7.6.6 Lund, öster Östra delen av Lund består av stadsdelarna Östra Torn och Linero. Stora delar av denna östra del byggdes ut under 1960-talet och 1970-talet med både radhus, villor och flerfamiljshus. Därefter har nya årsringar har tillkommit under 1980- och 1990-talet. Östra Torns by finns kvar som en ö inom tätorten och är en viktig del av Östra Torns identitet med stora upplevelsevärden. De östra stadsdelarna är separerade från övriga tätorten genom E22 och viktiga förbindelsepunkter är Sölvegatan, Tunavägen och Dalbyvägen. Hardebergaspåret är det gröna stråk som länkar samman de östra delarna med övriga staden. Centralt i området ligger Vipeholms gymnasium. Tillgången på parkmark är god och det finns tre stadsdelsparker och ett flertal gröna gång- och cykelstråk. Möjligheterna att nå omgivande landsbygd är mycket begränsade förutom via Hardebergaspåret. Närrekreationsområde för de östra delarna är Kungsmarken. ÖPL-98 innehåller omfattande utbyggnadsområden österut. Östra Torns bygata, en trevlig promenadväg Öster har drygt 13 000 invånare och med 18% en högre andel barn 0-12 år än kommungenomsnittet. Andelen 65 år och äldre är lika med kommungenomsnittet, 13%. Hardebergaspåret, ett grönt stråk för såväl cykling, ridning, promenader och motionslöpning. Linerovägen, träd längs gatan i en fri placering Gastelyckans verksamhetsområde, ett storskaligt gaturum Hjalmar Gullbergsväg, den gamla vägen till S.Sandby 451
7 Beskrivning och analys Östra Torn - Mårtens Fälad Befolkning totalt (2002-12-31): 7 970 inv Stadsdelens yta (ha): 312 Parkmark (ha) totalt: 72 Parkmark i % av stadsdelens yta: 23 % Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m 2 ): 90 Parkmark-skyddszon per inv i stadsdelen (m 2 ): 83 Fördelning av kommunal parkmark %: 8% 12% 21% 59% Park Stråk Gaturum Skyddszon 452
Östra Torn: Östra Torns by har medeltida anor och var ursprungligen en by på Lundaslätten utanför staden. Under medeltiden lydde Östra Torn under Allhelgonaklostret. Vid reformationen drogs den in till kronan, men anslogs 1681 som löningsjord åt biskopen. Som arrendeavgift fick bönderna i Östra Torn göra dagsverken åt biskopen. Efter enskiftet 1824 fick 11 gårdar ligga kvar i byn och övriga flyttades ut. Det var ovanligt på Lundaslätten att så många gårdar fick ligga kvar vilket gjorde att byn länge kunde betecknas som välbevarad. De äldre gårdarna har under 80-talet kompletterats med ny bebyggelse men med bibehållande av gårdskaraktären. Gårdsmiljöerna med trädgårdar och den centrala byvägen har ett kulturhistoriskt värde och är ett värdefullt tillskott i stadsdelen för rekreation och upplevelser. Flera gårdar har även aktiviteter som förskola, ridskola och 4 H-gård vilket gör byn till en samlings- och mötesplats för hela stadsdelen. Omgivande öppna marker som består av hästhagar och parkmark är betydelsefulla att bibehålla för bykänslan. Även om resterna av den gamla Östra Torn byn idag endast utgör en mindre ö inom stadsdelen utgör den ändå stommen för hela stadsdelen och inte minst som en central del i sammansättningen av parker och gröna stråk. Småhus och radhus dominerar men det finns även områden med flerbostadshus framförallt söder om Spelmansvägen. Östra Torns skolan och Flygelskolan ligger samlade längs Hardebergaspåret och i anslutning till parker. Det finns inget stadsdelscentra utan mindre mataffärer finns vid Uardavägen och Flöjtvägen. Viktiga målpunkter och mötesplatser är Östra Torns by, Maria Magdalena kyrka och Djinghis Khans kvarterslokal. Mårtens Fälad (söder om Hardebergaspåret): På 1950-talet byggdes egnahemsområdet