EXAMENSARBETE 2005:70 HV Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom En enkätstudie Torbjörn Jakobsson, Maria Johansson-Nilsson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjukgymnastprogrammet Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik 2005:70 HV - ISSN: 1404-5516 - ISRN: LTU-HV-EX--05/70--SE
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 120 p C-uppsats 10 p, ht-04 Sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden Basal kroppskännedom en enkätstudie (Physiotherapists attitude towards and knowledge of Body Awareness treatment an opinion poll) Av Torbjörn Jakobsson Maria Johansson-Nilsson Examinator: Professor Gunvor Gard Handledare: Universitetsadjunkt Daina Dagis 0
Abstrakt Basalkroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod som har sitt ursprung i Tai Chi. Gertrud Roxendal utvecklade den svenska varianten efter inspiration av J Dropsy. BK har i första hand använts inom psykiatrin men har på senare år även introducerats i primärvården, i första hand på psykosomatiska tillstånd. Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnasters inställning till och kunskap om behandlingsmetoden. En enkätstudie genomfördes på 32 sjukgymnaster verksamma i området Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn. Sjukgymnasterna uppfattar användningen av metoden som bra. En majoritet av sjukgymnasterna har vidareutbildat sig i BK, men anser dock att de har för lite kunskap i metoden. BK används oftast i kombination med annan behandling. Effekterna enligt sjukgymnasterna av BK är bra, de mest förekommande effekterna av BK är: minskade muskulära spänningar, ökad förmåga till avslappning, bättre hållning, bättre kroppsuppfattning, reducering av smärta samt bättre insikt till kroppens signaler. Nyckelord: Basal kroppskännedom, enkät, inställningar, kunskap, sjukgymnaster. Abstrakt... 1 1
Bakgrund... 3 Syfte... 7 Frågeställningar... 7 Metod... 8 Målgrupp...8 Instrument... 8 Procedur...8 Resultat... 9 Sjukgymnasters kunskap om BK som behandlingsmetod... 9 Sjukgymnasters uppfattning om BK som behandlingsmetod... 11 Sjukgymnasters användning av BK som behandlingsmetod... 12 Sjukgymnasters upplevda effekter av BK... 13 Översikt... 14 Diskussion... 15 Konklusion... 18 Referenslista... 19 Bilaga 1... 21 Förfrågan om medverkan i en studie om Basal kroppskännedomsbehandling... 21 Bilaga 2... 22 Enkät om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom... 22 2
Bakgrund Basal Kroppskännedom (BK) är en sjukgymnastisk behandlingsmetod där man fokuserar på människans resurser och tillgång till egen kraft och kreativitet oavsett personens diagnos eller sjukdomstillstånd (1). Sjukgymnastiska behandlingsmetoder har traditionellt sett sin förståelsegrund i det naturvetenskapliga vetenskapsparadigmet. Kroppen behandlas utifrån biomekaniska och fysiologiska principer. Denna förståelsegrund har inte räcker inte för att rehabilitera patienter med psykosomatiska smärt- och spänningsbesvär. För att fylla det behovet har en psykosomatisk förståelse utvecklats med metoder som lägger vikt vid samspelet mellan den fysiska, psykiska och sociala dimensionen hos människan (2). En av de metoder som utvecklats är BK. Ursprunget till BK är de förövningar till Tai Chi som Jacques Dropsy introducerade i Sverige på 70- talet. I Den harmoniska kroppen, förmedlade han sin kunskap om sittpositioner, andning samt andlig förankring. Dropsy ansåg att övningarna medförde att vi människor fick en bättre helhetssyn på oss själva och att vi måste hitta en metod för att söka oss tillbaka till balans och harmoni (3). Ur