HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Årsberättelse 2006

HELSINGFORS OCH NYLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Årsberättelse 2006

HNS sjukvårdsområden och sjukhus HANGÖ POJO Västra Nylands sjukvårdsområde EKENÄS Ekåsens sjukhus KARIS Västra-Nylands sjukhus NUMMI-PUSULA HÖGFORS VICHTIS Lojo sjukvårdsområde SAMMATTI LOJO Paloniemi sjukhus KARISLOJO Lojo sjukhus INGÅ SJUNDEÅ KYRKSLÄTT Hyvinge sjukvårdsområde NURMIJÄRVI HUCS sjukvårdsområde GRANKULLA ESBO Hyvinge sjukhus HYVINGE Mariefors sjukhus VANDA TRÄSKÄNDA TUSBY KERVO HELSINGFORS Hud- och allergisjukhuset Jorv sjukhus Kirurgiska sjukhuset Barnmorskeinstitutets sjukhus Barnkliniken Barnets Borg Maria sjukhus MÄNTSÄLÄ BORGNÄS SIBBO ASKOLA Porgå sjukvårdsområde Mejlans sjukhus Kvinnokliniken Pejas sjukhus Psykiatriakeskus Ögon-öronsjukhuset Borgå sjukhus Kliniken för cancersjukdomar Tölö sjukhus BORGÅ PERNÅ LILJENDAL LAPPTRÄSK LOVISA HUCS bedriver verksamhet också på följande sjukhus Aurorasjukhuset Hertonäs sjukhus Lappvikens sjukhus

Innehåll Samkommunen HNS i korthet... 2 HNS:s verksamhet i siffror... 3 Styrelseordförandens översikt... 4 Aatto Prihti: Strömlinjeformning av verksamheten gav ännu bättre resultat Verkställande direktörens översikt... 5 Kari Nenonen: HNS skärper sin strategi HNS år 2006... 6 Verksamhetsenheterna inom samkommunen HNS år 2006... 14 Sjukvårdsområdet HUCS... 14 Verksamhetsområdet invärtesmedicin... 14 Verksamhetsområdet kirurgi... 16 Verksamhetsområdet obstetrik och gynekologi... 16 Verksamhetsområdet barn- och ungdomsmedicin... 17 Verksamhetsområdet neurologi och neurokirurgi samt ögon- och öronsjukdomar... 18 Verksamhetsområdet cancersjukdomar... 18 Verksamhetsområdet psykiatri... 18 Resultatenheten stödtjänster... 19 Västra Nylands sjukvårdsområde... 20 Lojo sjukvårdsområde... 20 Hyvinge sjukvårdsområde... 21 Borgå sjukvårdsområde... 21 Resultatområdet Läkemedelsförsörjning... 22 Resultatområdet Data- och medicinteknik... 22 Koncernförvaltningen... 22 Affärsverken... 23 HNS-Röntgen... 23 HUSLAB... 24 Ravioli... 24 Förvaltningen av samkommunen... 26 Förvaltningsorgan år 2006... 28 Resultaträkning... 33 Balansräkning 31.12.2006... 35

Samkommunen HNS i korthet finlands största sjukvårdsdistrikt Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är en samkommun som bildades av de nyländska kommunerna och inledde sin verksamhet år 2000. Samkommunens sjukhus i Nyland har över 20 000 kunniga anställda. Deras viktiga arbete underlättar livet för över 430 000 patienter varje år. Patientvården och även nöjdheten med vården är dokumenterat god på HNS:s sjukhus. Sjukvårdsdistriktets uppgift är att producera specialiserade sjukvårdstjänster för de sammanlagt cirka 1,4 miljoner invånarna i medlemskommunerna. Sjukvårdsdistriktets specialansvarsområde omfattar även Södra Karelens sjukvårdsdistrikt och Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt; dessa medräknade utgör befolkningsbasen närmare 1,8 miljoner. I enlighet med den nationella överenskommelsen om arbetsfördelningen har behandlingen av alla de mest krävande, sällsynta och dyra sjukdomarna i hela landet centraliserats till HNS:s universitetssjukhus. Samtliga medicinska specialiteter finns representerade vid HNS:s sjukhus: kirurgi, invärtesmedicin, anestesiologi, foniatri, fysiatri, hud- och allergisjukdomar samt könssjukdomar, öron-, näs- och halssjukdomar, barn- och ungdomsmedicin, obstetrik och gynekologi, neurologi och neurokirurgi, ögonsjukdomar, psykiatri, cancersjukdomar samt bilddiagnostik och laboratorietjänster. Sjukvårdsdistriktets centrala universitetsenhet, HUCS (Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus) omfattar HNS:s sjukhus i Helsingfors, Esbo och Vanda. Sedan ingången av 2006 har denna stora enhet omfattande totalt 14 sjukhus utgjort ett enhetligt resultatområde kallat HUCS sjukvårdsområde. Som universitetssjukhus ingår forskning och undervisning i HUCS:s uppgifter vid sidan av den krävande vården. Sjukhusen i Hyvinge, Lojo, Västra Nylands och Borgå sjukvårdsområden är närsjukhus som tar väl hand om sina patienter samtidigt som de även är aktiva undervisningssjukhus. Röntgen- och laboratorietjänsterna samt kostservicen har ordnats genom kommunala affärsverk. Byggnads- och fastighetstjänsterna samt tvätteritjänsterna produceras av helägda dotterbolag till HNS. HNS:s sjukhus Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus HUCS Hud- och allergisjukhuset Jorv sjukhus Kirurgiska sjukhuset Barnmorskeinstitutets sjukhus Barnkliniken Barnens borg Maria sjukhus Mejlans sjukhus Kvinnokliniken Pejas sjukhus Psykiatricentrum Ögon-öronsjukhuset Kliniken för cancersjukdomar Tölö sjukhus HUCS har även verksamhet på följande sjukhus: Aurora sjukhus Hertonäs sjukhus Lappvikens sjukhus Hyvinge sjukhus Kellokoski sjukhus Lojo sjukhus Fagernäs sjukhus Västra Nylands sjukhus Ekåsens sjukhus Borgå sjukhus / ÅRSBERÄTTELSE 2006

HNS i siffror år 2006 Nyckeltal för år 2006 Vårdperioder * 472 475 Vårddagar ** 312 609 Öppenvårdsbesök 1 431 612 181,6 1067,58 36,4 49,4 14,46 Verksamhetsintäkterna under 2006 1000 Medlemskommunernas serviceplaner Övriga serviceinkomster Specialstatsandel Intäkter från avgifter Övriga intäkter Operationer 91 336 Jouroperationer 16 573 Intagna till sjukhus under jour 90 508 Förlossningar 17 995 Antal personer som utnyttjat tjänsterna 432 565 Antal av dessa som endast utnyttjat polikliniktjänster 281 813 Vårdplatser (31.12.2006) 3 699 244,39 160,4 183,03 38,11 636,66 Verksamhetskostnaderna under 2006 1000 Löner Övriga personalkostnader Köpta tjänster Material, förnödenheter och varor Övriga kostnader Antal anställda (31.12.2006) 20 927 936 Verksamhetens intäkter 1 349,4 milj. euro Verksamhetens kostnader 1 262,6 milj. euro Regionens invånarantal (1.1.2007) 1 460 463 5742 Antalet anställda Vårdpersonal Läkare Övriga * Avdelningsvård och krävande behandlingar (NordDRG-klassificering) ** Inkluderar vårddagar inom psykiatri och för andningsförlamade patienter 2451 11798 Forskare och övrig akademisk personal HNS personal Medelemskommunernas kostnader per invånare åren 2000 2006 1545 137 733 150 137 634 1837 816 746 229 13598 HUCS sjukvårdsområde Västra Nylands sjukvårdsområde Lojo sjukvårdsområde Hyvinge sjukvårdsområde Borgå sjukvårdsområde Läkemedelsförsörjning IT och medicinteknik Koncernförvaltningen HUS-Röntgen HUSLAB Ravioli 880 860 840 820 800 780 760 740 720 775 809,7 844 822,7 840,6 862,9 859,6 Tp Tp Tp Tp Tp Tp Tp 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Siffrorna är behovsstandardiserade enligt specialsjukvårdens behovsindex för 2005 (Stakes). Siffrorna för åren 2000-2005 har deflaterats med sjukhuskostnadsindex till penningvärdet år 2006. ÅRSBERÄTTELSE 2006 /

