2010 Karlstads universitet Monica Åkerblom Berg UTVECKLAD STUDIE- OCH YRKESORIENTERING Under 2010 har ca 200 yrkesverksamma deltagit i en seminarieserie för att utveckla studieoch yrkesorienteringen. Innehållet har utgått från aktuella riktlinjer, forskning och beprövad erfarenhet. Seminarieserien har genomförts av RUC och RUT vid Karlstads universitet.
2(12) Innehåll Utvecklad studie - och yrkesorientering 2010... 3 Bakgrund... 3 Seminarieseriens syfte... 4 Seminarieseriens mål... 4 Innehåll... 5 Förutsättningar... 5 Tid... 5 Deltagare... 5 Kostnad för deltagarna... 5 Styrgrupp... 5 Seminariedagar och inspel... 5 Dialogcaféer... 6 Lärgrupp, nätverksgrupp och dialoggrupp... 6 Lärgruppsträffar och dokumentation... 6 Dokumentation av seminarieserien... 6 Projektkoordinator... 6 Hur gick det?... 7 Utvecklad studie - och yrkesorientering 2010 - en sammanfattning... 7 Resultat... 7 Försök till analys... 9 Korta summerande tankar från styrgruppen... 9 Måluppfyllelse... 10 Utvecklad studie- och yrkesorientering en översikt... 11 Genomförda seminariedagar 2010... 11 Seminariedag 1 Styrning och ledning... 11 Seminariedag 2 Skolan och arbetslivet... 11 Seminariedag 3 Vägledning... 11 Processen med dess olika delar... 12 SYO hela skolans ansvar... 12 2
3(12) Utvecklad studie - och yrkesorientering 2010 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och Rektorsutbildningen (RUT) vid Karlstads universitet fick i juni 2009 i uppdrag av Region Värmland att genomföra en seminarieserie för att utveckla studie- och yrkesorienteringen i regionen. Seminarieserien var en del av en större satsning från Region Värmland, SYV i Värmland (2009-2011) 1. Utveckling av syv-funktionen i Värmland Rev. Januari 2010/AD Komplettering av utbildning ESF beviljat 230.000 kr Malmö Högskola 180.000 kr för en förprojektering. Klart oktober 2009. Ny ansökan om ESF-medel för genomförande 2010. Kompetensutveckling Tre dagar för rektor, syvare och 2(-3) pedagoger, kostnad ca 10.000 kr per lärgrupp om fyra deltagare. RUC och RUT Virtuell Vägledning Bl a Vägledningsinfo.se= 50.000 kr + två syvare à 23.500 kr (27/4-31/12) KLART 2009. Förlängt vt 2010= 18.000 kr Omvärldsbevakning En dag/termin i Karlstad Ca 400 kr/dag för varje syvare Regionalt nätverk En dag/termin i Karlstad Ca 400 kr/dag för varje syvare Referensgrupp AD har en referensgrupp, möten två gånger/termin. Bakgrund Region Värmland har sedan en tid tillbaka haft ett uttalat fokus på studie- och yrkesvägledarna. I en tid då arbets- och studiemöjligheter blir allt mer omfattande och komplexa har studie- och yrkesorienteringen i samhället en betydelsefull uppgift tidigt i det livslånga lärandet. Skolverkets utvärderingar från 2005 och 2007 visade att skolornas och kommunernas arbete med studie- och yrkesorientering har framför allt uppvisat brister då det gäller styrning och ledning, resursfördelning och i samarbetet mellan skola och arbetsliv. Studie- och yrkesorientering har varit lågt prioriterad och inte engagerat alla de yrkeskategorier inom skolan som utpekas i 1 Syfte: Att i samarbete med samtliga kommuner i Värmland utveckla nya former och metoder för studie- och yrkesvägledning som bidrar till att ge individerna ökade förutsättningar till medvetna val samt minska felval och avhopp från skolan (projektplanen 2009). 3
4(12) läroplanerna i tillräcklig utsträckning. Alltför ofta har studie- och yrkesorientering blivit ett uppdrag enbart för enskilda studie- och yrkesvägledare. I Skolverkets lägesbedömning 2010 lyfts att behovet av tydlig och saklig information har ökat i takt med att valmöjligheterna på skolområdet ökat de senaste åren. Skolverket bedömer att behovet kommer skärpas ytterligare nu när de stora skolreformerna träder i kraft. Alla skolformer genomgår just nu stora förändringar, allt från förskola till vuxenutbildning. Syftet med reformerna är bland annat att förbättra skolresultaten och att ge eleverna bättre förutsättningar att klara målen i skolan. Elever och föräldrar behöver orientera sig i nya kurser, inriktningar och program samt en ny betygsskala. Förändringarna innebär också att eleverna tidigare under sin skolgång måste göra val som påverkar utbildningen längre fram. Till exempel ges inte alla elever som väljer yrkesprogram i gymnasieskolan automatiskt behörighet till högskolan. Nya meriteringsregler för högskolan kräver att eleverna redan i grundskolan måste börja sin planering för att ha en chans att konkurrera om de attraktiva utbildningarna på högskolan. Som exempel kan språkvalet i årskurs fem bli ett viktigt beslut för framtiden. Elever kan få extra meritpoäng för fördjupade studier i bland annat språk och matematik och meritpoängen kan bli avgörande i konkurrensen. Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering togs fram av Skolverket med anledning av bristerna i utvärderingarna 2005 och 2007 2. Seminarieseriens syfte Seminarieseriens syfte är att rektor, studie- och yrkesvägledare och lärare inom förskoleklass/grundskola/gymnasieskola/vuxenutbildning ska mötas, utbyta erfarenheter och ta del av nya riktlinjer och ny forskning inom studieoch yrkesorientering, samt utveckla och fördjupa sin egen kunskap och förståelse för studie- och yrkesorienteringsfrågor. Mellan seminariedagarna träffas deltagarna kommunvis i lärgrupper på hemmaplan. Lärgrupperna arbetar med frågor och teman som är relevanta för arbetet i de egna verksamheterna. Syftet med de lokala lärträffarna är att ge möjligheter till fördjupad kompetens och kunskap, samt att ge möjligheter till arbete med lokal arbetsplan/verksamhetsplan för studie- och yrkesorientering eller andra frågor som gruppen har behov av att göra. Seminarieserien har också sett som en av sina uppgifter att stödja det pågående nationella reformarbetet. Seminarieseriens mål Målet är att deltagaren ska utveckla sitt självförtroende och sin förmåga att arbeta med studie- och yrkesorientering (Skolan och omvärlden, Lpo 94, och Arbete och samhällsliv, Lpf 94) bl a genom att konkretisera och finna nya strategier för arbetet. Vidare ska varje lärgrupp/skolområde/programområde under seminarietiden tillsammans utifrån styrdokumenten successivt utarbeta en arbetsplan/verksamhetsplan för arbetsområdet studie- och yrkesorientering på den lokala skolan/skolområdet. 2 De allmänna råden finns också publicerade i Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 2009:20. 4
5(12) Innehåll Seminarieseriens innehåll har utgått från aktuella riktlinjer, aktuell forskning och beprövad erfarenhet, som på olika sätt behandlats under tre seminariedagar med föreläsningar vid Karlstads universitet och vid lokala lärträffar. Under seminariedagarna har deltagare från olika kommuner getts möjlighet att dela med sig av erfarenheter och lärdomar. Mellan seminariedagarna träffades deltagarna kommunvis i lärgrupper. Skolverkets Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering har varit huvudsaklig utgångspunkt för arbetet med den egna arbetsplanen/ verksamhetsplanen. För att seminarieseriens syfte skulle uppnås har deltagarnas egna aktiviteter varit viktiga. Avsikten har varit att kritiskt granska den egna verksamheten och att utarbeta redskap och strategier för att utveckla den. Lärgruppernas möten i kommunerna samt möjlighet till reflektion har därför varit centrala delar i lärprocessen liksom möjligheten att ta del av samtliga lärgruppers successiva arbete med respektive arbetsplan/verksamhetsplan. Förutsättningar Tid Första seminariedagen ägde rum den 14 april 2010. Under hösten 2010 hade vi ytterligare två seminariedagar, 14 september och 18 november. Tiden fram till den 17 december 2010 hade lärgrupperna på sig att skicka in och bidra med sina planer för SYO-verksamheten. Deltagare I seminarieserien har ca 200 personer deltagit, studie - och yrkesvägledare/lärare/rektorer förskoleklass, grund- och gymnasieskola och vuxenutbildning från 15 av Värmlands 16 kommuner. Örebro kommun erbjöds också att delta. Kostnad för deltagarna Omkostnadsavgift för hela seminarietiden har varit 2 500 kr per deltagare. Styrgrupp Styrgruppen för seminarieserien har bestått av cheferna för RUC och RUT, fakultetsadministratören, projektledaren för SYV i Värmland och projektkoordinatorn. Styrgruppen har träffats vid fyra tillfällen under året. Seminariedagar och inspel Seminarieserien har bestått av tre seminariedagar vid Karlstads universitet med inspel av forskare/utbildare från Karlstads universitet och andra lärosäten 3. 3 Se sista sidan 5