mellan Dalbyvägen och Vipeholm. Mårtens fälads centrala delar Lek vid Östra Tornsskolan, kojbygge byggdes under 60-talet vilka framförallt består av mindre småhus- och radhusområden. De östra delarna av Mårtens fälad är från 1980-och 1990-talet. Dessutom finns Thulehem och Linebäck, som är olika typer av äldreboende. Parkerna tillsammans med gång- och cykelvägar förgrenar sig mellan de skilda bostadsområdena men är inte integrerad med bostadsområdena utan skärmar av sig från omgivningen. Vipeholm byggdes i början av 1900-talet och var avsedd som regemente med kaserner men efter krigsslutet 1918 avbröts bygget. Det fullföljdes först på 1930-talet, men då som en vårdanstalt för förståndshandikappade. Vipeholm är en kulturhistoriskt intressant anläggning framförallt i de västra delarna där den äldre bebyggelsen, gårdsrummen och den anlagda parkdelen finns bevarad. Det är av betydelse att denna miljö bevaras och är tillänglig för allmänheten. Inom Mårtens fälad är det svårt att peka ut några självklara mötesplatser. Tänkbara mötesplatser är Mårtenskolan som ligger i anslutning till Sommarlovsparken och affären vid Sommarlovsvägen. Den ursprungliga sträckningen av landsvägen till Sandby från Lund gick på nuvarande Hjalmar Gullbergs väg. Det är idag en del av cykelvägnätet och det är värdefullt att bevara gatumiljön med trädplanteringar. Östra Torn/Mårtens Fälads parkeroch gröna miljöer Tillgången på grönområden är god inom stadsdelen med en stor andel parkmark. Tillgängligheten är god. Inom stadsdelens västra delar är det dock relativt långt till närparker över 1 ha. Närheten till Vipeholmsområdet och Hardebergaspåret uppväger dock till viss del denna brist. Parkerna förbinds av ett finmaskigt nät av gröna stråk med gång- och cykelvägar. Många av parkerna och stråken är uppbyggda av täta blandplanteringar eller täta buskridåer vilket medför li- Lek vid Östra Tornsskolan, jägare 453
7 Beskrivning och analys ten kontakt med omgivande bostadsområden och minskar orienterbarheten. Flera lekplatser är p.g.a. uppväxta buskage undanskymda och skulle troligtvis få fler besökare om de hade kontakt med stråken och omgivande bebyggelse. Det är dock viktigt att fundera över hur man samtidigt kan spara spännande buskage för barn att gömma sig och bygga kojor. Bananparken/Skingatornstoften och Gåsatoften fungerar som stadsdelsparker. Bananparken som ligger i den norra delen av östra Torn är sammanbunden med Skingatornstoften och utgör en stor sammanhängande yta. Skingatornstoften består av stora öppna gräsytor med extensiv skötsel och en lekplats. Den öppna parken fungerar som en slags skyddszon för Östra Torns gamla bytomt. Det är också ett gammalt öknamn på byn som går igen i parkens namn. Bananparken är mer småskalig och är integrerad i bebyggelsen med en mjuk övergång mellan det offentliga rummet och den privata uteplatsen. I Bananparken finns också två mindre områden för odlingslotter, lekplats och en bollplan. Gåsatoften ansluter till Hardebergaspåret med en kil norrut. I kilen som gränsar till Östra Tornskolan finns en bygglek med djur och en större lekplats. I norra spetsen finns mindre parkrum som avskärmar sig helt från omgivande bostäder och ligger undanskymd. I södra delen av Gåsatoften finns en stor grusfotbollsplan och tennisbanor. Träden börjar få en ansenlig volym. Vänortsparken är relativt nyanlagd mindre park i nordöstra delen med lekplats. I södra delen av parken är enligt detaljplanen en yta avsatt för kvarterslokal. Orkesterparken ligger i en svag sluttning med lekplats bollplan och en öppen gräsyta. Parken