Påverkansprogram för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen

Påverkansprogram för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen

1130 företag från alla branscher, alla storlekar och alla kommuner och varannan värmlänning som går till jobbet varje dag. Så skulle man kunna sammanfatta Handelskammaren Värmland. Vi är en regional och oberoende näringslivsorganisation. Värmländska företags tillväxt, lönsamhet och konkurrenskraft har varit vår drivkraft i över 100 år. Vi brinner för värmländsk utveckling och tillsammans med våra företag bidrar vi till att skapa fler och bättre affärer och sätta Värmland på kartan. Under 2017 kommer Handelskammaren att fortsätta jobba för ett attraktivt och tillgängligare Värmland, med bra kommunikationer både för pendlare, affärsresenärer och gods och vi ska jobba aktivt för att skapa bättre förutsättningar för värmländska företag att hitta medarbetare med kompetenser som får företagen att utvecklas och växa både i dag och i framtiden. I detta program pekar Handelskammaren ut vad vi, utifrån inspel från våra medlemsföretag, anser behöver göras för att säkra det värmländska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft i den globala världen. Tillsammans gör vi Värmland till en ännu bättre plats för företagen. Styrelsen för Handelskammaren Värmland: Ulrika Obstfelder Peterson, Värmlands Folkblad, ordförande Håkan Thorell, O.F. Ahlmark & Co Eftr. AB, vice ordförande Annette Björkman, HSB Värmland Daniel Juvél, SMA Mineral AB IngMarie Junler, Vildmark i Värmland Lars Wingefors, Lars Wingefors AB Håkan Nordblad, Westra Wermlands Sparbank Karin Vangstad, Qtym AB Fredrik Turzik, Miller Graphics AB Frida Johansson, vd Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen Januari 2017, Handelskammaren Värmland. handelskammarenvarmland.se 2

Innehållsförteckning Så ser det värmländska näringslivet ut... 4 Det värmländska näringslivets konkurrenskraft... 5 1. Bättre kompetensförsörjning... 7 1.1 Samverkan mellan företag och utbildning 7 1.2 Fler talanger till Värmland 8 1.3 Ökad öppenhet 8 1.4 Ökad kompetens i solo- och mikroföretag 8 2. Bättre kommunikationer... 9 2.1 Pendlingsmöjligheter 10 2.2 Utveckla stråket Stockholm-Oslo 10 2.3 Tillgodose internationell flygtillgänglighet 11 2.4 Hållbara transporter 12 2.4.1 Vänersjöfart genom nya slussar 2.4.2 Godstransporter på väg 3. Ytterligare insatser för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen 13 3.1 Digitalisering 13 3.2 Hållbarhet 13 3.3 Internationell handel 13 3.4 Starkare kommuner 13 3.5 Värmland 2040 14 3

Det värmländska näringslivet I Värmland finns 16 077 företagsförekomster * Antal sysselsatta i Värmland 122 731 53% 15 670 av dem är verksamma inom tillverkningsindustrin personer är anställda i utlandsägda företag i Värmland Andel företag fördelat på kommuner 6,4% Torsby 4,1% Hagfors Exportföretag 1 020 57% st Importföretag 2 647 st av företagen med minst 5 anställda har gjort affärer med NORGE & TYSKLAND sticker ut som viktiga handelsnationer för Värmland Norge under de senaste fem åren 5,9% Årjäng 4,1% Eda 1 anställd 2 4 anställda 5 9 anställda 10 19 anställda 20 49 anställda 50+ anställda 9,8% Arvika 6,6% Säffle Företagens storlek (ej offentlig förvaltning) 7,7% Sunne 2,7% Grums 1,1% Munkfors 2,8% Forshaga 4,3% Kil 3,1% Hammarö 30,3% Karlstad 2,9% Filipstad 1,3% Storfors 7,6% Kristinehamn Fördelning andel sysselsatta 64% 13% 19% 10% 8% 11% 5% 12% 3% 16% 1% 38% Världsledande inom pappers-, massa- och förpackningsindustrin Papper & massa FÖRPACKNINGAR no1 Stål & verkstad Besöksnäring IT & TELEKOM Livsmedel HANDEL Karlstads universitet Kultur 16 000 studerande 1 200 anställda Läs mer på www.handelskammarenvarmland.se *Företagsförekomster är ett sätt att redovisa företag regionalt. Företagsförekomster är alla företag som har ett eller flera arbetsställen i regionen (Statistiska Centralbyrån, RAMS). Märk att det finns 39 711 arbetsställen i Värmland enligt SCB s Företagsregister, vilket innehåller många företag som inte är huvudsaklig sysselsättning för någon. Källor: Statistiska centralbyrån, RAMS och Företagsregistret. Värmlandsstrategin 2014 2020, Region Värmland 2014. Utländska företag, Tillväxtanalys och Statistiska centralbyrån. www.kau.se. www.varmland.se. www.regionfakta.com.

