7.6.3 Lund, norr. 7 Beskrivning och analys. Sankt Hans park på Norra Fäladen. Sofiaparken, Möllevången. Utsikt mot Annehem från Sankt Hans backar

Transkript

1 7 Beskrivning och analys Lund, norr Norra delen av Lund består av stadsdelarna Möllevången, Norra Fäladen, Vallkärra och Stångby. Vallkärra och Stångby är avskiljt från övriga tätorten och fungerar som mindre byar omgiven av jordbruksmark. Närheten till Lund och planerad utbyggnad medför att dessa stadsdelar ändå får betraktas som en del av Lunds tätort. Bebyggelsen på Möllevången härstammar från flera decennier, främst 50- och 60-talen. Den äldsta delen av Möllevången byggdes i slutet av 1800-talet och hör till stadsdelen centrum. Norra Fäladen byggdes ut på framförallt 1960-talet som en enhet med en blandning av olika boendeformer, ett eget stadsdelscentrum och ett nätverk av parkmark. Annehem och Ladugårdsmarken på Norra Fäladen har tillkommit på senare år. Vallkärra är ursprungligen en kyrkby som byggdes ut med villor framförallt på och 1970-talet. Stångby har sitt ursprung i järnvägens utbyggnad med en liten andel bebyggelse från 1920-talet men framförallt från 1960-talet. På Norra Fäladen finns Sankt Hans backar som är ett viktigt rekreationsområde för hela staden. Sankt Hans park på Norra Fäladen Området har drygt invånare, andelen barn 0-12 är 14%, nästan som kommungenomsnittet. Andelen 65 år och äldre är 7,5%, vilket är betydligt under genomsnittet. Utsikt mot Annehem från Sankt Hans backar Sofiaparken, Möllevången Ädelstensparken i Stångby Linåkersparken i Vallkärra 422

2 Tätorterna - Lund Möllevången Befolkning totalt ( ): inv Stadsdelens yta (ha): 102 Parkmark (ha) totalt: 9 Parkmark i % av stadsdelens yta: 9 % Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m 2 ): 51 Parkmark-skyddszon per inv i stadsdelen: (m 2 ): 41 Fördelning av kommunal parkmark %: 20% 18% 52% Park Stråk Gaturum Skyddszon 10% 423

3 7 Beskrivning och analys Möllevången utgör en av de minsta stadsdelarna och karakteriseras framförallt av Norra kyrkogården och Smörlyckans idrottsområde samt Annetorpshemmet som utgör stora delar av stadsdelens totala yta. Stadsdelens kontakt med Norra Fäladen bryts av Norra Ringen och de trafiksäkra korsningarna är betydelsefulla. Bostadsbebyggelsen består främst av flerbostadshus och radhus. Smörlyckans bostadsområde byggdes upp under de första åren på 1900-talet och det var framförallt hantverkare och arbetare som bosatte sig här. Idag är bostadsområdet som en ö omgiven av vägar och institutioner. Miljön är väl sammanhållen med röda och gula tegelhus, planterade förgårdarna och grönskande trädgårdarna. Annetorpshemmet anlades omkring 1920 för blinda och dövstumma och såväl byggnad som anlagd park är av kulturhistoriskt intresse. Samtidigt som anstalten uppfördes styckades mindre villatomter av öster om Annetorpshemmet och på vissa tomter finns trädgårdarnas ursprungliga form med buxbomskantade grusgångar som delar in tomten i olika land där nyttoväxter odlades. Möllevångens parker och gröna miljöer Tillgänglig parkmark är begränsad till mindre närparker med anlagda lekplatser. Närheten till S:t Hans backar och Norra kyrkogården samt Monumentsparken innebär att stadsdelens invånare har god tillgång till gröna ytor. Stadsdelens storlek innebär att det inte finns underlag för ett eget stadsdelscentra utan inköp sker förmodligen både på Fäladstorget på Norra Fäladen och i centrum m.m. Stadsdelen har ingen stadsdelspark utan de mindre parkerna är kopplade till omgivande bostadsområde. Sofiaparken har en tydlig karaktär med sin strikta form och med uppväxta träd av vingnöt. I parken ligger en förskola som använder parkens lekplats. Margaretaparken som ligger söder om Sofiaparken har en spretigare form och har mer karaktären av ett stråk och binder samman Margareta hemmet, Lovisa skolan och intilliggande bostadsområden. Norra ringen och är en väl frekventerad förbindelselänk mellan de två stadsdelarna. Ett gång- och cykelstråk går längs med Norra Ringen i en