TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09

TCO GRANSKAR: SAMMA VILLKOR FÖR ALLA AKADEMIKER? #3/09 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009-03-09

Författare Lena Schröder* lena.schroder@sofi.su.se tel 08-16 3862 * Jag är tacksam för värdefulla synpunkter från Lena Nekby, Kristina Persdotter och Eskil Wadensjö. Ansvaret för eventuella fel eller oklarheter är dock helt och hållet mitt eget.

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Förord 4 Resultaten i korthet 5 Sammanfattning 7 En internationell utblick 7 Tidigare svensk forskning 7 Vad gör de som examineras från en svensk högskola tre år senare? 8 Vad kan förklara dessa skillnader? 9 Vad kan facket göra? 10 Inledning 12 Begrepp och definitioner 13 Internationell översikt 14 Invandrade akademikers sysselsättningsgrad i 19 länder 14 Överensstämmelse mellan utbildning och arbete 16 Sammanfattning 18 Utrikes födda akademiker i Sverige, tidigare forskning 20 Ungdomar som lämnat den svenska högskolan 24 Sammanfattning 26 Vad gör de som examinerades från en svensk högskolan år 2003? 27 Vad gör de tre år senare? 30 Risken att vara arbetslös 31 Chansen att ha ett arbete eller gå på forskarutbildningen 32 Chansen att ha ett kvalificerat arbete 33 Sammanfattning 36 Vad kan förklara dessa skillnader? 38 Kunskaper i svenska språket 38 Sökbeteende och nätverk 38 Diskriminering 42 Sammanfattning 46 Vad kan facket göra? 47 Referenser 49 Tabellbilaga 53 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 3

Förord Denna rapport visar att utbildning lönar sig men att utrikes födda akademiker som genomfört sin högskoleutbildning i Sverige inte får jobb som motsvarar deras kompetens i lika hög utsträckning som infödda akademiker. 1 Två orsaker till att utrikes födda akademiker mer sällan får jobb som motsvarar deras kompetens är etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden samt att utrikes födda akademiker har mindre resursstarka nätverk och därigenom mer sällan än inrikes födda akademiker får jobb via informella kontakter. 1 TCO-rapporten 2005 nr 3 visades också att utrikes födda akademiker har lägre sysselsättning men också lägre lön, mer ofta befinner sig på fel position och betydligt mer sällan är chef än inrikes födda akademiker. Att motarbeta etnisk diskriminering i arbetslivet är en facklig kärnuppgift då den fackliga grundtanken bygger på alla människors lika värde och rätt. Vi vill ta vårt ansvar för en väl fungerande arbetsmarknad och ett rättvist arbetsliv. Vi har den bästa av möjligheter att bli den mest aktiva aktören som varje dag och på varje arbetsplats där vi finns arbeta för att motverka diskriminering i arbetslivet. Det behövs ett arbete, från de fackliga organisationerna och från arbetsgivarna, för att utveckla innehållet i kollektivavtalen när det gäller att förebygga och förhindra diskriminering i arbetslivet samt åstadkomma reell likabehandling i arbetslivet av alla arbetssökande och arbetstagare. Ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet måste bedrivas och uppgraderas. Likabehandlingsprincipen är långt ifrån genomförd i arbetslivet i synnerhet inte inför och vid anställning. Det är en nyckelfråga för facket att komma in så tidigt som möjligt i rekryteringsprocessen för att motverka att arbetssökande diskrimineras. För att arbetsgivaren ska anställa efter kompetens är det en mycket viktig uppgift för facket att medverka till att en kravprofil för den utlysta tjänsten upprättas innan ansökningarna kommer in. Vi kommer att fortsätta att arbeta aktivt för att utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken utformas så att den etniska ojämlikheten minskar. Det måste garanteras att Arbetsförmedlingens styrmedel och arbetssätt inte missgynnar utrikes födda. För att ge alla akademiker tillgång till resursstarka nätverk vore det mycket positivt om alla studenter i sin högskoleutbildning fick möjlighet att göra praktik och på andra sätt redan under studietiden få kontakt med potentiella arbetsgivare. Sture Nordh Ordförande TCO 4 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

Resultaten i korthet Syftet med denna rapport är att belysa i vilken utsträckning utrikes födda akademiker har samma möjligheter som inrikes födda att få användning av och avkastning på sin utbildning på den svenska arbets marknaden. Resultaten är i korthet: I alla OECD-länder har utrikes födda akademiker en mindre fördelaktig ställning på arbetsmarknaden än inrikes födda akademiker. De utrikes födda har lägre sysselsättningsgrad och när de har ett jobb är de oftare överkvalificerade. Detta väcker frågan om nyinflyttning av kvalificerad arbetskraft är den enda lösningen på en brist på arbetskraft i framtiden. En fylligare bild över situationen i Sverige framkommer från en analys baserad på ett svenskt datamaterial över akademiker med svensk högskoleexamen. Jämfört med inrikes födda har utrikes födda akademiker i större utsträckning en högskoleutbildning inriktad mot hälsosektorn eller teknik och naturvetenskap, det vill säga utbildningsområden som vanligtvis leder till ett kvalificerat arbete. Resultaten visar att utbildning lönar sig för alla, men att en svensk högskoleutbildning lönar sig mindre för personer födda i östra Europa, Afrika, Asien eller Latinamerika, i synnerhet för dem som kom till Sverige när de var sju år eller äldre. De har högre risk att vara arbetslösa än inrikes födda akademiker med samma inriktning på sin utbildning. Bland dem som har ett arbete är dessutom risken högre att arbetet är relativt lågavlönat. Det senare gäller även dem som kom till Sverige innan de fyllt sju år och som således har hela sin utbildning i Sverige. Utrikes födda akademiker söker jobb mer intensivt än inrikes födda. Men de har sämre tillgång till resursstarka nätverk som kan ge kontakter in på arbetsmarknaden. Diskriminering på arbetsmarknaden förekommer mot utrikes födda akademiker med svensk examen. Facket har möjlighet att ingripa i några av de mekanismer som ligger bakom dessa skillnader på arbetsmarknaden. Ett system med mentorskap kan kompensera för bristen på nätverk och motverka diskriminering. Facket skulle också kunna bevaka att ansökningshandlingar med utländskt klingande namn inte sorteras bort i rekryteringsprocessens allra första steg. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 5