detta tänkande utvecklade Gertrud Roxendal den svenska formen för BK. Med behandlingsmetoden BK syftade hon till att utveckla förmågan att vara i rörelse och vila, ensam och i relation till andra och att bli ännu mer den man verkligen är. BK är en lågmäld träningsform som lockar fram möjligheten att inom sig upptäcka självläkande krafter och kreativitet. Övningarna utförs i ett mjukt och rytmiskt flöde så att de stimulerar inre kroppsliga processer, som andning, blodcirkulation och hormonproduktion (4). BK syftar till att öka kunskapen om kroppen och dess möjligheter och begränsningar. BK syftar också till att patienten ska nå förståelse för ett känslomässigt innehåll i kroppsupplevelser, och öka medvetenheten om kroppsliga signaler och symtom, till exempel muskelspänningar, smärta och hjärtklappning. BK ger ett ökat förfogande över kroppen och förbättrad förmåga till kroppsbehärskning, samt förmåga att öka sin självkänsla och den personliga tryggheten, stärka sin identitet och återupprätta ett stört kroppsjag (1). 3
Under den senaste tioårsperioden har utbildning i BK ingått i sjukgymnastprogrammet. Dessutom ges utbildningar i BK som stegvisa fortbildningskurser av Institutionen för Basal Kroppskännedom (IBK). Enligt IBK:s hemsida (5) under 2004 definieras kursstegen enligt följande: BK 1 Utbildningen innehåller en introduktion med genomgång av de grundläggande övningarna. Betoningen ligger på egna upplevelser av övandet samt reflektioner över reaktioner och effekter. BK 2 Utbildningen innehåller en fördjupning av övningarna samt en introduktion av kliniska tillämpningar, övningar i samtalsmetodik och i motivationsanalys. BK 3 Utbildningen innehåller en klinisk tillämpning med patientbehandling i BK, samt fortsatt fördjupning av den egna processen. Övningar i att förmedla BK ingår i detta steg. BK 4 Utbildningen innehåller en klinisk tillämpning i form av gruppbehandling, och en fortsatt fördjupning av den egna processen och ledarrollen. Bedömningsinstrument IBK ger fortbildningskurser om de olika bedömningsinstrumenten BAS, BAS-H och ISK. Utbildningen med BAS-skalorna kan indelas i fyra olika steg, där BAS har både en intervjuoch en observationsdel. BAS-H är ett hjälpmedel att spåra och mäta kvaliteter i rörelsemönster och rörelsebeteende. ISK finns utformad som ett komplement till observation både med BAS och BAS-H. Den studerande ska tillägna sig kunskap om principerna för skattning med de fyra BAS-skalorna, och kunna tillämpa principerna i klinisk verksamhet (5). BAS, Body Awareness Scale Med BAS skattas patientens symtom (fysiskt och psykiskt) samt funktioner och störningar i kroppsjaget. Skalan omfattar patientens uppfattning och skattarens observationer. Information om patientens uppfattning fås genom en strukturerad intervju. Till intervjun hör en manual så 4
att det går att protokollföra patientens svar. Denna del av skalan kallas den Rapporterande eller patientens Rapport. Information till skattarens observation får man dels genom iakttagelser under intervjun, dels i ett strukturerat rörelsetest. Även här protokollförs iakttagelserna grundat på manualen, under beteckningen Observerat. Med hjälp av denna kombination av intervju och observation blir det möjligt att bedöma om det föreligger överensstämmelse eller avvikelse mellan patientens uppfattning och skattarens observation. Patienten kan rapportera fler symtom än skattaren observerar och tvärtom (6). BAS-H Erfarenheter har visat att patienter från olika vårdområden haft tydliga symtom på upplevelsesidan (höga poäng på rapportdelen i BAS) och samtidigt haft ringa