skyddsplantering och ansluter till Victoriastadion. Stråket är isolerat med täta planteringar på båda sidor och utan kontakt med angränsande bebyggelse. Norra kyrkogården: Den norra delen av Norra kyrkogården togs i bruk 1816 och planen var upprättad av arkitekt Fredrik Blom. Kyrkogården bestod av 8 kvarter med trädrader av alm längs gångarna. Kyrkogården har sedan utvidgats i olika etapper och på 1940-talet lades den äldre anläggningen om och fick en mer romantisk parkstil med slingrande gångar. Den största utökningen av Norra kyrkogården skedde i slutet av 1800-talet efter förslag från länsträdgårdsmästaren Bengt Kjellsson. Då tillkom de idag karakteristiska och ståtliga lindalléerna. De sista etapperna byggdes ut på 1950-talet respektive 1970-talet och avviker med en annan karaktär på gestaltning och växtmaterial. Norra kyrkogården med sina strikta lindalléer och uppväxta träd och buskar med mycket stor artvariation är en värdefull tillgång för promenader, som ett stråk från centrum och upp till Sankt Hans backar. Den södra delen av kyrkogården har speciell historia. På tidigare lergravar som fylldes igen under 1850-talet anlades en triangelformad park, Norra promenaden, med slingrande gångar. Den södra spetsen blev senare avskuren av Kung Oscars väg. Det resterande av parken är idag en mycket vacker plats med en riklig vårflora och stora uppväxta träd. Södra spetsen är framförallt ett vackert inslag i gaturummet längs Getingevägen. Norra kyrkogården har stora kulturhistoriska och estetiska med stor rikedom på träd och buskar i sydöstra delen som skapar förutsättningar för bl.a. rikt fågelliv. Skötseln av kyrkogården bör inriktas mot att livet förlängs på de gamla träden samt en successiv föryngring av bestånden. Södra delen av Norra kyrkogården Möllevångsvallen har nyligen omgestaltats efter en förtätning på Landstingets tidigare område. En större lekplats ligger centralt i parken med god kontakt till omgivande bostadshus. Tingvallen gränsar till Norra ringen och är bullerstörd och dess främsta funktion är gång- och cykelstråket som leder under Norra ringen och vidare upp på Sankt Hans backar. I motsatt riktning fortsätter stråket ned mot Monumentsparken och vidare mot centrum. En gång- och cykelbro vid Margaretavägen leder över 424

4 Tätorterna - Lund Smörlyckans idrottsområde: innehåller idag ett flertal fotbollsplaner och tennisbanor och har stor betydelse för idrottsföreningar. Området är inte tydligt tillgängligt för allmänheten men väl uppväxta trädridåer runt delar av området är ett värdefullt tillskott till stadens grönska. Intill ligger stadens ridskola, Lunds civila ryttarförening (LCR) med ridhus och rasthagar. Det centrala läget för de båda idrottsanläggningarna innebär att många barn och ungdomar kan cykla till sin träning. I anslutning till Smörlyckan ligger Victoriastadion med olika inomhusaktiviteter. Ett mindre koloniområde finns bakom Victoriastadion. Viktiga stråk och kopplingar till omgivningen Inom Möllevången finns tre större stråk norrut med planskilda korsningar med Norra Ringen, från Monumentsparken via Tingvallen till Sankt Hans Backar, ett centralt promenadstråk genom Norra kyrkogården, via Margaretavägen och en bro över Norra Ringen och slutligen från LTH-området genom Smörlyckans idrottsplats och LCR s ridhus och under Norra Ringen till ett parkstråk mot Borgareparken. I öst-västlig riktning finns ett stråk mellan Svenshögsvägen och Tingvallen. Utvecklingsmöjligheter Margaretaparken är den park som föreslås prioriteras vid upprustning och förnyelse för att höja parkens attraktion. Nya inslag kan dels bestå av plantering av solitära träd och exoter men även ett inslag som är kopplat till lek och aktivitet. Även behovet av förnyelse av Sofiaparken bör övervägas i detta sammanhang. Gallring av planteringarna föreslås vid gång- och cykelstråket längs med Norra Ringen (mellan Victoriastadion och gångbron över Norra Ringen) för att stråket ska upplevas mindre mörkt och trångt. Stråket bör kompletteras fram till