DNR ELB1314 SID 1 (21) UTBILDNINGSNÄMNDEN 2014-09-11 ELINSBORGSSKOLAN Kvalitetsredovisning 2013/2014 Elinsborgsskolan Anno 1970 www.elinsborgsskolan.stockholm.se
SID 2 (21) Kvalitetsredovisning Inledning Vision 2015 Elinsborgsskolan ska vara känd i Stockholm som det självklara skolvalet, där eleverna rustas för en framtid i världsklass Skolledningen augusti 2010 Elinsborgsskolans organisation På vår skola finns många härliga elever från hela världen. Här finns kompetent, ambitiös och engagerad personal. Skolan har bra lokaler och den stabila personalgruppen har sett till att verksamheten håller hög kvalitet. Elinsborgsskolan är en grundskola som strävar mot att varje elev ska få möjlighet att lyckas och nå goda resultat. Vår skola är en tvåparallellig F-6 skola belägen i norra delen av Tensta. Vi är granne med Järvafältet, och har naturskolan Eggebygård på lagom gångavstånd. Eggebygård ingår i skolans organisation sedan januari 2011. Vi är privilegierade vad avser den fysiska närmiljön, med idrottsplats, fotbollsplan, Parkour och parklekar. Elevantalet har under läsåret pendlat mellan 326-331 och skolan har haft 67 anställda. Förskoleklasser och åk 1-2 har sin skoldag integrerad med sitt fritidshem, åk tre har sitt fritidshem i separata lokaler inom skolbyggnaden, och för åk 4-6 erbjuder vi fritidsklubb, Club Elin. Vi har tre särskilda undervisningsgrupper, varav en är förberedelseklass, en är vår Lilla klass 1-3 och en vår "Lilla klass 4-6". Rastverksamheten leds av en barnskötare. Skolan har ett bemannat bibliotek, där erbjuds elever i åk 4-6 läxläsning tre eftermiddagar i veckan. Skolan har två specialpedagoger, en utav dessa är dessutom talpedagog. För vårt Elevhälsoarbete har vi bl.a. skolpsykolog 75 % och skolsköterska 60 %. För att bland annat underlätta samarbetet mellan elever, lärare och föräldrar, har skolan fast anställda modersmålslärare på turkiska, somaliska, franska, spanska och arabiska. Skolan är uppdelad i enheter, som var för sig leds av en arbetsenhetsledare, och dessa bildar tillsammans med intendent, biträdande rektor samt rektor Elinsborgsskolans ledningsgrupp. Vi har i alla sammanhang haft en intensiv satsning på elevens språkutveckling. Ämnesområdet kost, motion och hälsa är ständigt aktuell, vi är mycket nöjda med att Ross Tensta gymnasiums kök varje dag levererar nylagad och näringsriktig lunchmat.
SID 3 (21) Vår skola satsar på att utveckla ett barns olika uttrycksformer, och detta stärks med hjälp av såväl vår Basketprofil som vår Musikprofil. För att utveckla lärmiljön, och för att skapa lugn och studiero i klassrummen, har skolan satsat tid och pengar på att renovera och rusta den fysiska miljön. Alla förväntas följa skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi är en mångkulturell skola där elevernas, föräldrarnas och personalens olika kulturella bakgrund berikar varandra och skapar en ömsesidig respekt. Ett mycket viktigt arbete på vår skola, är att få varje elev att känna samhörighet och integration med sin stad Stockholm, samt också få eleven att se sig som en fullvärdig medlem av det svenska samhället. Arbetslagen har under terminens början utarbetat Lokala pedagogiska planeringar (Lpp) enligt samma struktur som läroplanen, Lgr 11. Kvalitetsredovisningen är sammansatt utifrån resultat från elev- och föräldraenkäter, från lärarlagens och fritidshemspersonalens utvärderingar av läsåret, där Arbetsplanen har använts som gemensamt underlag. I juni har samtlig personal, förutom utvärdering i sina arbetslag, gjort en individuell utvärdering av årets arbete. Elevrådsrepresentanter samt Kamratstödjare har i sina respektive grupper utvärderat och redovisat sitt arbete under året. Slutligen har rektor och biträdande rektor gjort en sammanställning av resultaten, och under augusti genomfört resultatdialog med samtliga arbetslag, samt därefter analyserat resultaten ytterligare en gång. Samverkansgruppen har lämnat synpunkter i samband med färdigställandet av Kvalitetsredovisningen. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Värdegrund - Nolltolerans mot fult språk Språkutveckling Matematik Skola 2011: Kunskapsbedömning/betyg Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Skolan har reviderat Plan för diskriminering och kränkande behandling utifrån DOs mall Plan för skolan.
