Fältgruppen Verksamhet, ledstjärnebegrepp och samarbete

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Socialt arbete Socionomprogrammet C-uppsats Vårterminen 2007 Fältgruppen Verksamhet, ledstjärnebegrepp och samarbete Författare: Helén Strömberg Handledare: Gunbritt Sandström

UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Socialt arbete Socionomprogrammet C-uppsats Vårterminen 2007 Författare: Helén Strömberg Handledare: Gunbritt Sandström Titel: Fältgruppen verksamhet, ledstjärnebegrepp och samarbete Sammanfattning Via UFFE-enheten, Umeå Kommun fanns i år önskemål om att en undersökning skulle göras gällande fritidsgårdarnas syn på fältgruppens verksamhet, ledstjärnebegrepp och det framtida samarbetet. Fältgruppen är en nystartad och ännu ej helt etablerad verksamhet med bas ur TILDA-projektet. Fältgruppen skall verka inom ungdomsmiljöer med riskfaktorer för att en negativ livsstil etableras med missbruk och kriminalitet. Ledstjärnor i deras arbete är: tillit, trygghet, tydlighet, trovärdighet och tillgänglighet. Min avsikt med studien var att genom intervjuer med anställda inom fritidsgårdarna belysa hur de ser på fältgruppen i dagsläget, vad de har för förväntningar och hur de vill att det framtida samarbetet skall se ut. Teorier som använts fokuserar på området för socialt ungdomsarbete, organisationer och samverkan. Resultatet som presenteras är bland annat att det behövs fler vuxna som vistas ute bland ungdomar. Att respektera varandras olikheter och förutsättningar, liksom en bra dialog ses vara utgångsläge för samarbetet. En slutsats jag drar är att fritidsgårdarna ser positivt på fältgruppens verksamhet. Det ses finnas utrymme för verksamheterna att komplettera varann och bygga upp ett intressant samarbete framöver när fältgruppen etablerat sig. Sökord: ungdomar fältarbete samverkan 2

Innehållsförteckning sid 1. Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte 5 1.3 Precisering av begrepp 5 1.4 TILDA mer om bakgrund och teoretisk referensram 6 2. Metod och genomförande 7 2.1 Val av datainsamlingsmetod 7 2.2 Empiriskt material och urval 8 2.3 Avgränsningar 8 2.4 Genomförande 9 2.5 Sammanställning och bearbetning av data 9 2.6 Etiska reflektioner 10 2.7 Metodologiska reflektioner 11 2.8 Studiens giltighet och tillförlitlighet 11 3. Teoretiskt perspektiv och tidigare forskning 12 3.1 Litteratur och forsknings presentation 12 3.2 Socialt fältarbete och juridik 13 3.3 Ledstjärnebegrepp 14 3.4 YAR-programmet 15 3.5 Samverkan 16 3.6 Organisation, system och samarbete 17 4. Empiri 19 4.1 Synen på fältgruppen i dagsläget 19 4.2 Reflektioner om ledstjärnebegreppen 20 4.3 Önskemål och förväntningar på fältgruppen 21 4.4 Reflektioner om det framtida samarbetet 22 4.5 Slutsatser 22 5. Analys 23 5.1 Angående synen på fältgruppen 23 5.2 Angående ledstjärnebegreppen 23 5.3 Angående önskemål och förväntningar 24 5.4 Angående reflektioner kring samarbetet 25 6. Slutdiskussion 26 Referenslista 29 Bilaga 1 Intervjuguide 30 Bilaga 2 Socialtjänstlagen (2001:453) 31 3

1. Inledning 1.1 Bakgrund Umeå Kommuns Forsknings- och Utvecklings enhet (UFFE) har lämnat ut ett flertal förslagsalternativ som de har önskemål att socionomstudenter skriver C-uppsats om 2007. Jag fastnade för det förslag eller uppdrag som såg ut enligt följande citat: Ungdomarnas, fältgruppen och samarbetspartners uppfattning om begreppen Tillit, Trygghet, Tydlighet, Trovärdighet och Tillgänglighet? Fältgruppen inom Umeå socialtjänst är en nybildad grupp som arbetar med ungdomar i riskzon. Fältgruppens ledstjärna i arbetet är: Tillit, Trygghet, Tydlighet, Trovärdighet och Tillgänglighet. Hur uppfattar ungdomarna och samarbetspartners innebörden av orden, Tillit, Trygghet, Tydlighet, Trovärdighet och Tillgänglighet? Det vore intressant med en jämförande studie. (UFFE-enheten 2007, Umeå Kommun) Min tanke efter att ha läst ovanstående förslag från UFFE var att undersöka ungdomarnas syn på fältgruppens verksamhet. Jag anser att området att arbeta förebyggande med att förhindra att ungdom hamnar i missbruk och kriminalitet är ett jätteintressant fält och ett arbete som verkligen behövs. Att leda in ungdomar på mer positiva vägar kan förändra deras liv och skapa en bättre framtid. Vid mitt första möte med kontaktpersonen vid Umeå kommun som framöver skall utvärdera fältgruppens verksamhet, framkom att deras önskemål var att jag skulle titta närmare på just fritidsgårdarnas syn på fältgruppens verksamhet. Fritidsgårdarna ses som en av fältgruppens största samarbetspartner och för närvarande är det aktuellt för fältgruppen att så att säga få in en fot på fritidsgårdarna. Studien fokuseras därför på att undersöka hur fritidsgårdarna ser på fältgruppens verksamhet, ledstjärnorna för deras arbete samt hur de vill att samarbetet skall se ut. TILDA Umeå kommuns barn och ungdomssatsning är en kraftsamling kring förebyggande insatser för barn och ungdomar. Förkortningen TILDA står för Tidiga Insatser och Långsiktiga verksamheter Där man bor och på ett Annorlunda sätt. TILDA är ett samarbete mellan olika förvaltningar: social-, kultur-, fritids- och skolförvaltningarna samt de tre kommundelarna, tillsammans med föreningslivet och kyrkan. Största delen av resurserna är avsatt för barn/ungdom som visat tecken på en social problematik och löper påtaglig risk för sin egen hälsa och utveckling. En del gäller allmänt förebyggande arbete bland barn och ungdomar. Resterande gäller nyskapande och förebyggande aktiviteter för barn och ungdomar. (www.umea.se/tilda) Fältgruppen tillhör en del av ungdomssatsningen inom projektet TILDA. Fältgruppen är en Social fältverksamhet i Umeå centrum bestående av socialarbetare speciellt inriktade på att motverka missbruk och kriminalitet bland ungdomar. Tanken är att fältgruppen skall finnas mitt bland ungdomarna. De skall söka upp och arbeta i de miljöer där det finns riskfaktorer som äventyrar ungdomars framtid för att motivera och leda ungdomar som befinner sig i riskzonen till alternativa och positiva vägar. Under dagtid arbetar fältgruppen med information och opinionsbildning gällande alkohol, narkotika och kriminalitet i Umeå skolor. De kan även ge akut stöd vid vissa krishändelser i skolan. De kan under en tid koncentrera sitt arbete till en skola som har speciella problem med exempelvis våld, kriminalitet, missbruk, skadegörelse, mobbing eller annat. Kvällar och helger arbetar fältgruppen med uppsökande verksamhet i miljöer där ungdomar rör sig. Arbetet sker i nätverk och i samarbete med polis, 4

