Enkel handledning för att komma igång Sid 1

BLASTEC Enkel handledning för att komma igång Sid 1

Innehåll 1. Installation av programmet 2. Körning av Pallsprängningsdelen 2.1 Borrning/Laddning 2.2 Kostnadsberäkning 2.3 Styckefall 2.4 Skadezon 2.5 Tändplan 2.6 Vibrationer 3. Körning av Tunneldelen 1. Installation av programmet (För Windows 95/98/NT/2000/XP) - Stäng alla aktiva program. Observera också att hårdvarulås typ USB inte får vara anslutet till datorn under installationen! - Sätt i CD-ROM skivan. - Tryck på Startknappen och välj Kör, alternativt leta upp CD-enheten i Utforskaren. - Bläddra fram och dubbelklicka filen Setup på CD-ROM, varvid installationen startar. - Följ de enkla instruktioner som ges. - Förutsatt att man under installation av Blastec inte avaktiverar installation av drivrutin för hårdvarulåset, installeras detta automatiskt efter installationen av Blastec. Observera att USB-lås inte fungerar med Windows NT, samt att OSR2 uppgradering krävs för Windows 95 vid användning av USB-lås. - Som decimaltecken i programmet användes punkt. Om datorn är inställd på komma, måste detta ändras i Kontrollpanelen innan programmet körs (Mycket viktigt!). Under Kontrollpanelen klickas på Nationella alt. Regionala inställningar där ändringen från komma till punkt kan göras under fliken Tal. 2. Körning av Pallsprängningsdelen - Kontrollera att hårdvarulåset är insatt. - Dubbelklicka den ikon som motsvarar den modul som önskas köras. Om flera moduler avses köras med gemensamma indata, börjar man med Borrning/Laddning. Nedan följer de viktigaste instruktionerna för respektive modul. 2.1 Borrning/Laddning - Om Borrning/Laddning dubbelklickats, visas Indatasida 1 för denna beräkning. Man kan nu välja Sid 2

indata enligt något av följande alternativ: * Använd de indata som visas (från den indatafil som anges nederst till vänster). * Öppna en annan indatafil genom att från Arkiv välja Öppna..., och sedan välja bland de filer som listas. * Mata in nya indata, genom att från Arkiv välja Ny, varvid indata raderas. Om endast ett fåtal data avses ändras i en befintlig fil, väljs lämpligen något av de två alternativen ovan. - Innan man fortsätter kan man ändra beräkningsmetodik, eller språket. Båda ändringarna görs under Övrigt. I första fallet väljs Typ av beräkning, och för språkändring väljs Användarinfo/Alternativ. Aktuell typ av beräkning visas längst ned till höger på sidan. - Man bör observera att varje indatafil ursprungligen är uppbyggd för att passa en viss typ av beräkning. Detta gör att indata kan behöva modifieras om byte av Typ av beräkning gjorts. - När Indatafil och Beräkningstyp valts, kan indata ändras (eller fyllas i). Förflyttning mellan indata kan ske genom att med musens hjälp placera markören på rätt ställe, eller att stega sig fram medelst Tab- eller Enter-tangenten. - Byte mellan sidor sker antingen genom att klicka Sidor i menyraden, eller genom att an-vända scrollern på högersidan (enklare). Observera att vissa sidor i vissa fall måste fyllas i flera gånger. Exempelvis vid Salvtyper, där varje sida fylls i en gång per salvtyp. Byte mellan dessa sker genom att klicka på knapparna till höger på sidan. Längst ned till höger på sidan visas vilket alternativ (exempelvis salvtyp) som är aktuellt. - När man är färdig med alla indata, väljs Meny i menyraden, och därefter Resultat, varvid resultatet visas. Om så önskas kan man även gå direkt till Grafik för att få borrplan och liknande uppritat. - Från Resultat kan man gå tillbaka till Indata (Arkiv-Indata), varifrån man sedan kan gå till Grafik (Arkiv- Grafik) om så önskas. Om man har för avsikt att senare konstruera en tändplan (i programdelen Tändplan), måste man gå till Grafik för att skapa en borrplan, innan man lämnar programdelen Borrning/Laddning. Observera att tändplaner endast kan konstrueras för borrplaner innehållande max ca 500 hål. - Utskrifter görs vanligtvis i stående format för text och i liggande för grafik. För vissa diagram kan dock både liggande och stående användas. Glöm ej att välja lämpligt teckensnitt för text, exempelvis Courier, storlek 11. (Gäller samtliga moduler i Pallsprängningsdelen). - Om man nu önskar gå över till en ny programdel (samma beräkningsexempel), väljer man först Arkiv och sedan Avsluta. Om man önskar komma tillbaka till den aktuella filen, senare under samma körning eller vid ett senare tillfälle, måste den först sparas. Detta sker genom att välja Arkiv och sedan Spara (samma filnamn) eller Spara Som... (nytt filnamn). - För fortsatt beräkning i ny modul klickas aktuell ikon. Relevanta indata förs nu automatiskt över till den nya modulen, varefter körningen kan fortsätta. - Då indata till en fil sparas, sparas inte enskilda data för sprängämnen, primers eller tändmedel. Endast namnet sparas, varvid erforderliga data hämtas från sortimentslistan då filen öppnas på nytt. Om man tagit bort en produkt från sortimentslistan, eller bytt namn på den, kan följaktligen programmet inte hitta dessa data om man öppnar en fil med en borttagen produkt. Observera! - För att vid normala sprängningar få rimliga hålsättningar, och därmed också oftast rimligt styckefall, måste man vid beräkning av hålsättning i dessa fall lägga in en begränsning av styckefallet (första sidan Indata Borrning/Laddning). Denna begränsning brukar normalt ligga omkring 0,35 0,40 meter. 3.2 Kostnadsberäkning - Kostnadsberäkningsmodulen är uppbyggd som ett kalkylark, där beräkningar utförs automatiskt när indata matas in eller ändras. Sid 3