SID 4 (21) NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Periodens utfall Årsmål Period 91 % 100 % 2014 75 % 100 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 68 % 100 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 79 % 100 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 0 % 100 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 0 % 100 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att varje dag och hela tiden arbeta för att trygghet, studiero och en god miljö ska uppnås på skolan. Förväntat resultat Att skolan i olika enkäter och undersökningar kan utläsa högre resultat för 2014. Antalet ärenden i Trygghetsgruppen minskar. Arbetssätt Skolledningen arbetar i samverkan med elevgrupper, Trygghetsgruppen och föräldrarepresentanter för att upprätta en "Plan mot kränkande behandling", med verktyget "Plan för skolan". Alla på skolan fortsätter enligt skolans utvecklingsområde "Nolltolerans mot fult språk och kränkande behandling" att varje dag, hela tiden och överallt reagera mot störande beteenden samt vidta åtgärder. Skolans förstelärare har i sitt uppdrag att utveckla metoden Learning Study i syfte att vara stöd till lärare som behöver utveckla sina strukturer i klassrummet. Skolan
SID 5 (21) ska omsätta fritidshemmens nyskrivna "Arbetsplan för fritidshem" i praktiskt arbete. Skolan utarbetar och implementerar rutiner för dokumentation av disciplinära åtgärder, och hur dessa vid varje tillfälle ska rapporteras till rektor. Personalen på fritidshemmen planerar och genomför rastverksamhet i samarbete med lärarna. Rastansvarig ansvarar för att rastvaktsschemat efterföljs. Vi ska arbeta förebyggande och gruppstärkande med skolans gemensamma traditioner såsom högtidlighållande av FN-dagen, Novelldag, Skoljogg, Olympiad, Elinsborgskolans dag, Ängsjödag mm. Arbetssättet med fadderverksamhet och samverkan över årskurserna måste utvecklas och förstärkas. Eleverna ska ha fasta rutiner, såsom t.ex. samlingar, "morgonhälsning". Alla vuxna på skolan måste hela tiden tänka på att vara goda förebilder. Pedagogerna ska delge varandra framgångsrika arbetssätt och gärna besöka varandras lektioner, samt följa Kamratstödjarnas uppmaning: "Att vi alla ska bli bättre på att stoppa mobbning/bråk i skolan". Värdegrundsmetoden i de yngre åren ska vara StegVis. All personal på Elinsborgsskolan ska arbeta för att ge eleverna trygghet och studiero, samt uppmuntra och bekräfta positivt beteende hos eleverna. All personal ska fortsätta arbetet och konsekvent följa skolans gemensamma "konsekvenstrappa". Alla ska, hela tiden fokusera på arbetet med värdegrundsfrågor. Det är bra att koppla ihop värdegrundsarbetet med klassråd, elevråd, förvaltningsråd samt Kamratstödjarverksamhet och Trygghetsgrupp. Musikprofilen förstärker och utvecklar resultaten i värdegrundsarbetet. När elever inte klarar sin sociala utveckling fortsätter Elinsborgsskolans Elevhälsoteam att vara uppmärksamt på att åtgärdsprogram upprättas. Resursanvändning Rastverksamhet, och att många vuxna är ute under elevrasterna. Klasserna har klassråd varje vecka, och hela tiden arbetar alla med värdegrundsarbete. Skolans Trygghetsgrupp, Kamratstödjare och Elevhälsoteamet ska arbeta kontinuerligt med de ärenden som aktualiseras. Uppföljning Ledningsgrupp, elevråd och klassråd. Klasserna följer ständigt upp det värdegrundsarbete som sker dagligdags. Trygghetsgruppen följer upp att överenskomna "avtal" efterlevts av eleverna. Trygghetsgruppen meddelar Utbildningsförvaltningen vid varje ny incident. Elevhälsoteamet har uppföljning en gång i veckan. Kontinuerliga samtal och analys mellan skolledning och lärare t.ex. klasskonferenser, medarbetarsamtal och resultatdialog med varje arbetslag. Brukarundersökningen och elevernas trivselenkät ger underlag för uppnådda resultat.
SID 6 (21) Utveckling För att utveckla arbetsmetoderna måste pedagoger delge varandra framgångsrika arbetssätt samt besöka varandras lektioner. Skolledningen ska kontinuerligt ha uppföljning av att Nolltoleransarbetet utvecklas. Skolan ska vidareutveckla vårt digitala utvärderingssystem "elevenkät". Det har visat sig att eleverna ger motiveringar till sina svar, och att dessa ger ett bra underlag för analys av resultat. Resultaten ska redovisas för varje enskild årskurs, uppdelat på flickor och pojkar i respektive klass. Resultat Under höstterminen 2013 var skolan tvungen att arbeta för att få budget i balans, vilket gjorde att lärartätheten i vissa årskurser blev lägre än tidigare. De barn som har stora koncentrationssvårigheter har i de stora klasserna svårt utan eget stöd. Därigenom påverkas arbetsron i klassrummet, på raster och i olika förflyttningssituationer. Konfliker mellan eleverna har ökat och blivit råare, framför allt när det gäller språket. Detta påverkar arbetsron i grupperna. Skolwebben har gett skolan en bättre möjlighet att följa upp elever med hög frånvaro. Elevernas frånvaro har minskat vilket skapar lugnare skoldagar för alla elever. Sena ankomster har minskat och det är positivt för alla. Som en viktig del av sitt dagliga arbete har personalen kontinuerligt arbetat med värdegrunden. Skolan har prioriterat en god vuxentäthet under elevernas raster. Förskoleklassen har alltid sin personal med sig när de är ute på rast. Det framkommer i elevenkäten 13/14 att eleverna är mycket nöjda med sina raster, de anser att de har roligt, men det måste till fler redskap, bollar mm. Under hösten upplevs rastaktiviteterna bättre av eleverna. Frågan är om det var fler vuxenstyrda aktiviteter då? Att skolan har ändrat elevrasttid till 9.30-10.00 för alla, har eleverna inte kommenterat. Resultaten skiljer sig åt i olika årskurser, och bästa resultatet i värdegrundsarbetet nås där de vuxna kontinuerligt använder bland annat metoden StegVis, och där klasserna har klassråd varje vecka. Skolan får bäst resultat i värdegrundsarbetet när pedagoger omedelbart uppmärksammar kränkningar av olika slag, är konsekventa med fasta återkommande rutiner och omgående vidtar åtgärder. Precis som i förra årets sammanställning anser eleverna att de under hösten får mer beröm från de vuxna. Eleverna menar att de då får beröm för prestationer, provresultat och vid redovisningar. Vad händer med berömmet under våren? Det finns ett antal elever som skriver att "lärarna berömmer sina favoriter". Förskoleklassen arbetar med StegVis och de har, under omsorgstid, arbetat mycket med värdegrundslekar för att bland annat stärka elevernas självkänsla. Fritidshemspersonal arbetar tillsammans med eleverna, med värdegrunden ständigt och hela tiden.
