Vilka intressen ska bolag verka för?

Paper för Fekis ämneskonferens2013 Session D5 Hägg Ingemund Hägg, Företagsekononomiska instituitonen vid Uppsala universitet Epost ingemund.hagg@fek.uu.se Uppsats under arbete. Kommentarer välkomna. Får ej citeras utan mitt medgivande. Vilka intressen ska bolag verka för? Aktiebolaget och närmare bestämt stora, aktiemarknadsnoterade aktiebolag utsätts för granskning och kritik. Så har väl alltid skett både i akademiska och i politiska sammanhang. Granskningen och kritiken verkar nu ha tagit ny fart. Här några exempel. Gerald Davis menar att aktiebolaget i USA (han bygger empiriskt på utvecklingen i USA) sett sin bästa tid och nu inte längre levererar någon nytta i samhället. Han skissar på alternativ i termer av democratic local economic forms. (Davis 2013). James Harrison och Andrew Wicks menar att shareholder valueperspektiv inte håller - det behövs ett tydligt stakeholderperspektiv som skapar värde för alla legitima stakeholders och då inte enbart i ekonomiska termer. (Harrison & Wicks 2013). Colin Mayer (Mayer 2013) är ytterst kritisk mot dagens stora aktiebolag och vill för in aktiebolagsformer som aktörer för åtagande (commitment) och då i ett långsiktigt perspektiv. Som komplement till dagens bolag skisserar han därför på vad han kallar trust firms och utgår därvid från bolaget som en juridisk och moralisk person. De tre exemplen pekar på tre olika utvecklingslinjer bort från shareholder valueperspektiv: 1) bolaget som person med eget intresse, 2) bolaget som skapare av värden för alla stakeholders, 3) alternativ till bolaget. I den här uppsatsen diskuterar jag shareholdervaluebolaget, stakeholderbolaget och bolaget med eget intresse. De alternativ till bolaget som Davis kommer med går jag inte in på. Men visst är det välkommet att nya former för företagande uppstår och prövas och utvecklas. Det kan ju inte vara så att dagens former, även om de utvecklas, blir allenarådande. Mångfald av former bör ses som positivt. Alla de tre former jag behandlar här bygger på sina specifika antaganden, har både för- och nackdelar, både styrkor och svagheter. Kritiska frågor rör hur stakeholders/intressenter skapas och definieras och hur sådanas intressen kan identifieras. Shareholder valueperspektivet En grundläggande idé med bolag är bolaget som ett antal lotter, andelar. I idén ligger att lotterna avses ge avkastning till sina innehavare bolagsmän, aktieägare, dvs. tillgodose intressen hos dessa. Denna idé kan kopplas till så kallat shareholder valueperspektiv som 1

ligger nära synen på aktiebolaget som ett system av kontrakt: The private corporation or firm is simply one form a legal fiction which serves as a nexus for contracting relationships (Jensen &Meckling 1976, sid. 311). Jag nöjer mig här med några få ord om detta välbekanta perspektiv som det ju finns en enorm litteratur om. Mycket förenklat är kärnan att bolaget genom sin ledning 1 ska verka för att maximera aktieägarnas förmögenhet, det vill säga det som antas vara aktieägarnas intresse. Det är nära kopplad till principal-agentteorin där antas att ledningen (agenten) inte automatiskt verkar för aktieägarnas (principalens) intressen det finns agentproblem. Dessa hanterar ägarna/principalen genom olika åtgärder i syfte att styra agentens beteende i riktning mot principalens intressen. Denna teori, ofta karakteriserad som kontraktsteori, har haft och har ett stort genomslag i forskning och som underlag för reglering, inte minst i aktiebolagslagar och bolagsstyrningskoder. Kritik har riktats med detta synsätt från olika perspektiv. Jag behandlar kritik explicit och implicit i min diskussion om stakeholderperspektiv och bolaget som egen person. Stakeholderperspektiv Kärnan i stakeholderperspektiv (det finns många varianter) är att bolaget genom sin ledning ska verka för att tillgodose sina stakeholders intressen, inklusive aktieägarna ( som en av dessa stakeholders). Aktieägarna har inte prioritet. Andra stakeholders brukar inkludera anställda, långivare, kunder, leverantörer, stat och kommun. Men urvalet skiftar och brukar spegla dimensioner som legitimitet och makt. I fortsättningen likställer jag stakeholder med det svenska begreppet intressent. Lite godtyckligt väljer jag att här kommentera Harrison & Wicks (2013) som menar att bolaget är till för att tillgodose alla legitima intressenters intressen. De skriver att deras värdeskapandesynsätt innebär 1) recognition of the purpose of a firm, and thus its performance, is based on the amount of value the firm provides to ist stakeholders, 2) inclusion of both economic and non-economic factors that provide utility to stakeholders, 3) inclusion of measures for all of a firms s primary stakeholders, 4) recognition that different stakeholders are likely to value different things. (sid. 112). Perfomance det totala värdet är summan av alla de nyttor som legitima intressenter erhåller. I det här perspektivet duger inte fokusering på shareholder value. Harrison och Wicks talar om legitimate, core, primary stakeholders och är medvetna om att indelningar och antaganden om intressen kan göras på olika sätt. Att ledningarna får stor makt i val av sådant verkar de också vara medvetna om. 2 Och när de ser likvärdighet mellan intressenter kan det knappast gälla intressenten ledning som ju får en särställning att välja och balansera legitima intressenter. 1 Termen ledning står i de verk jag använder mig av i allmänhet för styrelse och verkställande ledning. Där jag vill skilja ut dessa två bolagsorgan så skriver jag styrelse och ledning. 2 Det finns sedan flera decennier en livlig akademisk debatt om de olika perspektiven i karakterisering av aktiebolaget. I denna lilla uppsats finns inte plats för en utförligare genomgång. Här endast några hänvisningar till som jag ser det viktiga inlägg. Shareholder value-diskussionen tog fart med Jensen & Meckling (1976), dock inte att förglömma Berle & Means (1932), stakeholder teorin fick sin start med Freeman (1984). Stewardship theory fick genomslag med Donaldson & Davis (1989). 2

