna Forsell, Here Ylva Lidberg, Transportstyrelsen Fredrik Jenslin, Sll Krister Nordland, Skånetrafiken Maria Gustafsson, Västtrafik Åse Elvebakk, Tomtom Pontus Wallgren, Chalmers Per Olof Svensk, Trafikverket 2. Bakgrund En nationell strategi och handlingsplan för ITS ska bidra till ett mer hållbart transportsystem genom att bryta sambandet mellan transporter och negativ miljöpåverkan. Ämnesområdet har en tydlig koppling till målsättningen och bör utgöra en viktig del av en svensk handlingsplan för ITS. Den ökade transportvolymen på vägarna i unionen och medborgarnas krav på rörlighet innebär hög belastning på infrastrukturen och ökad energiförbrukning. Det leder i sin tur till miljömässiga problem. För att komma till rätta med dessa problem, har EU beslutat om ett ramverk för att intelligenta transportsystem ska kunna införas och användas på ett samordnat och enhetligt sätt. ITS- direktivet (2010/40/EU) är en handlingsplan för att införa ITS (Intelligenta transportsystem) i vägtransportsystemet och i gränssnittet till andra trafikslag. Genom att såväl trafikanter som trafikledare får tillgång till innovativa tjänster ska de vara bättre informerade och kunna utnyttja transportnäten på ett säkrare och mer samordnat sätt. EU kan med stöd av ITS- direktivet (2010/40/EU) utfärda bindande bestämmelser för olika delområden inom ITS i form av delegerade akter. Det innebär att nya typer av data tillkommer i takt med att sådana bestämmelser utfärdas. Följande delområden är prioriterade, och för dessa utarbetar unionen gemensamma specifikationer och standarder: optimal användning av väg-, trafik- och resedata kontinuitet i ITS- tjänster för trafikledning och hantering av godstransporter ITS- tillämpningar till stöd för trafiksäkerhet och transportskydd koppling av fordonet till transportinfrastrukturen 2.1 Bestämmelser om prioriterade åtgärder ITS- direktivet innehåller sex prioriterade åtgärder (a- f). Delegerade akter är beslutade för åtgärderna b, c, d och e. Akt f är lagd på is. För akt a förväntas EU- rådet fatta ett beslut i slutet av 2016. Bestämmelserna är reglerade i följande dokument: a) Tillhandahållande av EU- omfattande multimodala reseinformationstjänster b) Tillhandahållande av EU- omfattande realtidstrafikinformationstjänster c) Data och förfarande för kostnadsfritt tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation för användare 4
d) Harmoniserat tillhandahållande av interoperabelt EU- omfattande e Call e) Tillhandahållande av informationstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon f) Tillhandahållande av bokningstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon. Sedan 1 oktober 2015 gäller två akter, c och e. De pekar på åtgärder som medlemsländerna ska genomföra för att kunna erbjuda informationstjänster inom områdena vägsäkerhetsrelaterad trafikinformation och information om säkra lastbilsparkeringar. Akt b ska tillämpas från och med juni 2017 och akt a från och med 2019. De beslutade akterna finns att läsa på EU:s webbplats, Action Plan and Directive - Transport 2.2 Nationell tjänst för att underlätta utbyte av data Tillgång till relevanta och aktuella data är en grundförutsättning för att varje medlemsland ska kunna genomföra de prioriterade åtgärderna. Därför ska varje land upprätta en nationell tjänst, SPA (Single Point of Access), som presenterar alla data som finns att tillgå i vägtransportsystemet, oberoende av vilken organisation det är som samlar in och tillhandahåller uppgifterna. SPA ska underlätta för dem som skapar informationstjänster att ta fram tjänster som kan effektivisera transporter och resor. Tjänsten ska endast innehålla metadata om och hänvisa till de data som finns att tillgå i Sverige. I Sverige är Trafikverket utsedd myndighet att upprätta tjänsten SPA för akterna c och e. Även för akten b förväntas regeringen lägga uppdraget på Trafikverket. Vem som ska tillhandahålla tjänsten för akt a är ännu en öppen fråga. För att uppfylla EU- bestämmelserna har Trafikverket på uppdrag av regeringen tagit fram en första version av tjänsten SPA som finns att tillgå på Trafikverkets webbplats. I takt med att fler bestämmelser träder i kraft ökar inte bara mängden data som ska presenteras via SPA utan även antalet leverantörer av data. För