SID 7 (21) Kamratstödjarnas uppgift har varit att ge elevperspektiv på trygghets- och likabehandlingsfrågor i skolan, sprida positiv energi och stämning, sprida kunskap och engagemang, representera klasserna i frågor om trygghet och jämlikhet. Kamratstödjarna träffas en gång var 4e vecka tillsammans med Trygghetsgruppen. Under Kamratstödjarmötena har Trygghetsgruppen uppmuntrat eleverna att ta upp det som är viktigt för dem att diskutera. Utifrån elevernas demokratiska rättighet måste eleverna få ha klassråd. 99 elever av 285 (ht13) menar att de inte har klassråd pga. att det inte fungerar, att andra elever stör och att lärarna då avbryter klassrådet. Resultatet ser lika dystert ut under våren vad gäller denna fråga. Skolan måste arbeta för att alla eleverna ska ha klassråd. Musikprofilen främjar i hög grad värdegrundsarbetet. Där har eleverna tränat på att samarbeta och stötta, lyssna på, och respektera varandra för att samspel ska vara möjligt. Eleverna har fått fundera, argumentera och diskutera olika värdegrundsfrågor. Elever i vår förberedelseklass har under studiehandledningstid bearbetat skolans trivselregler genom att få dem översatta så att det har varit möjligt för dem att förstå skolans regler. Enligt elevenkätsvaren trivs eleverna i Elinsborgsskolan och de flesta eleverna anser att de vuxna är trevliga, men det finns synpunkter på att de vuxna man inte känner inte alltid hälsar och det måste vi råda bot på. Bedömning och analys Trygghetsgruppen måste bli mer synlig och alla elever och vuxna på skolan ska veta vilka som ingår i gruppen, samt vilket deras uppdrag är. Skolans personal och ledning har diskuterat och kommit fram till att det var positivt att elevrasttiderna ändrades ht 13. Detta för att fler vuxna skulle vara ute samtidigt. Rastgruppsuppdraget har legat på fritidshemspersonal då de är ute och ser barnen varje rast. Skolan fortsätter med rastansvarig, som tillsammans med fritidshemspersonalen planerar och diskuterar olika aktiviteter och sådant som de känner oro inför. Skolan har under året sett att det behövs lärarrepresentanter i rastgruppen. Elinsborgsskolans kontakt med föräldrarna måste ständigt utvecklas och förbättras. Vi arbetar med värdegrundsfrågor så att skolan, hemmet och fritiden strävar åt samma håll, när det gäller normer och värden. Vi måste ta hjälp av vår Hem- och skolaförening, och få fler föräldrar till föräldramöten. Skolans utvärdering av årets värdegrundsarbete visar på att behovet av en oförtröttlig satsning och uppmärksamhet mot kränkningar och diskrimineringar, av såväl elev/elev, vuxen/elev och vuxen/vuxen måste vidmakthållas. Reglerna måste också vara tydliga och rimliga.
SID 8 (21) Fasta rutiner och struktur visar sig vara av största vikt och där skolledningen ser att samtliga pedagoger i arbetslaget styr åt samma håll där blir det lugn, harmoni och arbetsro. En kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare har oftast en lugnande inverkan på eleverna. Det är viktigt att alla vuxna på skolan är konsekventa och följer regler, har en bra attityd och är goda förebilder för eleverna. För att kunna vara tydliga och konsekventa mot elever och föräldrar är det viktigt för arbetslagen att sitta ner och diskutera normer och värden och förhållningssätt. Det är också viktigt att all personal står eniga inför de beslut som är fattade. Det tar längre tid än man tror att uppnå resultat i värdegrundsarbete, och mer samarbete och fadderverksamhet över klassgränserna bör komma tillstånd under nästkommande skolår. Det finns flera oroliga barn på skolan som kräver särskilda insatser och ett särskilt förhållningssätt från vuxna. Förskoleklassens pedagoger har arbetet med metoden StegVis. Specialundervisningen stärker elever i behov av särskilt stöd, förutsättningarna ökar för att nå kunskapsmålen, vilket gör att eleverna får bättre självkänsla och deras sociala utveckling förbättras. Åtgärdsprogram upprättas. Skolledningen har haft en önskan att auskultation lärare emellan ska komma till stånd och att lärarna delger varandra positiva erfarenheter av olika metoder. Flera elever bär på mycket ilska och har svåra trauman vilket innebär att vi måste utveckla metoderna för hur vi ska bemöta dessa barn. Vi måste också få tillgång till kvalificerad stödpersonal som kan handleda i dessa svåra frågor. Vi behöver hitta tid att bekräfta och samtala med eleverna, istället för att tillrättavisa och komma i konflikt med dem. Struktur och rutiner gynnar elevens behov av arbetsro. Onödigt spring i klassrummet elimineras genom att läraren har en didaktisk medvetenhet i placering och möblering. Eleverna har själv uppmärksammat, i trivselenkäten under läsåret 13/14, att arbetsron i klassrummet har blivit bättre. Skolan behöver dock fortsätta arbetet och fördjupa sig i elevernas förslag på hur de själv kan bidra till arbetsro under lektionstid. Enligt trivselenkäten trivs eleverna på skolan. Elevenkätresultatet visar på högre nöjdhet med de vuxna under våren. Eleverna anser att de fått bra kunskaper under året. Eleverna upplever att de får mer beröm av de vuxna när de gjort något bra. Vi måste arbeta allsidigt med värdegrunden det stärker elevernas identitet. En tydlig struktur, ramar och regler, samt att eleverna känner en omtanke i en ständigt respektfull dialog skapar bra förutsättningar för höga resultat. Vi har utformat en konsekvenstrappa för oacceptabelt beteende. Den står skriven i Trivselreglerna och togs i bruk under hösten 2012. Skolan måste fortsätta utveckla strategier som gör att alla elever känner sig trygga på skolan. I slutet av vårterminen tog ledningsgruppen tillsammans med förvaltningsrådet ett beslut om att eleverna, från höstterminen inte får ha sina mobiltelefoner under rasterna.