Det värmländska näringslivets konkurrenskraft Värmland har ett rikt och varierat näringsliv. Allt från globalt konkurrenskraftiga och exporterande företag, till lokala företag som erbjuder för Värmland unika produkter och tjänster. Vi är världsledande inom papper-, massa- och förpackningsindustri och jobbar aktivt för en konkurrenskraftig skoglig bioekonomi. Vi har en framträdande roll både i Sverige, Europa och världen inom stål och verkstad, besöksnäringen, ICT och många andra branscher. Värmland är en region med stor potential. Vår närhet till Norge och den expansiva Osloregionen, ett universitet som bidrar med kunskap, innovation och kompetens samt ett internationellt näringsliv med lång erfarenhet av samarbete, är några av våra styrkor. Näringslivet i regionen påverkas i allra högsta grad av de förändringar som sker i och utanför Värmlands gränser och vår konkurrenskraft påverkas av vår förmåga att anpassa oss till och utvecklas med globala megatrender som globalisering, urbanisering och digitalisering. Vi ser i dag en pågående strukturomvandling på arbetsmarknaden, där globaliseringens och digitaliseringens utmaningar lett till att industriernas förutsättningar förändras, något som påverkar och kommer att påverka sysselsättningen i Värmland. Den växande tjänstesektorn blir allt mer avgörande för hur Värmland ska möta framtiden. Det finns få stora arbetsgivare i Värmland. Endast ett av hundra företag i Värmland har fler än 50 anställda. Dessa företag är dock arbetsgivare till fyra av tio sysselsatta i regionen (exklusive offentlig förvaltning). Många underleverantörer, kommuner och anställda påverkas av hur det går för dessa stora arbetsgivare. Bland de stora arbetsgivarna finns många industrier, främst inom stål och verkstad samt papper och massa. Värmland har också en stor andel små företag. Nio av tio värmländska företagsförekomster finns inom gruppen solo- och mikroföretag, alltså företag med upp till nio anställda. En majoritet av dessa företag anser att bristen på kompetens är en av de största tillväxthämmande faktorerna.. I Värmlands län bor nästan 277 000 personer och här finns 16 kommuner. De inomregionala obalanserna vad gäller tillgången på välutbildad arbetskraft, innebär stora utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen i Värmland. 2016 års positiva svenska konjunktur har också gjort att efterfrågan på arbetskraft är hög. Näringslivets behov av nyrekrytering är just nu stort, samtidigt som bristen på arbetskraft med rätt kompetens, enligt Konjunkturinstitutet, har ökat till samma nivåer som före finanskrisen. I Värmland finns 1 020 exportföretag och 2 647 importföretag, om man ser till utrikeshandel med varor. Vi är beroende av det globala handelsutbytet och därmed ett väl fungerande transportsystem. Värmländska företags kunder finns över hela världen och delar av länets industri tillhör utlandsägda koncerner och ingår därmed i globala logistiknät och produktionssystem. Tittar vi på de fem största marknaderna för varuexport från Värmland 2015 ser vi följande topplista; Norge, Tyskland, Kina, Italien 5

och USA. Väljer vi istället att se på importen för samma år hittar vi följande lista; Tyskland, Norge, Italien, Nederländerna och Storbritannien. Ett annat sätt att titta på viktiga marknader är att se hur de kommersiella gästnätterna i Värmland fördelar sig, där ser vi att Norge toppar, följt av Tyskland, Kina, Nederländerna och Danmark. Den värmländska besöksnäringen är en av Värmlands starkast växande näringar och omsätter 12 miljarder kronor årligen. Antalet kommersiella gästnätter i Värmland var under 2015 2,1 miljoner, varav utländska gäster stod för 39 procent av dessa. Värmland är en gränsregion till Norge - en av våra allra viktigaste handelspartners. Våra länder har en lång tradition av samverkan och våra ekonomier är beroende av att varor, tjänster och arbetskraft rör sig över gränsen. Idag är Norge Sveriges största exportland, och enligt SCB uppgick bara varuhandeln mellan länderna (export- och import) till över 217 miljarder kronor under 2015. 57 procent av de värmländska företagen med minst fem anställda har gjort affärer med Norge under de senaste fem åren. Goda kommunikationer till den expansiva Osloregionen är en förutsättning för bra handelsutbyte med Norge. Likaså är vår närhet till Stockholm avgörande. Stråket mellan dessa huvudstadsregioner, med Värmland som en viktig mellanmarknad, är en brännande pusselbit för Värmlands framtid. 6