Svenshögsvägen. Smörlyckans idrottsplats bör göras mer tillgängligt för promenader och annan rekreation. Entréerna bör göras tydliga och inbjudande. Skyddsbestämmelser för trädridåerna bör införas i detaljplanen. Hela Smörlyckan inklusive ridanläggningen bör ha en parkkaraktär. Den tillfälliga parkeringen längs med Getingevägen bör antingen tas bort eller permanentas med en vacker inramning av häckar och träd. Stråket längs Norra Ringen bör förlängas genom Smörlyckans idrottsområde. Översyn och komplettering av trädplanteringarna längs Getingevägen. Trädplanteringarna bör vara en del av gestaltningen av hela gaturummet, varför ett gestaltningsprogram för Getingevägen bör upprättas. Biologisk mångfald Norra kyrkogården har med sitt äldre trädbestånd stor betydelse för vedlevande insekter, svampar och fladdermöss. I förlängningen söderut från kyrkogården finns äldre träd och en riklig vårflora Den rikliga variationen av buskar och det skyddade läget är också värdefullt för småfåglar. De äldre trädgårdarna längs med Getingevägen och parkanläggningen på Annetorpsvägen ger goda förutsättningar för växter och djur. Smörlyckans idrottsplats Entré mot norr, Smörlyckans idrottsplats 425

5 7 Beskrivning och analys Norra Fäladen Befolkning totalt ( ): inv Stadsdelens yta (ha): 321 Parkmark (ha) totalt: 74 Parkmark % av stadsdelens yta: 26 % Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m 2 ): 71 Parkmark-skyddszon per inv i stadsdel: (m 2 ): 66 Fördelning av parkmark %: 12% 6% 17% 65% Park Stråk Gaturum Skyddszon 426

6 Tätorterna - Lund Norra Fäladen är en stadsdel med stark identitet där de boende har en speciell känsla för sin stadsdel. Norra Fäladen byggdes på kort tid, med social medvetenhet och har blandade boendeformer och olika funktioner såsom skolor, stadsdelscentrum och parker. Parkerna ligger huvudsakligen i ett centralt öst-västligt stråk med stadsdelscentrum skolor, bygglek och fritids. Gröna gång- och cykelstråk i nord-sydlig riktning binder samman bostadsområdena med det centrala stråket. Fäladstorget är stadsdelens torg och mötesplats och omges av bl.a. kyrka, församlingshem, affärer och vårdcentral. Bostadsområden norr om Norra Gränsvägen har inte en lika självklar koppling till den övriga stadsdelen trots ett flertal stråk som binder samman. Under slutet av -90-talet har Annehem byggts ut med renodlat villaboende. Norr om Norra Ringen och längs E22 finns ett mindre verksamhetsområde med både handel och småindustri. En prydnadsplantering i Borgarparken Norra Fäladens parker och gröna miljöer Sankt Hans backar: Den största parken är Sankt Hans backar med Sankt Hans park öster därom. Sankt Hans backar fungerar som ett rekreationsområde för hela staden medan Sankt Hans park har funktion som stadsdelspark. Parkerna är namngivna efter Sankt Hans källa, där stadens befolkning under 1700-talet samlades för midsommarfirande. Parkerna anlades i slutet av 1960-talet efter ritningar av Robert Montan som en efterbehandling av den soptipp som finns kvar under den gröna ytan. Trädskiktet domineras av avenbok som börjar få ansenliga volymer. Gestaltningen är tidstypisk med stora öppna gräsytor som avgränsas med trädridåer och träddungar eller täta buskage. Markmoduleringen på den tidigare soptippen med flera höjder och branta slänter skapar goda förutsättningar för pulkaoch skidåkning när tillfälle ges. Det finns fina utsiktsplatser från höjderna ut mot Lundaslätten, över staden och mot Öresund. Parken ingick i ett parkförnyelseprojekt under åren med målsättningen att öka parkens ekologiska värden med fler livsmiljöer för växter och djur. Projektet innebar att en dagvattenbäck och flera dagvattendammar anlades och att olika metoder för att anlägga ängsmark prövades. Projektet innebar även att parken utvidgades norrut mot Annehemsgården och på åkermark planterades Barnens skog och betesmarker samt en större damm anlades. I Sankt Hans park finns fritidsgården Sankt Hans gården med ett ekologiskt djurhus med olika husdjur. Platsen är viktig för