SID 9 (21) Skolans kamratstödjare tillsammans med Trygghetsgruppen kommer att gå Komboutbildning - tillsammans mot mobbning hösten 2014. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Periodens utfall Årsmål Period 69 % 95 % 2014 81 % 95 % 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 79 % 95 % 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 97 % 95 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att säkerställa att samtlig pedagogisk personal är väl förtrogna med kunskapskrav som gäller enligt Skola 2011. Förväntat resultat Eleverna ska utveckla sina förmågor så att deras måluppfyllelse inom varje enskilt ämne ökar. Arbetssätt I Förskoleklassen ska leken utgöra grunden för språkutvecklingen och de fortsätter att arbeta enligt Bornholmsmodellen. Lpp ska ligga till grund för undervisningen och kontinuerliga uppföljningar av kunskapsutvecklingen ska ske mellan lärare
SID 10 (21) och elev. Alla elever har schemalagd tid i skolbiblioteket. Bibliotekarien ska ta del av pedagogernas Lpp för att kunna tillhandahålla faktaböcker och högläsningsböcker som lämpar sig för klasserna. Flera klasser har samarbetat med och besökt Berättarministeriet. Vi ska uppmuntra läsning på såväl svenska som på modersmålet både i skolan och i hemmet. Eleverna får lyssna på berättelser, talat språk, sjunga och bearbeta texter. Eleverna uppmuntras att skriva på olika sätt t.ex. genom Novell-dagen, genom att skriva Loggbok samt skriva sin egen veckoplanering. Träna sin handstil samt skriva i sina ipad. Vi ska arbeta med "tankekartor", och träna på studieteknik. Göra eleverna uppmärksammade på skillnaden i tal- och skriftspråk. I den mån det är möjligt organisera pedagogtätheten så att elever med läs- och skrivsvårigheter kan få mesta möjliga stöd. De praktisk estetiska ämnena, musikprofilen, samarbetet med Kulturskolan, samt simundervisningen i Tensta simhall och skolans tema "Stockholm - Vår stad" ger många möjligheter till språkbearbetning, till utökat ordförråd, och till realupplevelser som befäster kunskaperna. Skolledningen ska planera för fler tillfällen till pedagogiska diskussioner, då det är nödvändigt att sprida goda exempel mellan lärare i de olika åren. R2L är en metod som många lärare sedan flera år använder sig utav. Skolan ska fortsätta implementera metoden. Skolan har med stöd från Utbildningsförvaltningen, Språkpaketet 13/14 satsat på ytterligare ett språkutvecklande arbetssätt, Att skriva sig till läsning, ASL, för förskoleklass, årskurs 1 och förberedelseklass. Förstelärarens uppdrag är att med stöd av metoden Learning Study tillsammans med lärare utveckla elevernas förståelse av begrepp och återkommande centrala ords betydelse inom ämnet so i åk 4-6. Skolans mattecoach har genom Matematiklyftet fått utökat ansvar för att utveckla matematikundervisningen på skolan. I detta arbete stärks också det kollegiala lärandet. Vi uppmuntrar tematiskt arbete integrerat skola och fritidshem. Vi måste arbeta för studiero i varje klass. Viktigt att lekar, skapande verksamhet, dans/musik och idrottsaktiviteter får stort utrymme under omsorgstid. Skolans specialpedagoger ska fortsätta införskaffa kompensatoriska hjälpmedel för de elever som är i behov av detta stöd. Resursanvändning Skolbiblioteket, Tensta bibliotek, Förstelärare, Matematiklyftet för kompetenshöjning inom tema matematik, hög IKT-användning, ipads i åk 3, skolans musikprofil samt inom ASL-projektet. Två små undervisningsgrupper samt förberedelseklass. Hög andel behöriga lärare. Arbetslag med bred ämneskompetens, samt integrerade arbetslag för de yngre åren. Anställda modersmålslärare i arabiska, franska, somaliska, spanska och turkiska, och ca 25 modersmålslärare från Språkcentrum. Två specialpedagoger varav en också är talpedagog. Skolan är utrustad med fem Activeboards och OH-projektorer i varje
SID 11 (21) klassrum. Skolan har Läsinspiratör och Mattecoach. Skolbarnsomsorgen har god personaltäthet. Eftersom vi vet från forskningen att estetiska ämnen har en positiv effekt på elevernas lärande prioriterar vi satsning på musikprofil för åk 5-6. Skolan måste hela tiden försöka hitta nya lösningar för hur vi bäst ska fördela resurser till elever i behov av särskilt stöd. Uppföljning Läsåret startar med att skolledningen har resultatdialog med samtliga arbetslag, där resultaten från föregående år diskuteras, analyseras och där nödvändigt utvecklingsarbete fastställs. Skolan använder sen 2011 Skolwebben för att över tid göra en uppföljning på elevernas resultat. Skolledningen kan även följa enskilda lärares måluppfyllelse, flickors och pojkars olika resultat. Skolledningen gör uppföljningen två gånger om året. Skolans gemensamma diagnosmaterial i matematik åk 1-6 ska enligt Handlingsplan i Matematik vara Diamant och Alp. LUS tre gånger per läsår, DLS, SIT (för F och åk 1), Fonolek (åk 1), betyg åk 6, klasslärare har kontinuerlig uppföljning av kunskapsutvecklingen med stöd av bedömningsmatriser i Lpp. Klasskonferenser, som leds av specialpedagoger två gånger per läsår, varav rektor är med på minst en. Dessa återkopplas till EHT. På Pek, pedagogisk konferens, diskuteras bland annat språkutvecklande arbetssätt och utveckling av matematikundervisningen. Efter att ämnesprov i åk 3 och åk 6 har genomförts, följs resultaten upp av lärare och skolledning. Resultaten i delproven kommer särskilt att analyseras. Skolbarnsomsorgen har uppföljning i samband med planering en gång i veckan. Brukarundersökningen och kvalitetsredovisningen kommer i slutet av läsåret att ge information om vilka resultat årets arbete har gett. Utveckling Uppmuntra pedagoger att försöka hitta varje barns "växande punkt" dvs "var befinner sig eleven just nu i sin utveckling". Hitta nya användningsområde för Studion för enskild undervisning av elever. För att de skriftliga omdömena ska användas i formativt syfte är det viktigt att enas om när under läsåret dessa ska skrivas. Skolledningen följer fritidshemmens planering av utveckling av arbetet med Lpp. Alla pedagoger på skolan ska planera utifrån struktur och innehåll enligt Lgr 11. För att pedagogerna ska få inspiration och vägvisning i valet mellan olika utvecklingsstrategier måste skolledningen tillhandahålla information om forskningsresultat och aktuella rapporter. Under året hoppas vi kunna utöka antalet ipads så att fler elever får del av detta tekniska hjälpmedel, och att de pedagogiska vinsterna kan bli synliga för fler. Skolans måste utveckla begrepp och återkommande centrala ords betydelse inom no-ämnet. Föra diskussioner inom skolan kring vilken/vilka metoder skolan ska använda för att uppnå bästa resultat.