6(12) Begreppet inspel har valts för att betona vikten av arbetet och lärprocesserna på hemmaplan. Seminariedagarna har haft olika teman: Ledning och styrning Skolan och arbetslivet Vägledning Dessa teman är också rubriker i de Allmänna råden för studie- och yrkesorientering 4. Skolverket utarbetade dessa föreskrifter 2009 som svar på kritiken i de utvärderingar om SYO som gjorts. Dialogcaféer Under seminariedagarna har det ingått så kallade dialogcaféer. På eftermiddagen efter dagens inspel träffades deltagarna för reflektion och erfarenhetsbyte i dialoggrupper. Lärgrupp, nätverksgrupp och dialoggrupp Från varje skola inbjöds en lärgrupp om fyra till fem personer, en SYV:are, två till tre lärare och en rektor. Deltagare har ingått i den egna skolans lärgrupp. Alla deltagare har också ingått i nätverksgrupper indelade i skolformer (grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning) och med en mix av kommuner och yrkeskategorier. Vid tre tillfällen under seminarieserien har varje lärgrupp delat med sig av sina erfarenheter till sin nätverksgrupp genom att skicka in material via RUC:s hemsida. Under seminariedagarna har deltagarna varit indelade i dialoggrupper för samtal och reflektioner om dagens inspel och erfarenhetslärande. Dialoggrupperna har också varit organiserade skolformsvis och med en mix av kommuner och yrkeskategorier, 6-8 personer. Lärgruppsträffar och dokumentation Vid tre tillfällen under året har lärgrupperna på den egna skolan delat med sig genom att berätta om processen på hemmaplan. Innan den stundande seminariedagen har nätverksgrupperna haft möjlighet att ta del av varandras/andras material. Dokumentation av seminarieserien Projektet har en egen hemsida som successivt uppdateras av fakultetsadministratören. Hemsidan nås från http://www.kau.se/ruc/utvecklad-studie-och-yrkesvagledning. Projektkoordinator Monica Åkerblom Berg, Rektorsutbildningen, Karlstads universitet, har varit projektkoordinator i nära samarbete med Annika Davidsson, projektledare för Region Värmlands projekt SYV i Värmland. 4 SKOLFS 2009:20 6
7(12) Hur gick det? Utvecklad studie - och yrkesorientering 2010 - en sammanfattning Seminarieserien är en del av en större satsning som påbörjades före seminarieserien och som kommer att avslutas 2012. På detta sätt ingår seminarieserien i ett större sammanhang som är positivt för skolornas möjlighet till utveckling inom SYO-området. Projektledaren för SYV i Värmland har lagt mycket tid på att informera och kommunicera med kommunerna i inbjudningsskedet till seminarieserien. Hon har också under hela seminarieserien besökt de skolor som inte kunnat delta vid något av seminarietillfällena för att uppdatera deltagarna. Avsikten är att projektledaren under ytterligare ett år kommer att följa upp och stödja skolorna, främst genom studie- och yrkesvägledarna. Flertalet deltagare uppger att de har fått ett större självförtroende i arbetet med SYO och att satsningen har betydelse i konkreta arbetet på skolan. Lärgrupper kring SYO-uppdraget har bildats och planer för arbetet med SYO finns på övervägande delen av skolorna. Resultat RUC/RUT genomförde en enkät vid sista seminariedagen i november 2010. Enkäten besvarades av 123 deltagare av 180 anmälda till seminarieserien. Innehåll Instämmer Seminarieserien har Helt Delvis Inte alls ökat min förståelse för de olika formerna för studie- och yrkesorientering och att det är hela 73% 25% 2% skolans uppdrag ökat min kompetens om de riktlinjer som styr SYO-området 71% 28% 1% stärkt mig i ditt uppdrag att hävda varje elevs rätt till en god studie- och yrkesorientering utifrån 72% 28% - sina behov under hela utbildningstiden På min skola har vi nu en plan för SYO-arbetet 50% 47% 3% Jag kommer att ha praktisk nytta av denna seminarieserie i mitt arbete 70% 30% Form För mig har det varit värdefullt att ta del av andra skolors erfarenheter genom dialogcafé 23% 72% 5% ta del av andra skolors erfarenheter genom nätverksgrupper 35% 60% 5% - 7