Facket skulle också kunna erbjuda arbetslösa akademiker praktikplatser där det är särskilt viktigt att bevaka att utrikes födda får tillträde till dessa praktikplatser i samma utsträckning som inrikes födda. Kollektivavtalen kan användas för att motverka diskriminering. Facket kan också påverka utformningen av diskrimineringslagstiftningen och arbetsmarknadspolitiken. Foto: Jan- Håkan Dahlström/ Scanpix 6 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

Sammanfattning Rapporten inleds med en internationell översikt och en genomgång av svensk forskning. Därefter följer en fördjupning baserad på ett data material över unga akademiker (under 35 år), som tog sin examen vid en svensk högskola år 2003. Rapporten avslutas med en diskussion av vad som kan ligga bakom de observerade skillnaderna på arbetsmarknaden och förslag till vad facket kan göra för att förverkliga målet om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla, oavsett födelseland. En internationell utblick I en särskild studie har OECD (2007) analyserat vilken utdelning på sin utbildning de utrikes födda akademiker fått, som är bosatta i olika OECD-länder. Där framkommer att sysselsättningsgraden är lägre för utrikes födda akademiker än för inrikes födda i alla OECD-länder. Bland dem som har ett arbete är de utrikes födda överkvalificerade i större utsträckning än de inrikes födda i så gott som alla länder (jämförelsen gäller här personer med gymnasial eller akademisk utbildning). Sverige intar en mellanposition. Att det finns hinder på arbetsmarknaden som innebär att utrikes födda inte får användning för sina kunskaper fullt ut är således en internationell företeelse och inte uteslutande ett svenskt fenomen. Ett särdrag i Sverige och tre andra länder är att denna skillnad i överkvalifikation är större mellan utrikes och inrikes födda män än vad som är fallet bland kvinnorna. I de övriga 17 länderna är förhållandet det motsatta. OECD-studien väcker frågan om nyinflyttning av kvalificerad arbetskraft är den enda lösningen på framtida arbetskraftsbrist. De skillnader som finns på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda akademiker antyder att det också behövs förändringar på invandringsländernas arbetsmarknad, det vill säga i de normer och beteenden som styr arbetsgivares rekrytering och befordran och även politikens utformning på viktiga områden. Tidigare svensk forskning De studier som genomförts på svenska data över utrikes och inrikes födda akademiker visar generellt att de utrikes födda har större svårigheter att få avkastning på sin utbildning (Wadensjö 1994, Berggren Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 7

& Omarsson 2001, Ekberg & Rooth 2004, Magnusson & Andreasson 2005). Det är viktigt att betona att detta inte ska tolkas som att det inte lönar sig för utrikes födda att satsa på en högre utbildning. Utbildning lönar sig för alla, oavsett i vilket land man är född, men vissa utrikes födda akademiker får lägre avkastning på sin utbildning än de som är födda i Sverige (Rooth & Åslund 2006, Nordin 2007). En viktig fråga för såväl individers utbildningsval som för beslutsfattare är om dessa skillnader på arbetsmarknaden gäller alla utrikes födda akademiker, även de med examen från en svensk högskola. En enda studie (Nekby et al. 2008) har visat att det finns skillnader i sysselsättningsgrad och inkomster mellan gymnasieutbildade med svensk och med utländsk bakgrund, men att dessa skillnader inte finns för dem med en högskoleexamen. Dessa resultat gäller personer med utländsk bakgrund som är födda i Sverige eller invandrat innan de började grundskolan. Akademikerna i denna studie trädde in på arbets marknaden i mitten av 1990-talet. Vad gör de som examinerades från en svensk högskola tre år senare? Till grund för detta avsnitt ligger bearbetningar av ett datamaterial som bygger på enkäter till ett urval personer som examinerades från en svensk högskola år 2003. Resultaten visar att både födelseregion och individens ålder när han eller hon kom till Sverige har betydelse för chanserna på den svenska arbetsmarknaden. Jämfört med inrikes födda har utrikes födda akademiker i större utsträckning en högskoleutbildning inriktad mot hälsosektorn eller teknik och naturvetenskap, det vill säga utbildningsområden som vanligtvis leder till ett kvalificerat arbete. Om inte andra faktorer påverkar borde de utrikes födda därför ha större framgångar på arbetsmarknaden än de inrikes födda. För dem som kom till Sverige innan de började grundskolan överensstämmer resultaten med vad som visats i Nekby et al. (2008) för perioden 1995 2002. Inte heller i mitten på 2000-talet finns några statistiskt säkerställda skillnader när det gäller chansen att ha ett arbete eller risken att vara arbetslös. Bland dem som arbetar, är dock risken att ha ett relativt lågt betalt arbete högre för några av de akademiker som kom till Sverige innan de fyllt sju år, nämligen de som är födda i Afrika, Asien eller Latinamerika. För dem som invandrat efter att de fyllt sju år är arbetsmarknadssituationen mer bekymmersam. Trots att de har en examen från en svensk högskola har de som är födda i östra Europa eller i Afrika/ 8 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