SID 12 (21) Skolledningen måste satsa mer på att stötta betygssättande lärare så att de känner sig säkra i detta arbete och kan göra adekvata bedömningar. Resultat Eleverna trivs på skolan och de upplever, enligt trivselenkäten som gjordes under läsåret, att de fått bra kunskaper under året. Under hösten har eleverna lägre kunskaper om vilka kunskapsmålen i de nya kursplanerna är, och även om resultatet stiger under våren så måste vi i skolan bli bättre på att klargöra för eleverna vilka kunskapsmålen är. Eleverna vet på vilket sätt de ska arbeta för att nå målen. Utvecklingssamtalen upplevs av eleverna, under våren 2014, "bra", "ärliga" och att eleverna får veta vad de ska "träna på". Flera elever skriver under hösten 2013 att de inte haft något utvecklingssamtal, vilket förvånar eftersom skolledningen tillsammans med lärarna har fattat beslut om att eleverna tillsammans med läraren senast i september ska ha sitt samtal. Eleverna lyfter lärarens roll, hur viktigt det är att förklara och berätta vad som gäller. Alla elever ska få den undervisning de har rätt till och möjlighet att nå de mål som förväntas. Antalet elever i behov av särskilt stöd har ökat på skolan. Studion har fortsatt använts för enskild undervisning av elev, och fler vuxna kunde undervisa elever i detta lugna sammanhang. Sedan mitten av läsåret har elever med beviljat logopedstöd träffat logopeden på Elinsborgsskolan. Studiedagar och egen kompetensutvecklingstid har i stor utsträckning ägnats åt Mattelyftet och ASL, Att skriva sig till läsning. Flera lärare har tillsammans deltagit i Matematiklyftet som anordnats av skolans mattecoach. Lärarna ser att matematikresultaten sjunker med stigande ålder och ökade krav. Dock har lärarna i årskurs 6 sett goda resultat av att de har planerat och utfört lektioner med hjälp av matematiklyftet. Innehållet har blivit mer utvecklande och inspirerande för eleverna. Elinsborgsskolan har valt att ha kvar UMI som testmetod, såväl för åk 2 som för åk 5. Detta har gett ett bra underlag för lärarna som visar på vilka område inom matematiken lärarna ska arbeta mer med. Lärarna ser generellt att eleverna i åk 1 har högre måluppfyllelse i samtliga ämnen. Detta gäller även i musikämnet för åk 1-5 eleverna. En förändring i måluppfyllelsen sker redan i åk 2 i de ämnen där man behöver stor språkförståelse t.ex. i so, no, sva och ma. Lärarnas omdöme om prognostiserad måluppfyllelse och om betyg verkar överensstämma. Treorna har fortsatt att utveckla sitt ipadprojekt i klasserna. Skolans förskoleklass, ettor och nybörjare i förberedelseklass har ingått i Språkpaketet 13/14. Det gav positivt resultat både i förskoleklassen och i ettan. Eleverna nådde betydligt längre i sin läsutveckling, om man jämför med tidigare års resultat i LUS. Förberedelseklassens elever behöver mer tid. Årskurs 5 har gjort stora framsteg i SV/SVA trots att siffrorna inte visar det. Pojkarna når inte målen i SVA i lika hög grad som flickorna. Vi förväntar oss att en stor procent av eleverna kommer att nå målen i SV/SVA och engelska i årskurs 6. De flesta eleverna har goda resultat i de estetiska ämnena.
SID 13 (21) Lärarna i de äldre åren redovisar en gynnsam kunskapsutveckling för sina elever men detta ger inte utslag i betyg och nationella prov, då flera högpresterande elever lämnar Elinsborgsskolan för högstadieskolor i innerstan inför åk 6. Lärarna i årkurs 6 upplever att det har varit en mycket hög arbetsbelastning även detta år, att sätta betyg och att genomföra de nationella proven, som de senaste åren ökat i antal. Skolan fortsätter sin satsning på musikprofilen då den ger goda resultat och mycket glädje. Av svaren i elevenkäten kan vi utläsa att eleverna är mycket nöjda med musikprofilen. Det sammanlagda meritvärdet för åk 6 har ökat, flera elever har höjt sina betyg. Skolan har samarbetat med Idrottslyftet Järva med simskola vid två tillfällen, jullovet och påsklovet. Elever fick chansen att gratis gå på intensivsimskola. Första tillfället erbjöds detta till 12 åk 6 elever men tyvärr var deltagandet oerhört lågt. Vid andra tillfället fick 12 åk 4 elever chansen att gå i simskola. Då deltog de 12 eleverna vid varje tillfälle. Modersmålslärarna har 100 % måluppfyllelse i sina ämnen, förutom turkiskan men det beror på att elever inte kommer till undervisningen. Fritishemmen har en ansvarig pedagog som ingår i stadens nätverk kring Arbetsplan för fritidshem. Hon har introducerat LPP för fritidshem, och det arbetet har pågått under hela läsåret. Flera lärare påtalar problem med att det tar alldeles för lång tid att logga in på datorn. För att underlätta den administrativa arbetsbördan har skolledningen köpt in ipads till lärarna. Det har tagit tid att implementera Lgr 11, men under våren 2014 har lärarna initierat flera samtal där det är uppenbart att Lgr 11 är väl inarbetad. Nya läromedel som överensstämmer med Lgr 11 har köpts in och fler måste beställas. Bedömning och analys Skolledningens allmänna bedömning är att undervisningen håller hög klass och att våra elever har en gynnsam kunskapsutveckling. Skolans personal har vilja, energi, kunskap och höga förväntningar på eleverna. Under höstterminen saknades ekonomiskt utrymme för hög lärartäthet och extra elevassistenter. Det är därför mycket glädjande att, trots detta och trots flera lärarbyten så har eleverna i årskurs 6 lyckats få höga resultat. I flera undervisningssammanhang där det går att ha mindre grupper än helklass ser lärarna ett större engagemang och högre utveckling för varje elev. Det är viktigt med tydligt ledarskap i klassrummet och att lägga undervisningen på rätt nivå utifrån elevernas förkunskaper och förutsättningar. När struktur, ordning och regler varvas med humor och arbetsglädje blir resultatet bra. I elevernas trivselenkät kan man utläsa att eleverna trivs i sin skola. Eleverna själva upplever att de fått bra kunskaper under året samt att de får bra hjälp av lärarna under lektionerna. Det är viktigt med kollegialt lärande och bland annat