1. Bättre kompetensförsörjning Tillgång till kompetens bidrar till högre tillväxt och starkare utveckling. Omvänt är avsaknaden av rätt kompetens är en av de största tillväxthämmande faktorerna. I Värmland är andelen med högre utbildning något lägre jämfört med övriga Sverige och de inomregionala obalanserna vad gäller tillgången på välutbildad arbetskraft, innebär stora utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen i Värmland. Parallellt gör 2016 års konjunkturuppgång att efterfrågan på arbetskraft är hög. Näringslivets behov av nyrekrytering är just nu stort, samtidigt som bristen på arbetskraft med rätt kompetens, enligt Konjunkturinstitutet, har ökat till samma nivåer som före finanskrisen. För att Värmland ska möta denna utmaning gäller det att kompetenta människor tilltalas av möjligheten att flytta till Värmland, och att de som redan bor här stannar kvar. Dessa behöver dessutom erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling. Kännedomen om det värmländska näringslivet kan bli långt mycket bättre. Genom att berätta om och marknadsföra Värmland utifrån vilka karriärs- och jobbmöjligheter som finns, till studenter och andra grupper, ökar möjligheten till mångfald och högre kompetens. 1.1 Samverkan mellan företag och utbildning 86 procent av Värmlands inflyttade studenter lämnar, enligt Saco, Värmland efter avslutat utbildning, vilket är ett problem om dagens och framtiden kompetensförsörjningen ska tryggas. Fler studenter, både från universitet och yrkeshögskolor, behöver stanna kvar i Värmland och se de värmländska företagen som de spännande, innovativa och internationella företag de är. Handelskammaren kommer att verka för att fler studenter kommer i kontakt med värmländska företag. För detta krävs en nära samverkan mellan utbildningsinstanser och företagen, där också näringslivet i regionen synliggörs i högre grad för att påvisa bredd och potential. Genom ett närmare samarbete med yrkesförberedande utbildningar kommer Handelskammaren dels att säkerställa att utbildningarna motsvarar de värmländska företagens kompetensbehov, dels skapa en närmare relation mellan företag och studenter. Genom att lyfta våra medlemsföretag i Handelskammarens egna kanaler, såsom i Värmlands Affärer och på våra nätverksträffar, skapar vi vidare fler värmländska företagsambassadörer, som kan beskriva karriärmöjligheterna i regionen. 7

1.2 Fler talanger till Värmland Kännedomen om det värmländska näringslivet kan bli långt mycket bättre, speciellt utanför länets gränser. Utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv är detta bekymrande, då det innebär att kännedomen om karriärmöjligheter i Värmland därmed också är låg. För att öka kännedomen om bredden av de utvecklande arbetsplatser som finns här, behöver det värmländska näringslivet vara synligt utanför Värmland. Genom en Hemvändardag i Stockholm kommer vi att lyfta goda och spännande exempel från det värmländska näringslivet, i syfte att öka värmländska arbetsplatsers attraktivitet. 1.3 Ökad öppenhet Mångfald på arbetsplatsen innebär affärsnytta för företaget och forskning visar att en grupp som är sammansatt av individer med exempelvis olika bakgrund, kompetenser, kön och kulturer ofta är mer framgångsrika inom exempelvis innovationer och förändringsarbete, jämfört med homogena grupper. Många framgångsrika företag jobbar numer aktivt utifrån ett mångfaldsperspektiv för att stärka konkurrenskraften på sitt företag. Värmlands företag behöver i högre grad jobba med att inkludera personer av utländsk bakgrund i arbetslivet. Företag som ägs och drivs av personer med utländsk bakgrund måste också i högre grad inkluderas i de företagsnätverk som finns i Värmland. Handelskammaren arbetar för att Värmland ska ta tillvara på kompetensen hos de som bor här idag och därmed inte bli en genomströmsregion. Detta gäller i högsta grad personer med utländsk härkomst, men också studenter som riskerar att lämna Värmland om de inte får en inblick i det breda utbudet av intressanta företag och jobb som finns här. Genom att erbjuda en matchmakingaktivitet, där företag och utrikesfödda personer som söker praktikplats i Värmland, har möjlighet att träffa varandra, matchar vi kompetenser med företag som eftersöker dessa. 1.4 Ökad kompetens i solo- och mikroföretag Som vi kan se i infografen på sidan 4 står solo- och mikroföretagen, företag med upp till 9 anställda, för hela 91 procent av länets 16 077 företagsförekomster och är således mycket viktiga för Värmlands fortsatta tillväxt. Lägg där till att fyra av fem nya jobb skapas i småföretag. En majoritet av dessa företag uppger dock kompetensbrist som ett 8

