okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008



Relevanta dokument
Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

okal arbetsplan Förskola:Götgatan

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Familjedaghemmen Sävar. Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Familjedaghem. En bra start i livet!

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Välkommen till familjedaghem i avesta kommun

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Välkommen till familjedaghem i karlbo

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan 2017

Lokal arbetsplan 2016/2017 Intraprenad förskolor väster Förvaltning förskola & skola Nyckelpigans Förskola

ARBETSPLAN FÖR FAMILJEDAGHEMMEN EKSJÖ

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

En bra start i liv e t!

Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan

Vår verksamhet under läsåret

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Arbetsplan för Östra förskolan

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Välkommen Till Familjedaghem I Avesta

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Blåklockans förskola.

Arbetsplan 2008 våren 2010 Gullberna Parks förskola

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018

Senast ändrat

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Välkommen till Familjedaghem I skogsbo

Mjölnargränds förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Arbetsplan Verkö förskola

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

l Diarieplan Trångsund Härmed ansöker jag om att få starta privat familjedaghem, pedagogisk verksamhet from

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN 2016

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Arbetsplan för Parkens Förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Arbetsplan för Östra förskolan

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Vantörs Familjedaghem

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Karlshögs Fritidshem

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Handlingsplan för Logen, Båset och Spiltan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Arbetsplan för Violen

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Lokal arbetsplan h-t v-t Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd Motala Tele: 0141/ slottsgrand@motala.

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Överby daghems. arbetsplan

Trolleby förskola i Östervåla AB

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Arbetsplan för Stadsskogens förskola 2 avdelningarna Skatan och Svalan

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Transkript:

l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med föräldrar sid. 7 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem sid. 8 Planering och utvärdering sid. 9

3 Familjedaghemmens organisation. Familjedaghemmen inom Motala kommun är indelade i geografiska områdesgrupper. Inom område Söder finns två grupper med vardera 4 resp. 5 dagbarnvårdare. I varje familjedaghem finns 5 6 barn i åldrarna 1 till 5 år. En resp. två av dagbarnvårdarna i gruppen är också gruppledare med ansvar för att samordna gruppens verksamhet. Chefskap och ledningsansvar åligger dock enhetens rektor. Varje familjdaghem har sitt eget öppethållande med i genomsnitt 40 timmar per vecka fördelat utifrån föräldrarnas tillsynsbehov. Öppettiderna kan således variera mellan familjedaghemmen och ändras efter behov. Lediga dagar kan ingå i dagbarnvårdarens arbetsschema och barnen är då hos någon av de övriga dagbarnvårdarna i gruppen. Inom respektive grupp tillämpas ett vikariesystem där varje barn har en eller fler dagbarnvårdare inom gruppen som vikarie. Där vistas barnet när den ordinarie dagbarnvårdaren inte arbetar. Varje dagbarnvårdargrupp träffas regelbundet två dagar per veckan i grupplokalen Kamrersbostaden. Barnen lär då känna varandra och övriga dagbarnvårdare i gruppen, vilket ger trygghet för barnen och för föräldrarna. Barnen får också ökade möjligheter till kamratkontakter och får delta i olika gruppaktiviteter som inte är möjliga i det egna hemmet tex. språktimmen, storsamling. I grupplokalen förstärks verksamheten med ytterligare en dagbarnvårdare, vilken alltid har sin arbetstid enbart förlagd till grupplokalen. Förutom gruppdagarna i Kamrersbostaden så träffas resp. grupp ibland för att ha olika aktiviteter och för att leka tillsammans ute.