socialsekreterare, skolor och ungdomsgårdar. Representanterna från fältgruppen är mobila och kan lägga sina insatser där de för tillfället bäst behövs. Deras två största samarbetspartner ses vara polisen och fritidsgårdarna. (www.umea.se/tilda) Målgruppen är flickor och pojkar i riskzonen. Det vill säga ungdomar som vistas i miljöer eller sammanhang där det förkommer normbrytande beteende exempelvis kriminalitet eller missbruk. Fältgruppen påbörjade sin verksamhet i november 2006 och är därmed en relativt nystartad grupp. För närvarande befinner sig verksamheten i situationen att strukturera arbetsrutiner och etablera fortgående kontakter med samverkanspartner. Oförutsedda händelser och vissa initiala svårigheter med bl.a. försening av datorutrustning, ingen lämplig lokal att arbeta utifrån samt personalomständigheter med sjukskrivning och uppsägning har dock påverkat och fördröjt verksamhetens etablerande. Fritidsgårdarna arbetar delvis med uppsökande verksamhet och fältgruppen arbetar med fältarbete. För närvarande utarbetas en definition via kommunens fritidsenhet angående vad som är uppsökande verksamhet och vad som är fältarbete. 1.2 Syfte Undersöka hur fritidsgårdarna i dagsläget ser på fältgruppens verksamhet, ledstjärnebegreppen för fältgruppens arbete och det framtida samarbetet. Delfrågor Hur vill fritidsgårdarna att samarbetet skall se ut? Hur ser fritidsgårdarna på innebörden av ledstjärnebegreppen? Vilka önskemål och förväntningar har fritidsgårdarna på fältgruppen? 1.3 Precisering av begrepp Jag väljer här att beskriva innebörden av de begrepp som fungerar som ledstjärnor i fältgruppens arbete utifrån fältgruppens definition av dem med hänvisning till deras verksamhet. I det teoretiska perspektivet i uppsatsen definieras begreppen utifrån Bonniers Svenska Ordbok (2006). Fältgruppen skall arbeta utifrån följande utgångspunkter: Trovärdighet Fältgruppen ska arbeta för att få ungdomars, föräldrars och samarbetspartners förtroende. Tydlighet det ska vara tydligt för både ungdomar och samarbetspartner vilka fältgruppen är och vad deras uppdrag är. Tydliga vuxna med myndighetsansvar. Fältpersonalen kommer att bära särskilda jackor eller t-shirts där det framgår vilka de är. De ska kunna legitimera sig i kontakten med ungdomar och föräldrar. Tillgänglighet Största delen av arbetstiden ska läggas i direkt fältarbete. Gruppen ska arbeta på tider som passar de uppdrag och ungdomar man arbetar med. Trygghet Umeå ska vara en trygg stad och kommun att leva i.. (www.umea.se/tilda) 5

Tillit är ett begrepp som tillkommit i ett senare skede med innebörden att skapa relationer, vilket också har med begreppet trovärdighet att göra. 1.4 TILDA mer om bakgrund och teoretisk referensram För att ge läsaren en mer övergripande bild av syftet med fältgruppens verksamhet och dess arbetsområde beskrivs här mer om bakgrund, föreställningar och den teoretiska referensram som ligger till grund för TILDA projektet och där främst gällande ungdomssatsningen. Hjelte (2006) beskriver i en ännu ej publicerad rapport, Borta bra, men hemma bäst! om vilka föreställningar och antaganden om behovet hos ungdomar samt vad som ligger till grund för vilka insatser som är lämpliga för ungdomar i utsatta livssituationer. En bidragande orsak till tillkomsten av TILDA satsningen var att man ansåg att det fanns tilltagande problem bland barn och ungdomar i Umeå vilket medförde risk för deras hälsa och utveckling. Det fanns därmed ett behov av att utveckla de tidiga och förebyggande insatserna riktade mot barn och ungdomar. Ambitionen är att finna alternativ på hemmaplan för ungdomar istället för institutionsvård. En dominerande idé är att skapa ordnade strukturer kring den unga. Strukturerna riktar sig mot s.k. osäkerhetszoner där ungdomarna vistas och som ter sig som mer eller mindre farliga. En viktig zon uppstår mellan olika organisationer såsom skola och socialtjänst. En annan zon uppstår mellan olika tidsindelningar av ungdomens dag. Den farligaste tiden ses vara den mellan skolan och familjen, vilka är de viktigaste socialisationsagenterna. Hjelte hänvisar till Rönnols (2005) som pekar ut tre olika diskurser gällande ungdomar som målgrupper i förhållande till preventivt socialt arbete: de kompetenta, de vanliga och de problematiska. Diskurserna visar på variationer beträffande såväl föreställningarna om ungdomars beteende som deras livsvillkor. De kompetenta avser ungdomar som betraktas som ansvarstagande och resursstarka de kan därför också tilldelas ett relativt stort inflytande över insatserna. De befinner sig i en utsatt livssituation, främst gällande deras position i förhållande till vuxenvärlden. Utgångspunkten är att unga inte på något självklart sätt har tillträde till arenor där de kan utöva inflytande. Det kan därför behövas insatser som kan ge dem stöd i deras utveckling mot en större självständighet. En sådan utgångspunkt innebär i princip att alla ungdomar befinner sig i en socialt missgynnad position. En annan grupp av ungdomar är de vanliga. Liksom de kompetenta är även de vanliga resursstarka i form av exempelvis utbildning, social trygghet och familjesituation. De anses därför inte befinna sig i någon utsatt livssituation utifrån sina livsvillkor. De betraktas däremot inte som ansvarstagande utan visar upp ett tolerant förhållningssätt, i såväl handling som tanke, gällande olika riskbeteenden såsom t.ex. droger. Genom sitt förhållningssätt betraktas även de som en grupp med ett problembeteende. En tredje grupp ungdomar är de problematiska. Gruppen ses som missgynnande utifrån såväl livsvillkor som beteende. Det problematiska beteendet avser t.ex. användning av droger eller kriminalitet eller både och. De har inte heller samma resurser som de övriga två grupperna gällande sociala och ekonomiska förhållanden såsom t.ex. social trygghet eller familjesituation. Rönnols studie fokuserar på ungdomar och inte på yngre barn. (Hjelte 2006) 6