hinder för att kunna växa. För att möta framtidens utmaningar behöver solo- och mikroföretagen få bättre förutsättningar för att kunna växa. Detta genom att ha tillgång till rätt kompetenser, men också genom att kompetensutveckla befintliga medarbetare. Genom vårt kompetensutvecklingsprojekt Affärskraft Värmland, får solo- och mikroföretag med säte i Värmland möjlighet att kompetensutveckla sina medarbetare genom skräddarsydda utbildningar inom ledarskap, ekonomi, försäljning, marknadsföring och Officepaketet. 2. Bättre kommunikationer Goda kommunikationer är en generator för tillväxt. Tillståndet på vår infrastruktur styr både hur gods kan transporteras och möjligheterna att få tillgång till rätt kompetens. Det finns således en direkt koppling mellan en regions tillgänglighet och dess tillväxt och konkurrenskraft. Vill vi fortsätta att utveckla vår region förutsätter det ett transportsystem som är effektivt, tillgängligt och som har en begränsad miljöpåverkan. I vardagen är infrastrukturen en helt avgörande faktor för det enskilda företaget. Medarbetare skall komma till jobbet och hem igen. Kunder och leverantörer skall besöka företaget och varor skall transporteras såväl till den egna verksamheten som till kunder världen över. Alla transportslag behövs. De ska användas så kostnads- och miljöeffektivt som möjligt och där de passar bäst. De ska inte konkurrera med varandra, utan Värmland behöver ett samverkande system där buss, tåg, bil, cykel, båt och flyg kompletterar varandra, både logistikmässigt och organisatoriskt. Tillgång till bredbandsuppkoppling är också en viktig förutsättning för både nya och etablerade företag. Dessvärre finns det stora brister i den svenska infrastrukturen och det är vida känt att Sverige har en stor infrastrukturskuld. Samtidigt indikerar Trafikverkets prognoser en trafiktillväxt på 32 procent för persontrafiken (2014-2040) och 73 procent för godstrafiken (2012-2040). Investeringar i infrastruktur är kostsamma och de påverkas ofta av de svängningar som regeringsskiften innebär, eftersom planeringsprocesserna är långsiktiga och omfattande. Således behövs en förändring av hur Sverige finansierar, beslutar om, planerar och bygger vår infrastruktur. Konkurrensen om de svenska infrastrukturmedlen är också hård. Värmländska aktörer har därför ett ansvar att på regional nivå jobba långsiktigt och göra gemensamma 9