4 Familjedaghemmens uppgift Inom familjedaghemmen i område Söder vill vi ge barnen god omvårdnad och fostran samt mycket glädje och lärande. En väl avvägd vardagstillvaro med måltider, vila, lek och aktiviteter är hörnstenar i vår verksamhet. Genom att vi tar vara på vardagssituationerna och organiserar dem så att barnen är delaktiga ges ständigt möjligheter till inlärning och utveckling. Vardagens händelser ger oss också goda möjligheter att stödja barnen till att utveckla goda vanor vad det gäller hygien, kost och motion. Vi tycker det är viktigt att barnen också får möta nya utmaningar, anpassade efter varje barns förmåga. Därför ger vi barnen många möjligheter till att träna sin motorik och sitt språk, bearbeta vad de upplever, lära sig samarbeta med andra, se sammanhang, orsak och verkan m.m. Eftersom verksamheten bygger på det vardagliga livet i våra hem så blir firandet av våra traditioner och högtider en naturlig del i verksamheten. En del av vårt kulturarv förs på detta sätt över till barnen. Men vi deltar även i kultur- och samhällslivet genom att göra besök på tex. biblioteket/bokbussen, gå på barnteater eller att gör inköp i affärer. Att vistas och leka utomhus i trädgården, lekparker, skogen eller andra grönområden ingår i vår dagliga verksamhet. Barnen får lära sig att upptäcka, tycka om och vara rädd om vår miljön. Hos några av oss finns också husdjur, vilket kan vara mycket positivt för barnen. För att på bästa sätt stimulera barnens utveckling och kunskapsinlärning tycker vi att det är viktigt att: bemöta varje barn utifrån sina förutsättningar arbeta utifrån individuella mål för varje barn stimulera barns nyfikenhet på kunskap och ett livslångt lärande väcka intresse och respekt för allt levande i vår natur samt vår miljö.

5 Värdegrunden Den värdegrund, de normer och värden, som anges i Lpfö-98 ska genomsyra familjedaghemmens verksamhet. Det är en viktig uppgift för familjedaghemmen att bidra till att vårt samhälles grundläggande värderingarna, demokrati solidaritet jämställdhet, grundläggs och förankras hos barnen. Inom vår verksamhet vill vi förmedla ett förhållningssätt till barnen som bl.a. innebär att: varje barn blir uppmärksammat och respekterat barnen utvecklas till harmoniska, självständiga och hänsynsfulla människor med förmåga till medkänsla och ansvarstagande hjälpa barnen att ta avstånd från våld och finna bra metoder att lösa konflikter flickor och pojkar ges möjligheter att utveckla sin personlighet och sina intressen oavsett kön. I vår dagliga verksamhet gör vi detta bl.a. genom att: vi bemöter och lyssnar på varandra på ett respektfullt sätt vi respekterar varandras åsikter och tankar barnet ska uppleva att det är lika naturligt att hjälpa och stödja en kompis som att själv få hjälp och stöd av någon annan barnen får träna på att samverka uppmuntra pojkar att pröva aktiviteter, lekar m.m. som av traditionen anses vara för flickor och uppmuntra flickor att pröva det som av traditionen anses vara för pojkar.

6 Barns inflytande Inom den lilla gruppen och i nära samspel med en vuxen har barnet stora möjligheter att påverka sin vardag både genom ord och i handling. Därför är det inte alltid som vår dag blir enl. den uppgjorda planeringen. Aktiviteter byts ut beroende på barnens önskemål. Vårt sätt att arbeta bygger på en ständig dialog med barnen. Utifrån varje barns förmåga och intresse låter vi barnen få vara med och ta ansvar för den löpande verksamheten och delta när det gäller att fatta vissa beslut. Det finns många tillfällen under dagen då barnen själva gör sina val både inom leken och under olika aktiviteter. Vi vill att varje barn ska utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Barnen får då större möjligheter att påverka sin och andras livssituation. Detta vill vi uppnå genom att: - låta barnen, utifrån sin förmåga, ta ansvar för sina handlingar - verka för att varje barns uppfattning och åsikt respekteras i barngruppen - stödja barnen i deras strävan att ta hänsyn till varandra - vara lyhörda för barnens idéer och tankar och planerar utifrån dem