Asien/Latinamerika betydligt högre arbetslöshetsrisk än de som är födda i Sverige. Bland dem som har ett arbete är dessutom risken högre att arbetet är relativt lågavlönat. Resultaten visar sammanfattningsvis att utbildning visserligen lönar sig, men att en svensk högskoleutbildning lönar sig mindre för personer födda i östra Europa eller i Afrika/Asien/Latinamerika, i synnerhet för dem som kom till Sverige när de var sju år eller äldre. Vad kan förklara dessa skillnader? Resultaten ovan visar att vissa utrikes födda akademiker inte får samma utdelning som inrikes födda på den tid, de pengar och de förhoppningar som de investerat i en akademisk utbildning. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ett slöseri med resurser om högt utbildade personer är arbetslösa eller inte får ett arbete där de kan använda sina kunskaper. En viktig fråga är vad som kan förklara varför villkoren är olika för akademiker från olika världsdelar som alla har utbildats vid en svensk högskola. En del av de orsaker som framförts av forskare och i debatten handlar om brister hos de utrikes födda individerna och andra handlar om föreställningar och beteenden hos dem som fattar beslut om anställning och befordran på arbetsmarknaden. När det gäller individerna brukar framförallt bristande kunskaper i svenska språket och att de arbetslösa inte söker jobb i tillräcklig utsträckning nämnas. Tidigare forskning har visat att kunskaper i svenska språket självklart är viktiga, men inte en tillräcklig förklaring till de skillnader som observerats på arbetsmarknaden (Arai et al. 2000, Behtoui 2006b, Nekby et al. 2008, Rooth & Åslund 2006, Vilhemsson 2002). De data som använts för denna rapport har ingen information om individernas kunskaper i svenska språket, men alla har tillräckligt goda kunskaper för att klara en svensk högskoleutbildning. Bristande kunskaper i svenska förefaller heller inte vara en sannolik förklaring till varför de akademiker som kom till Sverige redan innan de började grundskolan har lägre lön om de är födda i Afrika/Asien/Latinamerika. Hur ofta olika personer söker arbete har inte studerats empiriskt i någon större utsträckning. Det fåtal studier som finns visar dock att utrikes födda söker jobb mer intensivt än inrikes födda (Arai et al, 1999, SCB 2004). Även i denna undersökning tyder mycket på att de utrikes födda akademikerna har sökt betydligt fler arbeten än de som är födda i Sverige. En mer tänkbar förklaring är skillnader i tillgången till nätverk som kan ge kontakter in på arbetsmarknaden. Tidigare forskning har visat att brist på resursstarka kontakter är en förklaring till att utrikes Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 9

födda i allmänhet har lägre lön eller sämre chanser att få arbete än inrikes födda (Behtoui 2006, Olli Segendorf 2005). De data som jag använt för denna rapport visar att detta kan vara relevant även för akademiker. När det gäller föreställningar och beteenden hos dem som fattar beslut om anställningar finns en omfattande forskning som visar att diskriminering förekommer på den svenska arbetsmarknaden. Två studier (Bursell 2007, Carlsson & Rooth 2007) visar att detta även gäller yrken som kräver akademisk utbildning. Bristande tillgång till nätverk som kan ge kontakter in på arbetsmarknaden och diskriminering är således de mest troliga orsakerna till att vissa utrikes födda akademiker med svensk högskoleutbildning har sämre chanser på arbetsmarknaden än de som är födda i Sverige. Vad kan facket göra? Tidigare forskning och den särskilda dataanalys som gjorts i denna rapport leder fram till några slutsatser. En är att högre utbildning lönar sig, men att vissa utrikes födda akademiker inte får full utdelning på arbetsmarknaden på sin svenska högskoleutbildning. En annan slutsats är att det är angeläget att påverka hur arbetsgivare agerar vid rekrytering och befordran och hur arbetssökande får kännedom om och tillgång till lediga arbeten. Andra viktiga områden är diskrimineringspolitikens och arbetsmarknadspolitikens utformning. Facket har goda möjligheter att ingripa i några av de mekanismer som ligger bakom att vissa utrikes födda akademikers svenska högskole utbildning inte ger full avkastning på arbetsmarknaden. Diskriminering i samband med rekrytering och befordran och brist på resursstarka nätverk skulle kunna kompenseras genom att facket inför något slags system med mentorskap, där redan anställda hjälper till med kontakter in i arbetslivet för högskolestuderande inom deras eget yrkesområde. En annan möjlighet skulle kunna vara att ingripa i rekryteringen. Genom att bevaka ansökningshandlingar kan facket bevaka att sökande med utländskt klingande namn inte sorteras bort i rekryteringsprocessens allra första steg, vilket har visats gälla även i akademikeryrken (Bursell 2007, Carlsson & Rooth 2007). Facket kan också verka för att högskolestuderande och arbetslösa med avklarade studier erbjuds praktik inom sina yrkesområden. Särskilt viktigt är att bevaka att utrikes födda får tillträde till dessa praktikplatser i samma utsträckning som inrikes födda. Även kollektivavtalen kan användas för att motverka diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen har vid upprepade tillfällen föresla- 10 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

git bestämmelser som motverkar diskriminering i kollektivavtalen. Förmodligen skulle det vara ett kraftfullt instrument om fackets förtroendevalda arbetade aktivt mot diskriminering på sina arbetsplatser och hade stöd för arbetet i avtal med arbetsgivarna. Sannolikt skulle också en skärpt diskrimineringslagstiftning ge utrikes födda akademiker bättre möjligheter att få ett arbete där de får användning av sin högskoleutbildning och en lön som avspeglar utbildningsinvesteringen. En offentlig utredning föreslog för några år sedan en författningsgrundad skyldighet för myndigheterna att motverka diskriminering i sin verksamhet och att införa antidiskrimineringsklausuler i den offentliga upphandlingen (SOU 2005:56). En viktig princip inom arbetsmarknadspolitiken och andra politikområden är att inga säråtgärder för invandrade ska finnas med undantag av vissa program för personer som nyligen kommit till Sverige. Den generella politiken ska gälla alla oavsett var de är födda. Denna princip bör fortsatt vara grundläggande för all politik. Däremot finns det anledning att påverka hur den generella politiken används. Facket skulle här kunna påverka hur Arbetsförmedlingen prioriterar mellan sina olika arbetssökande och sina olika program. Arbetsförmedlingen kan genom sina kontakter med arbetsgivare och sina program överbrygga vissa av de hinder som möter utrikes födda akademiker på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiska program som visat positiva effekter för utrikes födda innehåller intensifierad matchning i kombination med subvention av lönen i verkliga jobb. Utrikes födda akademiker riskerar att bli diskriminerade och saknar resursfulla kontaktnät i större utsträckning än inrikes födda. Program av denna typ är därför sannolikt verkningsfulla för många arbetslösa utrikes födda akademiker. En viktig uppgift är att påverka Arbetsförmedlingens styrmedel och arbetssätt, så att arbetslösa utrikes födda inte nedprioriteras i denna typ av program. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 11