störningar på observationsdelen. Patienterna har känt sig dåliga men detta har inte visat sig på jämförbart sätt i rörelsetestet. Den i och för sig låga poängen i rörelsetestet har ändå haft ett visst intresse då man kunnat ana möjlighet att spåra rörelsemönster och beteende hos patienterna. Roxendal ansåg att det fanns behov av mer nyanserade skalsteg för att skatta dessa observationer. För detta behov har BAS-hälsa-skalan (BAS-H) konstruerats. I BAS-H ses hur rörelsen utförs och kvalitén i utförandet. BAS-H har konstruerats för observationer, inte för intervjuer (6). ISK ISK-skalan (intervjuskala på kroppsjagfunktioner) mäter patientens uppfattning om sin förmåga och sina egna kroppsupplevelser. ISK är tydligare resursinriktad än BAS-intervju. ISK är avsedd att användas tillsammans med rörelsetest enligt BAS eller BAS-H (6). BARS BARS (Body Awareness Rating Scale) är en skattningsskala i att undersöka patientens upplevelse och rörelsedimension, skattningsskalan är utvecklad i Norge (4). Inom sjukgymnastiken, särskilt inom psykiatrin har flera terapeutiska arbetsformer vuxit fram. Där har också BK haft en framträdande roll. Så småningom har dessa behandlingsformer kommit att prövas också inom andra områden, till exempel i primärvården och förebyggande hälsovård (1). Inom metoden BK har man helhetsperspektiv på individens nivå, då man säger: Människan är, om frisk, hel och odelbar. Helheten innefattar i detta perspektiv kroppen med fysiska 5
beståndsdelar och fysiologiska processer, kroppsliga upplevelser, kroppsliga handlingar (motorik), tankeliv, (perception och kognition), känsloliv (emotioner), existentiella villkor och viljeliv (motivationella faktorer). Med kroppen menas kroppen i sin helhet och inte en eller flera kroppsdelar som fungerar mer eller mindre väl (7). Kroppsmedvetenhet och hälsa anses ha anknytning till varandra. Kroppen är basen för våra upplevelser och i kroppen har vi vår rörelsedimension. Har man förlorat sin rörelsevana och stabilitet har man också förlorat sin hälsa (4). I en studie vid Umeå Universitet visade det sig att när man i behandlingsmetoden BK fokuserade på att aktivera hälsofrämjande resurser istället för att inrikta sig mot symtom och begränsningar förbättrades överlag de kroppsliga funktionerna (8). BK kan därmed vara ett komplement till annan behandling, och ytterligare ett verktyg för patienten att upptäcka sin kropp i ett större perspektiv och därmed hitta det optimala sättet att bli kroppsmedveten. Studien har visat sig att patienter med psykosomatiska besvär söker sig till primärvården där behandling med BK introducerats. Studien visade att de psykosomatiska besvären lindrades och att ytterligare besvärsminskning hade skett efter 6 månader (9). Då det är allmänt känt att BK används inom psykiatrin (4) är det intressant att se om det finns kunskap och tillämpning hos sjukgymnaster i öppenvården, och hur läget för detta är i områdena omkring en utbildningsort för sjukgymnastik, i detta fall Boden, Piteå, Luleå och Älvsbyn. 6
Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga kunskaper om, uppfattning om, användning av och effekter av BK som behandlingsmetod enligt sjukgymnaster inom primärvården. Frågeställningar Hur ser kunskapen ut om BK hos sjukgymnaster? Hur uppfattas BK av sjukgymnaster? Hur används BK? Vilka effekter ger BK enligt sjukgymnasterna? 7