2. Metod och genomförande Uppsatsarbetet presenteras här avseende val av datainsamlingsmetod, vilket empiriskt material som insamlats, vilka avgränsningar som gjorts, hur urvalet av intervjupersoner sett ut, undersökningens genomförande, etiska reflektioner samt undersökningens tillförlitlighet. 2.1 Val av datainsamlingsmetod Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsmetod som genomförs i form av intervjuer. Steinar Kvale (1997) beskriver den kvalitativa forskningsmetoden som en halvstrukturerad livsvärldsintervju, Den definieras som en intervju vars syfte är att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening (s 13). Avsikten med undersökningen är att erhålla några personers synsätt, reflektioner och önskemål med inriktning på syftesformuleringen. Den kvalitativa metoden bygger på att intervjupersonerna delger sin upplevelse och beskriver sin syn på önskat ämne eller område varpå forskaren tolkar och analyserar resultatet. Intervjun är att föredra som strategi för informationssamling när detta ger bättre information eller mer information till mindre kostnad än andra metoder (Merriam 1994, s 87) Den kvalitativa metoden genom intervjuer ger mer utrymme för ingående nyanserade svar och möjlighet att få fram ett djupare synsätt hos intervjupersonerna, än vad en kvantitativ studie med exempelvis frågeformulär skulle göra. Eftersom syftet med denna studie är att betona informanternas synsätt och reflektioner gällande fältgruppens verksamhet och hur de vill att samarbetet skall se ut, anser jag att den kvalitativa intervjumetoden är lämpad som metod och undersökningsform. Avgörande för om en intervju skall bli framgångsrik är hur samspelet utformas mellan intervjuare och svarsperson samt intervjuarens förmåga att ställa bra frågor (Merriam 1994 s 11). I boken Fallstudien som forskningsmetod betonar författaren att för att få bra information så måste man ställa bra frågor. Det är av värde att först bestämma vilken typ av information man vill ha exempelvis erfarenheter, känslor, åsikter, kunskap, för att därur kunna formulera lämpliga frågor. Ur denna synvinkel har intervjuguiden till denna studie främst formulerats till att undersöka åsikter (syn) och erfarenheter. Den typ av intervju som används i undersökningen är av öppnare och samtalsliknande karaktär och delvis strukturerad. Merriam (1994) betonar att den typen av intervjuer utgår från att individuella respondenter definierar sin verklighet på olika sätt. Syftet är att man vill komma åt intervjupersonens sätt att se på saker och ting, och inte tvinga respondenterna till att anamma forskarens kategorisering av världen. I denna studie kan det ses vara mer av värde vad informanterna säger istället för hur med tanke på att det är i första hand informanternas kunskaper, erfarenheter och åsikter som undersöks och inte deras känslor och upplevelser. Angående kunskapen inom området gällande tidigare forskning, litteratur, artiklar och rapporter, har jag främst sökt via Umeå Universitets bibliotekskatalog ALBUM och artikelsök samt på nätet via www.google.se. Sökorden jag använt mig av har främst varit fältarbete, uppsökande verksamhet, ungdomar, socialt arbete, samarbete, samverkan, programteorier, social work, co-operation. Det finns en betydande mängd forskning och litteratur inom området. 7

En aktuell ännu ej publicerad rapport av Jan Hjelte (2006) Umeå Universitet Borta bra men hemma bäst! har syftet att beskriva och analysera de antaganden om s.k. hemmaplanslösningar som ligger till grund för TILDA-satsningen. Dels på projektnivå, dels i förhållande till enskilda delprojekt som omfattas av utvärderingen (Hjelte 2006 s 4). Eftersom fältgruppens verksamhet är en liten del i TILDA-satsningen är Hjeltes rapport intressant och aktuell för denna uppsats område. 2.2 Empiriskt material och urval Det empiriska materialet som presenteras i uppsatsen baseras på fyra intervjuer. Från början avsågs att informanterna skulle bestå av tre till fyra samordnare vid olika fritidsgårdar. Men efter den första intervjun var genomförd med en av samordnarna och efter ett samtal med en personal ur fältgruppen ansåg jag det lämpligt att intervjua anställda ur olika yrkeskategorier inom fritidsgårdarna och dess verksamhet. Detta för att eventuellt få fram mer nyanserade former och reflektioner med hänsyn tagen till syftet och frågeställningarna i undersökningen. I kontakt med enhetschefen för alla fritidsgårdar inom kommunen talade jag om syftet och avsikten med undersökningen. Utan att jag begärde det gav hon förslag på lämpliga personer att intervjua. Detta utifrån hennes erfarenhet och baserat på personlig kännedom om informanterna. De rekommenderade var alla anställda vid fritidsgårdarna inom kommunen och vissa med samordningsansvar. Urvalet kan ses som ett kriterierelaterat ändamålsinriktat urval baserat på personlig kännedom. Ett målinriktat urval baseras på antagandet att man önskar upptäcka, förstå och få insikt. Man måste därför göra sitt urval på ett sätt som gör att man lär sig så mycket som möjligt Urval baserat på personlig kännedom. Man väljer individer utifrån rekommendationer från erfarna experter på ett visst område. (Merriam 1994 s 61, 63). Motivet till att använda sig av de personer enhetschefen rekommenderade var att de anses som relevanta personer att intervjua för sammanhanget. De har lång erfarenhet inom yrkesområdet, vissa har ett samlat ansvar för flera fritidsgårdar och därmed en insyn i hur andra gårdar arbetar inom området. Personerna i fråga utför också delvis samma eller i varje fall liknande arbetsuppgifter som även är syftet för fältgruppen. Ingen hänsyn till kön, ålder eller etnicitet har tagits i denna uppsats då jag anser att det inte är relevant i denna typ av mindre omfattande studie. 2.3 Avgränsningar I undersökningen har jag valt att fokusera på fritidsgårdarna och utifrån deras syn skapa en bild av ett framtida samarbete med fältgruppen samt deras syn på och reflektioner kring ledstjärnebegreppens innebörder. Min första avsikt var att titta närmare på vilken uppfattning ungdomar eller samarbetspartner har om ledstjärnebegreppens innebörder, vilket då hade inneburit att intervjua ungdomar. Men det har inte gjorts eftersom uppdraget via UFFEenheten och kontaktpersonen vid Umeå kommun begränsades till att enbart omfatta fritidsgårdarna. Eftersom fältgruppen är en relativt nystartad verksamhet som ännu inte etablerats fullt ut så är det också troligt att många ungdomar ännu inte känner till verksamheten. Ur den synvinkeln kan det därmed vara för tidigt för dem att reflektera över begreppen som styr verksamhetens arbete. Av praktiska skäl och med tanke på den begränsade tid som finns till förfogande för att genomföra uppsatsen genomförs inte någon totalundersökning med alla anställda vid 8

fritidsgårdarna. Jag har valt att begränsa empirin till att intervjua fyra personer, varav två är ansvariga samordnare för olika fritidsgårdar, en är fritidsassistent utan samordningsansvar samt en person som arbetar med anknytning till verksamheterna. Från början var avsikten att intervjua tre ansvariga och samordnare för olika fritidsgårdar vilket innebar att de hade samma yrkesroll. För att förhoppningsvis få en vidare och mer varierad syn på fältgruppens verksamhet valde jag att intervjua personer ur olika skikt inom organisationen. Med hänvisning till ovanstående praktiska skäl och begränsade uppsatstid har jag inte i studiens design särskilt tagit hänsyn till kön, ålder eller etnicitet. 2.4 Genomförande Alla jag skulle intervjua tog jag först kontakt med per telefon. Jag presenterade mig och vilken utbildning jag för närvarande går samt talade om avsikten med studien, vad de kunde förvänta sig av intervjun samt att det var frivilligt för dem att ställa upp och att jag inte kommer att namnge dem i uppsatsen. Intervjutider bokades in och genomfördes på respektive informants arbetskontor eller vid ett samtalsrum inom arbetsplatsen. Förutom med en av informanterna där det av tidsmässiga skäl och personliga omständigheter var lämpligare att intervjun genomfördes via telefon. Vid ett intervjutillfälle genomfördes intervjun med två anställda tillsammans enligt önskemål från deras sida. Vid intervjumötet presenterade jag mig igen och informerade om konfidentialiteten och frivilligheten att delta i studien. Jag informerade informanterna i början av mötet liksom vid det första telefonsamtalet att jag är helt utomstående angående fältgruppens verksamhet och syfte samt att jag i princip antagligen inte vet mer om verksamheten än vad de gjorde. Det visade sig att alla intervjuade utom en hade deltagit vid en informationsträff tidigare i år gällande fältverksamhetens arbete. Intervjuerna spelades in på band med bandspelare. Under intervjusamtalets gång återkopplade jag till fältgruppens verksamhet och syfte samt presenterade kort deras ledstjärnor i arbetet vid behov. När frågorna utifrån intervjuguiden ställdes så följde de inte vid någon av intervjuerna den ordningsföljd som frågorna är uppställda i guiden. Frågor ställdes efterhand som det var lämpligt och föll sig naturligt under intervjun. Intervjuerna tog mellan ca 40 min 1,5 timme, även telefonintervjun. Alla intervjuer förflöt bra. Vid en av intervjuerna blev vi dock avbrutna vid ett tillfälle av en besökande. 2.5 Sammanställning och bearbetning av data Materialet bearbetades, sammanställdes och analyserades enligt följande steg. I ett första steg strukturerades det empiriska materialet. För att sila fram det väsentliga innehållet ur den totala datamängden med hänsyn till undersökningens syfte använde jag mig av frågeställningarna i intervjuguiden som kategorier. De tillhörande svaren sorterades upp först utifrån varje enskild intervju och sedan placerades de tillsammans utifrån kategorierna. Empirin i studien sammanställdes utifrån frågeställningarna, kategorierna och syftet med en avslutande sammanfattning tillhörande varje kategorirubrik. I ett andra steg genomfördes en mer teoretisk analys. I det efterföljande analysarbetet samt reflektionerna tillhörande diskussionsdelen fördjupades jämförelsen och analysen med relation till det teoretiska perspektivet och tidigare forskning. Varje kategoridel analyserades först var för sig för att underlätta arbetsstrukturen och för att lättare kunna presentera och reflektera över i slutdiskussionen. 9