Inledning I den migrations- och integrationspolitiska debatten diskuteras för närvarande den demografiska utveckling, som innebär att många industrialiserade länder befarar en framtida brist på arbetskraft. Framförallt förutses en brist på personer med höga kvalifikationer. USA, Kanada, Australien och Nya Zealand har sedan lång tid tillbaka särskilda program för att importera högt kvalificerad arbetskraft från andra länder. I Europa har några länder infört liknande program i mindre skala. Inom EU diskuteras att införa ett blått kort som ger arbetstillstånd för högt kvalificerade personer från länder utanför EU (www.eu-upplysningen.se/aktuellt/nyheter/eu-satsar-pa-enklarearbetskraftsinvandring/). Det framkommer inte så ofta i dagens debatt att en tredjedel av dem som invandrat till Sverige har en akademisk utbildning, vilket är nästan samma andel som i den infödda befolkningen. 2 För den enskilde individen är det av stor betydelse för både arbetstillfredsställelsen och lönen att han eller hon får använda sina kunskaper i arbetslivet. Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är utbildning en investering, som i framtiden ger avkastning i form av högre produktivitet och högre tillväxt. Detta gäller inte minst på en arbetsmarknad, där utvecklingen antas gå mot en allt större efterfrågan på kvalificerad arbetskraft. Den fråga som kommer att belysas i denna rapport är hur den svenska arbetsmarknaden tar tillvara kompetensen hos akademiker med utländsk bakgrund. Finns det skillnader mellan akademiker med svensk och med utländsk bakgrund? Gäller eventuella skillnader för alla akademiker med utländsk bakgrund, även för dem som har en examen från svensk högskola? Vad kan förklara eventuella skillnader och vad kan göras för att minska skillnaderna? Rapporten inleds med en internationell översikt och en genomgång av svensk forskning. Därefter följer en fördjupning baserad på bearbetningar av ett datamaterial över unga akademiker (under 35 år), som tog sin examen vid en svensk högskola år 2003. Rapporten avslutas med en diskussion av vad som kan ligga bakom de observerade skillnaderna på arbetsmarknaden och förslag till vad facket kan göra för att förverkliga målet om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla, oavsett födelseland. 12 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

Begrepp och definitioner Två centrala begrepp i denna rapport är utländsk bakgrund och akademiker. Utländsk bakgrund har den person som antingen är född utomlands eller vars bägge föräldrar är födda utomlands. Utrikes födda eller invandrade är de som är födda i ett annat land i Sverige. Inrikes födda eller infödda kan ha svensk eller utländsk bakgrund beroende på var deras föräldrar är födda (SCB 2002a). Så innefattar till exempel begreppet östeuropeisk bakgrund alla som är födda i ett land östra Europa eller vars bägge föräldrar är födda i ett land i östra Europa. Akademiker har någon form av utbildning på högskolenivå. I internationella sammanhang, till exempel den OECD-rapport som ligger till grund för den internationella översikten nedan (OECD 2007), används International Standard Classification of Education (ISCED). De som har en utbildning klassificerad som ISCED 5/6 är akademiker. ISCED 5 innefattar personer som har en högskoleutbildning som är två år eller längre och ISCED 6 dem som har en forskarutbildning. Den svenska utbildningsskalan SUN 2000 är anpassad efter ISCED. SUN 5/6 innefattar således personer med en forskarutbildning eller minst två års högskolestudier antingen högskolestudierna innebär någon form av examen eller inte (SCB 2002b). Avsnittet Vad gör de som examinerades från en svensk högskola 2003 i denna rapport bygger på en enkätundersökning som SCB genomförde år 2006 till ett urval personer som examinerats tre år tidigare (se SCB 2006 för en presentation av undersökningen). 2 I åldersgruppen 25-64 år hade 33 % av utrikes födda och 36 % av inrikes födda en akademisk utbildning år 2006 (SCB Statistikdatabasen, egna beräkningar). I antal personer handlar det om drygt 250 000 utrikes födda akademiker. Foto: Rene Asmussen/ Scanpix Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 13

Internationell översikt Med anledning av att många OECD-länder ser det som angeläget att importera högt utbildad arbetskraft från andra länder, gjorde OECD förra året en översikt av invandrade akademikers ställning på OECDländernas arbetsmarknader (OECD 2007). Det finns stor anledning att inledningsvis utfärda en varning för att dra långtgående slutsatser av internationell statistik över utrikes föddas (eller utländska medborgares) ställning på arbetsmarknaden. Det finns stora skillnader mellan OECD-länderna när det gäller sammansättningen av den invandrade befolkningen, vilket inte redovisas i statistiken. Hur lång tid en utrikes född akademiker varit i det nya landet har självklart stor betydelse för hans eller hennes möjligheter på arbetsmarknaden. Här är det stora skillnader mellan OECD-länderna, men vistelsetiden i det nya landet ingår endast undantagsvis i den publicerade statistiken. En annan stor och viktig skillnad är de utrikes födda akademikernas kunskaper i det nya landets språk. I de anglosachsiska länderna talar en stor andel av de utrikes födda engelska. Antingen kommer de från ett annat engelsktalande land eller från någon av Storbritanniens tidigare kolonier. I många fall är också kunskaper i engelska (engelska eller franska i Kanada) en förutsättning för att komma in i landet. Även i Frankrike talar många av de utrikes födda franska eftersom en så stor del av invandringen kommer från tidigare franska kolonier, framförallt i Nordafrika. Lika viktigt är om de invandrade akademikerna är arbetskraftsinvandrare eller om de invandrat av andra orsaker. I flera länder (till exempel Italien) ges bara uppehållstillstånd till dem som har ett arbete, vilket innebär att alla är sysselsatta. Andra länder (till exempel Kanada och Australien) har särskilda poäng- eller kvotsystem för att välja ut särskilt efterfrågad invandrad arbetskraft, till exempel akademiker inom sjukvård och teknik. Invandrade akademikers sysselsättningsgrad i 19 länder OECD redovisar årligen utrikes och inrikes födda akademikers sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgraden visar endast om akademikerna har ett arbete, vilket är en grov indikation på om deras kompetens 14 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

tagits tillvara på invandringslandets arbetsmarknad. Bilden kompliceras också av att i många länder har de utrikes födda akademikerna kommit för att fortsätta sina studier på ett universitet, utan några planer på att arbeta. Sannolikt skiljer sig andelen forskarstuderande bland de utrikes födda akademikerna mellan de olika OECD-länderna, men detta framgår inte av den internationella statistiken. Inget av de redovisade länderna uppvisar samma sysselsättningsgrad för utrikes och inrikes födda akademiker, inte ens de länder som har särskilda program för att rekrytera utländsk högutbildad arbetskraft. Sverige ligger nära mitten när det gäller de utrikes födda akademikernas sysselsättningsgrad (se figur 1). Figur 1. Sysselsättningsgraden för akademiker, genomsnitt 2003-2004. Procent. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Danmark Tyskland Grekland Finland Frankrike Spanien Belgien Kanada Sverige IrlandÖsterrike USA Nederländerna Australien ItalienNorgeStorbritannien Schweiz Portugal inrikes födda utrikes födda Källa: OECD(2006), vars beräkningar är baserade på EUROSTAT:s Labour Förce Surveys (arbetskraftsundersökningar) och motsvarande undersökningar för Kanada och USA.. När det gäller skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda akademiker, ligger Sverige dock betydligt sämre till i den internationella jämförelsen (se figur 2). I Sverige är sysselsättningsgraden för inrikes födda akademiker drygt tio procentenheter högre än för de utrikes födda. I endast Grekland, Finland, Tyskland och Danmark är skillnaderna större än i Sverige. Danmark intar här en särställning, med en skillnad på nästan 25 procentenheter. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 15