vänder sig från omgivande bostäder med täta buskage och med ett fåtal entréer. Sommarlovsparken är en öppen långsträckt park med en annorlunda markmodulering av strikta kullar som omger en lekplats. Kullarna ger parken är en avvikande karaktär från omgivande parkmark. I norr har Sommarlovsparken kontakt med Gåsatoften och kan därför upplevas som en sammanhängande park. Sommarlovsparken fortsätter västerut i Ferieparken med mer träd- och buskplanteringar som är i behov av röjning och gallring. Österut vidtar Kollegieparken som är ett grönt stråk ut till tätortsranden. Parken innehåller en mindre damm och lekplats I övergångszonen mot odlingslandskapet finns anlagd parkmark med höga kvaliteter som ett promenadstråk med möjligheter till utblickar och vyer mot Kungsmarken och Hardebergahöjden. Planteringarna är utformade för att ge vindskydd och kan i framtiden behöva gallras för att behålla viktiga siktlinjer och vyer. I denna zon går även en ridstig. 1000-års lunden är en skogsdunge som planterades i samband med att Lund firade sitt 1000-års jubileum. Planteringen ska på sikt bli en ekskog men har planterats med olika buskarter för att bl.a. främja tillväxten av ekarna. Planteringen har varit svårtillgänglig men är nu mogen att röja fram stigar i. Stadsskogen, vid Brunnshög är Lunds första större skogsplantering på 2,6 ha. Den nyligen planterade skogen ska bli en lövskog med olika trädarter som dominerar i olika delar av skogen för att få fram skilda skogskaraktärer. Fördröjningsdamm för dagvatten har också anlagt intill skogen. Inom Brunnshög har förplantering skett av träd och buskar längs ett antal framtida gång- och cykelstråk. Längs med E22 och Sandbyvägen finns det parkmark som en skyddszon, vilken inte är tillgänglig eller lämplig för rekreation. Skyddsplanteringen är betydelsefullt för att skärma av trafiken visuellt från bostäderna och för trafikantupplevelsen. Planteringen upplevs idag som alltför tät och vildvuxen. Det finns inte så mycket tillgänglig grön yta som inte är parkmark. Vipeholms parkanläggning är värdefullt inslag med stora trädindivider och fina trädridåer. I södra delen av stadsdelen invid Dalbyvägen finns ett koloniområde Solhällan med ett odlingslottsområde intill. Intill 100-årslunden finns en äldre gård med hästhagar och en intilliggande skola. Gården är en fin övergång till omgivande jordbrukslandskap och det finns en fin pilerad längs infartsvägen från Utmarksvägen. Viktiga stråk och kopplingar till omgivningen Det viktigaste rekreationsstråket är Hardebergaspåret som förbinder stadsdelen med centrum och mer centralt belägna parker och är länken ut mot odlingslandskapet och målpunkter österut som Kungsmarken, Sularpsbäcken och Fågelsångsdalen. Kungsmarken är en närbelägen målpunkt som skulle kunna utvecklas som ett rekreationsområde. Ett samrådsförslag till fördjupning av översiktsplanen för Kungsmarken har tagits fram under 2001. Förslag finns till nya stråk mellan Östra Torn och Kungsmarken samt rid- och cykelvägar. Planarbetet har avstannat p.g.a. ESS-anläggningen att det har varit en osäkerhet om flyttning av golfbanan ska genomföras. Utmarksvägen, som nyligen har byggts ut med bussgata, är en tydlig barriär. Det är därför av stor vikt att en generös gång- och cykeltunnel anläggs under Utmarksvägen strax norr om Spelmansvägen. Verksamhetsområdet Brunnshög som håller på att byggas ut, kommer innebära nya gång- och cykelstråk som leder vidare mot Norra Fäladen. Längs Odarslövsvägen kommer Vägverket att anlägga en cykelväg, som underlättar kontakten mot nordöst och Kävlingeån. 454