2.6 Etiska reflektioner Merriam (1994) menar angående den kvalitativa undersökningen och den etiska aspekten i vilken utsträckning undersökningen genomförts på ett etiskt riktigt sätt. De etiska frågorna blir aktuella vid två tidpunkter dels under insamlingen av information och dels när resultaten publiceras. Hon tar upp fem specifika problem som forskaren måste ta hänsyn till i sitt arbete: att inte bli alltför engagerad i sina frågeställningar eller situation, konfidentialitet, anonymitet, att intressegrupper vill ha tag i och få kontroll över resultaten samt läsarnas oförmåga att skilja mellan informationen och forskarens tolkning av denna. Etiska riktlinjer av värde gällande den kvalitativa undersökningen är enligt Kvale (1997) det informerade samtycket, konsekvenser och konfidentialiteten. Gällande konfidentialiteten inom forskningen är det av betydelse att privat data som kan identifiera undersökningspersonerna inte redovisas. Om det är aktuellt att publicera information som kan kännas igen av andra måste undersökningspersonerna godkänna detta. Gällande konsekvenserna av forskningen så skall risken att undersökningspersonen lider skada av den skall vara så liten som möjligt. Det informerade samtycket innebär enligt Kvale att forskaren informerar undersökningspersonerna om studiens syfte, hur den är upplagd samt att de som deltar i forskningen har rätt att dra sig ur när som helst och att de deltar helt frivilligt. Före intervjuerna ringde jag upp varje deltagare och frågade om de hade möjlighet och ville delta. Jag informerade då om studiens syfte och vad den handlar om samt de deltar frivilligt och att de får vara anonyma. Vid intervjutillfällena informerade jag åter igen om anonymiteten samt angående bandinspelningen, att jag har för avsikt att förstöra banden efter uppsatsens godkännande. De fick själva ta ställning till om de ville vara anonyma. Eftersom en av intervjupersonerna ville vara anonym har jag valt att avidentifiera alla som deltog i undersökningen. Den kommun de arbetar inom är namngiven men ingen av informanternas namn finns med eller vilken arbetsplats det gäller. Under undersökningsprocessen har jag reflekterat över eventuella konsekvenser för informanterna samt att de som deltar skall lida så lite skada som möjligt av studien. Vid utformandet av intervjuplanen har jag undvikit alltför ledande frågor, samt om undersökningspersonerna under intervjun verkat obekväma gällande utvecklingen av frågeställningen har jag inte pressat dem att svara på frågan. Utan de fick föra de resonemang de ansåg vara väsentliga för stunden, detta för att göra intervjusituationen till en någotsånär positiv upplevelse. När de intervjuade önskat det har jag delgett dem det färdiga intervjumaterialet efter databearbetningen och innan uppsatsens inlämnande. Detta för att de som ville skulle få möjlighet att godkänna det som kommer att finnas med i det färdiga materialet och för att de skulle få möjlighet att se om det finns något med i materialet som tyder på eller kan röja deras identitet. För att minimera risken att den framtida läsaren inte kan skilja på vad som är undersökningsmaterial och vad som är mina (forskarens) tolkningar, har jag försökt att så långt det är möjligt och utan att upprepa mig alltför mycket att vara tydlig i strukturen av uppsatsen och precisera vad som tillhör intervjumaterialet och vad som tillhör mina tolkningar. Jag har gjort rubriker gällande vad innehållet syftat till samt betonat tydligt när det är mina tolkningar som texten handlar om. 10

2.7 Metodologiska reflektioner Som jag nämnde i början av detta kapitel så ändrades valet av informanter efter den första intervjun var gjord, från att omfatta enbart ansvariga samordnare på fritidsgårdarna till att innefatta olika yrkeskategorier, från assistenter till chefer inom verksamheten. Detta för att den första intervjun inte gav någon större mängd datamaterial med inriktning på studiens syfte och frågeställningar. Ett alternativ hade varit att utföra uppdraget enligt kvantitativ metod. Att exempelvis via enkäter undersökt alla anställdas reflektioner och syn vid fritidgårdarna. Där har det kunnat bli en del bortfall samt studien hade inte på samma sätt visat på den enskildes reflektioner. Antagligen hade svaren på frågorna blivit mindre nyanserade och mer ytliga. Eftersom undersökningen handlar om personliga erfarenheter, syn och reflektioner ansåg jag det lämpligare med en kvalitativ studie. Min egen reflektion utifrån intervjutillfällena var att det hade varit lämpligt för mig att vara mer insatt i fältgruppens arbete och verksamhet. Om jag haft större erfarenhet av bakgrunden till och syftet med verksamheten hade jag kunnat leda intervjusamtalet på annat sätt och därmed tydligare kunnat återkoppla till syftet när samtalet svävade ut för mycket under intervjun. Med tanke på att fältgruppens verksamhet är nystartad och jag antagligen sitter inne med mindre kunskap om verksamheten än vad informanterna gör så har det ibland under intervjuerna känts som att det varit informanten som styrt och haft kontroll över samtalet i stort. Om exempelvis någon ur fältgruppens verksamhet hade genomfört undersökningen och intervjuerna hade de möjligtvis valt att ställa andra frågor etc. Vid det första mötet med kontaktpersonen via Umeå kommun framkom dock att de ansåg att det var en fördel att jag som helt utomstående verksamheterna genomförde studien. Vid intervjutillfällena stötte jag på en del frågeställningar om varför de skulle informera om och reflektera kring hur de vill att samarbetet skall se ut, när de i sin tur inte får höra hur fältgruppen vill att samarbetet skall se ut. 2.8 Studiens giltighet och tillförlitlighet Validitet åsyftar om man verkligen undersöker det som man avsett att undersöka eller mäter det som man avsett att mäta. Kvale (1997) menar att en kvalitativ metods validitet även innefattar om observationerna verkligen speglar de variabler eller fenomen som undersökningen omfattar. Reliabiliteten avser om den kunskap som framkommit är reliabel och är framtagen på ett tillförlitligt sätt samt om upprepade studier komma fram till liknande resultat. Eftersom undersökningen är kvalitativ, subjektiv och grundar sig på fyra intervjuer är det svårt att generalisera studien till att omfatta alla fritidsgårdar. Validitet Validiteten i studien avser här om jag har undersökt det jag i syftet avsett att undersöka. Intervjuguiden är utformad efter gällande syfte och frågeställningar. I studien har jag återkopplat till syftet och frågeställningarna både vid intervjuerna när de svävat ut för mycket, samt i analysen av materialet. När jag utformat presentationen av empirin i uppsatsen har jag så långt som möjligt citerat de intervjuade för att tydliggöra vad som sagts och för att undvika att mina egna tolkningar blandas in alltför mycket. I tolkningen av empirin och i analysen har jag utgått ifrån intervjumaterialet samt teorier som tas upp i uppsatsen. 11