Figur 2. Skillnad* i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda akademiker, genomsnitt 2003-2004. Procentenheter. 25 20 15 10 5 0 Italien Portugal USA Spanien Storbritannien USA Italien Portugal Spanien Österrike Australien Norge Kanada Österrike Australien Frankrike Storbritannien Norge Irland BelgienSchweiz Sverige Finland Grekland Tyskland Danmark Nederländerna Källa: OECD(2006), vars beräkningar är baserade på EUROSTAT:s Labour Förce Surveys (arbetskraftsundersökningar) och motsvarande undersökningar för Kanada och USA. *Skillnad i sysselsättningsgrad är beräknad som den procentuella andelen sysselsatta bland inrikes födda akademiker minus andelen sysselsatta utrikes födda akademiker. Överensstämmelse mellan utbildning och arbete Frankrike Kanada Överensstämmelsen mellan utbildning och arbete för utrikes födda akademiker har inte ägnats något större intresse inom forskningsvärlden. Däremot finns en lång tradition att generellt studera vad som kallas över- respektive underutbildning det vill säga att utbudet av kvalifikationer inte överensstämmer med arbetsmarknadens efterfrågan. OECD anger flera metoder för att studera överensstämmelse mellan en individs utbildning och arbete. Alla har sina brister, i synnerhet när det gäller internationella jämförelser. Ett sätt är att använda internationella definitioner av yrken och utbildningar. Ett annat sätt är att studera avvikelser från statistiska genomsnitt över löner för personer med olika utbildningsnivåer. Ett tredje sätt är att använda data över självupplevda kvalifikationskrav i yrket. Nederländerna Irland Beligien Schweiz Sverige Grekland Finland Tyskland Danmark OECD använder den första och andra metoden i sin internationella översikt över vilken avkastning invandrade personer fått på sin utbildning på invandrarlandets arbetsmarknad. I jämförelsen baserad på lönedata ingår dock inte Sverige, varför denna rapport endast tar upp den översikt som utgår från överensstämmelse mellan yrke och utbildning. 3 Även om de internationella utbildnings- och yrkesklassificeringarna strävar efter enhetliga definitioner, finns det stora skill- 3 Författarna har använt den första siffran i ISCO 88 för att klassificera yrken i tre kategorier: högt, mellan och lågt kvalificerade. På liknande sätt har ISCEDs sju utbildningsnivåer omvandlats till tre kategorier: hög, mellan och låg utbildning. Hög (ISCED 5/6) = eftergymnasial utbildning, mellan (ISCED 3/4) = gymnasial utbildning, låg (ISCED 0/1/2) = mindre än gymnasial utbildning. 16 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

nader mellan länder när det gäller yrkesstruktur och utbildningssystem. Jämförelse mellan länder i de statistiska tabellerna måste därför göras med stor försiktighet. Slutligen är det viktigt att hålla i minnet att jämförelser mellan arbete och utbildning bara omfattar dem som har ett arbete. Det kan vara möjligt att ett land har en mycket låg andel utrikes födda som har ett arbete, men de som har ett arbete ofta har ett kvalificerat sådant. I ett annat land kan en hög andel utrikes födda vara sysselsatta, men de flesta har okvalificerade arbeten. OECD-studien avser både akademiker och gymnasieutbildade. Som överkvalificerad räknas den akademiker som har ett arbete som endast kräver gymnasie- eller grundskoleutbildning samt gymnasieutbildade med ett arbete som endast kräver grundskoleutbildning. Med de beräkningsmetoder som OECD använt är det mycket stora skillnader mellan länderna när det gäller hur stor andel av de sysselsatta som är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Andelen överkvalificerade är lägre i Sverige än i många andra av de 20 länder som redovisas i tabellen. Tabell 1. Andelen överkvalificerade bland sysselsatta utrikes och inrikes födda i 20 OECD-länder, år 2003-2004. Procent. 4 Utrikes födda Inrikes födda Kvinnor Män Kvinnor Män Australien 21,6 17,4 13,7 12,3 Österrike 24,8 18,1 9,3 11,1 Belgien 24,6 19,4 17,7 13,8 Kanada 27,6 23,2 21,7 20,9 Danmark 19,7 17,5 10,5 10,4 Finland 26,2 12,2 18,8 9,7 Frankrike 18,8 12,9 14,2 8,6 Tyskland 23,6 17,9 9,9 12,8 Grekland 53,4 28,3 9,0 9,0 Irland 23,9 23,6 15,6 15,8 Italien 27,4 19,9 7,1 5,9 Nederländerna 16,6 16,9 9,9 8,7 Nya Zeeland 16,0 18,3 23,3 14,4 Norge 25,1 16,1 10,6 6,3 Portugal 16,2 17,5 8,9 6,5 Spanien 47,6 38,8 24,4 24,1 Sverige 15,3 16,9 7,2 5,7 Schweiz 13,8 11,4 7,6 12,0 Storbritannien 17,0 18,4 14,9 15,7 USA 17,0 19,0 11,2 15,5 Ovägt genomsnitt 23,81 19,18 13,28 11,96 4 Flera studier som använt andra definitioner på arbetets kvalifikationsgrad och enbart använt svenska data, uppvisar betydligt högre överkvalifikationsgrad i Sverige (se Tåhlin 2007 för en översikt). Källa: OECD (2007), vars beräkningar är baserade på EUROSTAT:s Labour Förce Surveys (arbetskraftsundersökningar) och motsvarande undersökningar för Kanada och USA. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 17