Styrelseordförandens översikt Strömlinjeformning av verksamheten gav ännu bättre resultat År 2006 var en tid av osedvanligt snabb tillväxt för den finska nationalekonomin. Bidragande orsaker till det var såväl den gynnsamma ekonomiska utvecklingen internationellt som den snabba produktivitetsökningen i Finland. Som en följd av den goda tillväxten utvecklades såväl statens som kommunernas ekonomi positivt. Det är mycket möjligt att våra nuvarande generationer inte kommer att få se ett lika gott år till. Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts område varierar det ekonomiska läget mycket mellan olika kommuner. Alla kommuner förutsätter dock ännu noggrannare ekonomisk förvaltning av samkommunen, eftersom de ekonomiska utsikterna blir dystrare samtidigt som kostnaderna för hälso- och sjukvården ökar snabbt. HNS:s har som mål att sköta sina patienter så väl att dess sjukhus är världsledande vad beträffar vårdresultaten. Det är en utmanande målsättning som förutsätter högklassig forskning och utveckling, internationellt samarbete, en engagerad, kunnig och utvecklingsinriktad personal samt en effektiv organisation. Vårdprocesserna kan fungera väl om samarbete med ägarkommunernas primärvård är smidigt och samverkan med social- och hälsovårdsministeriet okomplicerat. År 2006 utvecklades HNS:s organisation i och med att HUCS sjukvårdsområde bildades i huvudstadsregionen. Härigenom uppnåddes ett långvarigt mål. I fortsättningen kan verksamheten strömlinjeformas genom att sjukvårdsområdena fokuserar all sin kraft och energi på att vårda människorna på bästa möjliga sätt, medan HNS-koncernen sörjer för de behövliga stöd- och hjälpfunktionerna, varvid skalfördelarna utnyttjas. Finansieringen av investeringarna kommer att utgöra en stor utmaning. Det är den mänskliga faktorn som avgör om man skall lyckas producera högklassig service. Patientnöjdhetsmätningarna har visat att vi lyckats med detta, men att belastningen på personalen varit stor. Det är därför av högsta vikt att i fortsättningen säkerställa att det finns tillräckligt med personal som betjänar patienterna/kunderna och att ordna stöd av alla slag. I slutet av året avgick samkommunen HNS:s första verkställande direktör Lauri Laitinen med pension. Han arbetade i svåra förhållanden under hela 2000-talet, eftersom födslovåndorna för den stora samkommunen var långvariga och misstron mellan olika grupper djup. Under hans ledning har kostnadsökningen inom HNS likväl varit måttlig jämfört med andra sjukvårdsdistrikt och HNS har hittat sin identitet och uppnått goda vårdresultat. Jag vill framföra mitt bästa tack till Lauri Laitinen för hans värdefulla arbete för människornas väl. Till ny verkställande direktör utsågs Kari Nenonen, stadsdirektör i Uleåborg, som efter att ha bekantat sig med huset under slutet av året tog ledningsansvaret vid ingången av år 2007. Under hans ledning har HNS inlett ett grundligt strategiarbete för att utveckla verksamheten. I samband därmed renodlas ägarstyrningen, utökas transparensen i HNS:s verksamhet och, framför allt, rationaliseras den egna verksamheten. Trots många svårigheter var år 2006 ett gott år. För det vill jag framföra ett tack till alla anställda vid HNS, till ägarna och till alla samarbetspartners. Vi kan nå goda resultat endast genom samarbete och genom att hjälpa och respektera varandra. Aatto Prihti / ÅRSBERÄTTELSE 2006

Verkställande direktör Kari Nenonen HNS skärper sin strategi I början av året tillträdde jag som verkställande direktör efter att ha utnyttjat de sista månaderna av 2007 till att sätta mig in i samkommunen HNS och dess verksamhetsmiljö. Jag har stärkts i min uppfattning att HNS är en organisation med spetskompetens. Likväl finns det liksom i alla organisationer ännu saker vi kan utveckla. Behovet av utveckling kommer av att den snabbt föränderliga omvärlden och internationaliseringen, de nationella projekten för reformering av kommunsektorn, den allt mer åtstramade kommunala ekonomin, det ökande behovet av vård till följd av att befolkningen åldras samt av förändringarna på arbetsmarknaden. Som före detta stadsdirektör förstår jag mycket väl det trångmål som primärkommunen ställs inför genom kostnadsutvecklingen för den specialiserade sjukvården. Kommunerna har små möjligheter att täcka kostnadsökningarna om man redan utnyttjat skatteförhöjningskortet. Samkommunen HNS har inte beskattningsrätt, men som ansvarig för specialsjukvården ger oss lagen rätt att gräva i våra ägarkommuners plånbok om patientvården kräver det. Denna rättighet måste dock vara kopplad till ett djupt känt ansvar för att vi gör allt vi kan för att inte i onödan utnyttja den. Ledningsarbetet utgår från strategin. En organisation når framgångar om den kan skapa en klar strategi som de facto definierar målen på såväl kort som lång sikt samt även medlen för att nå dem. Ett lyckat strategiarbete innebär också alltid att man måste välja. Strategin blir framgångsrik om den definierar också tyngdpunkterna för de i budgeten anvisade resurserna. Innan jag utsågs till min uppgift intervjuades jag av representanter för styrelsen, varvid jag begärde och fick fullmakt att starta en strategiprocess i HNS. Arbetet börjar våren 2007 i samarbete med hela organisationen och dess intressentgrupper. I utvecklingen av vår samkommun ligger tonvikten på att trygga resurserna för vår grundläggande uppgift patientvården. Förhoppningsvis får vår strävan att skärpa strategin och effektivt genomföra den godkännande och stöd även av våra ägare. I skapandet av en gemensam strategisk uppfattning är det viktigt att föra en dialog med hela personalen, förtroendepersonerna och de kommunala ägarna. Därefter blir det dags att genomföra strategin; här behövs ändringar i ledningssystemet och servicestrukturen samt ett gott ledarskap. Också under 2006 gjordes förändringar som syftade till att utveckla samkommunen HNS:s verksamhet. Den största förändringen var att HUCS sjukvårdsområde inledde sin verksamhet. HNS strävar efter att rationalisera och effektivisera funktioner genom en koncisare beslutsprocess för huvudstadsregionens specialsjukvård. Ett annat utvecklingsområde har varit utvidgningen av affärsverkens verksamhet utifrån de fastlagda planerna. Vår modell har visat sig fungera väl och kan förhoppningsvis ytterligare utvidgas. Kommunerna i sjukvårdsområdena utanför huvudstadsregionen samarbetade för att utreda förutsättningarna för att inrätta social- och hälsovårdsområdena. HNS har i detta sammanhang som mål att stärka patientvården i dess helhet. Det tryggas bäst genom den förvaltningsmodell som förordas i styrelsens ställningstagande och enligt vilken de nya hälsovårdsområdena skulle kvarstå som en del av HNS. Samkommunen uppvisar ett positivt bokslut. I enlighet med fullmäktiges beslut gjordes före bokslutet en utjämningsfakturering som för ett flertal kommuner inneburit att en del av de pengar som utbetalats till HNS återbetalades. Merparten av det återstående överskottet utgörs av de avgifter som HNS uppbär då en patient dröjer kvar på sjukhuset längre än behandlingen förutsätter. Med tanke på vikten av en smidig hälsovård över lag och en så bra patientvård som möjligt måste specialsjukvården hitta en lösning på detta problem. Jag hoppas att hela personalen deltar i att ytterligare förbättra och effektivisera vår organisation och dess verksamhet. Tillsammans kan vi även i fortsättningen sörja för att Finlands största och mest kompetenta hälsovårdsorganisation är en inte bara nationellt känd och erkänd producent och utvecklare av välfärdstjänster utan även en internationellt intressant föregångare och samarbetspartner. Kari Nenonen ÅRSBERÄTTELSE 2006 /

