Uppsala 2014032-27 Vad är riskbruk, missbruk och beroende Dr. Fred Nyberg, Professor Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University, Sweden
Hjärnan Livet i vardagen
Vad är riskbruk? Riskbruk är ett bruk av alkohol som ökar risken för skadliga fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser, men där diagnoserna skadligt bruk, missbruk eller beroende inte föreligger.
Vad är riskbruk?
Riskbruk! Missbruk! Beroende Alkohol BEROENDE Alkohol Alkohol AlKohol Dr Judith Myles, Bristol, UK
Vad är riskbruk? Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion - När en man dricker > 14 standardglas per vecka - när en kvinna dricker > 9 standardglas per vecka Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion - En man dricker > 4 standardglas vid ett & samma tillfälle - En kvinna dricker > 3 standardglas vid ett & samma tillfälle Riskbruk även vid lägre alkoholkonsumtion under graviditet, i många situationer i arbetslivet och i trafiken Standardglas: 50 cl folköl, 33 cl starköl, 12-15 cl vin, 4 cl sprit.
Vad är missbruk? Missbruk betyder att man använder droger på ett sätt som ger problem eller skadar hälsan - Att man på grund av drogerna inte lyckas göra det man ska hemma, i skolan eller på jobbet - Att man gång på gång hamnar i riskfyllda situationer eller gör olagliga saker på grund av drogerna.
Vad är beroende? Drogberoende kan beskrivas som en kemisk förälskelse; drogerna blir oerhört viktiga i ens tankar och känslor. Hjärnan vänjer sig snabbt vid att vara påverkad av droger, och om man slutar kan man få så kallade abstinensbesvär Droger skapar också ett sug i kroppen efter mer, direkt när effekten försvinner eller efter ett tag Många droger funkar så att kroppens tolerans ökar om man använder dem regelbundet, alltså att man behöver mer och mer för att få samma effekt
Vad är beroende enligt DSM-IV - Toleransutveckling - Abstinens - Kontrollförlust - Försummelse av t ex arbete och sociala förpliktelser - Fortsätter fast man vet att man tar skada
Ungdomar är mest utsatta De flesta debuterar i unga år! % hos vilka ett beroende Debuterar vid en given ålder (enligt DSM-IV) Ålder [NIDA]
Andelen vuxna (16 84 år) som använt cannabis senaste året. 2010/2011. 10 % 8 Män Kvinnor 6 4 2 0 16 29 30 44 45 64 65 84 Ålder Källa: Statens folkhälsoinstitut
Vem blir beroende? Faktorer som bidrar till utveckling av beroende Uppväxt, hem och skola" trauma och stress" Genetiska variationer" (t ex DNA polymorfism)" Tillgänglighet " och påverkan"
Rökning!!!! Heroin Amfetamin Heroin Alkohol Cannabis Cigaretter Dr Judith Myles, Bristol, UK
Hjärnan" En vuxen hjärna består av ungefär 100 miljarder nervceller som var och en kan stå i kontakt med 1000 andra celler. Exakt vilka kopplingar som etableras till våra signalbanor beror bland annat på vilken stimulans som hjärnan utsätts för under de första levnadsåren och senare i livet.
Områden i hjärnan av betydelse för drogmissbruk och beroende Hämningskontroll" Belöning" Motivation" Minne och inlärning" [NIDA]
Naturlig belöning Att nå höjderna via hjärnans belöningssystem - Fysisk aktivitet - Födointag - Sexuella upplevelser - Framgångar - Häftiga upplevelser - Droger - Destruktiva beteenden
Belöningssystemet! - endorfiner" + endorfiner" FC! NAcc! VTA! Dopamin FC: Frontal cortex" NAcc: Nucleus accumbens" VTA: Ventral tegmental area"
Belöningssystemet! Amfetamin Kokain Ecstasy Khat Mefedron Dopamin Alkohol Cannabis Nikotin opiater FC: Frontal cortex" NAcc: Nucleus accumbens" VTA: Ventral tegmental area"
Naturlig belöning och drogframkallad belöning % av basal Frisättning 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 200 Amfetamin 0 1 2 3 4 5 hr Tid (min) Tid efter Amphetamin Föda 150 100 50 Empty Box Feeding 0 0 60 120 180
Enkefalin-produktionen minskar och dynorfinproduktionen ökar hjärnan hos kokainister Courtesy of Yasmin Hurd, Karolinska Institutet
Drogernas förändrar hjärnans belöningssystem" Kokain Alkohol Från NIDA, USA (Nora Volkow) Heroin
Krokodil (desomorfin) Giftiga och frätande biprodukter Kodein => Desomorfin