barn och ungdomar i stadsdelen och besöks av många skolklasser även från andra stadsdelar. Sankt Hans backars värde för biologisk mångfald ökar i takt med att trädpartierna åldras. Borgareparken är stadsdelspark för den östra delen av Norra Fäladen, med en östlig och en västlig del, och innehåller blomstergård, hundrastplats och bygglek samt lekplatser och en stor gräsyta. Gallringsåtgärder i avenboksplanteringar och röjningsåtgärder av buskage har genomförts längs anslutande gång- och cykelstråk. I Borgareparken finns en bygglek med djur som är mycket uppskattad av invånarna i stadsdelen liksom den vattenlek i form av en skulptur som finns intill ett fritidshem i parken. Eftersom det finns många inom stadsdelen som inte har möjlighet att under sommarmånaderna resa bort på semestern är vattenleken en viktig mötesplats liksom byggleken och fritidsgården S:t Hans med sina djur. Tolvmannaparken på Ladugårdsmarken utgör övergångszonen mot åkerlandskapet och är uppbyggd med omfattande träd- buskridåer som, när de vuxit till sig ytterligare kommer ge skydd mot nordliga vindar. I ytterkanten finns en ströv- och ridstig. En scoutgård ligger intill parken. I stadsdelen finns dessutom ett antal mindre parker med lekplatser som förbinds av ett nätverk av parkstråk med gång- och cykelvägar. Viktiga stråk och kopplingar till omgivningen Det finns ett flertal gång- och cykelvägar med planskilda korsningar med Norra Ringen respektive Norra Gränsvägen. Ytterligare en planskild korsning planeras under Norra Ringen vid Svenshögsvägen samt under Norra Gränsvägen. Parkstråken på Norra Fälanden karakteriseras av täta avenboksridåer eller ensartade buskage vilket ibland medför dålig kontakt med omgivande bebyggelse. Det saknas strövstigar norrut i omgivande odlingslandskap för mindre rundor samt till natur- eller kulturmiljöer lite längre bort såsom Stångby kyrkby och Kävlingeån. I pågående projekt Grönare Lund på Tekniska förvaltningen, planeras en utvidgning av S:t Hans backar norrut med en strövstig mot Vallkärra via Fredentorps begravningsplats. En viktig länk från Norra Fäladen över Ladugårdsmarken kommer också att genomföras i form av en strövstig i odlingslandskapet fram till den grusade markvägen mellan Svenshögsvägen och 427

7 7 Beskrivning och analys Östra Odarslövsvägen. Via strövstigen nås en nyligen anlagd damm och en mindre skogsdunge som på sikt kan utvecklas till en fin naturmiljö. På sikt planeras denna förbindelse att förlängas till Stångby (stationssamhället) och vidare norrut mot Håstad och Kävlingeån. Biologisk mångfald Det finns inte så många äldre trädmiljöer eller trädgårdar på S:t Hans backar utan det mesta är planterat på talet eller senare. På den plats där Lunds skjutbana tidigare låg i nuvarande S:t Hans park finns rester av gamla trädrader som hyser bl a en hotad lavart. S:t Hans backar och S:t Hans park sammanlagda parkyta skapar förutsättningar för spridning av växter och djur. Framförallt har småfåglar hitintills gynnats av de täta planteringarna. De genomförda projekten med anläggandet av bl a vattenmiljöer, ängsmark och brynzoner ger potentialer för en ökad artvariation i framtiden. Utbyggnadsområden Det finns detaljplaner antagna som innebär en utbyggnad av bostadsområden vid Annehem och på Klosterängen. Därefter skall ytterligare utbyggnader inte ske enligt ÖPL-98. Området mellan Norra Fäladen och Stångby anges i översiktsplanen som ett öppet odlingslandskap som skall bevaras. Norr om bebyggelsen planeras att anlägga ett större idrotts- och rekreationsområde med korpfotbollsplaner och bollplaner för andra sporter t ex amerikansk fotboll och rugby. Brukshundsklubben kommer troligen även att flytta sin verksamhet från Klostergården till detta läge. Öster om Norra Fäladen längs med E22 kommer på längre sikt ett rekreationsområde att färdigställas på nuvarande deponi av schaktmassor. Rekreationsområdet kommer att få en mer naturlik karaktär med en extensiv skötsel. På den efterbehandlade deponin planeras ridstigar och områden