HNS år 2006 HNS:s ägarkommuner har ända sedan inrättandet av samkommunen varit nöjda med den specialiserade sjukvårdens vårdresultat och vårdkvalitet. Däremot har kostnaderna för vården förorsakat oro i medlemskommunerna trots att kostnadsutvecklingen i HNS på senare år har varit måttligare än för sjukhusen i Finland i genomsnitt. Av Finlands fem sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus lyckades HNS hålla kostnadsökningen i schack. För att ytterligare effektivisera sjukhusens verksamhet började huvudstadsregionens kommuner år 2004 arbeta för ett eget sjukvårdsområde; år 1999, inför bildandet samkommunen HNS, var tiden ännu inte mogen för detta. År 2005 uppnåddes en gemensam vilja och HNS grundavtal ändrades så att det kom att omfatta ett beslut om bildande av HUCS sjukvårdsområde. Det nya sjukvårdsområdet fick även en egen nämnd, på samma sätt som HNS:s övriga sjukvårdsområden. Medlemskommuner i HUCS sjukvårdsområde är Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt och Vanda. Sjukvårdsområdet HUCS bildades genom sammanslagning av fyra tidigare resultatområden: HUCS Helsingforsett år av omstruktureringar HNS:s vision är att vara ett av världens ledande sjukhus vad gäller vårdresultaten. Med detta i sikte lades tonvikten under verksamhetsåret på utveckling av verksamhetsprocesserna samt effektivisering av serviceproduktionen i samråd med kommunerna. Årets största organisationsförändring var bildandet av HUCS sjukvårdsområde, vilket ledde till förändringar i verksamheten under hela året. Samkommunens verksamhet år 2006 styrdes av ett nytt strategiprogram som godkändes av fullmäktige i december 2005, samt av de under våren färdigställda riktlinjerna för ordnandet av hälso- och sjukvården. I samband med budgetberedningen på våren och ända fram till senhösten fördes på sedvanligt sätt förhandlingar med kommunerna om serviceproduktionen. Förhandlingarna fördes per sjukvårdsområde, antingen separat med varje kommun eller tillsammans med alla kommuner i området. Målet med förhandlingarna var att uppnå gemensam, för båda parter nöjaktig uppfattning om de specialiserade sjukvårdstjänster som befolkningen behöver och om en rättvis fördelning av dessa mellan såväl kommunernas invånare som de olika patientgrupperna. Ett utmanande mål var att sammanjämka specialsjukvårdslagens bestämmelser om maxtider för vårdtillgången med arbetskraftssituationen, medlemskommunerna ekonomiska utveckling och den därav oberoende men ökande efterfrågan på sjukvårdstjänster. I den budget som uppgjordes utifrån förhandlingarna var den sammanlagda servicefaktureringen av medlemskommunerna 1 040,8 miljoner euro, vilket var något mer än HNS:s ursprungliga uppskattning av kommunernas servicebehov. Utfallet för faktureringen av medlemskommunerna var 1 067,6 miljoner euro, dvs. 2,6 procent mer än de avtalade serviceplanerna. Räknat i NordDRG-produkter producerade HNS 7,4 procent mer vårdtjänster än avtalat till medlemskommunerna. Antalet vårddagar, som utgör måttstock för den psykiatriska vården och bl.a. avdelningsvården av andningsför- lamade patienter, var däremot 1,1 procent färre än väntat. Även antalet egenproducerade öppenvårdsbesök var 1,9 procent färre än uppskattat. HNS:s verksamhetsenheter fick av patienterna liksom tidigare år positiv respons på sin verksamhet. En patientnöjdhetsundersökning genomförs varje år på HNS:s sjukhus. Administrativa förändringar år 2006 6 / ÅRSBERÄTTELSE 2006

Avdelningsöverläkare Kaija Salmela och Olle Korsgren från Uppsala transplanterar ö-celler till bukspottkörteln. År 2006 utfördes 293 organtransplantationer vid HUCS, vilket är nytt rekord. ÅRSBERÄTTELSE 2006 /