några år sedan kom merparten av informationen från samhällsfunktioner som Trafikverket, SMHI och SOS- alarm. Utvecklingen går mot alltfler privata aktörer på marknaden. Det uppstår nya affärsmodeller och informationen når slutanvändaren på flera olika sätt. Med hänsyn till utvecklingen bör en nationell åtkomstpunkt sättas upp på en neutral plattform. Trafikverket har därför beslutat att sätta upp en egen portal för tjänsten SPA, vilket ingår i aktiviteten Etablering av den nationella tjänsten SPA. Se vidare i handlingsplanen. Målsättningen är att portalen ska vara i bruk från årsskiftet 2017. Tjänsten har två funktioner: Att informera om och ge tillgång till de data som finns att tillgå i Sverige. Tjänsten innehåller metadata och hänvisningar till var data går att hämta. Att informera de som levererar data hur de gör för att publicera metadata i SPA. Tjänsten innehåller formulär för att registrera metadata. Tjänsten har två målgrupper: Tjänsteleverantörer i Europa som utvecklar trafikinformationstjänster 5
Leverantörer av data 2.3 Data som SPA ger tillgång till sedan 1 oktober 2015 Vägsäkerhetsrelaterad trafikdata De data som tjänsten ger tillgång till är indelade i åtta kategorier (enligt ITS- direktivet akt c) av händelser och förhållanden. Dessa är: tillfälligt hal vägbana djur, människor, hinder, bråte på vägen oskyddad olycksplats tillfälligt vägarbete nedsatt sikt fordon i fel riktning på motorväg icke- skyltad blockering av väg exceptionella väderförhållanden Alla som samlar in och tillhandahåller den här typen av data ska göra dem fritt tillgängliga via tjänsten SPA. Bestämmelsen ställer även krav på hur trafikinformationstjänster till slutanvändare ska utformas. Vägsäkerhetsrelaterad trafikinformation ska alltid vara prioriterad framför annan information, och det ska framgå av informationen att den är säkerhetsrelaterad. Vidare ska informationen innehålla följande: kategori av händelse och en kort beskrivning plats råd om förarbeteende Tjänsteleverantören ansvarar för att hålla informationen till slutanvändaren uppdaterad, och för att ta bort den när händelsen eller det specifika förhållandet har upphört. Information om säkra och skyddade lastbilsparkeringar Data om Trafikverkets anläggningar, och lastbilsparkeringar som kommersiella eller kommunala aktörer tillhandahåller (enligt ITS- direktivet akt e). Tjänsten tillhandahåller enbart statiska data. Sedan oktober 2015 innehåller tjänsten data om Trafikverkets säkra och skyddade uppställningsplatser för lastbilar. Under 2016 tillkommer successivt data om kommersiella och kommunala lastbilsparkeringar. EU- omfattande informationstjänster ställer krav på att data ska kunna levereras i ett standardiserat format. Enligt bestämmelserna ska därför alla data levereras i formatet Datex ll eller i något annat kompatibelt format. 2.4 Data som SPA ska ge tillgång till på sikt Från juni 2017 ska tjänsten även ge tillgång till realtidsdata för trafikinformation (enligt ITS- direktivet akt b). Direktivet omfattar ca 40 informationsmängder där både statiska vägdata, dynamiska vägstatusdata och trafikdata ingår. Se bilaga Kopia slutversion akt b eller EU:s webbplats för en aktuell förteckning, http://ec.europa.eu/transport/themes/its/news/2014-12- 18- rtti_en.htm Av akten framgår vilka villkor som gäller för tillgänglighet, utbyte och vidareutnyttjande av data. 6
I och med att akten a, Tillhandahållande av EU- omfattande multimodala reseinformationstjänster, börjar gälla utökas datamängderna som ska tillhandahållas via en gemensam accesspunkt ytterligare. Data som är väsentliga för utvecklingen av den mer trafikslagsövergripande trafikantinformationen. 