för brukshundklubben att träna. Rekreationsområdet får en bra koppling norrut genom den strövstig som kommer att anläggas över Ladugårdsmarken. Utvecklingsmöjligheter En detaljplan upprättas som långsiktigt skyddar området med betesmark och Barnens skog norr om Sankt Hans backar. I planen medtas även asfaltsupplaget väster om S:t Hans backar som föreslås bli en del av parken. En parkeringsplats för besökare till parken iordningställs eftersom det är en brist på parkering snörika dagar. Rekreationsvärdena på Sankt Hans backar utvecklas ytterligare. En gallringsplan utarbetas för att utveckla Sankt Hans backars träd- och buskplanteringar för att få fram olika karaktärer från glesa träddungar och friställda träd till täta skogsridåer med en bred brynzon. Den ursprungliga idén med en amfiteater förverkligas. Ett par utsiktsplatser högst uppe på backarna utvecklas ytterligare, genom att anlägga utsiktspunkter med t ex sittplatser, utsiktstorn, fasta kikare och en informationstavla med kartor mm. Parkens ekologiska värden utvecklas ytterligare genom skötselåtgärder som gynnar en varierad trädslagssammansättning, ängsflora och våtmarker. Ny förbindelse för gående och cykel under stambanan föreslås som ett stråk mellan Sankt Hans backar och Nöbbelöv/Oscarshem. Förnyelse av Borgarparken föreslås. Stadsdelens lekplatser ses över och rustas upp. En viktig utgångspunkt är att värna och stödja byggleken i Borgareparken och djurhållningen på fritidsgården S:t Hans gården. Utvecklingsplaner upprättas också för de smala parkstråken i nordsydlig riktning för att friställa träd öka sikten genom planteringarna och kontakten med omgivningen. Vattenleken i Borgareparken underhålls så att den är användbar under sommaren. Möjligheterna till skid- och kälkbackar samt sammanhängande skidspår/punlkaspår till och från backarna beaktas vid vinterväghållning och övrig skötsel. Utveckling av ett större sammanhängande rekreations- och idrottsområde norr om Norra Fäladen på den iordningställda deponin och med bollplaner och Brukshundsklubbens verksamhet västerut samt med ytor för spontan idrott, lek och vistelse. Området ges en förbindelse norrut genom den strövstig som kommer att anläggas över Ladugårdsmarken fram till den befintliga markvägen. Sankt Hans backar Betesmark och damm norr om Sankt Hans backar 428

8 Tätorterna - Lund Vallkärra Torn Befolkning totalt ( ): 427 inv Stadsdelensyta (ha): 43 Parkmark (ha) totalt: 5 Parkmark i % av stadsdelens yta: 11 Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m 2 ): 110 Parkmark-skyddszon per inv i stadsdel: (m 2 ): 62 Fördelning av parkmark %: 43% 38% Park Stråk Gaturum Skyddszon 11% 8% 429

9 7 Beskrivning och analys Vallkärra är liksom Stångby en by med lantlig karaktär belägen norr om Lunds stad. Vallkärratorn består av två delar. Den norra delen utgörs av den gamla bytomten med den böljande bygatan (Vallkärratorns bygata) och äldre bebyggelse. Den södra delen består av ett villaområde anlagt under slutet av 60-talet med ett mer rätlinjigt gatunät. Kyrkan och skolan ligger i Vallkärra. Andra viktiga beståndsdelar är Vallkärrabäcken, de betade hästhagarna, de gamla gårdsmiljöerna, kyrkan, skolan och den uppvuxna vegetationen. Vallkärra Torns parker och gröna miljöer Grönstrukturen i Vallkärra består till stor del av uppvuxna villaträdgårdar som ger byn ett grönt och lummigt intryck. Strax söder om byn ligger Fredentorps begravningsplats som i viss mån bidrar till områdets grönstruktur. Kopplingen till begravningsplatsen skulle kunna göras tydligare genom en promenadväg från bostadsområdet vid Linåkersparken samt en ordentlig entré. Idag är entrén ett uppklippt hål i staketet. Gång- och cykelvägen som knyter samman Vallkärratorn och Stångby kantas, fram till Torns ridklubb, av en gammal päronallé som omges av hästhagar och därefter en pilevall. Linåkersparken är byns största park och ligger i direkt anslutning till det södra bostadsområdet. Parken är en fd grustäkt som har givit den sin kuperade karaktär och ligger