sjukhusen, HUCS Jorvs sjukhus, HUCS Pejas sjukhus samt Servicecentralen, som producerar stödtjänster. Fullmäktige fastställde sjukvårdsområdets budget i april och i praktiken inledde det nya sjukvårdsområdet sin verksamhet den 1 maj 2006. De administrativa arrangemangen för sjukvårdsområdet ordnades under våren. De största förändringarna inom samkommunen år 2006 förorsakades av bildandet av det nya sjukvårdsområdet. Ordnandet av de kliniska funktionerna och stödtjänsterna fortsatte under hela året och även in på år 2007. Redan under verksamhetsåret omorganiserade ett flertal funktioner såväl inom sjukvårdsområdet som mellan sjukvårdsområdet, koncernförvaltningen, resultatområdet data- och medicinteknik samt HNS-Fastigheter Oy. Som en följd av arrangemang överfördes personal mellan enheten. En annan administrativ omstrukturering var sammanslagningen av resultatområdet dataförvaltning, centralen för medicinteknik samt funktioner inom dessa områden vid Jorvs och Pejas sjukhus. Det härvid bildade resultatområdet Data- och medicinteknik inledde sin verksamhet i början av maj. I indelningen av sjukvårdsområdena skedde en smärre förändringar då Sjundeå kommun vid årets början flyttade över från Västra Nylands sjukvårdsområde till Lojo sjukvårdsområde. Kiljava sjukhus, där HNS:s sjukhusverksamhet upphörde redan år 2001, såldes till områdets kommuner. Det i slutet av maj bildade Kiljava Oy startar en ombyggnad av sjukhuset till ett regionalt sjukhus för krävande rehabilitering. Ägare till aktiebolaget är Hyvinge och Träskända städer, Mäntsälä, Nurmijärvi och Tusby kommuner samt samkommunen HNS. En plan för ordnande av hälso- och sjukvården för hela distriktet blev klar Under verksamhetsåret utarbetade HNS för första gången en plan för ordnande av hälso- och sjukvården, som godkändes av fullmäktige i juni. Utarbetandet av planen grundar sig på den i mars 2005 ikraftträdda förordningen om förverkligande av rätten att få vård och om regionalt samarbete. Enligt förordningen skall samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt och kommunerna inom dess område tillsammans göra upp en plan för ordnande av hälso- och sjukvårdstjänster. Planen görs upp varje fullmäktigeperiod och bedöms årligen. I planen skall man åtminstone komma överens om det regionala samarbetet och hur sjukvårdsdistriktets sjukhus, hälsovårdscentraler och andra verksamhetsenheter för hälso- och sjukvården skall samordna de tjänster som de tillhandahåller. Samkommunen skall särskilt bedöma den funktionella helheten av regionens laboratorietjänster och diagnostiska avbildningsservice, medicinsk rehabilitering samt jour- och akutvårdstjänster. Anna-Mari Hursti Neurolog Eero Pekkonen justerar en hjärnstimulator. Situationen för vårdgarantin förbättrades Den år 2005 ikraftträdda ändringen av lagen om specialiserad sjukvård förpliktigar till att ge ickebrådskande vård inom sex månader, för barn- och ungdomspsykiatrins del inom tre månader. Lagändringarna trädde i kraft 1.3.2005 och enligt lagen skulle det efter den 31 augusti 2005 inte finnas patienter som väntat på vård i mer än sex månader i sjukhusets köregister. HNS:s sjukhus avvecklade med framgång köer under 2005; antalet köande minskade från 14 495 i början av året till 4 742 i slutet av året. Köavvecklingen fortsatte år 2005 och i slutet av året var antalet patienter som köat i mer än sex månader sammanlagt 1 451 vid HNS:s sjukhus. Av dessa var 1 377 bosatta i någon av medlemskommunerna. Polikliniskt förstagångsbesök kunde för 95 procent av patienterna anordnas inom maxtiden på sex månader. Den genomsnittliga väntetiden till förstagångsbesök var 63 dagar. Vuxna patienter fick vänta längst på behandlingar inom ortopedi, ögonsjukdomar, plastikkirurgi, handkirurgi och blodkärlskirurgi, medan barnpatienter fick vänta längst på kirurgiska behandlingar. Tillgången till poliklinisk vård var mest problematisk inom ungdomspsykiatri, ortopedi, barnkirurgi och barnpsykiatri. HNS:s uppskattar att kraven i vårdgarantin sannolikt inte kan uppfyllas enbart med normala resurser på dagtid och enbart eget arbete, utan att man även i fortsättningen behöver en del köptjänster och extra arbete av personalen. / ÅRSBERÄTTELSE 2006

Antalet remisser ökade med 2,8 procent (antalet anländande remisser var totalt 367 607). Ökningen var särskilt märkbar inom jourverksamheten, vilket bedöms innebära att uttryckligen en större del jourpatienter än tidigare kommer in till vård via remiss av hälsocentralläkare eller privatläkare. Personalens åldersstruktur 2006 683 3636 5146 Viktigt att hitta personal och få den att stanna 6144 5318 Antalet anställda inom samkommunen var vid årets slut 20 927. Siffran återger situationen på årets sista dag och inkluderar samtliga som den dagen var anställda, dvs. såväl fast anställda som vikarier. Merparten (88,9%) var heltidsanställda. Andelen deltidsanställda ökade något jämfört med föregående år. Den vanligaste orsaken till deltidsjobb är partiell vårdledighet eller deltidspension. Ökningen av deltidsarbetet höjer personalvolymen något, eftersom en tjänst eller befattning då i allmänhet innehas av två personer. Den fast anställda personalens andel ökade i enlighet med HNS:s långsiktiga mål och var nu 79,1 procent. Av vårdpersonalen var 81,2 procent fast anställda och av gruppen övrig personal, som innefattar bland andra lokalvårdare, instrumentskötare och kontorspersonal, var 83,1 procent fast anställda. Visstidsanställningar är vanligast bland läkare (64,3 % fast anställda) och specialarbetare (68,5 % fast anställda). Dessa siffror påverkas av bl.a. universitetssjukhusens forskningsarbete med specialstatsandel, som alltid utförs av visstidsanställda. Cirka 7,46 miljoner euro lades på inhyrd arbetskraft, vilket motsvarar cirka 169 årsverken. Den inhyrda arbetskraften fördelade sig ojämnt mellan HNS:s enheter; många enheter klarade sig helt utan den. De erlagda lönerna och arvodena inklusive lönebikostnader uppgick till totalt 819,7 miljoner euro. För resultatbonus reserverades cirka 2,5 miljoner euro (exkl. lönebikostnader). Den väntade arbetskraftsbristen har börjat märkas på arbetsmarknaderna i hela Finland och på sina ställen fanns problem med tillgången på personal även vid HNS:s sjukhus. Särskilt svårt var det att få önskat antal sommarvikarier till alla verksamhetsenheter. Sommaren klarades av genom att något fler avdelningar än planerat stängdes samt genom att planera den erfarna personalens semestrar så att patientvården kunde tryggas hela sommaren. År 2006 gick sammanlagt 350 anställda i pension, varav 280 i ålderspension. Fram till år 2014 kommer cirka 3 100 HNS-anställda att avgå med ålderspension. En fjärdedel av dessa arbetar i förmansställning. Totalt ökade omsättningen av den fasta personalen något jämfört med föregående år, men var fortsättningsvis relativt låg, cirka sex procent. 11 % 2 % 4 % Årlig arbetstid 2006 7 % under 30 år 31 40 år 41 50 år 51 60 år över 61 år 4 % Regelbunden arbetstid Tilläggs- och övertidsarbete Semester 72 % Sjukfrånvaro Lagstadgad frånvaro Övrig frånvaro Merparten av personalen, 92,1 procent, har finska som modersmål, andelen svenskspråkiga är 5,6 procent och andelen med något annat modersmål är 2,3 procent. Relativt sett fanns det flest svenskspråkiga i Västra Nylands sjukvårdsområde och Borgå sjukvårdsområde. Arbetsklimatet och trivseln i samkommunen HNS följs upp årligen genom en enkät, en s.k. arbetsmiljöbarometer. Svarsprocenten för den enkät som gjordes på hösten var 44,7. Svaren visade på såväl styrkor som klara utvecklingsobjekt. De anställda är relativt nöjda och på många områden har vi gått i rätt riktning; nöjdheten med chefsarbetet har ökat något och den allmänna trenden för förändringen har jämfört med föregående år blivit avsevärt mer positiv. Å andra sidan är arbetet lika belastande som tidigare. Enligt en inventering våren 2006 har resultatenheterna utgående från barometerns resultat börjat förbättra bland annat ergonomin, informationsgången, chefsarbetet och introduktionen för nyanställda. Särskild uppmärksamhet har fästs vid överbelastning och arbetsplatsmobbning i de enheter där problem har förekommit. ÅRSBERÄTTELSE 2006 /