7 Samverkan med föräldrar Föräldrarna är de viktigaste personerna i ett barns liv. Familjedaghemmens verksamhet strävar efter att vara ett komplement till barnets hem. Samverkan mellan föräldrar och oss dagbarnvårdare är därför av stor betydelse för att barnet ska få det bästa stödet i sin utveckling. Självklart har föräldrarna möjlighet att påverka upplägget och innehållet av verksamheten inom de ramar som gäller för familjedaghemsverksamheten. Under inskolningstiden, när barnet och föräldrarna gemensamt deltar i vår vardag, finns goda möjligheter att lära känna varandra och lägga grunden för ett bra framtida samarbete. I anslutning till inskolningen ges möjlighet att göra ett besök i vikariens hem för att även lära känna detta. Vi erbjuder föräldrarna utvecklingssamtal två gång per år eller när det finns behov av att mötas för samtal kring barnets utveckling och lärande. Föräldrarnas synpunkter på verksamheten är också mycket värdefulla för vårt fortsatta arbete och efterfrågas under samtalet. Höstterminen startar vi upp med en föräldra- och barnträff för att under trevliga former lära känna varandra. Finns det ett intresse från föräldrahåll så ordnar vi olika föräldramöten utifrån ett bestämt tema. Vårt Luciafirande brukar vara mycket trevligt och välbesökt.

8 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem. Familjedaghemmens och skolans uppdrag är att stödja barnens utveckling i ett långsiktigt perspektiv. Samverkan sker främst när barnet ska flytta över till förskoleklass och fritidshem. Möjligheter att överlämna kunskap om barnet finns vid det överskolningssamtal som erbjuds föräldrarna på våren innan barnet ska byta verksamhet. Vi dagbarnvårdare kan delta och tillföra vår kunskap om barnets utveckling i familjedaghemmet men det är alltid föräldrarna som avgör vilken information som ska överlämnas. Förskoleklassen/fritidshemmet erbjuder några tillfällen under våren då de blivande förskoleklasseleverna tillsammans med sina föräldrar kan besöka verksamheten. Detta för att underlätta övergången till skolans värld. Under de år det finns möjlighet för oss att låna skolans gymnastiksal så brukar vi utnyttja detta och ha vår gymnastiklek där. Det bidrar också till att barnen blir bekanta med skolans miljö och känner igen sig när det är dags att börja förskoleklass/skolbarnsomsorg.

9 Planering och utvärdering I början på varje termin gör resp. dagbarnvårdargrupp upp en grovplanering för gruppens gemensamma aktiviteter. Den gäller för gruppdagarna i Kamrersbostaden, den gemensamma skogsdagen, gymnastikleken och övriga gemensamma aktiviteter. Planeringen delar vi ut till barnens föräldrar för att ge dem en översikt av verksamheten. Efter varje termin utvärderar vi gruppens verksamhet för att se om vi nått uppsatta syften och för att lära utifrån de erfarenheter vi gjort. Utvärderingen har vi sedan som grund för utveckling av kommande termins arbete med barnen. För att kunna ta till vara på vardagssituationerna i arbetet med barnen planerar vi inte upp verksamheten i det enskilda familjedaghemmet för detaljerat. Återkommande vardagsrutiner samt barngruppens behov och önskningar styr verksamheten i våra enskilda hem. Detta lämnar utrymme för spontana aktiviteter likväl som för inplanerade. Varje familjdaghems förutsättningar sätter också sin prägel på verksamheten med barnen. Två eftermiddagar under terminen är avsatta för planering och utveckling av verksamheten. Vikarier ansvara då för verksamheten med barnen. För övrigt planerar vi verksamheten samt arbetar med utvecklingsfrågor under våra kvällsmöten. Vi deltar också i fortbildningstillfällen för att kontinuerligt kunna förbättra och utveckla vår verksamhet för barnen.