intill den vackra miljön vid Vallkärrabäcken. Parken innehåller en stor lekplats och en bollplan som är nedsänkta i förhållande till resten av parken. Sidorna på sänkan täcks av buskage och kommunikation med de högre belägna delarna sker bl a på stigar som skär genom buskpartierna. De delar av slänterna som är fria från vegetation kan vintertid på ett mycket fint sätt utnyttjas som pulkabackar. Parken samlas kring den nedsänkta lekparken och bollplanen. Slänterna och vegetationen ger en väldigt bra rumsbildning. Den norra delen av parken vid Västratornsvägen flyter ut och upplevs inte höra till resten av området. Delar av parken liksom den södra delen av området vid bäcken saknar högre vegetation. Parken är i sin karaktär undanskymd men kopplingarna, i form av gångvägar och stigar, till det angränsande bostadsområdet är goda. Linåkersparken har ett stort innehåll och många kvaliteteter vilket tillåter variation i användandet. Mölleparken ligger mellan de båda bostadsområdena i Vallkärratorn och gränsar i väster till Kävlingevägen och i söder till en hästhage och Vallkärrabäcken. Parken är svagt kuperad och avgränsas mot Kävlingevägen av buskage. Mölleparken har en mycket fin kontakt med bostadsområdet i norr, men är en aning svårtillgänglig. Korsåkersparken har en relativt stereotyp utformning och utgör en skyddszon mot Kävlingevägen. Parken kantas mot Korsåkersvägen av oxlar. Trädgrupper och buskpartier utnyttjas rumsavgränsande mot Kävlingevägen med ett mindre lyckat resultat. De fungerar snarare som en markering av parkens gränser. Anledningen är förmodligen att behålla kopplingen mellan bostadsområdet och det omgivande åkerlandskapet. Tores Hage, söder om scoutstugan är en samlingsplats i den gamla delen av byn, med bl.a. midsommarfirande. Platsen ligger på kvartersmark. Viktiga stråk och kopplingar till omgivningen Vallkärrtorn har kopplingar med gång, cykel- och ridväg till Stångby via Rönnströms väg och med GC-väg till Nöbbelöv över Kävlingevägen. Biologisk mångfald Vallkärrabäcken ligger mellan åker och tätort och löper i nord-sydlig riktning. Bäcken rinner strax öster om Linåkersparken och kommer från Fredentorps begravningsplats där den är kulverterad. Området kring bäcken ger goda förutsättningar för rik flora och fauna. Orten har många uppvuxna trädgårdar och gamla träd vilket också bidrar starkt till den biologiska mångfalden. Utbyggnadsområden Enligt ÖPL-98 för Lunds kommun planeras inga större förändringar i Vallkärratorn. Utvecklingsmöjligheter Idag finns inga enkla kopplingar till Nöbbelövs mosse för fotgängare eller cykeltrafikanter. En bra koppling mellan Vallkärratorn och strövområdet skulle förbättra möjligheterna för närrekreation för de boende. Gångväg mellan Vallkärratorn och Fredentorps begravningsplats. Denna åtgärd är på väg att genomföras av Park- och naturkontoret i projektet Grönare Lund. Entré anläggs till Fredentorps begravningsplats. Tillgängliggör Mölleparken och öka rekreationsmöjligheten för den gamla delen av Vallkärratorn. Linåkersparken 430

10 Tätorterna - Lund Stångby Befolkning totalt ( ): 656 Stadsdelens yta (ha): 40 Parkmark (ha) totalt: 6 Parkmark i % av stadsdelsyta: 15 % Parkmark (tot) per inv i stadsdel (m 2 ): 89 Parkmark-skyddszon per inv i stadsdel: (m 2 ): 68 Fördelning av parkmark %: 24% 4% 39% Park Stråk Gaturum Skyddszon 33% 431

11 7 Beskrivning och analys Stångby stationssamhälle ligger i en svag nordvästsluttning i ett öppet, storskaligt jordbrukslandskap med 1000-årig hävd. De enstaka gårdarna i omlandet ligger relativt tätt och ger med omgivande träd och trädgårdar välbehövlig variation åt det intensivt brukade åkerlandskapet. Fruktodlingen sydöst om Stångby är ett annorlunda inslag i markanvändningen. Den övervägande delen villor i samhället ger byn en grönt intryck. Den vida utsikten över omgivande jordbrukslandskap är en av Stångbys goda kvaliteter liksom idrottsområdet och fler intressanta målpunkter runt omkring samhället. Speciellt intressant är landskapet norr om markvägen