KIMMO BRANDT Tillbyggnaden av Pejas sjukhus underlättar för jouren, som i åratal arbetat i alltför små lokaler. Jouren besöks av över 300 patienter under de mest livliga dagarna. Den bågformiga mottagningsdisken är det nya centrumet för Vanda stads och specialsjukvårdens samjour. I enkäten hösten 2006 uppgav de HNS-anställda som styrkor bland annat informationsspridningen inom den egna arbetsenheten, arbetsklimatet i den egna arbetsenheten, möjligheterna att tänka och agera självständigt samt nivån på den egna arbetsförmågan och kompetensen. Förändringarna i sjukhusets omvärld och behandlingsmetoderna samt den snabba tekniska utvecklingen förutsätter att de anställda har gediget kunnande och förmåga att ta till sig nya rutiner och metoder. Uppgiftsfältet är omfattande, men bred kompetens och starkt yrkeskunnande är också typiska egenskaper hos de HNS-anställda. Cirka en tredjedel av personalen har högskoleexamen och till följd av det nuvarande utbildningssystemet kommer andelen att öka. För att förbättra tillgången till arbetskraft koncentrerade samkommunens lilla rekryteringsenhet sina resurser på att vid sidan av jobbannonseringen öka HNS:s synlighet och göra samkommunen mera känd. I detta syfte deltog HNS-Rekrytering i 25 olika rekryteringstillfällen antingen på egen hand eller tillsammans med en bredare grupp av fackfolk inom HNS. Nya lokaler i Lojo och Pejas Samkommunens investeringar uppgick totalt, inklusive affärsverken, till 110,1 miljoner euro och leasinganskaffningarna till 1,4 miljoner euro. Investeringarna år 2006 anknöt huvudsakligen till tryggandet av sjukhusens nuvarande verksamhet; ett stort byggprojekt bland andra var tredje fasen av ombyggnaden av behandlingsflygeln på Mejlans sjukhus. Av nybyggnationerna slutfördes utbyggnaderna av Lojo sjukhus och Pejas sjukhus. Olika polikliniker, enheten för dagkirurgi och en ny dialysenhet flyttade vid årsskiftet in i Lojo sjukhus tillbyggnad. 10 / ÅRSBERÄTTELSE 2006

Primärvårdens och specialsjukvårdens gemensamma jourenhet startade i början av 2007. Lojo stad är huvudhyresgäst i den del av den nya flygeln som hyser primärvården. Vid utbyggnaden av Pejas sjukhus låg tyngdpunkten på förbättring av operationsavdelningen och jourlokalerna. De nya, rymliga lokalerna togs i bruk i februari 2007. Helheten omfattar även en ambulanshall, med direkt passage till jourpoliklinikens inre utrymmen, samt en helikopterlandningsplats på sjukhusets tak. Till projektet knöts även omorganiseringen av jourlokalerna på Vanda hälsocentral samt byggandet av sociala utrymmen för ambulansförarna vid Vanda räddningsverk. Grundstenen för den nya delen av Borgå sjukhus murades i maj. De nya lokalerna tas i bruk hösten 2007. Det omfattande nybyggnads- och renoveringsprogrammet för Mejlansområdet fortskred till byggplaneringsfasen. Byggandet av Triangelsjukhusets, Mejlans sjukhus och det eventuellt kommande olycksfallssjukhusets gemensamma projekt gällande entréhall och trafikarrangemang inleds i slutet av 2007. Andra stora investeringar var olika IT-förvaltningsprojekt, av vilka det viktigaste var det omfattande projektet för införande av ett elektroniskt sjukjournalsystem (Espa). För investeringsprojekt inom resultatområdet data- och medicinteknik erhölls statsandel till ett sammanlagt belopp av 0,783 miljoner euro. Utvidgandet av affärsverken framskred Affärsverken HNS-Röntgen och HUSLAB fortsatte år 2006 utvidgningen av sin verksamhet. Bilddiagnosenheterna vid Jorvs och Pejas sjukhus anslöts vid årets ingång till HNS- Röntgen. HNS-Röntgen ansvarar från och med början av 2007 för bilddiagnostiken vid HUCS sjukvårdsområdes sjukhus, Lojo sjukvårdsområde, Borgå sjukhus, Västra Nylands sjukhus samt inom primärvården i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kervo, Grankulla och Kyrkslätt. Undersökningar erbjuds även andra sjukvårdsområden och kommuner inom HNS: s område. Dessutom betjänar HNS-Röntgen kunder inom den tredje sektorn och den privata hälso- och sjukvården. Till affärsverket HUSLAB anslöts under året laboratoriefunktionerna i Borgå sjukvårdsområde, Sibbo kommun och samkommunen för Lovisanejdens hälsovård samt Kvinnosjukhusets fosterdiagnostikenhet. Under året fattades också beslut om att ansluta Lojo sjukvårdsområdes laboratorieverksamhet samt labororatorieverksamheten vid primärvården i Esbo, Grankulla, Lojo, Sjundeå, Karislojo, Högfors och Sammatti till affärsverket HUSLAB. Affärsverket Raviolis, som erbjuder kostservice, verksamhetsområde år 2006 omfattade kostservicen i sjukvårdsområdet HUCS, med undantag av Jorvs sjukhus. Vid ingången av år 2007 utvidgades affärsverkets verksamhet till Jorvs sjukhus och Västra Nylands sjukvårdsområde. Utvecklingsprojekten ser framåt Omfattande utvecklingsprojekt på HNS-nivå framskred genom finansiering av social- och hälsovårdsministeriet och andra instanser, däribland Tekes, samt med stöd av samkommunens egna anslag för forskning, testning och utveckling. Särskild finansiering från SHM har redan under flera år erhållits för projekt som stödjer uppnåendet av målen i det nationella hälsoprojektet. År 2006 fick HNS positivt beslut om statsbidrag för följande nya projekt i enlighet med det nationella hälsoprojektet, totalt 1,9 miljoner euro: Den interna arbetsfördelningen för specialsjukvårdens vårdpersonal Tidig upptäckt och behandling av allvarliga mentala störningar Telestroke-projektet, dvs. teleteknisk konsultering gällande behandlingen av neurologipatienter Fortsatt utveckling och införande av patientdatasystem Samprojektet för Östra Nylands social- och hälsovård En del av de tidigare startade projekten fortsätter ännu. I slutet av året avslutades det treåriga, huvudsakligen till Tölö sjukhus koncentrerade projektet gällande passerprocesser för patienter och instrument inom specialsjukvården samt optimering av processerna. Projektet utvecklade i samarbete med två företagspartners ett lasermärkningsoch datasystem som gör det möjligt att följa upp trafiken med enskilda operationsinstrument. I ett annat delprojekt som anslöt till patientprocesserna utreddes bl.a. operationsavdelningens verksamhetsstyrning, informationsgången mellan enheterna och kvaliteten på behandlingen av traumapatienter. I samarbete med universitetets meteorologiska institution utarbetades en datamodell med vars hjälp man kan förutse väglaget och antalet halkolyckor. Projektet hade en budget på 905 000 euro, varav Tekes andel var 50 procent och de medverkande företagspartnernas var 10 procent. I januari 2006 startade ett annat treårigt Tekes-projekt som kallades Ihannesairaala ( Idealsjukhuset ). Projektet strävar till att senast år 2015 skapa ett optimalt koncept för produktionen och organisationen specialsjukvårdstjänster, där hänsyn tas till såväl deras produktivitet som patient-, personal- och kvalitetsperspektiven. Projektets budget är 1,9 miljoner euro, varav Tekes finansierar 50 procent och företagspartnernas andel cirka 6 procent. ÅRSBERÄTTELSE 2006 / 11