Biologisk mångfald Stadsdelen är förhållandevis grön med god tillgång till parkmark och privata trädgårdar. Parkerna som är relativt gamla börjar att få lite grövre träd med trädkronor och grövre stammar. Den rika tillgången på täta buskage ger bra skydd till småfåglar. Hardebergaspåret utgör troligtvis en viktig spridningslänk för vissa växter och djur mellan odlingslandskapet och tätorten. Särskilt värdefulla trädmiljöer finns vid Östra Torns by och Vipeholm samt längs med Hardebergaspåret. På Brunnshög har 4 dagvattendammar anlagts och ytterligar 5 dammar planeras vid fortsatt utbyggnad, vilket ökar möjligheterna för ett rikare växt- och djurliv även om vattenkvaliteten kan variera kraftigt i en dagvattendamm. Två märgelgravar har sparats i parkstråket som går längs med bebyggelseranden och kan beroende på vattentillgång vara värdefulla för vattenlevande insekter och smådjur. Utbyggnadsområden Utbyggnaden av Brunnshög har påbörjats med anläggning av huvudvägarna, dagvattendammar och plantering av stadsskogen, alléer och grönstråk. Enligt fördjupning av översiktsplanen för Brunnshögsområdet, 1999, kommer verksamhetsområdet ha ett stort inslag av grönska och vatten området skall ha karaktär av bebyggelse i park. Lokalt omhändertagande av dagvatten innebär anläggande av ett flertal dammar. Två bostadsområden är planerade i södra delen av Brunnshögsområdet med 140 lägenheter. Flera gång- och cykelstråk som planeras genom området kommer att placeras i gröna parkstråk och i södra delen ger Stadsskogen ett värdefullt tillskott av träd till stadsdelen. En viktig förbindelse blir gång- och cykelstråket till Norra Fäladen. Planerad utbyggnad av bostäder utmed om Utmarksvägen innebär att den nuvarande övergångszonen med anlagd parkmark blir en centralt belägen park med en viktig funktion att binda samman det nya bostadsområdet med befintlig bebyggelse. Vid utbyggnaden är det värdefullt att ta tillvara utblickar och kontakten med omgivande odlingslandskap. Ett kvalitetsprogram har upprättats för Brunnshögsområdet som Sommarlovsparken bl.a. berör grönska på såväl kvartersmark som gator och i parker. I ÖPL-98 finns utbyggnadsområden för bostäder väster om Utmarksvägen. En planerad förtätning vid Vipeholm innebär att ca 160 lägenheter uppförs i den östra delen av Vipeholm. Det är av stor vikt att bebyggelsen anpassas till den park som en gång anlades och att träd som har betydelse för områdets karaktär och/eller har höga biologiska värden sparas. Skyddsbestämmelse för vissa träd har införts i detaljplanen. Utvecklingsmöjligheter Parkförnyelse av Bananparken/Skingatornstoften. Parkförnyelse av Gåsatoften. Vissa träd bör friställas och träddungar röjas från buskage. För att få en bättre kontakt mellan parken och Hardebergaspåret skulle ridån mellan parken och spåret kunna öppnas upp genom gallring och röjning. Lekplatsen och intilliggande bygglek ska vara parkens mittpunkt och attraktivitet och bör framträda tydligt. En inventering av träden i Östra Torns by och på Vipeholm för att i detaljplan skydda värdefulla träd antingen ur biologiskt värde eller av kulturhistoriskt eller estetiskt värde. Utvecklingsplaner för gång- och cykelstråken i hela stadsdelen för att utveckla olika karaktärer på olika stråken som ökar orienterbarheten och för att öka kontakten med omgivande bostäder. Att anlägga strövstigar ut mot Kungsmarken och med möjligheter till promenader i rundor i smala stråk över åkermarken. Strövstigarna förutsätter en gång- och cykeltunnel under Utmarksvägen vid Spelmansvägen. Utbyggnadsområdena österut ges