till Stångby kyrkby, med sin utblick över Kävlingeåns dalgång, som har betydande kvaliteter värda att tillvarata för rekreation. Viktiga blickpunkter i landskapet är bl a kyrkorna i Stångby kyrkby och L:a Harrie (på andra sidan Kävlingeån). Stångbys parker och gröna miljöer Grönstrukturen i Stångby består av tre långsmala parker: Gästabudsparken, Törnrosaparken och Ädelstensparken. Ädelstensparken innehåller en lekplats. I Grönplan för Lund från 1990 föreslås komplettering med ytterligare träd i de nämnda parkerna. Idrottsplatsen rymmer flera fotbollsplaner, tennisbanor samt en idrottshall. Gästabudsparken är den västligaste av Stångbys parker. Parken är långsmal och bildar allmänning till de intilliggande bostadskvarteren. Parken är mer av ett stråk och har en tydlig nord-sydlig riktning. De angränsande villorna vänder parken ryggen och häckarna ger mycket markerade väggar som endast i undantagsfall har några öppningar. Lekplatsen är odefinierad och skulle behöva få en tydlig början och slut. Rumsupplevelsen i parken är svag och känslan av korridor infinner sig istället. Siktlinjen mot norr är fin och avslutas i ett järnoxid-gult stenhus. I den södra delen smalnar parken av och avslutas i en trädplantering. Gräsytorna lämpar sig väl för lek med boll då det endast finns ett fåtal solitära träd. Törnrosaparken sträcker sig likaså i nord-sydlig riktning och upplevs likt Gästabudsparken som ett stråk. Längs med parkens östra sida löper en fin gammal pilallé. Parkens västra sida kantas av villor som har bättre kontakt med parken. Den södra delen av parken är en öppen gräsyta och innehåller en pulkabacke. Norr om förskolan ligger en väl dold lekplats som omgärdas av buskage med en stark rumsverkan. Lägre buskar skulle öppna lekplatsen mot parken. Ädelstensparken är analogt med de tidigare parkerna långsmal. Parken ligger inne i bostadsområdet och kantas av villor på tre av sidorna. Skillnaden jämfört med de tidigare nämnda parkerna är att kopplingen till bebyggelsen är väldigt bra. De boende har i flertal fall egna öppningar i buskraderna och de är dessutom lägre så att park och trädgård går samman. Parken delas in i mindre delar av fyra vallar i öst-västlig riktning. Vallarna är buskbeklädda förutom den sydligaste som fungerar som en lägre pulkabacke. Entrén i norr är väl diskret och sker på smala passager på var sida om vallen. I mitten av parken finns en lekplats med stort innehåll. Park Pärlemorvägen: Den uppvuxna lilla parken ligger mellan husen på en villagata och innehåller en lekplats. Parken ramas in av höga friväxande buskar och gamla träd. I väster vätter parken mot åkerlandskapet som syns mellan buskarna. Enligt fördjupningen av översiktsplanen för Stångby kommer en stadsdelspark att anläggas i anslutning till parken på Pärlemorvägen. Gång- och cykelvägnätet från stadsdelsparken kommer att ledas genom parken. Viktiga stråk och kopplingar till omgivningen Stångby ligger nära flera intressanta målpunkter för rekreation och utflykter. Möjligheterna att till fots, per cykel eller häst ta sig ut i landskapet är däremot ganska begränsade. Gång- och cykelvägar finns i Stångbys södra delar som ansluter till Vallkärra via Rönnströmsväg och Norra fäladen längs med järnvägen söderut och därefter via Annehemsvägen. Ridstigarna sammanfaller med gång- och cykelvägarna och leder till Torns ryttarförenings ridhus i Vallkärra och till Norra fäladen. Norrut finns kopplingar till Stångby mosse och Kävlingeån endast på vägar med cykling i blandtrafik. Biologisk mångfald Stångby omges av en storskalig jordbruksbygd och den biologiska mångfalden är därmed begränsad. Privata trädgårdar och bostadsgårdar ger möjlighet till en större artrikedom. Märgelgravarna som finns i jordbrukslandskapet utanför samhället ger vissa förutsättningar för mer intressanta biotoper Utbyggnadsområden I fördjupningen av översiktsplanen för Stångby (antagen ) presenteras planer på utbyggnad av stadsdelen i två skeden. Utbyggnadsetapp 1 har ett tioårsperspektiv och etapp 2 ett tjugoårsperspektiv. I etapp ett föreslås utbyggnaden i huvudsak utnyttja och komplettera befintlig bebyggelse. Ny bostadsbebyggelse föreslås på Haraldsfältsområdet öster om järnvägen i anslutning till Örtoftavägen, pågatågsstation och gångtunnel. Utbyggnaden föreslås fortsätta väster om järnvägen dels vid den södra infarten och dels i anslutning till den föreslagna stadsdelsparken. Skede två inleds när utbyggnaden nått en viss storlek och föreslås omfatta satsning på centrum, ny vägpassage under järnvägen och ett nytt stationsläge, vid den gamla statio- 432