8(12) Flertalet deltagare framhåller att seminarieserien påverkat deras förståelse för SYOområdet och att den kommer att sätta spår i praktiken. Övervägande delen av deltagarna uppger att seminarieserien har: - ökat förståelsen för de olika formerna för studie- och yrkesorientering och att det är hela skolans uppdrag - ökat kompetensen om de riktlinjer som styr SYO-området - stärkt deltagarna i uppdraget att hävda varje elevs rätt till en god studieoch yrkesorientering utifrån sina behov under hela utbildningstiden - varit intressant och stimulerande - stimulerat till att det nu finns en plan kring SYO-arbetet på skolan När det gäller arbetsformerna uppger en större andel att det delvis har varit värdefullt att: - ta del av andra skolors erfarenheter genom dialogcafé - ta del av andra skolors erfarenheter genom nätverksgrupper Några exempel från enkäten om innehållet: - Jag ser större möjligheter att utveckla och organisera SYO:n på vår skola - Idag ser jag att jag kan ha ett SYO-tänk i det jag redan gör. Det kräver inte mer jobb eller resurser, men större medvetenhet - Jag har fått större kunskap om SYO-uppdraget som helhet och verktyg för att styra upp det på skolan - Seminarieserien har stärkt mig i mitt arbete - Jag ser vikten av SYO:n och hur vi, olika yrkeskategorier, kan samarbeta - Samarbetet i kommunen har kommit igång - Jag har fått större förståelse för min roll i SYO:n - Jag har fått större förståelse för att studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar - Jag har fått fördjupad förståelse för rektors roll i SYO:n - Samverkan är nödvändig för att få SYO:n att fungera Några exempel från enkäten om formerna: - Ta bort dialoggrupperna och ersätt med tid för oss i lärgrupperna att träffas - Styr upp dialoggruppssamtalen; diskussionsfrågor annars flyter det iväg, svårt att få till samtal om erfarenheter från den egna skolan - Det hade varit bra att få träffa sina kommunkamrater i dialoggrupperna så att vi hade kunnat planera, vi har lite tid på den egna skolan, bra att få reflektera tillsammans kring inspelen - Ha fler lärare med i seminarieserien - Lägg inte dialogcaféet sist på dagen - Bra att lägga seminarieserien över tid så att vi kan få till processer på hemmaplan - Vi har inte klarat av att skicka in våra erfarenheter vid alla tillfällen, kanske får många gånger, hösten går fort 8
9(12) Vid första seminariedagen deltog 190 personer, den andra 178 och vid den tredje seminariedagen 127 personer. Av de 46 lärgrupperna var det 22 som skickade in och delade med sig av dokument från den egna skolan vid första tillfället, 9 vid det andra och 17 vid det tredje tillfället (17 dec). Efter den 17 dec 2010 har ytterligare ett antal skolor bidragit med sina planer. Försök till analys Korta summerande tankar från styrgruppen - Satsningen planerades och genomfördes av styrgruppen, som bestod av företrädare för RUC och projektledaren för SYV i Värmland utifrån skolchefernas önskemål. Planeringen fick ta tid. - Seminarieserien ingår i en större satsning som möjliggör ett medvetet och mer anpassat för- och efterarbete till olika skolor. Kontakterna och besöken i kommunerna som projektledaren för SYV i Värmland har genomfört har haft stor betydelse för engagemanget och deltagandet i seminarieserien. - Rektor på varje skola/alternativt i kommun hade stor betydelse. Det innebar, i flera av kommuner, att utvecklad studie- och yrkesorientering ofta kom på dagordningen då kommunens skolledare möttes. - Det har varit värdefullt att samla olika yrkeskategorier. Det gav möjlighet till förståelse och samverkan med eleven och uppdraget i fokus. - Det lägre deltagarantalet, under framför allt den tredje seminariedagen och i viss mån vid seminariedagarnas slut, kan bland annat ha sin förklaring i att det är en intensiv konferensperiod på grund av det nationella reformarbetet. Det tycks vara framför allt rektorer som fallit ifrån av hög arbetsbelastning och prioriteringsskäl. Temaområdet för den tredje seminariedagen var vägledning. Vi tror att detta kan ha påverkat intresset för deltagande, eftersom begreppet