Metod Målgrupp Informanterna var 35 sjukgymnaster verksamma på vårdcentraler i regionen Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. Privatpraktiserande sjukgymnaster exkluderades. Deltagandet i studien var på frivillig basis. Av de 35 sjukgymnasterna valde 32 personer (91,4 %) att medverka. Orsak till bortfallet (8,6 %) angavs vara tidsbrist och bristande intresse att medverka i studien. De sjukgymnaster som deltagit i studien har varit verksamma i yrket mellan två och trettiotvå år. De flesta har mellan elva och tjugo år i yrket och endast ett fåtal har mindre än tio år och fler än 21 år i yrket. (figur 1). Antal SG 14 12 10 8 6 4 2 0 0-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 Figur 1. Verksamma år i sjukgymnastyrket.(n=32). Instrument Enkäten är konstruerad av författarna och är ej testad för reliabilitet och validitet (bilaga 2). Enkätfrågorna är både strukturerade (fasta svarsalternativ) och ostrukturerade (öppna frågor) (10). Procedur För att erhålla en hög svarsfrekvens har enkäterna personligen lämnats ut till respektive vårdcentral (tolv stycken) och vid överenskommen tid samlats in. Ett informationsbrev (bilaga 1) lämnades ut tillsammans med enkäterna till sjukgymnasterna på vårdcentralerna. 8
Resultat Resultat indelas i rubriker baserade på vår studies frågeställningar. Sjukgymnasters kunskap om BK som behandlingsmetod Största andelen av de tillfrågade sjukgymnasterna kom första gången i kontakt med BK under sin grundutbildning (84%). Fem av dem som svarat att första kontakten var på grundutbildningen har svarat med dubbla svarsalternativ. Endast en SG har kommit i kontakt med BK på annat sätt, nämligen genom kurser med Gertrud Roxendal då metoden ännu inte var känd som Basal kroppskännedom, se figur 2. På annat sätt Jag har aldrig kommit i kontakt med BK Har läst om metoden i tidskrifter Genom andra kollegor som använder metoden På min arbetsplats Grundutbildningen i sjukgymnastik 0 5 10 15 20 25 30 Figur 2. Sjukgymnasternas första kontakt med BK. (n=32). 21 av 32 sjukgymnaster (66%) anger att de utbildat sig inom BK-metoden, se figur 3. 11 21 Ja Nej Figur 3. Översikt av hur många SG som har utbildning i BK. (n=32). 9
När det gäller utbildning inom BK för de sjukgymnaster som vidareutbildat sig efter grundutbildningen utgör BK 1 den vanligaste utbildningen (43%) och BK 2 den näst vanligaste. I gruppen finns två sjukgymnaster som har flera utbildningar kombinerade nämligen: BK 2, BAS, BAS-H och ISK. Ingen av de tillfrågade har gått stegkurserna BK 3 och BK 4. (tabell 1). Tabell 1. Antalet sjukgymnaster/utbildning. BK 1 BK 2 BK 3 BK 4 BAS BAS-H ISK 9 8 0 0 3 2 2 Utöver utbildningarna i enkäten har fyra sjukgymnaster angett andra utbildningar, dessa är: Fördjupning i egen litteratur ( personen har svarat nej på föregående fråga). Veckokurs (ej hela BK 1). Resursorienterad kroppsundersökning modifierad ad modum Bunkan. Via påbyggnadsutbildning 1989. Av figur 4 framgår hur sjukgymnaster ser på sina kunskaper i BK. Noteras kan att en majoritet (72%) svarat att de har för lite kunskaper i BK. Dessutom har åtta personer (25%) svarat att de har tillräckliga, goda och mycket goda kunskaper om metoden. Ingen har svarat att de inte har någon kunskap om metoden. 25 20 15 10 5 0 inga alls För lite Tillräckliga Goda Mycket goda Ej svarat Figur 4. Sjukgymnasters egen uppfattning om kunskap i BK. (n=32). 10