Reliabilitet Syftet med studien är att undersöka de intervjuades syn och reflektioner utifrån deras subjektiva erfarenhet och inställning. Studien är alltså utförd på ett kvalitativt sätt med en subjektiv inriktning. Fenomenet uppsatsens område berör innefattar ingen konkret sanning. Svaret på om någon annan som upprepade studien skulle komma fram till liknande resultat eller slutsatser blir enbart ett antagande. Däremot anser jag materialet vara tillförlitligt, intervjuerna spelades in på band och det framgick klart och tydligt vad som blev sagt. Intervjupersonerna har fått läsa igenom det empiriska materialet och om de ville kommentera och godkänna det samt lämna sitt medgivande till att materialet är korrekt och överensstämmer med vad de gett uttryck för i studien. 3. Teoretiskt perspektiv och tidigare forskning 3.1 Litteratur och forsknings presentation Angående den tidigare forskningen inom området för fältgruppens verksamhet samt även aktuell forskning så finns det en hel del skrivet. Här redogör jag för en del av de studier som berör uppsatsens ämne och kopplar ihop det med de aktuella begrepp som är ledstjärnor för fältguppens arbete idag. För att relatera fältarbete och uppsökande verksamhet historiskt sett och i dagsläget till teorier används Socialt och brottsförebyggande ungdomsarbete av Kjell E Johanson (1997). Den ger en hel del praktiska exempel på vad som bör och kan uträttas av dem som i sitt jobb möter ungdom med bekymmer och när det gäller att stötta de som befinner sig i riskzon. För att precisera den allmänna innebörden av ledstjärnebegreppen används även Bonniers Svenska Ordbok (Malmström, Györki, Sjögren 2006). För att belysa aktuellt förebyggande arbete bland ungdomar i riskzonen och hur de arbetar för att nå ett lyckat resultat används en ännu ej publicerad forskningsrapport inom området, Vändpunkter och förändringsprocesser - En treårig uppföljning av ungdomar från YARprojektet i Borlänge av Stig-Arne Berglund. Forskningen utgår från ett antal ungdomar som de bedömer vara i riskzon för att etablera och fördjupa problematiska livsstilar med syfte att initiera förändringsprocesser i ett längre perspektiv. Turunen (2002) har utvärderat YARprogrammet i Borlänge efter det första året. Där beskrivs och ges information om hur de byggde upp sin modell av programmet. Med tanke på uppsatsens område och arbetet med ungdomar så skapas nya former av socialt arbete. I en artikel menar Ramsey (2003) att det är aktuellt att omforma definitionen av socialt arbete till att mer omfatta det förändringsarbete som arbetet inom det sociala fältet förutsätter. I artikeln Transforming the Working Definition of Social Work into the 21st Century, beskriver han socialarbetare som samhällets förändringsagenter, med fokus på problemlösningar och förändringar. Social work in its various forms adresses the multiple, complex transactions between people and their environments. Its mission is to enable all people to develop their full potential, enrich their lives, and prevent dysfunctions. (Ramsey 2003 s 336). Vilken tas med för att betona utvecklingen av det sociala fältets arbetsområde. Under uppsatsarbetets gång kom jag i kontakt med en studie med titeln Metoden socialt fältarbete historik och teoretisk utveckling av Disa Edvall (2000). Studien handlar om att bedriva uppsökande arbete inom offentliga ungdomsmiljöer samt vilka svårigheter och möjligheter det medför. Edvall betonar att det sociala fältarbetet har två ursprung varav det ena kommer från fritids- och kulturarbetet och det andra från det traditionella sociala arbetet. 12

Som jag nämnde tidigare så finns en hel del forskning och litteratur inom ämnet samverkan. För att teoretisera kring samverkansområdet gällande vad som är väsentligt inom främst det sociala arbetsområdet, vilken oftast också ingår i en större offentlig organisation har jag valt att belysa och relatera till området genom följande litteratur. Vad som kan vara väsentligt för att ett gott samarbete skall utvecklas samt allmänna förutsättningar för samverkan liksom samverkansbegreppet hänvisas till Mallander (1998) i antologin Vardagsbegrepp i socialt arbete. I kapitlet Samverkan betonas även organisatoriska förutsättningar, karaktärsdrag av betydelse samt aspekter av och hur man lyckas inom samverkan gällande människobehandlande organisationer. För att teoretiskt belysa samarbete, organisation, individ och system samt kommunikationens betydelse med inriktning på just kommunala verksamheter används Samarbete i gränsland av Hjelte (2005) samt Lindqvist (1998). För att relatera ytterligare något till kommunikationens betydelse används Molander (1998). 3.2 Socialt fältarbete och juridik De första ansatserna till socialt fältarbete i kommunal regi togs på 1950-talet. Influenserna kom från USA där man utvecklat metoder för att nå ungdomar som vistades ute i offentligheten. Arbetet fokuserades på gängbearbetning och avsikten var att bryta ungdomars eventuella kriminella bana. I Sverige anställdes den första fältassistenten i Stockholm och arbetssättet spred sig till Göteborg 1958. Antalet ungdomar som växte upp i storstäderna ökade, och raggarna blev en av de första målgrupperna. Under 60-talet växte antalet anställda på fältet även i medelstora städer. Då liksom nu är en central arbetsuppgift att kartlägga ungdomssituationen och dokumentera de problem som uppmärksammades för att vidareförmedla kunskapen till beslutsfattare. Ungdomarnas egna önskemål var viktiga att ta fasta på. Utifrån dessa försökte man hitta meningsfulla sysselsättningar. En lokal var det vanligaste budskapet och fältassistenterna anställde ledare, fritidsgårdarna blev en naturlig arena. Ungdomar som inte klarade kravet på drogfrihet vistades utanför gårdarna. På 70-talet var drogmissbruket ett stort problem bland ungdomsgruppen, fältassistenterna ökade och fler universitetsutbildade började arbeta med ungdomar. Arbetet etablerades alltmer på 80-talet och samhället började bygga upp fler institutioner inom ungdomsfrågor; ungdomscentrum, ungdomsmottagningar, ungdomssekreterare etc. Nya yrkeskategorier har delvis tagit över arbetsuppgifter som fältassistenterna tidigare hade. Detta har lett till att det sociala fältarbetet utvecklats åt olika håll. (Johanson 1997) Det har under årens lopp efterhand skett juridiska förändringar inom området som påverkat det sociala arbetsfältet. Här nämns kortfattat utvecklingen inom Socialtjänstlagen som berör den uppsökande verksamheten och fältarbete. 1967 gjordes ett tillägg i gamla Socialhjälpslagen som medförde att kommunerna fick skyldighet att bedriva uppsökande verksamhet. Socialtjänstlagen som trädde i kraft 1982 gav det sociala fältarbetet som metod stöd i 1 och 5. Aktuell lagtext inom Socialtjänstlagen (2001:453) som uppsatsen anknyter till är bland annat 3 kap 1 gällande uppsökande verksamhet samt 5 kap 1 angående att aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland ungdom (se vidare bilaga 2), Handläggning inom socialtjänsten (Clevesköld, Lundgren, Thunved, 2005). 13