SID 14 (21) därför kommer skolans förstelärare att leda de pedagogiska konferenserna inom olika ämnen. Via Språkpaketet 13/14, Att skriva sig till läsning har lärarna arbetat med kollegialt lärande. Deras mål har varit att fler elever ska nå högre resultat. Projektet har gett eleverna bättre förutsättningar för läsinlärningen. Det tar tid att förändra skolan med ny teknik, men skolan måste ta sig den tiden. Lärarna har gjort projektet till sitt eget, för att det ska passa just våra elever. När skolledningen ser t.ex. LUSresultaten i förskoleklass och årskurs 1 ser vi att flera elever har nått högre resultat nu än tidigare. För att nå en bra läs- och skrivinlärning ser vi att pedagogerna i förskoleklassen arbetar med fonologisk medvetenhet (Bornholmsmodellen), och de elever som har nått denna medvetenhet visar på högre resultat under skolgången. I matematiken kan det vara svårt att synliggöra kunskapen i de lägre årskurserna, det saknas mätinstrument. som redan i förskoleklassen kan visa på kunskaper som eleven har och som kan byggas vidare på i årskurs 1. Pedagoger i förskoleklass och årskurs 1 deltog i ASL och hade inte möjlighet att också delta i matematiklyftet. Det är viktigt för skolledningen att organisera fortbildning i matematiklyftet även för lärarna i de yngsta åren. Resultaten i årskurs 3 måste nogsamt följas upp, och särskilt måste några elever få mer stöd i matematikämnet. Vi ska också förstärka läxläsningsstödet för alla elever. Årskurs 3 och musikprofilen har fortsatt sina ipadprojekt, och hittat nya teman som man kan använda ipaden till. Årskurs 5 har lyckats hitta metoder som gynnar läs- och skrivutvecklingen, och för att fånga upp elevernas individuella läsförståelse har samarbetet med skolbiblioteket och Medioteket intensifierats. Specialpedagogens screening har visat att elever i så väl behov av särskilt stöd som högpresterande elever har gjort stora framsteg. Logopedens tidiga insatser har också gynnat årskurs 5elevernas kunskapsutveckling. Det är oerhört svårt att nå 100 % måluppfyllelse i ämnet "idrott och hälsa". På grund av bristande simförmåga. Fritidshemspersonal planerar in simning med eleverna under fritidshemstid. Den satsning som Idrottslyftet Järva erbjöd skolan tog vi tacksamt emot. Ett antal elever erbjöds att gå i intensivsimskola under jullov eller påsklov. Det var svårt att få eleverna att delta i detta under jullovet. Under påsklovet ändrade skolan taktik och då erbjöd vi simskolan till våra årskurs 4 elever som är inskrivna i skolans mellanstadieklubb. Då fungerade det mycket bättre. Elinsborgsskolans personal deltog vid båda perioderna. Skolans nyanlända elever behöver lång tid för att ta till sig språket och klara kunskapsmålen. "Stärk språket, stärk lärande" av P Gibbons ger oss i skolan ökad medvetenhet kring att vi måste ge flerspråkiga elever längre tid för inlärning. Skolan ska arbeta både språk- och kunskapsutvecklande i alla ämnen. Skolledningen har återigen aktualiserat behovet av metodutveckling i språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Under kommande läsår går
SID 15 (21) matematiklyftet in i ett lugnare tempo, och då kommer det pedagogiska utvecklingsarbetet för alla pedagoger, i samarbete med Språkforskningsinstitutet att prioriteras mot språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Datorvagnarna har utökats med fler datorer då elevunderlaget har ökat, och för att kunna öka användningen av kompensatoriska program och hjälpmedel för elever som har behov av dessa. Med högre kvalitet på datorer kan vi också bättre tillgodose spjutspetsarnas behov av utmaningar. Skolan har tilldelat specialpedagogerna ett antal ipads för att eleverna i behov av särskilt stöd ska få fler hjälpmedel att tillgå. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 0 % 100 % 2014 88 % 2014 Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 84 % 100 % 2014 Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 63 % 100 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över planeringen av verksamheten i fritidshemmet och att flickors och pojkars inflytande ökar.
SID 16 (21) Förväntat resultat Fritidshemspersonal arbetar enligt sin Lpp för hur pojkarnas och flickornas synpunkter och önskemål ska beaktas i planeringen av verksamheten. Personalen utmanar sina egna och barnens normer och föreställningar om kön vid planering och genomförande av aktiviteter. Arbetssätt Personalen diskuterar med eleverna vad inflytande är och vilka önskemål som är möjliga att uppfylla. Fånga elevernas förslag och önskemål i samband med samlingar och enskilda samtal. Införa nya typer av samarbetsfrämjande lekar och aktiviteter. Lära barnen vikten av allas lika värde och skapa förståelse så att leken blir en direkt effekt av leken. Resursanvändning Fritidshemspersonal, planeringstid, Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Uppföljning Brukarundersökning, Elevenkät och samtal på fritidshemsmöten samt i samtal med eleverna. Utveckling Process där flickor och pojkar kan utveckla intressen, förmågor och färdigheter i fritidshemmet, oberoende av normer för vad pojkar och flickor förväntas intressera sig för. Resultat All personal på fritidshemmet arbetar för att flickor och pojkar ska få lika stort utrymme över planering av aktiviteter. Genom samtal t.ex. under samlingen ökar elevernas inflytande och ju äldre barnen är desto mer inflytande får dem. Personalen samtalar mycket med elevernas både i grupp och enskilt. I brukarenkäten uppger 84 % av föräldrarna att de är nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmets aktiviteter. Här har nöjdhetsgraden ökat med 17 % sen förra året. Personalen strävar efter att arbeta könsneutralt med eleverna, t.ex. manlig personal bakar och kvinnlig personal spelar biljard. Personalen försöker locka eleverna att ta del av alla aktiviteter och det utbud som erbjuds. Fritidshemspersonalen har under hela året haft en representant i stadens nätverk: LPP/Arbetsplan för fritidshem. All fritidshemspersonal på skolan har arbetat fram dokumentet Lpp i Elinsborgsskolans fritidshem.