Med två undantag (kvinnor i Nya Zeeland och män i Schweiz) är andelen överkvalificerade högre bland de utrikes födda än bland inrikes födda. I en del länder är skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda mycket stora. En grafisk illustration av skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda finns i figur 3. När värdet är mindre än noll (staplarna pekar nedåt) är andelen överkvalificerade högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. I de sydeuropeiska länderna är skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda betydligt högre än i de engelsktalande länderna. Sverige ligger nära mitten. Ett annat genomgående drag är att skillnaderna i överkvalifikationsgrad är större mellan utrikes och inrikes födda kvinnor än bland män. Sverige är ett av de fyra länder som är ett undantag från detta mönster, det vill säga här är skillnaderna i andelen överkvalificerade högre bland männen än bland kvinnorna. Figur 3. Skillnad* mellan inrikes och utrikes födda i andelen överkvalificerade bland sysselsatta år 2003-2004. Procentenheter. 10 0-10 -20-30 Kvinnor Män -40-50 Grekland Spanien Italien Österrike Norge Tyskland Danmark Irland Sverige Grekland Spanien Italien Österrike Norge Irland Tyskland Sverige Finland Danmark Australien Portugal Belgien Schweiz Kanada USA Frankrike Nederländerna Storbritannien Nya Zeeland Källa: OECD (2007) vars beräkningar är baserade på EUROSTAT:s Labour Force Surveys (arbetskraftsundersökningar) och motsvarande undersökningar för Kanada och USA.. *Skillnaden i andelen överkvalificerade är beräknad som den procentuella andelen överkvalificerade bland inrikes födda minus andelen överkvalificerade bland utrikes födda. Australien Finland Portugal Belgien Nederländerna Schweiz Kanada USA Frankrike Storbritannien Nya Zeeland Sammanfattning En stor fråga i många OECD-länder är att den demografiska utvecklingen kommer att innebära brist på arbetskraft i framtiden, i synnerhet på högt kvalificerad arbetskraft. USA, Kanada, Australien och Nya Zealand har sedan lång tid tillbaka särskilda program för att 18 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

importera högt kvalificerad arbetskraft från andra länder. I Europa har några länder infört liknande program i mindre skala. Behovet av arbetskraftsinvandring, i synnerhet högt kvalificerad arbetskraft, diskuteras både inom EU och i enskilda europeiska länder. En viktig fråga i detta sammanhang är vilken utdelning på sin utbildning de utrikes födda akademiker fått, som är bosatta i olika OECDländer. För att kasta ljus över denna fråga har OECD gjort en särskild studie där sysselsättningsgraden bland akademiker jämförs i de olika OECD-länderna och också överensstämmelsen mellan utbildningsnivå och yrkets kvalifikationsnivå. Studien visar att i alla OECD-länder är sysselsättningsgraden lägre för utrikes födda akademiker än för inrikes födda. Bland dem som har ett arbete är de utrikes födda överkvalificerade i större utsträckning än de inrikes födda i så gott som alla länder (jämförelsen gäller här personer med gymnasial eller akademisk utbildning). Att det finns hinder på arbetsmarknaden som innebär att utrikes födda inte får användning för sina kunskaper fullt ut är således en internationell företeelse och inte uteslutande ett svenskt fenomen. Det är viktigt att ha i åtanke att internationella jämförelser innehåller många statistiska fällor. De definitioner och metoder som OECD använt visar att Sverige intar en mellanposition när det gäller utrikes födda akademikers möjligheter att få använda sin utbildning på arbetsmarknaden. Ett särdrag i Sverige och tre andra länder är att skillnaderna i överkvalifikationsgrad är större mellan utrikes och inrikes födda män än vad som är fallet bland kvinnorna. I de övriga 17 länderna är förhållandet det motsatta. OECD-studien väcker frågan om import av kvalificerad arbetskraft är den enda lösningen på framtida arbetskraftsbrist. De skillnader som finns på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda akademiker antyder att det också behövs förändringar på invandringsländernas arbetsmarknad, som leder till att de utrikes födda akademikerna får bättre möjligheter att få användning av och avkastning på sin utbildning på arbetsmarknaden. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 19

Utrikes födda akademiker i Sverige, tidigare forskning De rapporter och den forskning som har studerat inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden har i huvudsak studerat arbetslöshet, syssel sättning och inkomster för hela befolkningen. I många fall är utbildningsår eller utbildningsnivå en kontrollvariabel i beräkningarna, men ytterst få studier har särskilt analyserat utrikes födda akademiker på arbetsmarknaden. En tidig sådan studie är Wadensjö (1994), som jämför arbetsmarknadssituationen för akademiker med svensk och med utländsk bakgrund. De med utländsk bakgrund hade då lägre sysselsättning och lägre inkomster än de med svensk bakgrund. I en senare undersökning (Berggren och Omarsson 2001) framkom att mindre än hälften av de akademiker som var födda i ett land utanför EU/EES området hade ett arbete som motsvarade deras kvalifikationsnivå. Sannolikheten att ha ett kvalificerat arbete ökar om den utländska utbildningen har värderats och godkänts av svenska myndigheter, men det finns fortfarande skillnader jämfört med infödda med samma utbildning. Även om skillnaden är mindre, har även utrikes födda som tagit en svensk examen i Sverige lägre chanser att ha ett kvalificerat arbete jämfört med infödda med samma utbildning. Resultaten bygger på en enkätundersökning med högt bortfall (45%) och avser endast en speciell grupp av relativt nyanlända utrikes födda akademiker, nämligen de som varit i Sverige i 3 9 år. Det blev möjligt att ge en mer fullständig bild av överensstämmelsen mellan yrke och utbildning efter att SCB infört uppgifter om yrken i sina register år 2002. Ekberg och Rooth (2004) använder registerdata för drygt 1,5 miljoner individer, varav drygt 100 000 är födda utomlands. Här ingår en betydligt större grupp än vad som tidigare studerats, nämligen de som varit i Sverige mellan 5 och 35 år (och som således kom till Sverige mellan åren 1966 och 1996). Genom detta stora urval har det varit möjligt att analysera vilken betydelse en lång vistelsetid i Sverige har för matchningen mellan utbildning och yrke. Studien är avgränsad till individer som är mellan 25 och 55 år gamla och avser förhållandena år 2001. Den bild som framkommer i denna studie är något mindre mörk än i Berggren och Omarsson (2001). Cirka 60 procent av de utrikes födda akademikerna har ett kvalificerat arbete, jämfört med cirka 40 procent enligt Berggren och Omarsson. De två studierna använder inte bara helt olika typer av data. Det är också väsentliga skillnader i vilka grupper som har undersökts. Ekberg 20 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