3.3 Ledstjärnebegreppen Efter varje rubrik nedan gällande ledstjärnebegreppen för fältgruppens arbete följer en ordförklaring utifrån Bonniers Svenska ordbok (2006) och därefter en teoribelysning. Tillit tillit - förtroende, förtröstan (Malmström, Györki, Sjögren 2006) Förtroendefulla relationer kan först byggas då man verkligen möts. För att överhuvudtaget kunna mötas krävs det att man kontinuerligt vistas bland ungdomarna i miljön Att ha ett långsiktigt perspektiv är viktigt. Inte minst i fältarbete som ju bedrivs bland ungdomar som inte själv söker upp hjälpen och som ofta redan upplevt alltför många separationer och svek från vuxenvärlden (Johanson 1997) Tillgänglighet tillgänglig går att nå, man har tillgång till, lätt att umgås med, lätt att komma i kontakt med (Malmström, Györki, Sjögren 2006) När kontakten väl är upprättad gäller det att finnas till hands och att ha utrymme för att arbeta med de individer eller grupper som behöver stöd. Långsiktigheten är också nödvändig för att kunna följa förändringar i miljön. (Johanson 1997 s 52) Tydlighet tydlig lätt att uppfatta med sinnena, klar, skarp, påtaglig tydlighet det att vara tydlig (Malmström, Györki, Sjögren 2006) Tydligheten är viktig för att ungdomarna skall kunna placera fältarbetarna och för att själva kunna avgöra om och vilken typ av kontakt de vill ha. Presentationen kan föregås av en tid där ungdomar sett och känner igen socialarbetaren. (Johanson 1997) Trovärdighet trovärdig tillförlitlig, trovärdig (Malmström, Györki, Sjögren 2006) Ungdomar har stort behov av att bli tagna på allvar och att fältarbetaren visar respekt vid ett relationsskapande arbete är en förutsättning för alla typer av kontakt. (Johanson 1997) Trygghet trygg utom fara, skyddad, säker, pålitlig, lugn, förtröstansfull, obekymrad, ombonad trygghet det att vara trygg (Malmström, Györki, Sjögren 2006) Det faktum att fältarbetarna/socialarbetare eller andra vuxna vistas i miljöer tillsammans med ungdomar har ett värde i sig. Genom närvaron påverkas ungdomarna och vuxna har många gånger en lugnande inverkan på vad som sker, anser Johanson (1997). Han menar att de vuxna som finns ute bland ungdomarna skapar en trygghet för dem som vistas i området. I offentliga miljöer pågår det hela tiden ett spel mellan olika ungdomar. Att vistas inom samma område och dela gemensamma upplevelser i ungdomarnas egen miljö, kan väcka en nyfikenhet hos dem. Fältarbetarna kan där ta tillvara på de tillfällen som ges att påverka ungdomarnas situation i rätt riktning. 14

Proffs kan aldrig lösa de svårigheter som finns i samhället. Människorna själva, idérörelserna och andra folkliga organisationer måste ta på sig det direkta ansvaret för att säkerställa vardagens trygghet och goda livsvillkor för alla. Men på vissa områden behövs de strategiska yrkesgrupperna för att hyfsa situationen och hjälpa till med professionella insatser. (Johanson 1997 s 7) 3.4 YAR-programmet (Youth at Risk) YAR syftar till att professionella socialarbetare och andra intresserade i ett lokalsamhälle arbetar tillsammans för att gemensamt samverka kring att hjälpa ungdomar i riskzonen. Man vill fånga upp ungdomarna innan kriminella och problematiska livsstilar fördjupas. Programmet bedrivs i tre nivåer: kommun, grupp och individ. Det tar två år att genomföra och innefattar tre faser: förberedelse, utförande och uppföljning. För ungdomarna handlar det om ett år och deltagande är helt frivilligt. Det är en modell och ingen färdig lösning, vilken byggs upp utifrån de resurser och villkor som finns lokalt. Den innefattar ett teamarbete och implementeringen är en fortgående läroprocess i praktisk handling. YAR lär ut att alla kan ta ansvar för sitt eget liv. Synen att ungdomarnas problem och behov i samhället är allas angelägenhet och inte enbart de professionellas. Arbetet är organiserat utifrån fastställda strukturer och börjar med att alla inblandade får utbildning. I Borlänge har YAR bedrivits genom socialtjänstens öppenvård. I den första fasen förbereds, utbildas och organiseras olika typer av medarbetare för olika arbetsuppgifter. Ungdomar i riskzonen identifieras med hjälp av skolan, uppsökande verksamhet och socialtjänsten. Ungdomarna får själva fylla i ett självvärderingsmaterial om sin livssituation. Utförandefasen som inleds med en kursvecka har som syfte att utmana och sätta igång förändringsprocesser hos ungdomarna. Pedagogiken som används bygger på olika gruppaktiviteter och tillitsövningar mm. Resten av programmet sker i ungdomarnas vanliga vardagsmiljö. Under uppföljningsfasen arbetar ungdomen med att förverkliga sina mål med hjälp av stödpersoner. Stödpersonerna kan bland annat fungera som organisatoriska aktörer kring veckoträffar och tematräffar eller som individuella kontaktmän med uppgifter som samtalspartner, läxhjälp, coach mm. (Turunen 2002) Berglund (2007) menar att första steget mot förändring är att synliggöra de enskilda ungdomarna som individer och att påverka hur de tolkar och beskriver framtiden och problemen. Nästa steg är att förstärka och motivera. Han betonar att det handlar om förtroende, omtanke, nyfikenhet och sociala band i ungdomarnas beskrivningar. Många av ungdomarna framhöll att vanliga praktiska saker som exempelvis läxläsning, promenader och övningskörning var väsentliga inslag i förändringsprocessen. Uppmärksamhet och gemenskap är en grundförutsättning för att göra förändringar möjliga. Det tredje steget handlar om att upptäcka och för sig själv identifiera speciella situationer och viktiga människor som har betydelse för sin livsberättelse. Att offentliggöra sin förändring med stöd från omgivningen ger en hanterlig bild av sitt förändrade tänkande och handlande. Resultatet av programmet visar på att de flesta ungdomar lyckades förändra sina liv till det bättre. Samtidigt som en bred samverkan inom kommunen skapades för att arbeta med ungdomar i nya former. (Berglund 2007) 15

