DOKUMENTATION När: 1000902 kl 13.30-16.00, på Göteborgs Stadsmuseum Vad: Openspace kring Barn och ungas delaktighet och möjlighet till eget skapande Arrangör: Kultursekretariatet Sammanställning av dokumentation:sofia Åhrman,sofia@konstepidemin.se Mejllista deltagare (Obs. listan är inte komplett) eva.fred@vgregion.se, eva.petersson@tanum.se, andreas@kulturungdom.se, christine@kulturungdom.se, marta@kulturungdom.se, eva@uttryckslabbet.com, inger.nordstrom@riksteatern.se, gloria.esteban@telia.com, yohanna@kulturungdom.se, ulla-britt.moller@boras.se, medeia.sogor.ekner@boras.se, jessika.berglund@bredband.net, angelaget@kulturungdom.se, annelie.eriksson@stadsteatern.goteborg.se, sofie.s.brinkmo@kultur.goteborg.se, eriksson.ia@gmail.com, mie.svenberg@vgregion.se, helena.wessman@gso.se, liz.gunnarsson@alvsborgsarkiv.org, gudrun.rydberg.be@telia.com, harriet.ljungdahl@alingsas.se, maria@aminoffcreative.se, pontus.hammaren@boras.se, lena.frygne@boras.se, staffan@kulturungdom.se, sara.lorentzon@rodasten.com, maria.hagglund@stadsteatern.goteborg.se, sanna@kulturungdom.se, jenny.berner@vgregion.se, lisa.wallin@miv.se, fredrik.torgnysson@rum.se, karin.olssonlindstrom@boras.se, tommy.nilsson@sverokvast.se, johan.franzon@teatercentrum.se, sofia@konstepidemin.se, eira.hogforsen@vgregion.se, anncharlott.eklund@vgregion.se, birgitta.adler@vgregion.se, Upplägg 1. Brainstorm kring viktiga frågor i relation till huvudtemat (dok s.2-5) 2. De olika frågorna blev olika öar som hängde ihop. 3. Indelning i grupper efter intresse. 4. Kombinerad fika och disskussion och samtal i de olika grupperna. 5. Samling i helgrupp. Redovisning för varandra. (I dokumentationen: gr1 s.6-7, gr2 s.8, gr3 s.9, gr4 s.10, övrigt/kommentarer s.11) 1
2
3
4
5
GR 1 Gruppen Organisation, struktur, kompetensutveckling, referensgrupper, dagens struktur, ungas egna synpunkter, platser för unga, barns rätt till det offentliga rummet, påverkan. Dokumentatör: Birgitta Adler Vi börjar i diskussion om skolan där synpunkten finns att regionen skulle kunna ta på sig ett större ansvar kring kulturförmedling då kulturutbudet på skolor blir alltför präglat av lärares tyckanden, dålig ekonomi, populariseringar osv. Denna tanke motsades dock starkt men viljan finns. Modell Norge. Erfarenheten finns att det som väljs är mer präglat av underhållning och att samhället kan ta på sig ett ansvar att vidga referensramarna och ge nya erfarenheter och kunskaper. I Borås är det så att förskola och lågstadium får mycket kultur men det blir mindre i mellanstadiet för att bli väldigt lite i högstadiet. Och det som mest bjuds är författarbesök. Ingen bra struktur Vårt samhälle är inte format/uppbyggt för att vara mottaglig för ungdomars och barns vilja. Den struktur vi byggt upp gäller inte för dem. Det resulterar bland annat i håglöshet, ingen lyssnar på oss. Genom samtal, att de vuxna kan lyssna in bättre, så kan vi ta reda på vad barn och unga vill och kan. Detta resonemang ger att det behövs fler kompetenta människor som unga kan knyta an till. Det finns många platser, hus, rum, att verka i men det saknas människor! Det måste finnas lyssnare, mottagare för de ungas röster, som kan gå vidare in i systemet. Dessa mottagare skall agera så att de ungas tankar och vilja får betydelse och att de unga blir bemötta i en respektfull dialog. Vad vi inte vill är att ha unga/barn som gisslan i olika grupper, där det ofta dröjer alltför länge innan något händer. Däremot vore det bra om barn och unga ges möjlighet att vara med i planprocesser där de måste få klart för sig att deras insats inte är särskilt för dem utan att de är med i en process som gör det bättre för dem som kommer efter långsiktighet. Dessa tankar resulterar i följande förslag och utvecklingsområden: 1. Fortbildning behövs på många olika plan av vuxna, inspiratörer, kreatörer som är mottagare i våra system och kan slussa vidare och stimulera. På institutionerna skall all personal vara delaktig i detta så att alltifrån de som sitter i biljettkassan/informationen till chefen kan ta emot och behandla unga och barns vilja och tankar. Detta hänger ihop med gott värdskap. Ett exempel ges från Borås där Barnens kulturrum på Kulturhuset skall skapas och i samverkan med Högskolan i Borås skall all personal utbildas. Det behövs kontinuerlig utbildning. VGR kan ta ett ansvar i fortbildning av kulturpersoner /institutioner för att motta och behandla barn och ungas vilja att engagera sig i kulturverksamhet. 2. Det behövs möjligheter att pröva olika sätt att arbeta med barn och ungas delaktighet och eget skapande varför stöd behövs till försöksverksamhet. Institutionerna har ibland svårt att frigöra resurser för detta. Det måste finnas en möjlighet till 6