prioriteringar och tala med en enad röst. Då har vi störst chans att lyckas. 2.1 Pendlingsmöjligheter Värmland är ett stort, glesbefolkat län, där en av företagens största utmaningar är att få tag på rätt kompetens. Väl fungerande arbetsmarknadsregioner, där företag i hela regionen har tillgång till rätt kompetens och där människor kan bo och arbeta där de vill, kräver ett väl fungerande transportsystem med goda möjligheter att pendla, via kollektivtrafikens tåg och bussar och med personbil. Detta kräver god infrastruktur inom länet samt till och från angränsande regioner. Handelskammaren står bakom Region Värmlands länsplan vad gäller utpekade prioriterade vägobjekt, där de nationella vägarna E18 och E45, tillsammans med riksväg 61, 62, 63, utgör de viktigaste pendlingsstråken i länet. Det är viktigt att ha ett transportsystem som gynnar utveckling i hela länet. Vägnätet är en betydande kugge i detta system. Handelskammaren verkar för att ovan nämnda vägar på sikt ska vara mötesseparerade med en referenshastighet av 100km/h. 2.2 Utveckla stråket Stockholm-Oslo Stråket Stockholm-Oslo är en viktig sträcka för näringslivet i Värmland. Den binder samman 4,5 miljoner människor och två av Europas mest expansiva regioner. Bland andra Arvika, Karlstad, Kristinehamn, Örebro och Västerås är däremellan viktiga mellanmarknader, som har stora möjligheter att utvecklas ytterligare. I infografen på sidan 4 ser vi att närheten till Norge har stor betydelse för det värmländska näringslivet, när det gäller allt från export av varor och tjänster till gränshandel och arbetsställen. Likaså är närheten till Stockholm en avgörande faktor för många av de värmländska företag som har kunder där. Värmlandsbanan, järnvägssträckan mellan Laxå och Charlottenberg, är viktig för såväl gods- och persontransporter till och från Värmland som för den regionala kollektivtrafiken. Den har dock en av de största kapacitetsbristerna i Sveriges järnvägsnät i dag. Försenade och inställda tåg innebär missade möten och missade affärer. Här behövs det en omfattande investering, utöver de välbehövliga insatser som är inplanerade inom ramen för projektet Tåg i Tid. Under 2016 genomförde Handelskammaren Värmland en undersökning, tillsammans med Handelskammaren Mälardalen, kring företagens behov på järnvägen mellan Stockholm och Oslo. Resultatet från undersökningen, med totalt 585 företagsröster (pendlare, affärsresenärer och godstransportköpare) visar att företagen vill ha en rimlig restid mellan Stockholm och Oslo, men allra viktigast är att de kan lita på att tågen går och kommer fram i tid. Skulle tillförlitligheten öka visar undersökningen också att affärsmöjligheterna skulle öka. 10

Det behövs en tillförlitlig tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo, med Värmland som stark mellanmarknad. Handelskammaren ser gärna också snabbare tåg - när avstånden minskar förstoras arbetsmarknaden och kundupptagningsområde ytterligare. Men tillförlitligheten måste garanteras i närtid. Samtidigt som vi sätter visioner för framtidens snabbare järnväg behöver på insatser för dagens järnväg för bättre punktlighet. E18, som också binder samman stråket Stockholm-Oslo, har stor betydelse för den internationella, nationella och regionala person- och godstrafiken. I Värmland har denna väg brister både när det gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Den 7 mil långa sträckan mellan Valnäs och Töcksfors är den enda svenska delen av E18 som idag inte är mötesseparerad. Att mötesseparera de sista delarna av E18 skapar möjligheter att förbättra säkerheten och öka den tillåtna hastigheten på sträckan. Handelskammaren arbetar för en mötesseparering av hela den svenska delen av E18- sträckan. 2.3 Tillgodose internationell flygtillgänglighet Regionala flygplatser är oerhört viktiga för de regioner som de finns i och forskning visar att flygplatser bidrar till tillväxt både av befolkning och av arbetstillfällen. Värmland behöver, utifrån vårt geografiska läge, en god internationell tillgänglighet för att bibehålla regionens konkurrenskraft. Många av Värmlands företag och anställda verkar på en global marknad, vilket vi kan se i infografen på sidan 4. Flyget är det enda globala transportmedlet. För personer och företag som har världen som arbetsplats är tillgången till en internationell flyglinje på hemmaplan en viktig del av vardagen. Vår region har också en stark besöksnäring och mötesindustri, där utländska gäster står för 39 procent av gästnätterna, vilket innebär att turismens omsättning är direkt beroende av internationell tillgänglighet. Handelskammaren arbetar för att Värmland ska ha en långsiktig flyglinje mellan Karlstad Airport och en större europeisk flygplats. 11