- Inmatning av priser för sprängämnen och primers sker automatiskt från produktlistorna i samband med överföring av tekniska data från Borrning/Laddning. Dessa kan givetvis ändras om man så önskar. Om modulen används separat, kan priserna (även för tändmedel) antingen matas in direkt eller via de prislistor som finns. - I själva huvudberäkningen används kostnad/hål för tändmedel och kostnad/bm för borrning. Om så önskas finns hjälpsidor där dessa kostnader kan beräknas mer i detalj baserat på delkostnader. - Kommandot Lägg till användes när man växlar mellan Kostnadsberäkning och Borrning/Laddning för att studera olika alternativ ur såväl teknisk som ekonomisk synvinkel. Om man sparar indata innan man lämnar Kostnadsberäkning, har man möjlighet att bibehålla de indata som matats in i Kostnadsberäkning, såsom produktpriser, kapaciteter, tändmedelsdata, etc., även om man går tillbaka till Borrning/Laddning för nya tekniska beräkningar. Detta genom att använda Lägg till när man sedan kommer tillbaka till Kostnadsberäkning, varvid dessa indata åter fylls i. Skillnaden mellan Lägg till och Öppna (en fil) är således att endast vissa data öppnas vid Lägg till. 2.3 Styckefall - Om modulen används tillsammans med Borrning/Laddning överförs samtliga erforderliga indata, förutom lutningskoefficienten (n) för styckefallskurvan. För närmare information om detta se filen Beräkn bakgrund Pall. 2.4 Skadezon - För bakgrund till denna beräkning hänvisas till filen Beräkn bakgrund Pall. 2.5 Tändplan - I denna modul kan tändplaner konstrueras för olika tändsystem. Förutsättningen är att man tidigare skapat en borrplan i modulen Borrning/Laddning, vilket innebär att grafikdelen i denna modul åtminstone har öppnats. - Om den av programmet beräknade borrplanen har redigerats med avseende på antalet hål, kan tändplan inte skapas. - Endast en signalväg kan kopplas. - Vid Nonel Unidet kan normalt koppling inte ske tillbaka mot pallkanten. Undantag vissa fall av kontursprängning. Vid koppling av Nonel Unidet mellan rader kan från varje EClip endast anslutas ett nytt EClip (Exvis. 25 ms som i bild nedan. Inte 17 ms och 25 ms). 2.6 Vibrationer - I denna modul finns möjligheter att * med hjälp av två olika metoder beräkna Max tillåten laddning. * beräkna vibrationsvärde baserat på Svensk Standard SS 460 48 66, d.v.s. riktvärde för bestämning av tillåten vibrationsnivå. * genom Regressionsanalys, baserat på provsprängningar, bestämma erforderliga konstanter i en av metoderna ovan. Sid 4