3.5 Samverkan Samverkansbegreppet Samverkan betyder att verka (= arbeta) tillsammans. Begreppet har en formell likhet med begreppet, samarbete. Men i samverkan ryms något mer än ett tillfälligt möte, en interaktion eller kommunikation. Författaren menar på att en fastare relation etableras mellan två aktörer, vilka kan vara en organisation, avdelning eller handläggare. (Mallander 1998) Karaktären på relationen diskuteras med hänsyn till varaktighet, grad av formalisering och att deltagarna har ett överenskommet syfte av något slag. Om två aktörer kommunicerar för att uppnå gemensamma mål med en klient så har man ett samarbete, men samverkar inte. Samverkan bygger oftast på en arbetsfördelning grundade på någon form av skilda och kompletterande kompetenser, samt ett erkännande av dessa kompetensområden. Mallander betonar dock att det ibland kan vara svårt att ha helt tydliga gränser i de konkreta fallen, då det handlar om mänskliga klienter med olika behov. Samverkan tar initialt oftast karaktären av projekt Vidare kan projekt åsyftas som en målrationell handling vars mål är entydigt definierat. I denna mening är det ofta tidsbegränsat och väl avgränsat från annan verksamhet. Men projekt kan också betraktas som en förändringsprocess där också målet inbegrips Av det sagda framgår att det inte är enkelt att fastslå vad en projektsamverkan egentligen består i ens när vi ställs inför befintliga verksamheter Samverkansprojekt är följaktligen i denna mening ett möte mellan organisationer som skall organisera sig på nytt. I en sådan samverkanssituation skall organisationerna gå in i och komma ut ur samarbetet med bevarade identiteter och som separata organisationer. (Mallander 1998 s 139) Karaktärsdrag hos samverkan Författaren skriver om att själva organiseringsprocessen kan skapa problem i sig, då de inte har någonting att stå på samtidigt som de har ett uppdrag att lösa tillsammans. De ingående organisationerna kan vara strukturellt olika i uppbyggnad, de kan ha olika kommunikationsoch relationssystem liksom olika intressen och tolkningssystem inom organisationen. Olika särdrag kan vara av betydelse för val av handlingsmönster och strategier, vilket kan leda till en oklarhet i samverkanssituationen om vad de egentligen skall göra. Inom människobehandlande verksamheter är intresset att förbättra livssituationen för de gemensamma klienterna, men oftast finns ingen mer konkret målspecificering i utgångsläget. Förenklat gäller här att form kommer före innehåll. En undersökning gällande ett antal s.k. större projekt har visat att en föreställning om klarhet som förutsättning för stabilitet, enighet och beslut inte stämmer. En projektsamverkan består oftast av och kanske måste bestå av en fortlöpande förhandlingsprocess där tillfälligheter är det centrala. Och att de därur kan ses uppnå en stabilitet. Sammanfattningsvis så förväntas de ingående organisationerna hela tiden pröva sig fram genom förhandlingar, och att det genom dessa förhandlingar skapas en stabilitet. (a. a.) Aspekter av betydelse för samverkan Oftast finns det flera olika faktorer och inslag bakom en organisations val av att samarbeta, vilka också kan skifta över tiden. Motivet kan till en början vara att realisera gemensamma 16

mål, men efter hand som samarbetet utvecklas kan aptiten växa och ta mera dominansinriktade former. (Mallander 1998 s 145) Olika betonade aspekter av betydelse för samverkan är, viljan till samverkan, positiv attityd och ett upplevt behov av samarbete, samma syn när det gäller mål, medvetenheten om problem och medvetenhet om potentiella partners och vad de kan bistå med. Andra överväganden som kan förekomma gäller, en minimering av kostnader, att välja partners med likartad status med samma ideologi och problemdefinition samt att de har en likartad struktur. Författaren betonar att det förutsätts att organisationerna har de nödvändiga inre strukturerna och resurserna för att vidmakthålla samverkansproceduren. Av betydelse är sist men inte minst att det finns någon som håller samman det hela, en sammankallande. Förklaringarna om varför samverkan kommer till stånd grundas på faktorer som resurser, effektivitet, stabilitet, måluppfyllelse, makt och attityder till samverkan. (a. a.) Hur samverkan lyckas Gällande ett lyckat resultat i samarbetet parterna emellan betonar författaren att följande faktorer eller samverkansförutsättningar är avgörande, vilka är att; - de har en gemensam målsättning - de tar ett gemensamt ansvar för beslut och åtgärder - de får ett gemensamt förhållningssätt och helhetssyn - de har en hög beslutskompetens - de har minsta möjliga byråkrati - de finns enkla rutiner för samarbete - de har kunskaper om varandras verksamheter och regler - de blir samspelta - de sätter in lämpliga åtgärder tidigt - de har en positiv människosyn Det framgår inte om alla nio förutsättningar bör vara uppfyllda eller om det gäller att ju fler som är uppfyllda desto bättre blir samarbetsutfallet. Däremot kan det vara rimligt att ju fler av faktorerna som förekommer eller är uppfyllda desto sannolikare att projektet ses som lyckat. (Mallander 1998) 3.6 Organisation, system och samarbete Hjelte (2005) beskriver human service organisations som människobehandlande organisationer, vilken är en typ av offentlig myndighet och organisation inom den sociala välfärdssektorn. Organisationerna är utformade för att i olika avseenden behandla eller förändra människor, och råmaterialet utgörs av människor. De professioner och verksamheter som har ungefär samma arbetsuppgifter kan sägas tillhöra samma organisatoriska fält, vilket medför att de antas genomgå liknande förändringsprocesser. Hjelte (2005) refererar till Lindqvist (1998) som menar att tillhörigheten till samma fält kan utgöra både en källa till samarbete och till konflikter. I vilken utsträckning som samarbete är möjligt påverkas av hur gränserna mellan verksamheternas (legitima) anspråk är definierade. Här utgår Lindqvist (1998) från begreppens domänanspråk och domänkonsensus. Med domänanspråk avses de anspråk som organisationen har beträffande att tillhandahålla människor med varor och tjänster. Med domän åsyftar Lindqvist de områden där 17

organisationer med likartade uppgifter och strukturer kan komma att konkurrera om vem som skall få utföra (och slippa att utföra) vissa arbetsuppgifter. Möjligheterna till samarbete kan därför antas påverkas av i vilken utsträckning det finns en konsensus kring vad som tillhör den ena eller andra verksamhetens rättmätiga domän. Domänanspråken kan dock, enligt Lindqvist, förändras över tid beroende på t.ex. nya regler och riktlinjer. (Hjelte 2005 s 38). Det kan sägas att statliga regler och principer utgör ramar för verksamheterna inom den offentliga organisationen. När staten genomför förändringar i regler och principer, kan det innebära att verksamheterna inom det organisatoriska fältet behöver förändra sina förhållanden till varandra vilket exempelvis kan gälla samarbetet. Relation, kommunikation och samarbete En av de utgångspunkter som Hjelte (2005) utgår ifrån i sin studie är att samarbete innebär en organisering av mellanmänskliga processer. Han påpekar att tidigare forskning visar på att, kännetecknande för samarbetet mellan människobehandlande organisationer är att det kan beskrivas som ett mellanmänskligt samspel över traditionella verksamhetsgränser där individerna många gånger har olika perspektiv på hur samarbetet bör utformas. Omgivningen är föränderlig och samarbetet kan inte alltid ses som en stabil och statisk företeelse. Individer som genomför samarbetet behöver stort handlingsutrymme. Att betrakta samarbete som en organisering av sociala processer är lämpligare än att se det som organisation. Författaren menar att det är till följd av handlingsutrymmet som mycket av samarbetet formas, och omformas i interaktion mellan aktörerna. För att förstå det mellanmänskliga samspelet gällande samarbete har författaren presenterat några teoretiska relevanta antaganden om relation och kommunikation. Utan relationer skulle det sannolikt inte förekomma någon kommunikation. Det är likaledes högst osannolikt att det skulle existera några relationer utan en kommunikation (Hjelte 2005 s 40) I syfte att teoretiskt synliggöra framträdelseformerna och konsekvenserna i samarbetet gällande relation och kommunikation behandlar han de åtskilda. Relationer äger rum inom olika sociala världar. Författaren beskriver världarna som den direktupplevda sociala verkligheten värld och de samtidas sociala värld. Angående relationerna inom de samtidas sociala värld handlar de om aktörer som man inte upplever direkt här och nu, och är därför en mer anonym individ. När det istället gäller den förstnämnda världen, så är det där som ansikte-mot-ansikte-relationerna äger rum. Där finns en rumslig och tidslig omedelbarhet mellan aktörerna. Närheten i tid och rum tycks bidra till att förändra bilden av andra parter i relationen. Aktörernas föreställningar om förhållandet mellan yrkesfunktionerna kan förändras i takt med att de träffas och lär av varandra. Gällande varaktigheten i kontakterna är det av betydelse, hur ofta man träffas, hur långt varje möte är och hur lång tid som parterna har återkommande kontakt med varandra. Ju fler, tätare och långvariga kontakter man har med varandra desto närmare kommer parterna i relationen varandra. Författaren avser gällande närheten inte den tid och rum parterna delar utan i vilken utsträckning de får en personlig kontakt där deras individualitet kan framträda. Relationerna inrymmer alltså en personlig, individuell dimension där föreställningarna om förhållandet mellan olika aktörers funktioner i samarbete kan gå utöver yrkesspecifika karakteristika. (Hjelte 2005) Kommunikation i organisationer bör inte enbart ses som överförande av information utan som en process där mening och förståelse skapas. Kommunikationen utgör då en konstruktiv process där meningen skapas i kommunikationen. Beträffande samarbetet inom de kommunala verksamheter som Hjelte beskriver i sin avhandling så tycks kommunikationen 18