SID 17 (21) Skolinspektionen skrev 2013 i sitt Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Elinsborgsskolan att verksamheten i fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande. Detta kunde alla i Stockholms stad ta del av under fritidshemmens event i maj 2014. Där fick Elinsborgsskolans fritidshem chansen att visa upp sitt arbete som ett gott exempel i staden. ÅTAGANDE: Vi åtar oss att låta varje elev delta i planeringen och utvärderingen av den dagliga undervisningen, och i sin egen kunskapsutveckling samt ge eleven möjlighet att påverka valet av teman och aktiviteter. Förväntat resultat Att eleverna blir uppmärksammade på sin lärprocess samt att eleverna är införstådda med vilka förmågor eleven förväntas uppnå inom respektive ämne. Föräldrarna ska ha fått kunskaper om hur de kan stödja sina barn. Öka elevernas språkförståelse inom alla ämnen. Det ska synas i skolbarnsomsorgen att eleverna har ett inflytande på teman och aktiviteter. Arbetssätt Inför varje nytt tema ska eleven få målen visuellt och muntligt konkretiserade. I samband med detta ska eleven ges möjlighet att påverka valet av teman och aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att välja metod för hur de önskar redovisa resultatet av sitt arbete. Lärare ska informera och göra eleverna medvetna om hur målen uppnås, koppla ihop lektioner med specifika mål t.ex. illustrera på en klassrumsvägg vilka mål som det för närvarande kommer att fokuseras extra på. För att föräldrar ska få ta del av sitt barns lärande, ska lokala pedagogiska planeringar, Lpp finnas med under utvecklingssamtalen. Varje elev ska få en daglig genomgång av "arbetsplanering", hur dagen kommer att se ut och vad som förväntas av dem. För att underlätta för elever i behov av särskilt stöd är det extra viktigt med ett pedagogiskt utvecklat arbetsschema. Läraren ska uppmärksamma eleven på att en förutsättning för att uppnå goda resultat, är att sova tillräckligt, ha regelbundna måltider samt att motionera dagligen. Resursanvändning Lärare och elev planerar och utvärderar undervisningen. Specialpedagoger, elevhälsoteam, modermålslärare och tekniska hjälpmedel. Lpp som är väl förankrade hos eleverna ger tydlighet och struktur. Lärarna lär av varandra. Uppföljning Skolledningen har uppföljning via Ledningsgrupp och Skolutvecklingsgrupp, via klasskonferenser, fritidshemsmöte och resultatdialoger, samt under
SID 18 (21) klassrumsbesök och vid enskilda samtal med lärare. Samtal med eleverna om deras uppnådda resultat ska föras kontinuerligt och alltid vid utvecklingssamtal. Elevernas allmänna synpunkter lyfts fram i samband med klassråd, elevråd och via elevenkät (trivselenkät). Föräldrarna kan lämna synpunkter dagligen, vid utvecklingssamtalet, i brukarenkäten, och via Klassombudsföräldrarna. Utveckling Samtliga pedagoger hittar fungerande system för lärare och elev att tillsammans resonera om måluppfyllelse samt hur bedömning enligt lokala pedagogiska planeringar ska genomföras. Skolledningen ska underlätta lärarnas nyttjande av möjligheterna i Stockholms Skolwebb så att samtliga lärare hittar fungerande system för att tillsammans med eleverna resonera om måluppfyllelse. Önskemål från klassombudsföräldrar finns att få ta del av lärares och elevernas gemensamma planering för undervisningen ett par månader framåt. Resultat Skolan fortsätter sitt arbete med ett gemensamt bedömardokument som är anpassat till Lgr 11. Meningen är att Skolwebben ska användas i större utsträckning. Eleverna har i trivselenkäten påtalat att de under detta läsår inte upplevt kunskapsmålen lika tydliga. Skolutvecklingsgruppen och ledningsgruppen har diskuterat om hur skolan ska arbeta fram ett nytt gemensamt kunskapsutvecklingsdokument för eleverna. Vi forsätter våra diskussioner och använder oss av Skolwebben tillsvidare. Eleverna säger i elevenkäten 13/14 att de upplever att deras svenskakunskaper har blivit bättre under våren. Enligt Brukarundersökningen känner 88 % (75 % i staden) av förskoleklassens föräldrar att de är nöjda med vad deras barn behöver för att lära och utvecklas. Föräldrarna får del av elevernas resultat på utvecklingssamtal. Lärare och elever planerar och utvärderar sin undervisning. Kunskapsmålen ur Lgr 11 finns uppsatta på väggen i klassrummen, så att det ska bli tydligt för varje elev vilket mål vi arbetar mot just för tillfället. Bedömning och analys Eleverna visar i trivselenkäten ht 13 och vt 14 att det inte är lika tydligt längre att de känner till kunskapsmålen. Det tar tid att förankara en ny läroplan med nya kunskapskrav. Skolan använder sig av Skolwebben tillsvidare. Det är nödvändigt att göra förändringar kopplade till Lgr 11. Skolan måste arbeta för att Lpp ska bli ett verktyg som används mer tydligt, som används i samtalen med eleverna. Skolan får del av Utbildningsförvaltningens sammanställning, utifrån Skriftliga omdömen i Skolwebben. Dessa ger vägledning i resultatdialogen som skolledningen har med arbetslagen i början av varje nästkommande läsår.