21 sjukgymnaster (66 %) har inte planerat kompetenshöjande utbildning i BK inom den närmaste treårsperioden medan 11 sjukgymnaster ( 34 %) har tänkt vidareutbilda sig. Utbildningar som är aktuella är: BK 1, BK 2, BK 3, BAS och BAS-H. Två av sjukgymnasterna har tänkt att höja sin kompetens genom att lära sig av kollegor med kunskap om BK. En sjukgymnast har planerat att utbilda sig i BARS. (figur 5). 25 20 15 10 5 0 Ja Nej BK 1 BK 2 BK 3 BK 4 BAS BAS-H ISK Annat Figur 5. Sjukgymnaster som planerat att vidareutbilda sig och utbildningar som är aktuella. Sjukgymnasters uppfattning om BK som behandlingsmetod En majoritet (78 %) uppfattade BK som en bra eller mycket bra behandlingsmetod. Ingen uppfattade att det är en dålig eller mycket dålig behandlingsmetod. Se figur 6. 20 15 10 5 0 Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Figur 6. Sjukgymnasters uppfattning om användbarheten av BK. 11
Sjukgymnasters användning av BK som behandlingsmetod De vanligaste tillstånden där BK som behandlingsmetod används har delats in i fem olika kategorier. Spänningsrelaterade besvär Stressrelaterade besvär Hållningsrelaterade besvär Störd kroppsuppfattning Kronisk smärta De flesta sjukgymnaster som använder metoden gör det i kombination med annan behandling. Det förekommer även att sjukgymnaster varvar mellan att använda metoden som enda behandling på patient, eller använda den ihop med annan sjukgymnastisk behandling. Nio sjukgymnasterna använder inte BK i sin behandling. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Som enda behandling Använder inte alls Figur 7. Sjukgymnasters användning av metoden, som enda behandling/i kombination. 12
Sjukgymnasters upplevda effekter av BK En majoritet upplever att effekten av behandlingsmetoden är positiv. Fyra har svarat att upplevda effekten är varken bra eller dålig och sex personer har inte svarat på frågan. (figur 8). 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Ej svarat Figur 8. Effekter av behandlingsmetoden BK enligt sjukgymnaster. Effekter av BK enligt sjukgymnaster kan delas upp i sex kategorier. Minskade muskulära spänningar Ökad förmåga till avslappning Bättre hållning Bättre kroppsuppfattning Reducering av smärta Bättre insikt till kroppens signaler 13
Översikt I tabell 2 nedan presenteras en översikt av enkätsvar (bilaga 2) uppdelade på antal yrkesverksamma år. Tabell 2. Sammanställning av nyckelsvar uppdelade i tre grupper. Verksamma år 0-10 11-20 21-35 Antal SG 5 21 6 vidareutbildad 2 14 5 Bra/mycket bra metod 5 16 4 För lite kunskap 5 14 4 Planerar vidareutbildning. 3 8 1 Samtliga sjukgymnaster med mindre än tio år i yrket tyckte att de hade för lite kunskaper i BK, de anser att det är en bra/mycket bra metod. Tre av fem planerar att höja kompetensen inom en treårsperiod. I den största gruppen som spänner sig mellan 11 och 20 år har två tredjedelar av sjukgymnasterna en vidareutbildning av något slag, vilket är en större andel jämfört med gruppen med mindre än tio verksamma år i yrket. Trots det tycker ett stort antal att de också har för lite kunskap i metoden. De flesta tycker ändå att de har så pass bra kunskap i metoden att de inte tänkt vidareutbilda sig. I gruppen som har varit verksamma fler år än 21 år är det en sjukgymnast som planerar vidareutbildning. Fyra av sex tycker att det är en bra/mycket bra metod. 14
Diskussion Av de totalt 35 enkäterna besvarades 32 (91 %). Bortfallet berodde enligt vad sjukgymnasterna uppgav på tidsbrist i förhållande till engagemang. Eftersom 35 sjukgymnaster utgör hela populationen i det geografiska området, är författarna nöjd med utfallet av besvarade enkäter. En bidragande orsak till det goda utfallet kan vara att enkäterna lämnades över personligen, vilket kanske medförde ett större tryck på sjukgymnasten att besvara den än om den kommit via post. De olika sätten att ställa frågor, strukturerat eller ostrukturerat, har sina fördelar och begränsningar. Fördelarna med strukturerade enkätfrågor är att ett stort antal personer kan ge sina svar på relativt kort tid