risktagande och att våga misslyckas och experimentera. VGR kan i projekthantering, i uppdragsformulering och i andra stödformer hjälpa till att pröva och experimentera kring barn och ungas delaktighet och eget skapande. 3. Information behövs så att alla får reda på vilka stödformer som finns. VGR skapar ett digitalt forum för projekthantering och stödformer genom portalen Kreaktor.se. Men barnen hittar inte dit. Det behövs andra dialogformer som t ex via facebookgrupper, där barnen är. Nyhetsbrev är bra men det är för de som redan är inne i systemet. 4. I skolan möts alla barn, kulturen skall vara där. Men det är många som vill in i skolan. Det är också viktigt att agera utanför skolan. VGR kan ta ett ansvar för att skolan är med i diskussionerna liksom kultur- och musikskolorna, fritidsgårdarna och alla de andra platser där unga möts (inklusive alla de organisationer som är här idag). 5. Täta möten behövs med de aktörer som pratats om i ovanstående punkter. VGR bjuder in till täta möten, diskussioner, utbildningar osv kring barn och ungas delaktighet och eget skapande. En regionbaserad dialog uppstår kring utveckling av dessa frågor. Det behövs med andra ord fler mötesplatser för detta. 6. Befintliga hus för kultur; kulturhus, bibliotek, museer, fritidsgårdar är viktiga platser för de unga. Kulturinstitutionerna skall de bli bättre på att möta och ta emot de unga. Gör platserna glädjefyllda även för dem. 7. En fråga uppstår om barns eget perspektiv och om vi bara stödjer redan gynnade barn. Det finns en risk för det. De institutioner som redan arbetar med barn och unga kanske gör det med de barn och unga som vant sig vid att höras och ta plats. Vi ser och vänder oss inte till alla. Detta är ett problem! 8. Sprid de goda exemplen, även internationella sådana och sprid dem till andra grupper än de gängse. 9. Ett exempel kommer från Backa teater där man i sina processer lyssnar på ungas röster och tolkar detta och omvandlar det till konst. Från Backa teater ges erfarenheten att mycket bra sker, men inte allt samtidigt. Men på sikt så görs mycket och i ett brett perspektiv och mycket är bra!! Låt oss även se detta. 10. Det finns en tendens att prioritera annat idag än barn och unga. En vädjan sker att VGR fortsätter att prioritera barn och unga inklusive alla andra som inte får sin röst hörd!! 7
GR 2 Gruppen kring ämnet Ungas platser Medverkande: Sara Lorentzon, Röda Sten, Maria Hägglund, Backa Teater, Staffan Lund, KulturUngdom, Harriet Ljungdahl, Kultur & Fritid Alingsås, Maria Aminoff, Barnboksnätet. Dokumentatör: Sara Lorentzon Vi pratade främst om tonåringar och ungdom, då det är vad de flesta av oss arbetar med. Vilka platser saknar vi för barn och unga, eller rättare sagt: vad tror vi att de unga som inte var representerade under dagen vill ha. Harriet Ljungdahl menar att flera undersökningar VGR gjort visar på att ungdomar saknar caféer, ställen att hänga på, billig fika. Vi vill också ha ateljéer, skrivarstugor, studios för dans etc...öppna platser! det finns sportarénor och replokaler, men vart är lokalerna för skapande aktiviteter av annan sort? Vi pratade också om ungdomsgårdarna, de lokalt förankrade. Vad hände med dem? Tryggheten i det lokala är viktig. Som vi ser det finns tre olika slags platser som är viktiga att tillhandahålla: - "Hängstället", en egen mötesplats som ingen kräver. Där vuxna inte finns. det egna. - "Gården", platsen där vuxna och vuxenstödet finns, där utbudet av aktiviteterna är brett. - "På-riktigt-ställen", där proffesionella arenor likt Backa Teater, Röda Sten etc erbjuder aktiviteter och samarbeten under handledning och kanske även möjlighet att påverka programinnehåll, och göra platsen till sin. Viktigt att se skillnaden på vad ett sådant ställe kan erbjuda mot tex bildkurs inom vanlig fritisverksamhet. Vi pratade också om att det borde finnas sätt att stötta de ungdomar som vill göra ett snabbt arrangemang, i dne offentliga miljön - de som inte vill vara på en aréna och gå den vägen vi vuxna tycker är bäst och riktig. Göteborgs centrum kontra landsbygden och mindre kommuner kom upp. Skillnader i vad man kan erbjuda. Skillnader i hur invånarna själva aktiverar sig. Vi ansåg även alla