och Rooth har med personer som varit i Sverige upp till 35 år, medan Berggren och Omarsson endast har med dem som varit i Sverige upp till 9 år. En annan skillnad är födelseregionen, där Ekberg och Rooth studerar samtliga utrikes födda, medan Berggren och Omarsson endast studerar dem som är födda utanför EU/EES-området. Slutligen är definitionen av akademiker olika, Ekberg och Rooth inkluderar alla med en avslutad 2-årig högskoleutbildning medan Berggren och Omarsson endast har med dem med en minst 3-årig högskoleutbildning. Ekberg och Rooth (2004) visar att tiden i Sverige har stor betydelse för akademikers möjlighet att ha ett kvalificerat arbete. För alla utrikes födda gäller att de som varit i Sverige 16 35 år har betydligt högre andel med ett kvalificerat arbete än de som varit här kortare tid. Den förbättring som hänger samman med tiden i Sverige är särskilt påfallande för dem som är födda i ett land i Afrika eller Latinamerika. Trots den något ljusare bilden är det dock anmärkningsvärt att även akademiker som varit i Sverige i mellan 16 och 35 år mindre ofta har ett kvalificerat arbete än inrikes födda. Bland de akademiker som varit så pass lång tid i Sverige är det endast de som är födda i ett land i Norden eller i övriga Västeuropa som har lika hög andel med ett kvalificerat arbete som de inrikes födda. För alla andra utrikes födda akademiker är andelen med kvalificerat arbete lägre. Den största skillnaden finns för män födda i ett land i Afrika och kvinnor födda i ett land i Asien (exklusive Mellanöstern), där endast omkring hälften av akademikerna har ett kvalificerat arbete, trots att de bott i Sverige i mellan 16 och 35 år. För övriga grupper med denna långa vistelsetid ligger andelen som har ett kvalificerat arbete mellan 60 och 70 procent. Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 21

Andel akademiker, män 25-55 år, med kvalificerat arbete, år 2001 Figur 4. Andel akademiker, 25-55 år, med kvalificerat arbete, år 2001. Män. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Född i Utrikes Sverige Varav föddnorden i: Norden 5-15 16-35Västeuropa Västeuropa 5-15 16-35 Östeuropa Östeuropa 5-15 16-35 Sydeuropa Sydeuropa 5-15 16-35 Mellan Mellan östern östern 5-15Asien 16-35-15 Asien 16-35Latinamerika Latinamerika 5-15 16-35Afrika 5-15 16-35 född i Sverige utrikes född Norden 16 35 Västeuropa 5 15 Västeuropa 16 35 Östeuropa 5 15 Östeuropa 16 35 Sydeuropa 5 15 Sydeuropa 16 35 Mellanöstern 5 15 Mellanöstern 16 35 Asien 5 15 Asien 16 35 Latinamerika 5 15 Latinamerika 16 35 Afrika 5 15 Afrika 16 35 Andel akademiker, kvinnor 25-55 år, med kvalificerat arbete, år 2001 Figur 4. Andel akademiker, 25-55 år, med kvalificerat arbete, år 2001. Kvinnor 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Född Utrikes i Sverige Varav född Norden född Norden i: 5-15 16-35 Västeuropa Västeuropa 5-15 Östeuropa 16-35 Östeuropa 5-15Sydeuropa 16-35 Sydeuropa 5-15Mellan 16-35 Mellan östern östern 5-15 Asien 16-35 Asien 5-15 16-35 Latinamerika Latinamerika 5-15 Afrika 16-35 Afrika 5-15 16-35 född i Sverige utrikes född Norden 16 35 Västeuropa 5 15 Västeuropa 16 35 Östeuropa 5 15 Östeuropa 16 35 Sydeuropa 5 15 Sydeuropa 16 35 Mellanöstern 5 15 Mellanöstern 16 35 Asien 5 15 Asien 16 35 Latinamerika 5 15 Latinamerika 16 35 Afrika 5 15 Afrika 16 35 Källa: Bearbetning av tabell 7 i Ekberg och Rooth (2004) De resultat som visas i figur 4 tar inte hänsyn till att det kan finnas skillnader mellan inrikes och utrikes födda i ålder och i utbildning- 22 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

ens inriktning. Av särskilt stort intresse är därför Rooths och Ekbergs (2004) statistiska bearbetningar som gör det möjligt att jämföra utrikes och inrikes födda akademiker med samma ålder och utbildningsinriktning. Beräkningarna gäller sannolikheten att ha ett kvalificerat arbete för dem som är anställda och visar att det är små skillnader mellan akademiker födda i Sverige och akademiker födda i ett annat nordiskt eller västeuropeisk land. Trots att jämförelsen nu gäller akademiker i samma ålder och med samma inriktning på sin utbildning, är skillnaderna mycket stora för akademiker från andra delar av världen, i synnerhet för dem som har den kortaste vistelsetiden (5 15 år). Skillnader i utbildningens inriktning kan således inte förklara olik heterna i möjligheten att få ett kvalificerat arbete. Tendensen är snarare den motsatta, de utrikes födda har i viss utsträckning en inriktning på sin utbildning som är efterfrågad på arbetsmarknaden. 5 Personer från f.d. Jugoslavien ingår inte i Östeuropa i Ekbergs och Rooths (2004) studie. Samstämmigheten mellan yrke och utbildning skiljer sig för olika akademiska inriktningar. Den högsta andelen med kvalificerat arbete finns bland personer vars utbildning är inriktad mot hälsosektorn, pedagogik, teknik och naturvetenskap. Bland männen är utbildning inom hälso- och sjukvård betydligt mer vanligt förekommande bland utrikes födda (20%) än bland inrikes födda (12%). Både bland män och kvinnor är utbildningar inom hälso- och sjukvård särskilt vanliga bland dem som är födda i ett övrigt land i Norden eller i Mellanöstern. Ungefär 40 procent av såväl utrikes som inrikes födda manliga akademiker har en utbildning med inriktning mot teknik och naturvetenskap. Särskilt vanligt är att män från Östeuropa 5, Mellanöstern och övriga Asien har en utbildning med denna inriktning. Bland kvinnorna är det dock mer vanligt att de utrikes födda har en akademisk utbildning inom teknik och naturvetenskap. Omkring åtta procent av infödda kvinnliga akademiker har en utbildning med denna inriktning att jämföra med nästan 14 procent av utrikes födda kvinnliga akademiker. 6 Arai et al. (2000), Bethoui (2004), Bethoui (2006), Ekberg (1997), Rooth & Ekberg (2003), Hammarstedt & Palme (2006). Hammarstedt (2003), Jonsson & Szulkin (2007), Leiniö (1994), Nekby et al. (2007), Vilhelmsson (2002), Eriksson et al. (2006), Österberg (2000). I en studie av fyra högskoleutbildade yrkesgrupper finner Magnusson & Andreasson (2005) sysselsättningsskillnader mellan inrikes och utrikes födda. Ungefär halva löneskillnaden mellan inrikes och utrikes födda är förknippad med att de utrikes födda oftare har ett arbete som inte kräver högskoleutbildning. En del av skillnaderna förklaras även av att utrikes födda har betydligt svårare att göra chefskarriär. Resultaten från ovanstående studier får dock inte tolkas som att det inte lönar sig för utrikes födda att satsa på utbildning. Att utbildning lönar sig har tydligt framkommit i studier av Rooth & Åslund (2006) och Nordin (2007). Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 23