undervisning och forskning Som ett sjukvårdsdistrikt med ett universitet som ger medicinsk undervisning har HNS skyldighet att sörja för den praktiska undervisning som behövs inom den medicinska och odontologiska utbildningen. Till de akademiska skyldigheterna hör även att ordna forskning inom medicin och övrig hälsovetenskap. Social- och hälsovårdsministeriet ersätter genom specialstatsandelen HNS för de kostnader som förorsakades av läkares och tandläkares grund- och specialistutbildning samt för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå. År 2006 beviljades 36 miljoner euro i specialstatsandel till samkommunen HNS. Därutöver fakturerade samkommunen länsstyrelsen utbildningsersättningar för kompletterande utbildning av specialistläkare inom idrottsmedicin, hälsovård, företagshälsovård eller allmänmedicin eller specialtandläkare eller läkare inom hälsovård. Dessa ersättningar uppgick till sammanlagt 1,68 miljoner euro. HNS har fastställt att dess egen forskning har i uppgift att främja kritiskt tänkande, stödja utvecklingen av nya vårdmetoder och tillägnandet av bästa vårdpraxis samt stödja en innovativ produktutveckling. Undervisning Tandläkarutbildning hör liksom den övriga läkarutbildningen till universitetssjukhusets ansvar. Under grundstudierna görs praktiken vid Helsingfors stads tandkliniker, men under specialiseringen vid universitetssjukhuset. Vid HNS:s sjukhus gavs praktisk handledning till studerande vid yrkeshögskolor inom hälsovårdssektorn eller vid studieinrättningar på andra stadiet (cirka 18 400 studieveckor). Under året hade HNS:s sjukhus sammanlagt 3 900 studerande. För HNS:s del har undervisningen till uppgift att trygga tillgången på yrkesutbildad personal inom det egna specialansvarsområdet. För att främja rekryteringen av yrkesutbildad personal har den medicinska grundundervisningen decentraliserats inom hela sjukvårdsdistriktet. Kuopio universitets och Åbo Akademis (svenskspråkiga) magisterutbildning i hälsovetenskaperna fortsatte i huvudstadsregionen. Bland HNS:s personal utexaminerades under året sammanlagt 18 magistrar i hälsovetenskaperna och två doktorer i hälsovetenskaperna efter studier vid olika universitet. Utbildning och praktik gavs även sjukhusfysiker, kemister, mikrobiologer, genetiker samt socialarbetare och kostplanerare. Specialstatsandelen för utbildning av läkare och tandläkare uppgick till 18,7 miljoner euro, vilket var 30,7 procent av specialstatsandelen för landets alla sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus. Totalt 535 studerande fick medicinsk eller odontologisk klinisk grundundervisning. Under verksamhetsåret utexaminerades 93 medicine licentiater och 23 odontologie licentiater vid Helsingfors universitet. Examen för administrativ kompetens avlades av 8 läkare. Inom specialistläkarutbildningen utexaminerades 179 specialistläkare och 12 specialtandläkare. Läkarstudier inleddes av 121 studerande, av vilka 32 studerade på den svenskspråkiga linjen. Odontologiska studier inleddes av 41 nya studerande. 12 / ÅRSBERÄTTELSE 2006

mauri helenius Datasystemprojektet inom specialistutbildningen (Erha) fortsätter som ett samprojekt mellan HNS och medicinska fakulteten. På hösten inrättade en överläkarbitjänst vid HNS:s koncernförvaltningen. Överläkaren har i uppgift att sörja för samordningen av den allmänmedicinska forskning och undervisning som sker vid hälsocentralerna med HNS:s verksamhet. Vetenskaplig forskning Specialstatsandelen fördelas bland sjukvårdsdistrikten med universitetssjukhus utgående från antalet poäng för artiklar som publicerats i ansedda medicinska publikationer. År 2006 fick HNS på basis av sitt publikationspoängantal för 2002-2004 (i medeltal 2 767 poäng) 17,2 miljoner euro i finansiering för hälsovetenskaplig forskning. Det belopp HNS får konkurrensutsätts bland forskarna. År 2006 beviljades forskningsanslag från specialstatsandelen till 98 forskare (totalt 236 forskarmånader), och dessutom forskningsledighet under ett år för s.k. äldre forskare till tre forskare. Finansiering beviljades dessutom för 77 forskningsprojekt och anskaffning av 18 dyra (över 10 000) undersökningsapparater. Avtalen för den externt finansierade forskningen tecknas för HNS:s del av HYKS-Instituutti Oy. De forskningsavtal av denna typ som tecknades år 2006 gav upphov till en omsättning på totalt 7,1 miljoner euro. HYKS-instituutti Oy förvaltade dessutom 125 stipendier riktade till forskare. Stipendiernas totalvärde var 24 miljoner euro. Ur samkommunen HNS:s egna omkostnadsanslag beviljades 350 000 euro för totalt 28 projekt för forsknings-, försöks- och utvecklingsprojekt anknytande till utvecklingen av den interna verksamheten. ÅRSBERÄTTELSE 2006 / 13

Samkommunen HNS:s resultatområden år 2006 Efter de förändringar som gjordes under verksamhetsåret utgörs samkommunens resultatområden av fem sjukvårdsområden, resultatområdena Läkemedelsförsörjning och Data- och medicinteknik samt koncernförvaltningen, som utgör ett eget resultatområde. Sjukvårdsområdena är HUCS sjukvårdsområde samt Hyvinge, Lojo, Västra Nylands och Borgå sjukvårdsområden. Röntgen, laboratoriefunktionerna och kostservicen har ordnats genom kommunala affärsverk, dvs. HNS-Röntgen, HUSLAB och Ravioli. Sjukvårdsområdet HUCS Medlemskommuner i HUCS sjukvårdsområde är Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt och Vanda. Området hade en befolkning på cirka 1,05 miljoner. Inom HUCS sjukvårdsområde finns 14 sjukhus, som förutom patienterna i områdets medlemskommuner även vårdar patienter i HNS:s övriga medlemskommuner. Dessutom har sjukvårdsområdet verksamhet i hyreslokaler i tre sjukhus som tillhör Helsingfors stad och i ett otal andra lokaler i huvudstadsregionen. HUCS sjukvårdsområde sörjer för HNS:s skyldigheter inom dess specialansvarsområde och dess riksomfattande skyldigheter. Området ansvarar även för ordnandet av medicinsk undervisning och annan undervisning inom hälsovårdssektorn samt för att skapa förutsättningar för den medicinska forskningen. HUCS sjukvårdsområde fick våren 2006 nio resultatenheter varav sju är kliniska; dessa kallas verksamhetsområden. En stor förändring var att verksamheten vid Jorvs och Pejas sjukhus, som tidigare utgjorde självständiga resultatområden, kom att omfattas av den verksamhetsmodell som gäller för hela HUCS. Det praktiska genomförandet av förändringen har krävt mycket arbete såväl av sjukvårdsområdets ledning som av verksamhetsområdena. Arbetet för att samordna såväl de administrativa som kliniska rutinerna och de olika kulturerna fortsätter. En omfattande utvecklingsplan har utarbetats för HUCS. I enlighet med denna skall funktionerna i det vida huvudstadsområdet utvecklas. Redan före utgången av året har man kunnat konstatera att organisationsförändringen lett till att tillgången till vård varit smidigare i huvudstadsregionen. Bland annat avvecklades köer i samarbete mellan sjukhusen och oberoende av kommungränser. Funktioner har justerats inom samtliga verksamhetsområden i syfte att få till stånd en smidigare och kostnadseffektivare verksamhet. Vid Jorvs och Pejas sjukhus har verksamhetsområdet kirurgi inrättat nya, starka kompetenscentra. Verksamhetsområdet invärtesmedicin Verksamhetsområdet har enheter vid Aurorasjukhuset, Hud- och Allergisjukhuset, Jorvs sjukhus, Kirurgiska sjukhuset, Maria sjukhus, Mejlans sjukhus samt Pejas sjukhus. Verksamhetsområdet ordnar specialsjukvårdstjänster inom invärtesmedicinens specialområden samt lungsjukdomar, allergologi samt hud- och könssjukdomar för invånarna i alla medlemskommuner i sjukvårdsdistriktet. I patientvården följs de arbetsfördelningsavtal som ingåtts mellan sjukhusen i Helsingfors och Nyland. Funktioner som anknyter till särskilt krävande undersökningar och behandlingar har på riksomfattande nivå koncentrerats till verksamhetsområdet kliniker; detta gäller bl.a. benmärgstransplantationer, behandling av svåra rytmstörningar, behandling av tropiska sjukdomar samt stöd för organtransplantationer. Verksamhetsområdet svarar för två jourområden i Helsingfors (Maria och Mejlans) samt för jouren vid Jorvs sjukhus i Esbo och Pejas sjukhus i Vanda. Året präglades av planeringen av det Triangelsjukhuset på Mejlans sjukhusområde samt av sammanslagningen av de invärtesmedicinska funktionerna vid Helsingforssjukhusen samt Jorvs och Pejas sjukhus och utvecklingen av dem utifrån en verksamhetsområdesmodell. Samarbetsformerna förenhetligas även mellan den egna verksamheten och timo löfgren 14 / ÅRSBERÄTTELSE 2006