U-FOLD St U-FOLD-seminarier! U-FOLD Storseminarium 2014 2014 Medverkande Medverkande Vägen till drogfrihet Tove Lifvendahl, Politisk chefredaktör,vägen till drogfrihet Tove Lifvendahl, Politisk chefredaktör, Att ta kontroll över sitt liv Svenska Dagbladet AttSvenska tadagbladet kontroll över sitt liv Anders Sjöborg, sociolog, CRS, Uppsala universitet Forskning visar att vissa individer löper Anders Sjöborg, sociolog, CRS, Anette Forsberg, Forskning visaretnolog, att Karlstad vissa individer löper större risk att hamna i missbruk och Uppsala universitet Camilla Kuylenstierna, författare och föreläsare, Anette Forsberg, etnolog, Karlstad beroende. Det handlar om såväl ökad störrecachét riskrydeving, att hamna i missbruk och Magnus rådgivare, spelnykter Marika Bjerstedt-Hansen, socionom, Camilla Kuylenstierna, författare ochexposition föreläsare,för droger som sociala och Socialnämnden (S), Osby kommun beroende. Det handlar om såväl ökad Robert Åkesson, VD, Stiftelsen Choice Cachét ärftliga faktorer. Men vilka förutsättningar Lars Lind-Jaktlund, Stockholm exposition för riksdagsledamot droger (C), som sociala och Magnus Rydeving, rådgivare, spelnykter Annika Qarlsson, har vi att ta oss ur ett liv i droger? Fred Nyberg, Professor, koordinator vid U-FOLD Marika Bjerstedt-Hansen, socionom,vid Storseminarium 2014 sätter U-FOLD ärftliga faktorer. Men vilka förutsättningar Socialnämnden (S), Osby kommun fokus på möjligheten att finna vägen till har vi att ta oss ur ett liv i droger? Robert Åkesson, VD, Stiftelsen Choice drogfrihet och att ta makten över vårt Lars Lind-Jaktlund, Stockholm Vid Storseminarium 2014 sätter U-FOLD eget liv. Annika Qarlsson, riksdagsledamot (C), fokus på möjligheten att finna vägen till Fred Nyberg, Professor, koordinator vid U-FOLD Moderator: Gabriella Andersson, ordförande, Farmaceutiska studentkåren Plats: Uppsala universitetshus, aulan Tid: tisdag 8 april 2014, kl. 9.30-13.00 Kostnad: gratis, vi bjuder på enklare lunch samt kaffe Anmäl dig på: http://doit.medfarm.uu.se/kurt6073 drogfrihet och att ta makten över vårt eget liv. Den 8 april 2014! Uppsala Universitet! U-FOLD arena för Samverkan kring droger www.ufold.uu.se Kalendarium 2014 27 mars Ungas missbruk & Aktuella aspekter på behandlingsstrategier, Uppsala 8 april U-FOLD Storseminarium 2014, Uppsala 5 6 maj Kursdagar om cannabis-, opiate- & spelberoende, Visby 1 3 juli U-FOLD i Almedalen Plats: Uppsala universitetshus, aulan Tid: tisdag 8 april 2014, kl. 9.30-13.00 Kostnad: gratis, vi bjuder på enklare lunch samt kaffe Moderator: Gabriella Andersson, KONTAKT Inom U-FOLD möts forskare och yrkesverksamma för att tillsammans ut- Anmäl dig på: http://doit.medfarm.uu.se/kurt6073 ordförande, Farmaceutiska studentkåren FRED NYBERG veckla samhällets åtgärder och strategier mot missbruk, dess följder och U-FOLD är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog- och läkemedelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk. Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upptäckter snart kan tas i bruk. problematik. Sedan starten 2011 har U-FOLD genomfört en mängd kurser, Koordinator, U-FOLD och
Hur ser framtiden ut.?!
Kvinnor tar också AAS! och vad blir följderna av detta?!
Can HGH Reverse Brain Damage in Drug Addicts? Study says that human growth hormone may restore memory and attention deficits caused by heroin abuse Svensson A-L, Bucht N, Hallberg M, Nyberg F (2008) Reversal of opiate-induced apoptosis by human recombinant growth hormone in murine foetus primary hippocampal neuronal cell cultures. Proc. Natl. Acad. Sci. USA, May 20;105(20):7304-8.
Perceived Vilka Risk är U-FOLD?! Cigarettes & Marijuana 85 80 75 % Perceiving Great Risk 70 65 60 55 50 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Cigarettes, Perceived Risk, 10th Grade Marijuana, Perceived Risk, 10th Grade 54
Hur ser framtiden ut.?! El-cigaretter med THC!!? SPICE K2 AM2201
Hur ser framtiden ut.?! Deep brain stimulation and its life changing effect on human health and quality of life. Like technologies that record electrical activity in the brain, there are technologies that stimulate the brain.
Hur ser framtiden ut.?! Neural engineers are working to develop better and more effective stimulation devices that interact with the nervous system. Would these devices also stimulate and release dopamine in the brain