2.4 Roller och ansvar De delegerade akterna ställer krav på medlemsstaten samt på dataleverantörer. För akterna c och e har medlemsstatens ansvar delegerats till Transportstyrelsen och Trafikverket enligt nedan. Det har gjort genom en nationell förordning. Transportstyrelsen jobbar med ett förslag till komplettering i den förordningen så att även akt b omfattas. Transportstyrelsen ansvarar för att bistå regeringen i regleringsarbetet granska efterlevnaden av kraven i de delegerade akterna slumpmässigt kontrollera riktigheten i de uppgifter som dataleverantören har lämnat rapportera hur direktivet genomförs i Sverige Trafikverket ansvarar för att utse de delar av vägnätet där förhållandena kräver införande av reglerade tjänster tillhandahålla en nationell tjänst, SPA (Single Point of Access) där alla som levererar data ska tillhandahålla metadata som beskriver innehållet i de data de levererar informera om tjänsten, vad den innehåller och hur den fungerar leverera de data Trafikverket samlar in. Leverantörer av data ansvarar för att tillhandahålla de data som bestämmelserna omfattar leverera data i standardiserat format förse den nationella tjänsten med metadata och sökvägar till data, och uppdatera dessa på begäran av Transportstyrelsen leverera underlag som redogör för hur bestämmelserna efterlevs. 3. Målbild 2020 med utblick 2025 Tre av de sex identifierade aktiviteterna i handlingsplanen är redan pågående aktiviteter med en relativt kort tidshorisont. Fram till 2020 är målen att Sverige ska uppfylla de krav ITS- direktivet ställer och att SPA i möjligaste mån följer gemensamma standarder inom EU. Enligt ITS- direktivets akt b ska portalen vara klar för användning i juni 2017. Trafikverkets målsättning är att portalen (egen plattform) finns tillgänglig för användare från januari 2017. Ett mer långsiktigt mål med tjänsten SPA är att dataleverantörer och tjänsteutvecklare fullt ut använder sig av tjänsten och att den bidrar till att skapa efterfrågad och kvalitativ trafikantinformation såväl inom som utanför Sveriges gränser. För akten a, som ännu inte är beslutad, gäller att det ska finnas en motsvarande accesspunkt tidigast år 2019. Vilken organisation som ska tillhandahållen en SPA för de data akten ställer krav på är under utredning. Se vidare under aktivitet nummer 3. 7
En mer övergripande målsättning med färdplanen är att etablera en form för samverkan mellan marknadens aktörer som samlar in och tillhandahåller trafikdata. Det behöver vara tydligt vilka data som finns att tillgå på vilka villkor samt vilken roll och vilket ansvar staten respektive kommersiella aktörer har. Genom en optimal användning av väg-, trafik- och resedata kan vi stimulera utvecklingen av smarta informationstjänster som gynnar den enskilda trafikanten men även är en förutsättning för ett hållbart transportsystem. 4. Handlingsplan för (fokusområdet) Aktivitet nummer 1-3 är redan pågående aktiviteter som är kopplade till de i tiden mer närliggande målen att uppfylla de krav ITS- direktivet ställer och att SPA i möjligaste mån följer gemensamma standarder inom EU. Aktivitet nummer fyra och fem är kopplade till de mer långsiktiga målen med handlingsplanen som att dataleverantörer och tjänsteutvecklare fullt ut använder sig av tjänsten och att SPA, genom att vara en av de bästa sökmotorerna i EU, bidrar till att det skapas fler och bättre tjänster. En förutsättning för att tjänsten SPA ska bli använd är förstås att den tillhandahåller de data marknaden efterfrågar, oavsett om ITS- direktivet ställer krav på att tillhandahålla vissa data eller inte. Genom att etablera ett forum för tjänsten SPA där tjänsteutvecklare och dataleverantörer kan diskutera behov av och tillgång till data har tjänsten bättre möjlighet att utvecklas positivt (se aktivitet nummer 5.) I aktivitet nummer 6 föreslås en initial kartläggning av data och att en modell för uppföljning av tillgängligheten för data bör tas fram. 4.1 Aktivitet nummer 1 - Etablering av den nationella tjänsten SPA Innehåll: Pågående projekt för att etablera en SPA (Single Point off Access) för ITS- direktivets akter b (realtidsdata trafikinformation), c (trafiksäkerhetsdata) och akt e (säkra Lastbilsparkeringar). SPA ska vara en metadataportal med sökmotor och länkar till organisationer som har aktuella data. Kopplingar och beroenden: Kopplingar finns till aktiviteterna 2-4. Aktiviteten har även koppling till Öppna data och Geodataportalen samt är beroende av vad andra länder gör. Start och målgång: Enligt ITS- direktivets akt b ska portalen vara klar för användning i juni 2017. Trafikverket bedömer att portalen kan göras tillgänglig för användare från januari 2017. Redovisning av resultat: Resultatet finns i form av en fungerande portal. Information om detta förmedlas till användare i god tid, både dataförsörjare (Dataproviders) och tjänstetillverkare (Serviceproviders). Resultatet redovisas också till Transportstyrelsen som i sin tur redovisar till regering och EU. Centrala aktörer: Regeringen (som fattar beslut om förordningen), Transportstyrelsen som skriver förslag till förordning samt följer upp efterlevnaden, Trafikverket som tillhandahåller SPA och data, organisationer som fyller SPA med metadata och sedan levererar aktuella data samt tjänstetillverkare som via portalen hittar data och tillverkar tjänster till marknaden (trafikanter) och som därmed skapar nyttan med portalen. Uppskattad kostnad: Både etablering av SPA och förvaltningen av tjänsten finansieras av Trafikverket. Medel är budgeterade för 2016. 8
4.2 Aktivitet nummer 2 - Samarbete över nationsgränserna kring gemensamma standarder för SPA, EU EIP aktivitet. Innehåll: För att ITS- direktivet och då främst akterna b och c ska bli en framgång krävs en harmonisering av den etablering av SPA som genomförs i varje land. Harmoniseringen är speciellt viktig när det gäller Standard för metadata (gäller även för akt a, multimodal data) Utformning och val av metadata som dataleverantörerna ska fylla i Den uppföljning som dataleverantörer ska lämna till EU Det viktigaste forumet för en harmonisering är idag projektet EU- EIP SA46, som har en aktivitet benämnd Monitoring and Harmonisation of Single Point of Access. Projektet har tre nivåer på deltagande, Active beneficiaries, Participants (Trafikveket) och Followers. Även om vi inte får finansiering som active bör vi lägga tillräckligt med tid för att påverka ovanstående punkter så att vi får en bra harmonisering för Sverige, till exempel med Vinnovas öppna data. Om Sverige använder metadatastandarden DCAT bör vi överväga ett mer aktivt arbete för att påverka standarden så att den blir komplett och omfattar alla data som ITS- direktivet innehåller. Standarden förvaltas av W3C. Kopplingar och beroenden: Aktiviteten är beroende av vad andra länder gör, främst Tyskland, Holland, Österrike och England. Även de Nordiska länderna är intressant att både samarbeta med och försöka påverka. Start och målgång: Aktiviteten pågår och avslutas 2018. Redovisning av resultat: I form av rapporter till EU. Centrala aktörer: Trafikverket, Transportstyrelsen. Uppskattad kostnad: Troligen kring 100 tkr/år inklusive resor och förberedelse (2017 2018). Deltagande 2016 finansieras för Trafikverket av SPA- projektet. 4.3 Aktivitet nummer 3 - Införande av akt a Akt a är ännu inte beslutad. Det innebär att aktiviteten som den beskrivs kan komma att ändras. Innehåll: Även för den delegerade akten a, multimodal data, kommer det att finnas krav på en SPA och tillhörande metadata samt sökfunktion. Enligt det förslag som finns kommer rekommendationen att vara att använda sig av DCAT. För akt a har Trafikverket startat en förstudie för att undersöka olika alternativ för en SPA- lösning, använda den lösning som redan finns (den SPA Trafikverket sätter upp) eller koppla på den lösning som Samtrafiken idag förvaltar (Trafiklab). För akt a kommer det att finnas krav på standard för statisk data (NeTEX) och dynamisk data (SIRI). Det kommer att innebära en övergångsperiod för övergång från NOPTIS till NeTEX. Kopplingar och beroenden: Kopplingar finns till aktiviteterna 1, 2 och 4. Start och målgång: En SPA för akt a ska finnas klar i slutet av 2019. Redovisning av resultat: Liknande det för aktivitet 1, Resultatet kommer att finnas i form av en fungerande portal. Centrala aktörer: Trafikverket och Transportstyrelsen som deltar i arbetet med att ta fram den delegerade akten. Den organisation som får uppdraget att tillhandahålla SPA, organisationer som fyller SPA med metadata och sedan levererar det aktuella data samt tjänstetillverkare som via 9