Sjukskötare Marjo Juutilainen behandlar neurokirurgiska patienter på Tölö sjukhus. De härliga patienterna hjälper en att orka, säger hon. ÅRSBERÄTTELSE 2006 / 15

Ambulansförarna Pekka Ilvonen och Ulla Cavinius-Jarid anländer med en patient till Maria sjukhus. primärvården inom de olika områdena i huvudstadsregionen. Nya rutiner och metoder har finslipats och planerats fortsättningsvis inom bl.a. kardiologi, endoskopi, hematologi, lungsjukdomar och nefrologi. Verksamhetsområdets vårdprocesser har systematiskt beskrivits i det Dagsjukhus-projekt som anknyter till planeringen av Triangelsjukhuset. Syftet med projektet är att skapa ett sjukhus som fungerar på ett nytt sätt. Samtidigt siktar analysen av processerna och de stegvis förändrade funktionerna till att verksamhetsområdets sjukhus så småningom inför allmänt överenskomna rutiner. Verksamhetsområdet kirurgi Verksamhetsområdet har enheter vid Kirurgiska sjukhuset, Jorvs sjukhus, Hertonäs sjukhus, Mejlans sjukhus, Kvinnokliniken, Pejas sjukhus och Tölö sjukhus. Verksamhetsområdet ordnar kirurgi, intensivvård, smärtlindring, mun- och käkkirurgi, odontologi, fysiatri och akutvård åt medlemskommunernas invånare. Resultatenheten har i uppgift att svara för sjukvårdsområdet HUCS:s kirurgiska specialsjukvård samt att producera anestesitjänster åt HUCSområdets övriga resultatenheter. Enligt den riksomfattande arbetsfördelningen ansvarar verksamhetsområdet för ordnandet av den mest krävande centraliserade vården för hela Finlands befolkning. Den ständiga jourberedskapen på specialnivå ingår i den riksomfattande katastrofberedskapen. Genom bildandet av sjukvårdsområdet HUCS fick Jorvs och Pejas sjukhus en styrning som utgår från verksamhetsområdesmodellen. Under året fastställdes arbetsfördelning- en mellan sjukhusen, och förändringar gjordes inom bröstkörtelkirurgin, plastikkirurgin, urologin, blodkärlskirurgin samt ledproteskirurgin. Patienterna fick smidigare tillgång till vård och köerna avvecklades i samarbete mellan sjukhusen och oberoende av kommungränserna. Sammanlagt 45 090 operationer genomfördes som egen verksamhet och som köptjänster. Av dessa var 32 280 planerade och 12 810 (28,4 %) jouroperationer. Köavvecklingen fortsatte, och i slutet av året hade endast 971 patienter väntat på vård i mer än sex månader (3 126 i början av året). Den allt svårare personalbristen försvårade dock målet att avveckla köerna helt. Verksamhetsområdet kirurgi svarar för organtransplantationerna i hela Finland. Året var rekordlivligt i fråga om organtransplantationer. Under sommaren gjordes Finlands femtusende njurtransplantation. Sammanlagt gjordes 210 njurtransplantationer, varav 14 vid Barn- och ungdomssjukhuset. Antalet levertransplantationer var 53, varav 11 gjordes vid Barn- och ungdomssjukhuset, och antalet lungtransplantationer var 13. Under året gjordes även en hjärt-lungtransplantation. Dessutom gjordes 6 transplantationer av ö- celler till bukspottkörteln. Den allt svagare tillgången på vårdpersonal påverkade verksamheten på många sätt, bland annat måste bl.a. operationsbord och avdelningsplatser tidvis stängas. För att bl.a. minska belastningen av personalen fästes särskild vikt vid styrningen av jouroperationerna. Den skyndsamhetsklassificering som tillämpades vid HNS sjukhus i Helsingfors togs även i bruk vid Jorvs och Pejas sjukhus. Vid dessa sjukhus togs även en del av operationsbordskapaciteten under tjänstetid i anspråk av jourverksamheten, varigenom särskilt Pejas kunde minska antalet operationer nattetid. Verksamhetsområdet obstetrik och gynekologi Verksamhetsområdet gynekologi sköter obstetrik- och gynekologipatienter vid tre stora sjukhus: Barnmorskeinstitutets sjukhus, Kvinnokliniken och sedan början av 2006 även Jorvs sjukhus. Antalet förlossningar var rekordhögt inom HNS. Vid dessa tre förlossningssjukhus sköttes under verksamhetsområdet sammanlagt 14 178 förlossningar. Ökningen jämfört med föregående år var över 600 förlossningar, vilket motsvarar det årliga antalet förlossningar vid ett kretssjukhus. Ökningen klarades av med den tidigare personalvolymen. De främsta orsakerna till intagning för vård vid HNS:s enheter för gynekologi är vid sidan av förlossningar även behandling av gynekologisk cancer, komplicerad gynekologisk kirurgi, kvinnors svåra endokrinologiska problem, barnlöshet samt sterilisationer och aborter. Samarbetet och samordningen med enheterna för gynekologi och obstetrik vid Jorvs sjukhus, som anslutits till resultatenheten, förlöpte smidigt. Sammanslagningen var 16 / ÅRSBERÄTTELSE 2006