3. Körning av Tunneldelen - Programmet består av sju olika delar, * Indata Borr- och Laddplan * Hålsättning * Borrplan (Plottning) * Laddningsdata * Koordinattabell * Kostnadsberäkning * Projektdata Programmet öppnar alltid med Indata Borr- och Laddplan. Härifrån kan man gå till vilken annan del som helst genom respektive knapp eller via Meny i menyraden. Om man emellertid gör ändringar i någon programdel, är det dock viktigt att delarna körs i rätt ordning enligt nedan - Filer kan sparas i följande delar * Indata Borr- och Laddplan (*.tbl) Utgör huvudsakliga indata för den aktuella beräkningen. * Hålsättningsdata (*.hls) Användes endast om man gjort ändringar av exempelvis beräknad hålsättning, och om man önskar spara denna för senare bruk. * Egen kil (*.cut) Användes då man själv konstruerat en kil. * Borrplan (Plottning) (*.tgl) Användes om man reviderat sin plottade borrplan och denna önskas sparas för senare bruk. Revidering av borrplan erfordras exempelvis alltid då man har en kil. Observera att alla tre grafiksidorna sparas. Observera också, att för att man skall kunna öppna en tgl-fil måste indata i Borr- och Laddplan, när denna del lämnas, vara exakt lika de indata som gällde då tgl-filen sparades första gången. * Kostnadsberäkning (*.kst) Användes för att spara bl. a. kostnadsindata samt sprängkapselval. - Det är mycket viktigt att man lär sig hur data sparas och hur de påverkas av andra beräkningsdelar. Antag exempelvis att man har matat in indata i Borr- och Laddplan, och sedan går över till plottning och reviderar sin borrplan genom att förändra det ursprungliga hålantalet. Vill man sedan ha t ex en laddningstabell, en koordinattabell eller en kostnadsberäkning, är det viktigt att man inte passerar Indata Borr- och Laddplan, eftersom man då återställer hålantalet till det ursprungliga. Indata Borr- och Laddplan intar alltså en särställning bland de olika delarna och kan köra över ändringar utförda i övriga delar av programmet. För att undvika problem rekommenderas att de aktuella delarna köres i den ordning som de är listade i Meny, vilket även överensstämmer med knapparnas ordning under menyraden. - Hålantalet för resp. håltyp kan även ändras i Laddningsdata genom att man klickar på det hålantal man vill ändra. Denna ändring påverkar dock inte någon annan del. Normalt rekommenderas att hålantal istället ändras i den plottade borrplanen. - Vid utskrifter gäller att alla textsidor skall skrivas ut stående, medan grafik skrivs ut liggande. Ändringen mellan dessa måste göras av användaren på vanligt sätt i programmet. - I tvärsektioner som innehåller en kil, placeras kilen efter centrumlinjen på en höjd som bestämmes av användaren. För att underlätta eventuella förflyttningar av kilen till önskat läge, plottas strosshål som om det inte fanns någon kil. Detta betyder att användaren själv måste slutföra plottningen av strosshål runt kilen genom att ta bort hål, flytta hål, etc. Sid 5