portalen hittar data och tillverkar tjänster till marknaden (trafikanter) och som därmed skapar nyttan med portalen. Uppskattad kostnad: Både SPA och förvaltningen av denna akt kommer troligen att finansieras av Trafikverket. Medel för detta är inte budgeterat. 4.4 Aktivitet nummer 4 Långsiktig utveckling av SPA (2020 2025) Innehåll: Det långsiktiga målet med SPA i EU bör vara att SPA etableras som den sökmotor tjänsteutvecklare väljer att använda för att hitta data om vägtransportsystemet. För att det ska lyckas krävs att dataleverantörer (kommersiella, kommunala och statliga) ser tjänsten som attraktiv och som ett bra marknadsfönster för att visa upp sitt data. Viktiga komponenter som kan bidra till detta är: Harmonisering inom EU, av metadatainrapportering och uppföljningsdokument till EU Att harmoniseringen inom EU leder till en metadatastandard som möjliggör automatisk skördning till andra portaler, till exempel öppnadata.se (maskinläsbara metadata) Att ytterligare intressant data kommer med, framförallt från de större städerna. Att vägnätet som visas upp utökas till minst alla viktiga genomfartsleder och omledningsvägnät, som används för att skapa TMP (Traffic Management Plans). Helst bör allt kommunalt vägnät ingå inklusive cykelvägar. Bevaka området med data från och till fordon. Dessa data kan på sikt bli intressant för någon form av integration med data som idag levereras från SPA- kunder, till exempel från andra mobila enheter som levererat data/information från och om trafiken. Har SPA någon roll i detta och i så fall hur behöver SPA utvecklas på sikt? Kopplingar och beroenden: Aktiviteten är beroende av vad andra länder gör, främst Tyskland, Holland, Österrike och England. Även de Nordiska länderna är intressant att både samarbeta med och försöka påverka. Start och målgång: Aktiviteten pågår mellan åren 2017-2025. Redovisning av resultat: Aktiviteten mäts genom att följa upp hur SPA används, samt genom kontakter med dataleverantörer och tjänsteutvecklare. Centrala aktörer: Trafikverket, Transportstyrelsen, Stockholms Stad, Göteborgs stad, några ytterligare städer, utvecklare av SPA i andra länder, EU- KOM (borde vara), större dataleverantörer som TomTom, HERE, Mediamobil och Google. Av betydelse är också om andra länder lyckas få större städer i sina länder att leverera metadata och data, det vill säga om de lyckas med en utökning utöver ITS- direktivet. Uppskattad kostnad: Egen finansiering från var och en av organisationerna samt EU- projektet EIP SA46. Det kan också vara aktuellt att söka ytterligare EU- pengar, framförallt för perioden efter att SA46 avslutats (2018). 4.5 Aktivitet nummer 5 - Etablera forum för tjänsten SPA Etablera ett forum för SPA i syfte att fånga de olika intressenternas förväntningar på tjänsten SPA; Tjänstens funktionalitet och vilka data som bör gå att nå via tjänsten för att den ska vara attraktiv att använda. Innehåll: Trafikverket sammankallar till regelbundna möten i syfte att dels informera om ITS- direktivet, den nationella tjänsten SPA och hur tjänsten utvecklas i andra länder, dels fånga 10
dataleverantörers och tjänsteutvecklares syn på tjänsten och behov av nya data. Forumet ska ha ett brett deltagande med både myndigheter och kommersiella aktörer. I arbetsgruppen har vi till exempel diskuterat tjänsteutvecklarnas behov av mer information från städerna i syfte att utveckla the smart city, behov forum för SPA skulle kunna hantera vidare. Se i bilaga xxx exempel på data tjänsteutvecklare önskar få ta del av. Förväntat resultat: De olika intressenterna har kunskap om direktivet och dess innebörd. Intressenternas möjlighet att påverka utformningen av och innehållet i tjänsten SPA är sannolikt positivt vad gäller möjligheten att utveckla de informationstjänster som slutanvändarna, trafikanterna, efterfrågar. Kopplingar och beroenden: Aktiviteten har kopplingar till området Trafikledning, aktivitet Samverkan trafikdata. Förändringsprogram Trafikinformation (Trafikförvaltningen, Stockholms stad, Trafikverket). Start och målgång: Start i oktober 2016. Trafikverket bjuder in till en första WS. Definiera målbild och vision. Definiera arbetsuppgifter och arbetssätt. Demonstrera portalen SPA. Centrala aktörer: Trafikverket (sammankallande), Samtrafiken (Trafiklab), Transportstyrelsen, Stockholms/Göteborgs stad, Akademin (Chalmers, KTH), tjänsteutvecklare, dataleverantörer, kommuner angränsande till de stora städerna (behov av information om förutsättningar för pendling). Uppskattad kostnad: Trafikverket organiserar möten, var och en finansierar sitt deltagande. 