och att man enbart får svar på de frågor som ställts, medan de ostrukturerade frågorna ger möjlighet att vidareutveckla ett svar (10). Frågorna till enkäten har inte varit tydliga nog, då författarna fått erfara att dubbla svarsalternativ har angetts där det ej var tänkt att det skulle vara på det viset. Fråga två är en sådan fråga som tolkats som att flera svarsalternativ gick att fylla i (se bilaga 2). De flesta (84 %) sjukgymnaster har kommit i kontakt med BK i grundutbildningen och de flesta har också vidareutbildat (66 %) sig inom ämnet. Eftersom en majoritet av sjukgymnasterna anser att BK är en mycket bra eller bra behandlingsmetod kan man fråga sig om grundutbildningen ska innehålla mer om BK. Detta är naturligtvis en avvägning som måste göras i förhållande till andra behandlingsmetoder, men det kan ändå vara befogat att skolan ser över detta. En möjlighet är att skolan tillhandahåller BK 1 som valbar kurs, ett annat alternativ än att utöka grundutbildningen kan vara att, om intresse finns hos elever, köpa in en vidareutbildning på samma sätt som exempelvis akupunktur och massagekurser. Det man också ser är att sjukgymnasterna inte anser sig ha ett behov av att vidareutbilda sig trots att flertalet anser sig ha för lite kunskaper. Det kan tänkas att sjukgymnasten planerar utbildning i BK efter den treårsperiod som vi frågade om. Om man tycker att BK är en bra behandlingsmetod, men inte har tänkt vidareutbilda sig kan man fråga sig vilka behandlingsmetoder som prioriteras framför BK. Eftersom de flesta (72 %) använder BK i kombination med annan behandling är det viktigt för skolan att försöka knyta ihop BK med annan behandling så att den färdiga SG kan plocka 15
russinen ur kakan från flera behandlingsmetoder och ge sin patient den bästa möjliga behandlingen för problemet han/hon söker för. Våra resultat visar att det finns en korrelation mellan behandlade tillstånd och upplevda effekter efter behandling med BK. Korrelationen mellan behandlade tillstånd och upplevda effekter visas i punktform nedan: För spänningsrelaterade besvär uppnår man minskade muskulära spänningar. För stressrelaterade besvär uppnås en ökad förmåga till avslappning. För hållningsrelaterade besvär uppnås bättre hållning. För störd kroppsuppfattning uppnås en bättre kroppsuppfattning. För kronisk smärta uppnås en reducering av smärtan. I en studie av Lundvik Gyllensten (2) visar det sig att ökad kännedom i BK har lett till att patienten med hjälp av sina egna resurser har hittat en väg ut ur smärtrollen, med en reducering av symtom som följd. En annan studie där patienter med nack- och ryggbesvär deltog i en BK-grupp (7), ansågs avspänningsövningar som bästa övning för att påverka symtomen. Patienterna uttalade att nack- och ryggbesvären kan släppa av spänningar i axlar genom att tänka på andningen; Får mindre ont i ryggen om jag tänker på hur jag står, somnar lättare genom avslappning och att andas rätt. De tillstånd sjukgymnaster använder BK till stämmer väl överens med vad litteraturen och forskningsstudier har kommit fram till (11, 12). Samtliga sjukgymnaster med mindre än tio år i yrket anser att det är en bra/mycket bra metod samt att de har för lite kunskaper i BK, vilket också bekräftas av att tre av fem planerar att höja kompetensen inom en treårsperiod. Anledningar till att sjukgymnasterna anser sig ha för lite kunskap kan vara att grundutbildningen i BK har varit bristfällig eller att de kunskaper man tog del av i grundutbildningen glömts bort. Vi kan inte dra några definitiva slutsatser om deras utbildning eftersom vi ej vet var de är utbildade eller hur utbildningarna ser ut. Det hade dock varit intressant att se om det finns skillnader mellan olika skolors utbildning i BK och hur det påverkat sjukgymnasternas svar I den största gruppen som har arbetat mellan 11 och 20 år har två tredjedelar av sjukgymnasterna en vidareutbildning av något slag i BK-metoden vilket är en större andel jämfört med gruppen med mindre än tio verksamma år i yrket. Trots det tycker ett stort antal 16