sammanhängande en grönstruktur genom att fortsätta de befintliga stråken österut vid Spelmansvägen, Hardeberga-spåret och Kollegieparken. För området norr om Spelmansvägen fram till stadsskogen på Brunnshög är förbindelsestråket under Utmarksvägen väsentligt. Söder därom är 100-årslunden en viktig förutsättning för grönstrukturen liksom det befintliga grönstråket i nuvarande tätortsrand. Söder om Hardebergaspåret är det naturligt att utvidga Kollegieparken österut till en närpark för den nya bebyggelsen. Vid avgränsningen mot Sandbyvägen bör den befintliga gården, bullerstörningar från Sandbyvägen och upplevelsen av entrén till staden beaktas. Ett nord-sydligt cykelstråk kan gärna gå centralt i bostadsområdet. Därmed kan den befintliga grönstråket förbehållas rekreation och vistelse och behålla sin naturkaraktär med grusvägar. 455
7 Beskrivning och analys Linero Befolkning totalt (2002-12-31): 4 801 inv Stadsdelens yta (ha): 215 Parkmark (ha) totalt: 55 Parkmark i % av stadsdelen: 25 % Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m 2 ): 114 Parkmark-skyddszon per inv i stadsdel: (m 2 ): 93 Fördelning av kommunal parkmark %: 19% 9% 48% Park Stråk Gaturum Skyddszon 24% 456
Linero byggdes i huvudsak ut i början av 1970-talet förutom den östra delen som tillkom under 1980- och 1990 talet. Det finns småhus och radhus i den norra delen. I söder finns ett av Lunds större flerbostadsområde med stadskaraktär. Bebyggelsens placering i en sluttning bidrar till ett annorlunda bebyggelsemönster och annan karaktär än övriga Lund. Utblickar och vyer har stor betydelse för stadsdelens kvalitet. Det finns ett mindre stadsdelscentra, Linero centrum med handel, café, vårdcentral och kyrka. I anslutning till den centralt belägna stadsdelsparken Tre Högars park finns förutom Linero centrum, Vikingaskolan, fritidslokaler, tennishall, idrottsplaner och förskolor. Det innebär att parken används som ett kommunikationsstråk för att nå olika målpunkter. Stadsdelens bostadsområden avgränsas av Sandbyvägen i Norr och Dalbyvägen i söder. Vägarna utgör barriärer för gående och cyklister vilket försämrar kontakten med Mårtens fälad och Tuna. Det innebär också att en hel del av parkmarken består av skyddszoner med bullervallar och skyddsplanteringar längs de hårt trafikerade vägarna. Gastelyckans företagsområde är helt separerad från den övriga stadsdelen och ligger söder om Dalbyvägen med mycket lite friytor förutom skyddszoner längs med Dalbyvägen och E22. I huvudsak söder om Dalbyvägen finns Stora Råby bys marker med bl.a. bebyggelsen vid byplatsen och Råby yrkesskola. Området har stora kulturmiljövärden som beskrivs i Bevaringsprogram för Stora Råby och Värpinge, som planeras att tryckas under 2003. Lineros parker och gröna miljöer Tillgången på parkmark är god inom stadsdelens bostadsområden. Parkerna och parkstråken förgrenar sig och bildar ett sammanhållet nätverk. De olika parkerna går in i varandra och har en likartad utformning och Tre Högars park, en utsiktsplats vilket innebär att det är svårt att urskilja en park från en annan och orienterbarheten minskar. Cykelstråken går huvudsakligen i parkmark och de drygt 30-åriga träden och buskarna bildar ofta täta ridåer som försämrar kontakten med bebyggelsen. Gallringar och röjningar har genomförts inom Tre Högars park men det finns behov av ytterligare åtgärder, både att föryngra buskplanteringar och utveckla trädplanteringar. Tre Högars park är stadsdelspark och omfattar stora delar av parkmarken på Linero. Parken är anlagd med tydliga rumsbildningar med stora öppna gräsytor och täta