4.6 Aktivitet nummer 6 Kartläggning och uppföljning av tillgången till trafikdata Innehåll: En förutsättning för att kontinuerligt kunna följa upp vilka data som är tillgängliga är att en initial kartläggning av status för de olika datamängderna genomförs. I den initiala kartläggningsaktiviteten bör det ingå att kartlägga var data finns och hur de kan göras tillgängliga om de inte redan är det kartlägga nuvarande villkor och hinder för tillhandahållande av data och hur olika typer av aktörer ser på tillhandahållande av data definiera och implementera överenskomna riktlinjer för framtida tillhandahållande av data vilka data är öppna, vilka data tillhandahålls på kommersiella villkor, hur man får störst nytta av data under bibehållen lönsamhet för marknadens aktörer. För att säkerställa att vi går mot målbilden om öppet tillgängliga data och att beslutade riktlinjer efterlevs bör sedan en modell för uppföljning av tillgängligheten av data tas fram. Exempel på områden att följa upp: Tillgång till data från domän x, domän y, etc. - offentliga data Tillgång till data från domän x, domän y, etc. - data från kommersiella aktörer Villkor för tillhandahållande av data förändras dessa och i så fall i vilken riktning Tillgång till data och användbarhet av data för olika typer och storlekar av tjänsteleverantörer Uppföljningen redovisas förslagsvis på ett överskådligt sätt via grön- gul- röd markeringar för de olika områdena för att visa status. 11
Aktivitetens förväntade resultat/behov som skall uppfyllas: Bättre underlag för trafikslagsövergripande trafikstyrning och trafikinformation. Större tydlighet för tjänsteleverantörer avseende vilka data som går att få tillgång till och villkoren för att nyttja dessa data. Koppling till eller beroende av andra aktiviteter inom och utanför handlingsplanen: De delegerade akterna Projekt och program som BADA, NordicWay, DriveMe, Drive Sweden Samtrafiken (Trafiklab) Kraftsamling öppna trafikdata - Forum för transportinnovation Vinnova Färdplaner - Forum för transportinnovation Vinnova Tidpunkt för start och målgång: Start kartläggning tidigt 2017. Modell för uppföljning framtagen under 2017. Kontinuerlig uppföljning kommande år. Hur resultatet av arbetet kommer att redovisas: Kartläggningen redovisas i en kort rapport. Uppföljning redovisas årligen via kort rapport. Tillsammans med andra aktiviteter kan man också tänka sig en mer omfattande analys som redovisas i rapportform likt den bilagda rapporten The Transport Data Revolution. Vilka aktörer som är centrala för genomförandet och vilka som bör ha en ledande roll: Trafikverket, Samtrafiken, RKTM, Transportstyrelsen, Fordonsindustrin, några representanter från tjänsteleverantörer. Uppskattad kostnad och tänkbara vägar till finansiering: Aktiviteten behöver konkretiseras ytterligare för att det ska vara möjligt att uppskatta dess kostnader. En första uppskattning: Initial kartläggning: 300-500 tkr Årlig kostnad för uppföljning: 200 tkr Ytterligare konkretiseringar krävs för en bättre estimering av kostnader möjliga finansieringsvägar. 4.7 Nästa steg Aktiviteterna (1-3) pågår enligt redan fattade beslut. För aktivitet nummer 5, Etablera forum för tjänsten SPA, bjuder Trafikverket in till ett första möte i oktober månad. 4.7.1 Samlat för fokusområdet EU kan via Horizon 2020 bidra till utökad standardisering av metadata för SPA och Öppna data genom att finansiera en vidareutveckling av standarden DCAT och dess tillämpning DCAT- AP. En fortsatt standardisering och harmonisering av SPA inom EU är en förutsättning för en framgång. Om det inte sker kan SPA och ITS- direktivet bli en kvarnsten istället för en framgång. Förslag på ämnen att lyfta fram: Att vidareutveckla portalen så att den omfattar ytterligare för tillgänglighet och miljö viktiga informationsmängder, framförallt i urban miljö Att vidareutveckla standard för ytterligare datatyper, till exempel kring cykling, laddstolpar för elbilar, parkeringsplatser etc. Kanske i DATEX eller på andra sätt. 12
Ett storskaligt test som hänger samman med ovanstående kan vara att vid lämplig tidpunkt testa att skörda data mellan de länder som satt upp en portal, gärna också mot andra portaler för Öppna data. 5. Bilagor med referenser 1. Information om ITS- direktivet på EU:s webbplats: Action Plan and Directive - Transport 2. Information om standarden Datex ll: Datex (Trafikinformation väg i realtid) 3. Rapporten The Transport Data Revolution 4. Kopia slutversion akt b (direktiv 2010/40/EU) 13