- Att observera i övrigt: * Höjden för kilcentrum bestämmes i indata för Borr- och Laddplan. Samtidigt kan man i Borrplan (plottning) flytta kilen. Det angivna läget innebär att programmet räknar stross upp/hor till kilens överkant, och därovan stross nedåt på vanligt sätt. Detta bör man vara uppmärksam på om kilen flyttas i höjdled. Observera också, att om man tycker strossraderna intill kilen verkar ligga tätt (eller glest), kan detta justeras genom att gå tillbaka till indata och förändra läget på kilcentrum något. * Särskilt vid små areor överensstämmer kanske inte alltid den plottade borrplanen med ens egna önskemål. I första hand bör detta justeras genom att man ändrar försättning resp. hålavstånd i delen Hålsättning. Speciellt uppmärksam bör man vara på värdena för eventuella reducerade rader för sula, väggar och tak, eftersom dessa nästan alltid plottas med full försättning (på samma sätt som konturhålen). Särskilt vid små tvärsektioner kan detta få till följd att hålsättningen för dessa hål blir betydligt glesare än för strosshål. * I Borrplan (plottning) kan den plottade tvärsektionen förflyttas på sidan genom att resp. begränsningshål till höger, vänster, uppe och nere markeras. Man får då en ram runt bilden, varefter den kan dras till önskat läge. Storleken kan förändras genom zoom (tillfälligt av viss del) eller skaländring. Vid förflyttning av enstaka hål, eller kil, markeras detta genom en klickning varefter det dras till önskat läge. Flera hål kan flyttas samtidigt genom att markera dem i en ruta liknande det som gäller vid förflyttning av hela tvärsektionen. För att kunna dra en markerad del måste man placera musen vid ett handtag varvid ett kors med pilar visas. Musknappen trycks sedan ner, varefter det markerade området kan förflyttas. Rutnät kan kopplas till eller ifrån. Funktioner för samtliga knappar finns även i huvudmenyn. * Tändplan kan dels konstrueras för Nonel LP, dels för ett valfritt system. Vid Nonel LP klickas det aktuella numret fram i listboxen, varefter de hål klickas som skall tilldelas detta nummer. I det andra fallet dubbelklickas först på den aktuella rutan varefter numret kan skrivas in. Därefter trycker man antingen på Enter, eller dubbelklickar nästa ruta, varvid den första rutan försvinner. Vill man gå tillbaka och ändra ett nummer, dubbelklickar man på det aktuella numret, varvid rutan visas och numret kan ändras med hjälp av Delete eller Backspace. Tändplan sparas i samma fil som övriga två grafikbilder. * Sista grafikbilden, Laddplan, kan ej förändras. Däremot kan man skriva in valfri text under Anmärkning. Texten kan tas bort genom Delete eller Backspace. - För att antalet sprängkapslar skall visas i Projektdata, måste typ, etc. först ha bestämts i Kostnadsberäkning. De val av sprängkapslar man gör i samband med konstruktion av tändplan förs inte vidare någonstans. * Val av sprängkapslar i Kostnadsberäkning utförs enl. följande: * Placera markören i översta tomma rutan för Ant/salva * Klicka på pilen i menyn ovanför för sprängkapslar * Bläddra fram den aktuella kapseln och klicka på den * Härvid visas namn och ett antal som är lika med antalet hål * Ändra antalet till aktuellt antal med Delete eller Backspace * Placera markören i nästa tomma ruta för Ant/salva * Upprepa proceduren tills nytt namn och nytt antal visas * Antalet, tillsammans med antalet ovan, motsvarar antalet hål Sid 6

* Om ytterligare sprängkapslar önskas, ändra till aktuellt antal och upprepa proceduren för nästa sprängkapseltyp * När alla typer av sprängkapslar valts, skall den totala summan överensstämma med antalet hål * Önskas nu exempelvis buntupptändare, placeras markören på nästa tomma rad och antalet skrivs in, varefter namn hämtas som förut * Tot enh, i inforutan ovan, skall nu överstiga Tot hål med antalet buntupptändare * Om en kostnadsfil öppnas, är det viktigt att komma ihåg att endast data som tidigare inmatats i kostnadsdelen påverkas. Detta innebär t ex att hålantalet i salvan inte påverkas, vilket kan innebära att man för tillfället kanske inte har rätt hålantal. Detta kan uppstå om man t ex öppnar en fil i Indata och direkt därifrån går till Kostnader och öppnar en sedan tidigare sparad kostnadsfil. Om hålantalet tidigare ändrats i plottningen (vilket är mycket troligt), måste man för först passera Plottning och där öppna den sparade borrplanen, vilket ger rätt hålantal. Det är mycket viktigt att man lär sig hur detta fungerar. * Med programmet följer en exempelfil, en Normalprofil, som kan öppnas under Borr- och Laddplan (ExS_TNormal.tbl), Borrplan (ExS_TNormal.tgl), förutsatt att inte någon ändring gjorts i Borr- och Laddplan, samt under Kostnader (ExS_TNormal.kst). Filerna förutsätter svensk språkinställning. Motsvarande filer finns även för engelsk språkinställning. Sid 7