att också de har för lite kunskap i metoden, men de flesta har inte tänkt vidareutbilda sig. Detta förstår vi inte eftersom majoriteten tycker det är en bra eller mycket bra metod. En förklaring till detta kan vara att arbetsgivaren, av ekonomiska eller andra skäl, inte uppmuntrar till att höja kompetensen. Det kan också vara så att BK konkurrerar med andra behandlingsmetoder som sjukgymnasterna behöver vidareutbildas i. I gruppen som har 21 år och fler i yrket är det bara en sjukgymnast som ej har vidareutbildat sig i BK. Majoriteten har inte tänkt vidareutbilda sig. Även här anser de att BK:s användbarhet är bra/mycket bra. Har man så lång erfarenhet inom yrket är det lätt att köra fast i samma hjulspår och därför inte ser en anledning till att prioritera en vidareutbildning i BK. En annan anledning kan vara, att vid det laget i karriären har man fått en högre befattning där sjukgymnastiska behandlingsmetoder inte längre är prioriterade utan utbildning inom organisation och ledarskap står före i kön. Det är av stor vikt att sjukgymnaster fortsätter att förkovra sig och utvecklar sin kompetens, så att sjukgymnasternas yrkesroll inte blir ifrågasatt. I studien framgår det att flertalet av sjukgymnasterna i målgruppen har förkovrat sig i BK-metoden och 38 % har planerat att genom olika kurser höja kompetensen inom BK. 17
Konklusion Behandlingsmetoden BK har en förankring i den offentliga primärvården i området Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn. En majoritet av sjukgymnasterna har vidareutbildat sig i BK, men anser dock att de har för lite kunskap i metoden. BK som behandlingsmetod uppfattas enligt sjukgymnasterna som en bra metod. BK används oftast i kombination med annan behandling. Effekterna enligt sjukgymnasterna av BK är bra, de mest förekommande effekterna av BK är: o Minskade muskulära spänningar o Ökad förmåga till avslappning o Bättre hållning o Bättre kroppsuppfattning o Reducering av smärta o Bättre insikt till kroppens signaler Tack till vår handledare Daina Dagis som genom god handledning har lotsat oss genom detta arbete. Ett stort tack riktas också till sjukgymnasterna som deltagit i studien. Vi vill också tacka våra familjer som stått ut med oss under arbetets gång. 18
Referenslista 1. Janson G. Vuxenpsykiatrin, Piteå älvdals sjukhus. Sammanställning av patientenkät, Piteå 1998. 2. Lundvik, Gyllensten A., & Nilsson, Ovesson M. Basal Kroppskännedom. Gruppbehandling vid psykosomatiska smärt-spänningstillstånd. Sociomedicinsk tidskrift, 1994; 5-6, 239-242. 3. Dropsy, J. Den harmoniska Kroppen. Danmark: Natur och Kultur, 2000. 4. Roxendal G., & Winberg A. Levande människa - Basal Kroppskännedom för rörelse och vila. Falköping: Natur och Kultur, 2002. 5. www.ibk.nu (2004 11 24) 6. Roxendal, G., & Nordvall V. Tre BAS skalor. Lund: Studentlitteratur, 1997. 7. Roxendal, G. Ett helhetsperspektiv Sjukgymnastik inför framtiden. Lund: Studentlitteratur, 1987. 8. Dahlberg, H., & Haarala, J. Basalkroppskännedom, Feldenkrais & Konventionell sjukgymnastik. Umeå: Umeå Universitet, 1999. 9. Lind, B., Mattson. M., Mattson. B., & Bergmark. E). Sjukgymnastisk behandling av patienter med nack/ryggbesvär - erfarenheter av kroppskännedomsgrupper på vårdcentral. Allmänmedicin, 1993;14, 231-235. 10. DePoy, E., & Gitlin L. Forskning en introduktion. Lund: Studentlitteratur, 1999. 11. Schiöler, A. Alexitymi och kroppskännedom hos patienten med kronisk smärta. Stockholm: Karolinska Institutet, 1988. 19