ridåer och dungar som domineras av avenbok. Parken har ingått i ett parkförnyelseprojekt som genomfördes med både statliga och kommunala bidrag under 1998-2001. Projektet vars huvudmål var att öka parkens ekologiska värden innebar omfattande gallringar av avenbok för att gynna andra trädslag och för att kunna anlägga ett fältskikt av vårblommande örter. Flera gräsytor såddes in med ängsfröer. I parken fanns tidigare en bygglek och en plaskdamm som lades ned under 1980-talet av besparingsskäl. På detta område är nu torrängar anlagda med en extensiv skötsel. I parken finns lekplats, bollplan och en blomstergård. Resterna av den gamla Linerogårdens trädgård är idag en del av parken och är ett värdefullt tillskott genom sin naturkaraktär med stora grova träd och liggande stammar och stubbar. Träden i den tidigare trädgården fungerar även som ett landmärke både inom stadsdelen och på längre avstånd. De mytomspunna Tre Högar som gett parken dess namn har förmodligen varit belägna i anslutning till Linerogården. En mindre gravhög finns kvar i trädgårdens sydvästra del. Andra kvaliteter i parken är utsikten ut över Lundaslätten vilket förutsätter återkommande gallringar av träden. Samspelet mellan park och intilliggande skolor, förskolor och fritidslokaler skulle kunna utvecklas för att öka aktiviteten i parken. Kontakten mellan stadsdelscentrum och parken liksom tennishall och parken skulle också kunna förbättras. Hyllebäcksdalen ligger i en smal dalgång med en promenadväg igenom. Bitvis är träd- och buskridåerna alltför täta mot angränsande bostäder. I parken finns ett par mindre lekplatser. Hylebäck hette den bäck som förr gick i dalgången. Vikingaparkens norra förgrening består av en stor sluttande gräsyta med en fin utsikt mot söder. Höga avenbokshäckar omgärdar cirkelformade lekplatser vilket helt skärmar av de olika lekytorna från varandra och med övriga parken. Södra delen av Vikingaparken är cykelstråk längs med Dalbyvägen och omges av täta träd/buskridåer på båda sidor vilket innebär att man rör sig i en skyddszon, en grön tunnel utan någon kontakt med omgivningen. Runparken ligger mellan Runaskolan och Dalbyvägen och är en fortsättning söderut på ett grönt stråk från Tre Högars park. 457
7 Beskrivning och analys Två mindre parker finns inom de bostadsgrupper som är byggda under 90-talet. Gårdarike ligger i den norra delen och består främst av en lekplats. Ett mindre koloniområde ligger som en integrerad del av Tre Högars park. Intill fritidsgården och Tre Högars park ligger ett idrottsområde med fotbollsplaner. Utformningen är i övrigt spartansk och samordning saknas med parken. Gastelyckans företagsområde har mycket begränsad andel friyta och mycket sparsamt med planteringar. Stora delar av gaturummen saknar trädplanteringar och inom respektive tomt är det i de flesta fall mycket lite grönyta förutom enstaka tomter. Ett grönt stråk går genom området med täta blandplanteringar på vardera sida och få entréer. Detta försämrar stråkets funktion som promenadstråk och cykelväg till arbetet. Planteringar finns framförallt som skyddsplanteringar längs med Dalbyvägen och längs E22 samt på östra delen av Granitvägen. I grönstråket mot E22 finns också en gång- och cykelväg. Verksamhetsområdet kommer att expanderar söderut och läplanteringar samt dagvattendamm är planerade för denna utvidgning. Det finns idag få möjligheter för de människor som arbetar inom området att ta en promenad i parkmark eller uppleva något grönt längs med vägarna. Trädplanteringar i gaturummen skulle ge stadga till området och bidra till tydliga