Figur 5 1 0 0 % 9 0 % 8 0 % 7 0 % 6 0 % 5 0 % 4 0 % 3 0 % Ungdomar som lämnat den svenska högskolan Det finns en omfattande forskning som visar att det finns skillnader i löner och/eller sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda ungdomar. 6 Även infödda ungdomar med föräldrar födda utomlands har en svårare situation på arbetsmarknaden än de vars föräldrar är födda i Sverige. Det finns här bara en enda studie som särskilt analyserar ungdomar med och utan universitetsutbildning. Ett mycket intressant resultat i denna enda studie (Nekby et al. 2008) är att de stora skillnaderna på arbetsmarknaden mellan ungdomar med svensk och med utländsk bakgrund inte gäller ungdomar med eftergymnasial utbildning. Studien avser löner och sysselsättning under perioden 1995 2002 för ungdomar som alla lämnat grundskolan år 1988. Figur 5 visar sysselsättningsutvecklingen för ungdomar med gymnasieutbildning och figur 6 för dem med en högskoleutbildning. De skillnader mellan ungdomar med svensk och med utomeuropeisk bakgrund som många andra studier visat, finns för alla år när det gäller ungdomar med gymnasieutbildning, även om skillnaderna minskar med tiden (figur 5). Andelen sysselsatta, gymnasieutbildade 1995-2002. Procent[1]. Figur 5. Andelen sysselsatta, gymnasieutbildade 1995-2002. Procent. 7 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 7 Figurerna 5 och 6 är hämtade från en tidigare rapport av Nekby & Özcan på svenska. Resultaten är desamma som i Nekby et al. 2007. Svensk bakgrund svensk bakgrund utomeuropeisk bakgrund Utomeuropeisk bakgrund en infödd förälder En infsdd fsrslder Källa: Nekby och Özcan (2006). Nordisk nordisk bakgrund europeisk bakgrund Europeisk bakgrund Bilden ser dock annorlunda ut för högskoleutbildade (figur 6). Sysselsättningsskillnaderna mellan grupperna är obetydliga och försvinner helt efterhand. 24 Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009

Figur 6 Andelen sysselsatta, högskoleutbildade 1995-2002. Procent Figur 6. Andelen sysselsatta, högskoleutbildade 1995-2002. Procent 1 0 0 % 8 0 % 6 0 % 4 0 % 2 0 % 0 % 1 9 9 5 1 9 9 6 1 9 9 7 1 9 9 8 1 9 9 9 2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 svensk bakgrund nordisk bakgrund Svensk bakgrund Nordisk bakgrund utomeuropeisk bakgrund europeisk bakgrund Utomeuropeisk en infödd förälder bakgrund Europeisk bakgrund En infsdd fsrslder Källa: Nekby och Özcan (2006). Samma mönster framträder när Nekby et al. studerar hur inkomsterna har utvecklats åren 1995 2002. Gymnasieungdomar med utomeuropeisk bakgrund har signifikant lägre inkomstnivåer under alla år jämfört med andra ungdomar och i synnerhet i jämförelse med ungdomar med svensk bakgrund. För högskoleutbildade finns inga signifikanta skillnader i genomsnittsinkomster per år mellan grupperna. Ovanstående resultat tar inte hänsyn till eventuella skillnader mellan ungdomarna i andra bakgrundsegenskaper än utbildningsnivån. När Nekby et al. inför en mängd andra bakgrundsvariabler i de statistiska beräkningarna framkommer inget som ändrar bilden. Resultaten är dock inte alltid statistiskt säkerställda, men de ger stöd för att det lönar sig för ungdomar med utländsk bakgrund att satsa på en eftergymnasial utbildning. Detta gäller i synnerhet för de ungdomar som har utomeuropeisk bakgrund. Högskoleverkets uppföljning av dem som examinerades från högskolan läsåret 2001/02 (Högskoleverket 2005) ger en till viss del liknande bild. Etableringen avser år 2003, det vill säga endast omkring 1 2 år efter att de slutade högskolan. Definitionen av etablering är att vara sysselsatt minst en timme i november månad samt ha en arbetsinkomst under året som överstiger 160 000 kronor. Totalt för samtliga högskolelinjer är etableringsgraden 73 procent för dem som är födda utomlands och 80 procent för inrikes födda med svensk bakgrund. Etableringsgraden för infödda ungdomar med utländsk bakgrund är 78 procent. Resultaten från Högskoleverkets studie ligger således i linje med Nekby et al. vars studie endast inkluderar ungdomar som är födda i Sverige eller som invandrade innan de fyllt sju år. En annan likhet med Nekby et al. är att skillnaderna är ganska små under de första åren på arbetsmarknaden, i synnerhet Samma villkor på svensk arbetsmarknad för akademiker, oavsett var de är födda? 2009 25