mauri helenius Universitetssjukhuset är också en undervisningsplats. En grupp blivande läkare följer med undersökningen av en liten patient på Barnkliniken. inte förknippad med några väsentliga förändringar i verksamheten. Den gynekologiska operationsverksamheten har etablerats inom verksamhetsområdet; köerna har inte vuxit efter föregående års köavveckling. Det enda hotet mot verksamheten inom den närmaste framtiden är tillgången på vårdpersonal i operationssalarna. Balans har uppnåtts i fertilitetsbehandlingarna, som kommit att omfattas av vårdgarantin. Patienterna behandlas i enlighet med lagen inom ett halvår. Antalet remisser ser ut att ha stabiliserats; under året anlände lika många som föregående år. Den egna verksamheten har understötts genom köptjänster, som också framöver kommer att behövas i någon utsträckning. Ansvaret för fosterscreeningen av anatomiska missbildningar flyttades från Barnmorskeinstitutets sjukhus där den sköttes av HNS-Röntgen till barnmorskorna. Överföringen och utbildningen av barnmorskorna förlöpte berömligt. Den elektroniska graviditets- och förlossningsjournalen, Obstetrix, som togs i bruk föregående år har etablerats och fungerat väl. De pågående byggprojekt som slutförs år 2007 har framskridit väl. En dagkirurgisk avdelning vid Barnmorskeinstitutets sjukhus färdigställs i början av året, en familjeavdelning vid Kvinnokliniken i slutet av våren och Kvinnoklinikens administrativa utrymmen och universitets lokaler samt en föreläsningssal under sommaren 2007. Verksamhetsområdet barn- och ungdomsmedicin Verksamhetsområdet omfattar Barn- och ungdomssjukhuset (Barnens borg och Barnkliniken samt en stor mängd polikliniker) samt barn- och ungdomsenheterna vid Jorvs ÅRSBERÄTTELSE 2006 / 17

och Pejas sjukhus. Verksamhetsområdet har totalt cirka 430 vårdplatser och verksamhet i 25 olika byggnader i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kervo och Kyrkslätt. Verksamhetsområdet svarar för HUCS sjukvårdsområdes specialiserade sjukvård för barn på basnivå samt inom hela sjukvårdsdistriktet för högspecialiserad vård. På riksnivå svarar verksamhetsområdet för organtransplantationer på barn, vård av svårt hjärtsjuka barn, dialysbehandling av barn, cancerbehandling av svårt sjuka barn samt epilepsikirurgi för barn. År 2006 fortsatte verksamheten som tidigare och förändringar i verksamheten gjordes planenligt. Det rättspsykiatriska kompetenscentret för barn, barnpsykiatrins hemsjukhus, den arbetsgrupp vid ungdomspsykiatrin som skall arbeta på fältet samt avdelningen för ätstörningar kom igång med sin verksamhet på allvar. I mars hölls det första projektplaneringsmötet beträffandet byggandet av de länge efterlängtade nya lokalerna för anestesi-operationsavdelningen och barnens intensivavdelning. Tilläggsbyggnaden uppskattas kunna tas i drift våren 2010. Två ungdomspsykiatriska avdelningar flyttade under året till Hesperiasjukhuset efter att en ombyggnad där blev klar. Två avdelningar flyttade till Västra Böle. Verksamhetsområdet neurologi, neurokirurgi samt ögon- och öronsjukdomar Verksamhetsområdet behandlar sina patienter vid Jorvs sjukhus, Mejlans sjukhus, Pejas sjukhus, Ögon-öronsjukhuset och Tölö sjukhus samt på rehabiliteringscentret på Tallvägen i Helsingfors. Resultatområdet är den enda enheten inom sitt specialansvarsområde, dvs. HNS, Södra Karelens sjukvårdsdistrikt och Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt, som ger neurokirurgisk vård. Inom områdena neurologi, ögonsjukdomar samt öron-, näs- och halssjukdomar svarar verksamhetsområdet för specialiserad sjukvård i HUCS sjukvårdsområde samt delvis även för specialiserad sjukvård inom dessa specialiteter till invånarna i hela sjukvårdsdistriktet. Verksamhetsområdet är inom sina specialiteter sjukvårdsdistriktets enda enhet med jour. Verksamhetsområdet svarar inom sjukvårdsdistriktet för rehabiliteringsforskning på ett flertal områden samt för hjälpmedel till gravt handikappade. Under verksamhetsåret färdigställdes i samarbete med övriga sjukvårdsområden och kommunerna en regional plan för ordnande av rehabiliteringen. Planen godkändes av fullmäktige under sommaren. Bildandet av HUCS sjukvårdsområde ledde innebar att neurologi, ögonsjukdomar samt öron-, näs- och halssjukdomar vid Jorvs och Pejas sjukhus administrativt sammanslogs med verksamhetsområdets kliniker i Helsingfors. Jorvs sjukhus klinik för öron-, näs- och halssjukdomar flyttade i september också fysiskt till Ögon-öronsjukhuset. Flytten lyckades väl ur såväl patienternas som personalens synvinkel. Köavvecklingen fortsatte ännu verksamhetsåret och vid årets slut hade alla som väntat i mer än sex månader fått vård. Efterfrågan på vården har dock ökat, så att hålla situationen under kontroll utgör en utmaning även år 2007. Verksamhetsområdet har gjort särskilda satsningar på personalen. Hela verksamhetsområdet omfattades av resultatbonussystemet, och enligt de preliminära uppgifterna uppnåddes de fastställda målen till 50-85 procent. Verksamhetsområdet cancersjukdomar Verksamhetsområdet cancersjukdomar har i uppgift att i samarbete med övriga aktörer inom hälso- och sjukvården svara för behandlingen av cancer som diagnostiserats i HNS-distriktet. Vårdverksamheten har koncentrerats till den i Helsingfors belägna Kliniken för cancersjukdomar. Verksamhetsområdets behandlingar omfattar bl.a. olika typer av strål- och läkemedelsbehandling samt immunologisk cancerbehandling. De vanligaste diagnoserna är bröstcancer, prostatacancer, tjocktarmscancer och lymfcancer. Verksamheten var livlig under år 2006. Antalet nya remisser var 5 212, vilket var en ökning på 3,2 procent jämfört med föregående år. Efterfrågan på cytostatikabehandlingar ökade särskilt mycket. Merparten av HNS-distriktets strålbehandlingar ges vid Kliniken för cancersjukdomar. Vissa speciella strålbehandlingar, t.ex. intensitetsmodulerade strålbehandling, gavs i större utsträckning än tidigare. De uppnådda resultaten var goda särskilt i behandlingen av cancer i huvud- och halsregionen. I behandlingen av prostatacancer användes i ökande utsträckning en ny behandlingsteknik där strålbehandlingen riktas mer precist än tidigare med hjälp av guldkorn som placerats i prostatan. Borneutroninfångningsterapin (BNCT) fortsatte som behandling av hjärntumörer och cancer i huvud och hals. En av verksamhetsområdets åtta linearacceleratorer förnyades. Det är möjligt att ta datortomografibilder med apparaten, vilket förbättrar strålbehandlingens precision. Verksamhetsområdet tog även i bruk nya precisionsläkemedelsbehandlingar, bl.a. i behandlingen av spridd njurcancer och vissa sarkom. Nya antidoter som dämpar tillväxten av blodkärl användes i behandlingen av tjocktarms- och ändtarmscancer samt njurcancer. Användningen av antidotbehandling som supplementär behandling av bröstcancer utökades i och med de uppnådda goda resultaten. En av verksamhetsområdets forskningsgrupper valdes att ingå i Finlands Akademis spetsenhet för åren 2008-2013. 18 / ÅRSBERÄTTELSE 2006