riktningar inom området. Trädplanteringar i tomtgräns skulle förankra de oftast stora volymerna av huskroppar i landskapet och tydliga entréer skapa mer tilltalande miljöer för besökare. Sydost om verksamhetsområdet finns en beteshage med fristående vilda buskar som bildar en fin övergång till odlingslandskapet. Viktiga stråk och kopplingar mot omgivningen Huvudcykelstråket från Linero mot centrum går längs med Dalbyvägen i Vikingaparken. Parken bör betraktas som en skyddszon snarare än en rekreationsyta med bullervallar och skyddsplanteringar längs med de östra delarna av sträckan. De täta planteringarna på båda sidor om cykelvägen ger varken kontakt med intilliggande bostäder eller med vägen och skapar en stråk som kan upplevas otryggt framförallt när det är mörkt. Inom stadsdelen finns det rikligt med gång- och cykelvägar genom samtliga parker. Från Linero kan man nå målpunkter längre österut via Norrängavägen som passerar Hardeberga och vidare mot Skrylle. Längs med Dalbyvägen finns en anlagd cykelväg fram till Dalby. Det finns två planskilda korsningar längs med Dalbyvägen för att nå Gastelyckans företagsområde och Stora Råby och Råby yrkesskola. Naturliga stråk saknas söderut mot Råbylund, Staffanstorps kommun och Höje åsdalgång. Biologisk mångfald De högsta biologiska värdena återfinns i resterna av gamla Linerogårdens trädgård. Tillgången till mycket grova träd och liggande stockar och stubbar innebär goda livsmiljöer för vedlevande insekter, svampar och lavar. Förutsättningarna för spridning av växter och djur är goda med tanke på den stora andelen av grönyta samt trädgårdar. E22 och Dalbyvägen fungerar dock som barriärer för många växter och djur. Avsaknaden av vatten i stadsdelen begränsar möjligheterna för en variation av växter och djur. Utbyggnadsområden I översiktsplanen finns stora utbyggnadsområden för bostäder i de östra delarna av staden, Linero III samt Norränga. Lundalänken och Utmarksvägen kommer att förlängas ner till Dalbyvägen. Det innebär att den övergångszon mellan tätort och landsbygd, norr om Tre Högars park, som idag består av ett parkstråk med både gångväg och ridväg, blir en del av tätorten och får en viktig funktion som länk mellan de befintliga och nya bostadsområdena. En viktig kvalitet för de nya bostadsområdena är att ta tillvara de topografiska förhållandena för att skapa vackra siktlinjer och vyer ut över slätter i söder och mot Hardebergahöjden. Äldre gårdsmiljöer med uppväxta träd och äldre byggnader ger nya områden en förankring till platsen och bör bevaras. Arendala kommer i och med utbyggnaden att ansluta till tätorten och intresset för rekreationsmöjligheter på höjden kommer att öka. Förlängningen av Utmarksvägen kommer att innebära en barriär för rörelse österut och passager för gående och cykelister är nödvändiga på flera platser. Lämplig utformningen av dessa gynnar möjligheterna för spridning av vissa växter och djur. Söder om Dalbyvägen ingår också områdena Råbylund och Råbytorp i ÖPL-98, där Råbylund ligger före i utbyggnadsordning. Gastelyckans företagsområde kommer att expandera söderut och ett nytt verksamhetsområde Hasslanda, kommer att etableras söder om Råby ungdomshem. Inom Hasslands verksamhetsområde planeras för lokalt omhändertagande av dagvatten i gröna stråk. Ett sådant stråk kommer att leda söderut mot Höje å med kopplingar till cykelvägen mot Staffanstorp. Runt Gastelyckan planeras för sydöstra vägen, som länkar Dalbyvägen med E22 i trafikplats Råby. 458