12 Tätorterna - Lund nen. Tätare bostadsbebyggelse, med inslag av arbetsplatser planeras både öster och väster om järnvägen. Förutom en centralt belägen stadsdelspark föreslås att varje bebyggelsegrupp får en gröning. Gröningarna ska sedan knytas samman av ett nätverk av gröna stråk som bildar sammanhängande promenadslingor. I den östra delen av Stångby planeras ett parkområde söder om Bomvägen som ska bilda en buffert mellan föreslagen bostadsbebyggelse och verksamheter. När de båda etapperna är fullt utbyggda föreslås Stångby kompletteras med bostäder och verksamheter med en omfattning enligt ÖPL-98, dvs på 40-års sikt. Kompletteringen planeras i områden norr om byn respektive sydost om nuvarande Örtoftavägen. En ny väg föreslås öster om de föreslagna utbyggnadsområdena. Detaljplan för Haraldsfältsområdet, som omfattar 210 bostäder, är utställd och kommer att antas under hösten Detaljplanearbetet för de planerade utbyggnadsområden väster om järnvägen har ännu inte påbörjats. Ädelstensparkens lekplats Gästabudsparken Utvecklingsmöjligheter Åtgärder enligt fördjupningen av översiktsplanen för Stångby (antagen ). En större stadsdelspark anläggs i västra delen av byn där vatten är stommen i parken. Parken kommer att vara en viktig länk mellan skola, idrottsområde, bebyggelse och stråk ut i landskapet. Centralt i var bebyggelsegrupp anläggs gröningar som förbinds av ett nätverk av gröna stråk och bildar sammanhängande promenadslingor. De befintliga parkerna Gästabudsparken och Törnrosaparken förlängs norrut och söderut så att de kopplar till den nya grönstrukturen. Planteringar i tätortsranden med omväxlande breda läplanteringar och smalare trädridåer med sikt genom. Där cykelstråken ansluter bevaras utsikten över det omgivande jordbrukslandskapet. Alléer planteras längs huvudgatorna för att ge en lummig karaktär till Stångby. Platsen kring Stångby station ingår i ett framtida centrumstråk. Gång- och cykelväg mot Kävlingeån via Botillelund, med en slinga längs befintlig grusväg till Lindesdal och tillbaka mot Stångby Cykelväg mot Brunnshög med möjlighet till vidare kopplingar till Kungsmarken. Ridstig och beträda för strövande över Ladugårdsmarken till Norra Fäladen. Arbete pågår inom TF med förverkligande av detta stråk. Cykelväg till Vallkärra längs Vallkärravägen. Cykelväg till Håstad längs Örtoftavägen. Nya ridstråk runt den Västra delen av Stångby och med förbindelser mot Brunnshög och Norra Fäladen. Gemensam gång-, cykel och ridvägbör ridning anvisas på den ena sidan av vägen och åtskillnad göras med en trädrad eller buskridå. Utökning av idrottsplatsen åt sydväst. Dagvattenhantering genom långsam avrinning i et t s.k. trögt system för att efterlikna vattnets naturliga kretslopp. Kulverterade vattendrag öppnas. Dagvattnet samlas upp i mjukt skålade gräsförsedda dikesstråk som anläggs utmed bl.a. huvudgator och parkstråk. Stråken mynnar i dammar placerade i naturliga lågpartier. Dammarna utformas som utjämningsdammar, vilka tidvis kommer att stå helt utan vatten. Dammen i stadsdelsparken ska ha en estetisk och biologisk funktion, varför den anläggs så att man erhåller en permanent vattenspegel. Övriga åtgärder i de befintliga parkerna: Ge Gästabudsparken en tydlig rumsstruktur för att parken inte ska reduceras till att endast vara ett stråk. Lekplatsen i Törnrosaparken bör öppnas mer mot parken. Entrén till Ädelstensparken bör göras mindre diskret genom att minska buskaget. 433