Bolaget som egen person När det gäller bolaget som egen (juridisk) person (ibland moral legal person ) som ska verka för ett eget bolagsintresse finns koppling till ett stewardshipperspektiv som bygger på ett grundantagande om ledningen som stewards, som intresserade av att verka för bolagets framgång istället för ett egenintresse av att tillgodose sina egna individuella intressen som är grundantagandet i shareholder valueperspektivet eller för att tillgodose olika egenintressen som ligger i stakeholderperspektiv. Här finns koppling till rättsvetenskaplig teoribildning om sysslomannaskap med vårdplikt och lojalitetsplikt (fiduciary duties) även om fokus där är på plikt medan stewardship handlar om förtroende (trust) för den agerandes inriktning mot organisationens mål. De tre perspektiven ges i litteraturen mycket olika tolkningar och är inte nödvändigtvis varandra uteslutande. Exempelvis ses ibland stakeholderperspektivet som överordnat, med shareholder value som ingående i det. Ibland ses shareholder value som förenligt med stakeholderansatser då det antas att ledningen måste tillgodose alla legitima stakeholders intressen (eller balansera dem) för att maximera shareholder value. Antagande om ledningen som inriktad på egenintresse och stewardshipantagande om ledningens inriktning på bolagets intresse är dock inte förenliga. Bolagets intresse finns sådant? Det finns i en nya lydelsen (2010) i den svenska koden för bolagsstyrning ett tillägg som Kollegiet inte motiverar. Det är att bolagets intresse har tillfogats. I den tidigare lydelsen fanns inte bolagets intresse med. Eftersom detta tillägg inte kommenteras kan ett skäl vara att Kollegiet inte anser att tillägget är en förändring i sak. Det är också så att orden bolagets intresse finns med i ingressen till avsnitt 5 där styrelseledamot ska handla för att tillvarata bolagets och dess ägares intresse. I det betänkande som den så kallade kodgruppen lade fram 2004 som grund för koden nämns inte bolagets och ägarnas intresse(n). I gruppens överväganden står det på ett ställe att styrelseledamöter måste kunna fullgöra sitt sysslomannaliknande uppdrag för bolaget och dess ägare (avsnitt 3.3.3). Vad bolagets intresse skulle kunna vara jämfört med ägarnas intresse diskuteras inte i kodgruppens betänkande. Utgångspunkten till och tyngdpunkten i framtagandet av en svensk kod var att säkerställa en aktiv ägarroll och därvid ägarnas Sternberg (1997) fullständigt skåpar ut stakeholderperspektivet, Sundaram&Inkpen (2004a) och (2004b) argumenterar för en shareholder valueansats, Freeman et.al (2004) försvarar inte oväntat stakeholderperspektivet, Laplume et.al. (2008) vill komplettera stakeholderansatsen med stewardshipantagandet, Letza et al (2008) kritiserar både shareholder value- och stakeholderperspektiven för att vara statiska, Talaulicar (2010) argumenterar för det balanserade bolaget. Alla är skarpa inlägg i debatt om shareholder valueperspektivet och stakeholderperspektivets respektive relevans för bestämning av vad bolag ska vara till för. Grundläggande antaganden i stewardship theory presenteras i Davis et.al. (1997). 3