Utvecklingsmöjligheter Utvecklingsplan för parker och parkstråken på Linero för att öka kontakten med omgivande bostäder och utveckla tydligare karaktärer för respektive park och stråk. Tre Högars park, Vikingaparken, Runparken och Hyllebäcksdalen ska tydligt framträda med sina kvaliteter och egna karaktärer. Tre högars park föreslås förlängas österut och fungera som stadsdelspark även för en stor del av den nya bebyggelsen. Ytterligare parkförnyelse bör genomföras för att utveckla parkens identitet och attraktionskraft. Det kan ske genom någon form av ny aktivitet eller verksamhet, ex. amfiteater vid skolan, en utveckling av idrottsplatsen till en näridrottsplats, någon form av djurhållning, ett utsiktstorn som kan fungera som pulkabacke vintertid eller dyl. Det är viktigt att de nya bostadsområden länkas ihop med parkerna och att t ex Linero centrum och andra institutioner runt Tre Högars park vänder sig till hela stadsdelen och att aktiviteten inom detta centrala område ökar. Vid parkstråkets korsning med Utmarksvägens förlängning bör en generös planskildhet skapas, som är ljus och inbjudande. Gravhögen vid Linerogården bör vårdas och informationsskylt bör sättas upp. Parkstråket från Trehögars park förlängs ut i omgivande jordbrukslandskap. Ett stråk föreslås norrut via en damm/våtmark i ett lågparti med en fortsättning i gamla Utmarksvägen och koppling till Hardebergaspåret. Ett stråk österut föreslås leda mot Norrängavägen och Arendala gård med park. Detta stråk fortsätter som en cykelväg till Hardeberga by och vidare mot Billebjer och Skrylle. Landskapet kring Arendala och Hardeberga har stora upplevelsevärden med en storslagen utsikt. Ytterligare stråk för promenader och ridning bör utvecklas som gör jordbrukslandskapet tillgängligt för rekreation. Gränsvallen mellan Stora Råby och Hardeberga socknar bör vara avläsbar även efter en utbyggnad av Norränga. En möjlighet är att bebyggelsen anläggs fram till vallen som en första utbyggnadsetapp. Längs vallen bör ett rekreationsstråk skapas. I den södra delen av bostadsområdet på Norränga bör en större park anläggas med en storlek av minst 3 ha. Parken kan med fördel samordnas med diken och dammar för fördröjning av dagvatten. Utrymme bör också finnas för lek och bollspel. Ett sådant stråk bör mynna vid den föreslagna planskildheten med Dalbyvägen. Skoltomten inom Norränga bör placeras så att idrottsytorna kan integreras med parker och gröna stråk och skoltomten blir ett tillskott för boende inom området även utanför skoltid. Inom Råbylund anläggs en stadsdelspark i södra delen av bostadsområdet. En större damm bör anläggas vid Råbydiket (Hylebäck). Parken kan fungera som en övergångszon mellan den nya bebyggelsen och odlingslandskapet kring Stora Råby. De delar av Råbydikets förlängning mot Höje å, som är kulverterade, bör återskapas som bäck. Nya stråk i form av trädrader i skiftesgränserna bör anläggas ner mot Höje å. Ett rekreationsstråk skapas som en förlängning av Råbyholms allé, med en ny planskildhet under E22 och en förlängning till Stora Råby längs Råbyvägen. Omgivande ytor bör hållas öppna och kan användas för bete eller odling. Någon typ av aktivitetsyta för bollspel eller dyl kan också vara lämpligt. Söder om Gastelyckan kommer en dagvattendamm att anläggas. Planskildheter skapas med Dalbyvägen i de befintliga parkstråkens förlängning vid Vikingaparken och Runparken. Längre österut bör också en planskildhet åstadkommas vid Stora Råby byaväg. Utveckla en trädplanteringsplan för gaturummen på Gastelyckans företagsområde. Hyllebäcksdalen, ett grönt promenadstråk Bussgata, Kämpagränden-Östra Linerovägen, utsikt över omgivande jordbrukslandskap 459