2.4 Hållbara transporter Internationell handel, tillväxt och transporter hänger samman och effektiva transporter är utan tvekan ett konkurrensmedel för den värmländska industrin. Vi behöver därför ett hållbart, robust och sammanhållet transportsystem där alla transportslag fyller sin roll och där det ska vara enkelt att flytta över gods från ett transportslag till ett annat. Transportslagen konkurrerar inte med varandra, utan kompletterar snarare varandra. 2.4.1 Vänersjöfart genom nya slussar Vänersjöfarten har en viktig roll att fylla, nu och i framtiden, när det gäller att avlasta väg och järnväg. Slussarna i Trollhätte kanal är uttjänta 2030 och enligt Trafikverkets bedömning är nya slussar den enda möjligheten för att bibehålla och utveckla Vänersjöfarten. Vänersjöfarten är en viktig kugge i transportsystemet för många av Värmlands industrier. Utan den försvinner vår direktkoppling till havet och många industrier får problem med att transportera in och ut sitt gods. I infografen på sidan 4 ser vi att Värmland har få stora arbetsgivare, och en stor mängd av de värmländska företagen påverkas av hur det går för dessa industrier. Direkt som underleverantörer, men också indirekt genom de jobb och de skatteintäkter som Värmlands större arbetsgivare genererar. Konsultföretaget WSP visar i en rapport att de regionalekonomiska kostnaderna som skulle uppstå vid en avvecklad Vänersjöfart uppskattas till drygt 4 miljarder kronor de första sju åren. Trafikverkets stråkstudie visar att godsmängden 2040 som behöver flyttas över från Vänersjöfarten innebär att omkring 110 000 lastbilar och 375 tåg per år tillkommer i väg- respektive järnvägssystemet. Handelskammaren arbetar för att en nybyggnation av slussarna i Trollhätte kanal kommer med i Nationell plan för transportsystemet 2018-2029. Tiden är knapp om bygget ska stå klart 2030. Med nya slussar ser vi inte bara förbättrade villkor för industrierna, utan även nya affärsmöjligheter för godstransporter. 2.4.2 Godstransporter på väg Värmland är ett län med stora avstånd, där många av våra företag är beroende av vägtransporter för att kunna ta emot och transportera gods. Vägtrafiken spelar därför en betydande roll i det värmländska transportsystemet. Att höja lastbilarnas maximala bruttovikt från 64 ton till 74 ton på hela det allmänna vägnätet ger minskade utsläpp, färre tunga fordon på vägarna och högre trafiksäkerhet. 12

Vägslitageskatten är en skatt på avstånd, vilket drabbar regioner som Värmland, där många av transporterna är hänvisade till långa sträckor på väg. Styrmedel och olika typer av finansieringsformer kommer att behövas för att möta Sveriges infrastrukturskuld och den globala klimatutmaningen, men det är viktigt att dessa formas så att inte vissa branscher eller geografiska områden drabbas av snedvriden konkurrens. Vägtransporter kommer fortsatt att vara en viktig del av värmländska företags konkurrenskraft. Vi vill se en ökad satsning på innovationer och teknisk utveckling för att påskynda utvecklingen av miljövänliga transporter. 3. Ytterligare insatser för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen 3.1 Digitalisering Handelskammaren arbetar för att de värmländska företagen ska ha förmågan att växa med digitaliseringen, vilket kräver tillgång till fiber,. Genom temadagen Industrins och samhällets digitalisering lyfter vi goda exempel och tillvägagångssätt för de som vill implementera mer digitaliserade och automatiserade arbetssätt och affärsmodeller. 3.2 Hållbarhet Framtidens konkurrenskraftiga företag är hållbara företag. Handelskammaren kommer utifrån de 17 globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 att lyfta företag som kan inspirera och konkretisera arbetet med hållbar utveckling i näringslivet. 3.3 Internationell handel Värmländska företag verkar på en global marknad. Varuexporten står för ca 30 procent av Värmlands totala bruttoregionalprodukt, varför tillgången till internationella marknader är viktig. Och som vi kan se i infografen på sidan 4 gör vartannat företag, med fler än fem anställda, gör affärer med Norge. Genom att stötta företagen med rådgivning och handelsdokument som kan spara både tid och pengar samt lyfta näringslivets perspektiv i aktuella frågor, bidrar vi till att skapa goda förutsättningar för värmländska företag att kunna göra fler och bättre internationella affärer. 3.4 Effektivare offentliga strukturer Näringslivets förutsättningar styrs och påverkas på många sätt av offentlig verksamhet. Det kan handla om regelverk och tillstånd, men också om de förutsättningar det 13

offentliga förmår att skapa. Värmland behöver effektivare offentliga strukturer. Under året kommer vi att spela in resultatet av den kommunsammanslagningsanalys vi gjort, tillsammans med konsultföretaget Sweco under 2015, till regeringens aviserade kommunreformsutredning. 3.5 Värmland 2040 Handelskammarens påverkansarbete handlar ofta om långa och långsiktiga processer. För att visualisera detta arbete och för att ta fram en tydlig målbild att jobba mot, kommer vi under 2017 att fram en bild över hur näringslivet vill att Värmland ska se ut 2040, denna bild kan innefatta såväl administrativa strukturer, som enskilda fokusområden. 14