vägledning i allmänhet kopplas till studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter. 5 - Vi behöver fundera över dialogcaféets betydelse. Tanken var att deltagarna skulle få möjlighet att dela erfarenheter med andra än sin egen skolas lärgrupp under seminariedagarna. Innehållet i dialoggruppens samtal var dels reflektioner från dagens inspel och dels att dela erfarenheter utifrån det material som rektor från varje lärgrupp skickade in minst en vecka före aktuell seminariedag. Det ser ut som att de olika yrkeskategorierna hade svårt att få till gemensam tid för samtal på den egna skolan och att detta behov var så stort att det överskuggade nyttan att träffa andra skolors representanter. Dessutom påverkades med stor sannolikhet meningsfullheten med dialoggruppens samtal av att inte alla skolor skickade in bidrag i mellanperioderna. - Andra funderingar är också om seminarietiden var för kort för att dela med sig till varandra i nätverksgruppen vid tre tillfällen och om vi hade för många gruppkonstellationer. Kanske blev det svårt att hitta relation och samhörighet under en relativt så kort tid? 5 Det är framför allt studie- och yrkesvägledare och lärare som har i uppdrag att stå för elevernas vägledning, enligt de Allmänna råden för SYO. 9
10(12) Måluppfyllelse Deltagaren har i stor utsträckning utvecklat sitt självförtroende och sin förmåga att arbeta med studie- och yrkesorientering på sina skolor. Alla skolor utom fem (av de som genomförde enkäten) hade en plan i bruk eller utkast till plan för SYO-arbetet i mitten av november 2010. Planen har betydelse för att få till ett målinriktat arbete som sytematiskt utvärderas. Det väsentliga är att SYO-arbetet fungerar i vardagen, att alla elever omfattas, att all personal är involverad och att arbetet ständigt förbättras. Det är glädjande att notera i möten med deltagarna att det hos många finns en tro på att en satsning på studie- och yrkesorientering kan ha en positiv effekt på skolans uppdrag och elevernas resultat i stort. Eleverna kan förväntas uppleva ett större engagemang i skolarbetet när framtidsfrågor kontinuerligt lyfts och relateras till de olika ämnena. Måluppfyllelsen för seminarieserien är nådd. 10
11(12) Utvecklad studie- och yrkesorientering en översikt Genomförda seminariedagar 2010 Seminariedag 1 Styrning och ledning Tid: 14 april, kl 09.00-16.00, Plats: Karlstads universitet, 1A 305 Lagerlöfsalen Antal deltagare: 158 från Värmland, 32 från Örebro kommun När reformerna möter praktiken ett organiseringsperspektiv på Skolans ledning och styrning Pär Larsson, Handelshögskolan i Stockholm Att leda skolans studie- och yrkesorientering - rektors uppdrag Erik Groth, rektorsutbildningen, Karlstads universitet Dialogcafé Seminariedag 2 Skolan och arbetslivet Tid: 18 september, 09.00-16.00, Plats: Karlstads universitet, 1A 305 Lagerlöfsalen Antal deltagare: 153 från Värmland, 25 från Örebro kommun Att medvetandegöra det omedvetna, hur vi egentligen bedömer, tar beslut och gör val Lars-Erik Björklund, Linköpings universitet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning Eva Laurelli, Skolverket Dialogcafé Seminariedag 3 Vägledning Tid: 18 november, kl 09.00-16.00, Plats: Karlstads universitet, 1A 305 Lagerlöfsalen Antal deltagare: 113 från Värmland, 14 från Örebro kommun Vägledning högt i retoriken - lågt i praktiken? Anders Lovén, Malmö Högskola. Dialogcafé 11
12(12) Processen med dess olika delar Seminariedagar arbetet på den egna skolan i lärgrupper och att dela med sig i nätverksgrupper Ledning och styrning 14 april Skolan och arbetslivet 14 sept Vägledning 18 nov H E M M A P Å V Å R S K O L A Hur arbetar vi med SYO hela skolans ansvar? Vilka behov har vi för att förbättra det systematiska arbetet med SYO? Plan för SYO-arbetet på skolan Lärgrupper på den egna skolan 1 sept 10 nov 17 dec Skicka in och dela med sig till andra SYO hela skolans ansvar SYO-arbetet består av olika delar Allmänna råd SKOLFS 2009:20 SYO Vägledning Studie- och yrkesvägledare Lärare Undervisning Lärare Studie- och yrkesvägledare Information Studie- och yrkesvägledare Rektor Lärare Hela skolans ansvar 12