SID 19 (21) Att 88 % av förskoleklassens föräldrar vet vad deras barn behöver för att lära och utvecklas är ett bra resultat, men måste utvecklas. Skolan har satsat på fritidshemspersonals fortbildning. Alla har gått studiecirkel med skolledningen och läst exempelvis Allmänna råd för fritidshem. Diskussionen och fortbildningen pågår ständigt, och det senaste som stod på tur var "Riktlinjer och Strategier, Plan för utveckling av fritidshem". Elinsborgsskolans fritidshem har på fritidshemmens event i maj 2014 fått visa upp sitt goda resultat och den bra verksamhet som bedrivs. Skolinspektionens Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Elinsborgsskolan 2013 visade på att elevernas utveckling och lärande stimuleras av den verksamhet som bedrivs. Det gav oss medvind i arbetet på fritidshemmen. Sammanfattande analys På vår skola finns många härliga elever från hela världen. Här finns kompetent, ambitiös och engagerad personal. Skolan har bra lokaler och personalgruppen har sett till att verksamheten håller hög kvalitet. Vi är en grundskola som strävar mot att eleverna ska nå världsklass. Många lärare har dock en tung arbetsbörda och känner sig tyngda av krav från flera olika håll. Ibland förtas glädjen att undervisa av fler och tidskrävande administrativa arbetsuppgifter. Skolledningens oro för att lärarnas höga stressnivå ska utvecklas till sjukdom, eller att man väljer att arbeta på andra skolor har de senaste åren ökat. Elevantalet har under läsåret pendlat mellan 326 och 331 elever. Detta leder till att grupprocesser bland eleverna ständigt rubbas, och detta kräver att lärare och elever hela tiden kan anpassa sig till den förändrade konstellationen. När skolledningen tittat på varthän eleverna har avflyttat finns förklaringar som att familjerna har flyttat till andra länder eller kommuner. Det finns familjer som väljer att lämna Tensta för andra område i Stockholms stad. Flera elever har under året flyttat in. Förberedelseklassen har fått ta emot flera nya elever under hela läsåret, och på vårkanten kom ännu flera förberedelseklasselever som sökte till oss. Musikprofilen och Basketprofilen lyfter vår skola, och gör att vi blir kända både i Tensta, Sverige, Europa och övriga världen. För att dessa två profiler ska kunna utvecklas krävs det ständig dialog inom personalgruppen, samt att vi ser över hur vi arbetar idag för att kunna bli ännu bättre i en framtid. Vi anstränger oss i att hitta bra arbetsformer som ska underlätta elevernas chans att nå målen. Skolans beslut att förskoleklassen ska använda sig av Bornholmsmodellen, har visat sig
SID 20 (21) vara en framgångsrik satsning. Eleverna har snabbt kommit vidare i sin språkutveckling, skolan fortsätter med Bornholmsmodellen. Med stöd av Språkpaktet 13/14 nådde barnen i förskoleklassen fantastiska resultat. Pedagogerna i förskoleklassen fortsätta att använda metoden med blivande förskoleklasselever. Skolan ska arbeta vidare för att alla elever ska känna att hon/han är delaktig i sin egen utveckling. Kunskapsmålen måste tydliggöras bättre för eleverna och arbetet med detta ska utvecklas. Vi har arbetat vidare med Stockholm som skolans tema, det har hittills gett bra respons från eleverna då de fått lära känna sin stad Stockholm. Vi vill att våra elever ska integreras med hela sin stad. Skolans åtagande att ständigt arbeta för att ge eleven ett rikt och nyanserat språk samt att de inom alla ämnen förstår betydelsen av texter måste utvecklas mot högre resultatuppfyllelse. För att alla elever ska tillägna sig kunskaper måste skolan ge pedagogerna tid för att utveckla sina undervisningsmetoder med syfte att tillgodose elevernas olika lärstilar, och för att utveckla språket i alla ämnen. Måluppfyllelsen i matematik har inte nått den nivå som förväntat, så vi måste satsa ytterligare för att höja kompetens och behörighet i matematikundervisningen. Satsningen på matematik måste starta redan i förskoleklassen. Alla skolans pedagogiska forum för lärare har använts till ämnet matematiklyftet. Skolan satsar vidare på Matematiklyftet hösten 2014. Även om det är svårt att anställa behöriga fritidspedagoger så håller skolans fritidshemsverksamhet hög kvalitet. Skolledningen arbetar för att höja kompetensen hos fritidshemspersonalen bland annat via studiecirklar, att tillsammans läsa nya Allmänna råd för fritidshem. Fritidshemspersonalen har under året arbetet fram arbetsplan för fritidshem och ska planera kommande läsårs fritidshemverksamhet enligt denna samt utveckla den sociala delen i Lpp. Läxläsningen på skolan har varit lyckad, och har under läsåret genomförts tre dagar per vecka. En dag i veckan riktas till elever som enligt eht-beslut behöver extra stöd. Läxläsningen fortsätter hösten 2014 och kommer att särskilt uppmärksamma elever med behov av mycket stöd i matematikämnet. Även årskurs 3 kommer att erbjudas läxläsning från ht 14. Elevhälsoteamets insatser under året har lett till att enskilda elever har fått stöd i sin utveckling. Skolan arbetar hårt för att alla elever ska nå goda resultat, men då flera av skolans elever har behov av särskilt stöd, kanske beroende på att man precis kommit till Sverige, eller att man har en diagnos, och därför behöver extra stöd i en liten undervisningsgrupp, så blir inte resultaten hundraprocentiga. Trygghetsgruppen har fått en tyngre arbetsbörda och det leder till att vi utökar den gruppen med två lärare från hösten. Ansvarig för trygghetsgruppen har påtalat behovet av kompetenshöjning hos skolans kamratstödjare och de vuxna i Trygghetsgruppen.
SID 21 (21) Prioriterade åtgärder för utveckling Trygghet och studiero, Värdegrund - Nolltolerans mot fult språk Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Matematiklyftet Höja resultaten redan i yngre år Kvalitetsredovisning upprättad av Eva Brömster, rektor och Terhi Sörensen, biträdande rektor