snarare handla om svårigheter att skapa en gemensam förståelse om varandras verksamheter i ett mellanmänskligt samspel än genom förmedling av meddelanden. Molander (1998) talar om kommunikationens konstruktiva aspekter där han gör en distinktion mellan två idealtyper, dialog respektive diskussion. I dialogen finns en öppenhet och ömsesidighet mellan parterna som reflektionsmässigt växlar mellan perspektiv och del och helhet. En ömsesidig förståelse kan vara betydelsefull för att olika parter skall kunna förverkliga sina intentioner. Molander nämner tyst kunskap som yrkeskunnande inom verksamheter där personal kan ha svårt att beskriva sina kunskaper, där kompetensen är svår att beskriva i ord så att andra förstår. Bra socialt brottsförebyggande arbete innehåller en kombination av kort- och långsiktiga insatser. På samma sätt kopplas det som händer lokalt med internationella åtgärder. Det är alltid möjligt att åstadkomma positiva resultat och förbättringar. Vad som krävs är optimistisk hållning, insikt om problemen, tilltro till egen och andras förmåga samt medveten strategi. Vi agerar utifrån våra kunskaper och erfarenheter, yrkesroller och värderingar. Uppenbarligen finns skillnader i synsätt. I mångfalden är det fullt möjligt att kombinera olika strategier och enas om gemensamma handlingsmönster. Ingenting är omöjligt för den som vill påverka, utveckla och förändra. (Johanson 1997 s 129) 4. Empiri De fyra intervjuerna är genomförda vid tre olika tillfällen. Vid alla intervjutillfällen användes intervjuguiden som bas och samtliga frågor ur guiden är ställda till alla. Det är informanternas egna erfarenheter och syn som undersöks utifrån det önskemål som Uffe-enheten efterfrågade. Reflektionerna och frågeställningarna har därför utgått ifrån detta med hänvisning till uppsatsens syfte och frågeställningar. Alla intervjupersoner är avidentifierade och benämns för enkelhetens skull med informant, istället för vid namn. Empirin är strukturerad efter frågeställningarna i intervjuguiden. Den kursiverade stilen visar på citat av vad och hur informanterna uttryckt sig i frågan. Några men inte alla av informanterna har varit i kontakt med fältgruppen varav tre av dem deltog vid ett möte där fältgruppen presenterade sin verksamhet i början på året. Fältgruppen har kontinuerligt besökt två av fritidsgårdarna där två av informanterna arbetar. Gällande där en av informanterna arbetar och är anställd så har fältgruppen inte besökt den verksamheten alls. Det har heller inte förekommit någon form av kontakt dem emellan. På grund av önskemål om anonymitet så går jag inte närmare in på var informanterna arbetar. Informanterna blev före eller vid intervjutillfällena informerade om den information som finns att tillgå om fältgruppens verksamhet via Umeå kommuns hemsida. 4.1 Synen på fältgruppen i dagsläget Av den ena av informanterna fick jag först endast svaret, hmm ser på fältgruppen Senare under intervjun framkom dock synen att de (läs fältgruppen) jobbar probleminriktat och vi jobbar med att stärka det positiva i ungdomarna Det gäller att inte fokusera för mycket på problemen det är bra för ungdomen att lyfta fram det som funkar. En annan informant reflekterar över synen på verksamheten: tycker det är jättesvårt deras arbete är jätteviktigt, men jag har inte lärt känna dem än. Vidare ansågs att en 19

etablerad kontakt med fältgruppen är viktigt. Att fältgruppen naturligt kan besöka gården och ungdomarna, som ett sätt att vara delaktiga bland ungdomarna. Men informanten betonar att, gården får inte vara som ett samtalsrum för ungdomar som far illa. De får inte bli oroliga av att fältgruppen kommer hit. De övriga informanterna betonade att kommunen satsar på ungdomarna i riskzonen, de ser positivt på insatserna och fältverksamheten i centrum är det område där fältgruppen kan göra en viktig insats: tidiga insatser är viktiga och fältgruppen är en liten del i det hela En av informanterna reflekterar över att fältgruppen inte har någon egen samlingslokal, fältgruppen har inte något ställe att utgå ifrån i kontakten med ungdomarna - alltså någon samlingspunkt liksom vi har fritidsgårdarnas lokaler att samlas i och skapa kontakt därifrån, vad de vet i alla fall. Sammanfattning: - Det förefaller finnas skillnad i synen angående arbetssättet vid deras respektive verksamheter, probleminriktat kontra motivationsinriktat - De har ännu inte lärt känna fältverksamheten och upplevde därur svårigheter att svara på hur de ser på fältgruppen i dagsläget - Fritidsgårdarna är i behov av mer information gällande fältgruppens arbetssätt och inriktningen på arbetsformen - Fältgruppen är välkomna att besöka ungdomar på ett naturligt sätt vid fritidsgårdarna - Tidiga insatser för ungdomar i riskzon är väsentligt och fältgruppen är en liten del i det hela - Fältverksamheten främst i centrum ses som ett aktuellt problemområde där fältgruppen kan göra en insats - Fritidsgårdarna skall inte fungera som ett samtalsrum 4.2 Reflektioner om ledstjärnebegreppen När vi talade angående begreppet tillgänglighet så kom vi närmare in på alternativet att fältgruppen skulle ha en egen hemsida och visitkort, samt om de ville att fältgruppen skulle vara tillgängliga via mobiltelefon dygnet runt. Tillgänglighet: En av informanterna ansåg att det är, jättebra med hemsida även för föräldrar. Det sågs också vara okey med tillgänglighet via mobiltelefon då de lättare kunde nå varann, även under fältarbetet. Det är bra med fältarbete det behövs mer under våren och sommaren. Informanten nämnde att arbetet kan vara behovsprövat. En annan av informanterna tyckte inte att det var nödvändigt varken med hemsida eller visitkort och om de kunde nå varann per mobiltelefon eller inte spelade ingen roll. Trovärdighet: En av informanterna betonade att det är bra om fältgruppen har kontakt med och finns till hands även för föräldrar, de kan även stärka föräldrarna i föräldrarollen då orkar föräldrarna stödja sina barn. De övriga informanterna ansåg att trovärdigheten är viktig men de hade inget ytterligare att tillägga om begreppet. Trygghet: Två av informanterna ansåg här att bemötandet och attityden är viktigt. Båda nämnde också att det var bra om ungdomarna inte såg fältgruppen som så kallade Soc., utan som några som de kände igen och som de kände förtroende för. En av informanterna ansåg att det är viktigt att, det finns vuxna bland ungdomarna de kan se en trygghet i att de dyker 20