att kultur och skapandekurser och rätten till plats inte får bli en klassfråga, det får inte kosta massa pengar att vara med. Skolans/Kulturskolans roll. Där skolan ofta är första steget in i musei/musik/konst/teater etc världen. Hur viktig roll den har för de unga vars föräldrar själva inte är intresserade och tar med sina barn på sådant. Vi pratade också om vikten av ett bra bemötande från institutionernas sida. Muséer är till för alla - oavsett ålder. Barn låter, barn springer. Men de har rätt att mötas med respekt, inte med sju tillsägelser under ett och samma museibesök... Sist men inte minst berättade vi för varandra om misslyckanden... och uppmanar att ha "worst practise"-samtal lite oftare! 8
Gr 3 Gruppen kring temat: Former och metoder att bjuda in unga? Deltagare:Fredrik Torgnysson Riksförbundet Unga musikanter, Sanna Eskilsson Kultur Ungdom, Gudrun Rydberg Dalslands Fornminnes och hembygdsförbund, Liz Gunnarsson Älvsborgs läns föreningsarkiv Birger Hanning Riksförbundet SVEROK Dokumnetatör: Eira Högforsen Vilka möjligheter har unga att påverka? Unga musikanter är medlemsstyrd men vi jobbar hela tiden med frågan hur institution bjuder in unga att påverka. Hembygdsföreningen: I de lokala hembygdsföreningarna är det ju bara pensionärer i styrelserna. På vissa arrangemang kommer ibland några yngre som vi då bjuder in via hemsida och annat till våra övriga arrangemang. SVEROK: Unga ser på kultur på annat sätt än de som kulturpolitiken sysslar med. Tanken som vuxenvärlden har på ungas fritid/kultur krockar med dataspel/rollspel. Verksamheten styra av unga, får föreningsstöd statligt/regionalt/lokalt. Föreningen har idag 120 000 medlemmar. Stora distrikt. Jobbar med att skapa former för direktdemokrati via nätet. Barn och unga vill testa nya gränser, man vill ha bekräftelse på det man gör. Unga är inte intresserade av historia medan just SVEROK lockar /intresserar unga för historia. Unga kommer inte att gå studiecirkel för att knyppla men en cirkel för att sy sina livekläder. Norskt exempel på projekt med levande historia. Till det här mötet i dag skulle den mötesplatsen/konceptet inte locka några unga. Föreningsarkivet: Vi vill ju unga att använda arkivet. Nu ska vi ha ett seminarium att visa hur man kan använda arkiven. Det som görs nu är historia i morgon. Intressera lärarna i skolan att använda arkivet i lärandet. Det är svårt att få unga av att vara delaktiga men först måste de komma till oss. Använda den nya tekniken och de unga i deras värld. Sammanfattning: Synd att det inte var några unga med. Symptomatiskt för våra möten. Tydligt att de unga styr/påverkar i sina egna verksamheter medan de inte påverkar alls i hembygds- och arkivverksamheten. Där är det en framgång om man lyckas locka någon ung till något av sina arrangemang. Hembygdslokalerna måste kunna öppnas för ungas egna arrangemang. Mötas på nya arenor. Skillnad att möta barn och ungdomar. Skolan en vikig aktör för att skapa möten och koppla samman med olika föreningar och institutioner. Sverok jobbar med historia och samlar unga på ett sätt som hembygdföreningen/arkiven skulle kunna inspireras, tillföra kunskap och samarbeta omkring. På ungas villkor. Engagemanget/drivkraften kommer inifrån! 9
Gr 4 Gruppen kring temat Hur får vi upp statusen på Barn- och ungas skapande? 10
Extra synpunkter från gruppen: - Svårighet kring att Barn- och ungdoms frågor klumpas ihop. Det är bland en fördel att diskutera dem separat. Utbud och behov ser så olika ut, om man är barn eller tonåring eller unga vuxna... VGR bär med sig den synpunkten och kanske kan utveckla vidare ihop med de som vill och anordna seminarium där man delar in grupper efter vilken åldersgrupp man arbetar med osv. - arvodera unga som är med = visa att man verkligen tar dem på allvar. VGR anställa unga? - Fler Openspace. Ett med bara unga och ett med vuxna och unga i en blandad grupp. - De goda exemplena finns. VGR stötta och tillföra ekonomiska medel sprida och veta om varandra. - Det råder ingen avsaknad av ungas vilja och engagemang, det finns det flera exempel på. Men hur kan VGR mycket konkret stötta de projekt som finns? Ett nytt seminarium? Fortbildning ihop och dela med oss av kompetensen som vi har här i rummet. Se över vilka som bjuds in? Varför är vi här? Varför är vissa inte inbjudna idag? Vem sitter på listorna och hur är de sammanställda? - Fler att inspireras av? Internationella utblickar behövs också mer SLUT FÖR IDAG. TACK FÖR IDAG! 11