12. Gunnarsson, B., Winberg, A. Kvinnor med långvarig smärta i bild och rörelsegrupp. Växjö: Allmänpsykiatriska kliniken 1996. 20
Bilaga 1 Förfrågan om medverkan i en studie om Basal kroppskännedomsbehandling Då det är allmänt känt av sjukgymnaster att Basal kroppskännedomsbehandling (BK) används inom psykiatrisk sjukgymnastik, är det intressant att se vilka kunskaper som finns och hur metoden används av sjukgymnaster i primärvård. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur BK används av sjukgymnaster inom primärvård, vilka behandlingseffekter sjukgymnaster upplever och hur behovet av vidareutbildning i BK ser ut. Studiens geografiska område omfattar Boden, Luleå, Piteå och Älvsbyn. I denna studie exkluderar vi privatpraktiserande sjukgymnaster i området. Vi som ansvarar för studien är två sjukgymnaststuderande som går sista terminen på Institutionen för hälsovetenskap i Boden. BK som behandlingsmetod har introducerats på utbildningen, på ett för oss mycket intressant sätt. En metod som kan vara en del i traditionell sjukgymnastisk behandling. Därav vill vi genomföra denna studie i form av vår C-uppsatts. Om du vill delta i studien, var vänlig svara på den bifogade enkäten. Enkätsvaren kommer att behandlas konfidentiellt av författarna, resultat som presenteras kommer inte att kunna spåras till enskild sjukgymnast eller klinik. Enkätsvaren är kodade. Koder och material kommer att förstöras efter det att materialet sammanställts. Studien kommer att finnas tillgänglig via institutionens hemsida (www.hv.ltu.se) under länken Examensarbete i början på år 2005. Har Du frågor angående studien/enkäten är Du välkommen att kontakta oss. Med vänliga hälsningar Torbjörn Jakobsson e-mail: tobbe.jakobsson@telia.com tel: 0921-48 00 88 Maria Johansson Nilsson e-mail: ylvagret@spray.se tel: 0929-550 91 Handledare: Daina Dagis, universitetsadjunkt Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, Boden 21
Bilaga 2 Enkät om behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom Svara på frågorna nedan genom att sätta kryss (x) för det alternativ som passar dig. 1. Hur länge har du varit verksam som sjukgymnast? år. 2. Hur kom du första gången i kontakt med Basal Kroppskännedom? Grundutbildningen i sjukgymnastik. På min arbetsplats. Genom andra kollegor som använder metoden. Har läst om metoden i tidskrifter. Jag har aldrig kommit i kontakt med BK. På annat sätt, nämligen 3. Har du någon utbildning i BK? Ja Nej 4. Om ja, i så fall vilken? BK 1 BK 2 BK 3 BK 4 BAS BAS-H ISK Annat 22
5. Hur ser du på dina kunskaper i BK? Inga alls. För lite Tillräckliga. Goda. Mycket goda. 6. Har du inom en treårs period planerat att höja din kompetens i BK? Ja, genom följande kurser: BK 1 BK 2 BK 3 BK 4 BAS BAS-H ISK Annat Nej, inte för närvarande 7. För dig som använder BK, vid vilka tillstånd tillämpar du metoden? 8. Använder du BK? Som enda behandling. I kombination med annan behandling. Använder inte alls. 23
9. Hur upplever du effekten av BK som behandling? Mycket bra. Bra. Varken bra eller dålig. Dålig. Mycket dålig. 10. Vilka effekter har du upplevt? 11. Vad är din personliga uppfattning om användbarheten av BK som behandlingsmetod? Mycket bra. Bra. Varken bra eller dålig. Dålig. Mycket dålig. Tack för din medverkan! 24