intresse(n) i förhållande till bolagets styrelse och ledning. När singularisformen intresse används skulle det kunna tolkas som att bolaget och ägarna har ett och samma intresse. Men detta är inte en självklarhet, åtminstone inte i den litteratur som kan kopplas till koderna i länder såsom Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Inte heller beaktas att olika ägare kan ha olika intressen (stora dominerande ägare, minoritetsägare, lång versus kort sikt, riskbenägenhet, diversifierade ägare etc.). Och ägare är inte alltid intresserade av bolagets fortbestånd (bolagets bästa). Att bolagets intresse skulle vara identiskt med ägarnas intresse borde betyda att det är onödigt att nämna båda i samma mening. Möjligen skulle man då kunna skriva bolagets och ägarnas gemensamma/sammanfallande intresse Om man kan tänka sig att bolagets intresse kan vara annat än ägarnas intresse uppstår frågan vems intresse som styrelsen ska verka för i första hand. Genom den i förslaget valda formuleringen uppstår oklarhet. Om styrelsen avses står för bedömningen av vilket intresse den ska verka för ger det handlingsfrihet. Men det är nog en sådan handlingsfrihet man vill ge styrelsen. Rättsvetaren Stattin (2008) skriver: Enligt min uppfattning är ett särskilt bolagsintresse mer ägnat att fördunkla än kasta ljus på styrelsens uppdrag. Det måste för såväl styrelseledamöterna, aktieägarna som omgivningen bli otydligt vad de har att förhålla sig till om inte deras förvaltning skall tillgodose aktieägarnas intresse. (s 104). Han slår således vakt om shareholder value. Och koden kan tolkas på liknande sätt. Sundarem & Inkpen (2004a) framhåller att more than one objective function is a recipe for confusion. (sid. 354). Sternberg 1997 hävdar att An organisation that is accountable to everyone, is actually accountable to no one: accountability that is diffuse, is effectively nonexistent. (sid. 5). Allt detta stöd för påståendet att ett enda intresse ska stå i fokus för ledningen och det kan bara vara shareholder value. Även om aktieägare inte är en enhetlig grupp och att indelningen i stakeholders kan göras på hur många sätt som helst är frågan om tolkning av bolagets intresse också problematisk. För svensk del är diskussionen bland rättsvetare relevant för syftet med min uppsats. I viss mån finns kopplingar till en mycket omfattande rättsvetardebatt i Frankrike och i Tyskland, länder med kontinental rättstradition, debatt som har anor många decennier tillbaka. För svensk del finns en bra översikt i Stattin (2008). Han skiljer ut det bolagets intresse som är ett slags huvudmannens intresse som ledningspersonerna ska tillgodose i egenskap av sysslomän för bolaget. Här finns vårdnadsplikt och lojalitetsplikt och där underlåtenhet kan utsättas för rättsliga sanktioner. För min del är det ett annat bolagets intresse som är relevant. Stattin är kritisk till detta när han skriver det tycks vara i huvudsak en retorisk omskrivning för att låta företagsledningen ta andra hänsyn än de som traditionellt tillåts i aktiebolagsrätten. (Stattin 2008, sid. 213). Han citerar Taxell som menar bolagsintresset närmast innefatta ekonomisk stabilitet och utvecklingsmöjligheter. (Stattin 2008, sid 216). Detta skulle vara till fördel för en rad olika intressenter i bolaget. Stattin tolkar Taxell som att bolagsintresset är nödvändigt för att kunna vägas gentemot andra intressen. (Stattin 2008, sid 216). Sammanfattningsvis verkar ett sådant bolagsintresse inte vara särskilt framträdande i svensk bolagsreglering. Förhållandena är annorlunda i Frankrike och Tyskland. 4

Lagreglering och koder i Frankrike, Tyskland och Storbritannien om bolagets intresse I fransk bolagsstyrningskod, står det om styrelsen att den représente collectivement l ensemble des actionnaires et à qui s impose l obligation d agir en toutes circonstances dans l intérêt social de l entreprise. Begreppet l intérêt social är mycket diskuterat i fransk rättsdebatt sedan decennier. Notera att social inte översätts med social och att det således inte är något slags socialt intresse det handlar om Med l intérêt social avses bolagets intresse. På något sätt kan denna betoning på bolagets intresse ses som ett försök att hålla igen på stora aktieägares makt över bolaget, något som nog varit och är svårt i praktiken. Tyskland har som bekant ett system med Vorstand (ett slags direktion, management board) och Aufsichtsrat (kontrollerande styrelse). I den tyska talas det om Unternehmensinteresse (egentligen företagets intresse, men som det tolkas även bolagets intresse). Der Vorstand leitet das Unternehmen in eigener Verantwortung im Unternehmensinteresse, also unter Berücksichtigung der Belange der Aktionäre, seiner Arbeitsnehmer und der sonstigen dem Unternehmen verbundnen Gruppen (Stakeholder) mit dem Ziel nachaltiger Wertschöpfung. I en av de många kommentarerna till koden skriver man att i Aufsichtsrat skall detta intresse befrämjas. Viktigt är att notera att för stora tyska aktiebolag gäller medbestämmande för arbetstagare i Aufsichtsrat. Varken aktieägarrepresentanter eller arbetstagarrepresentanter får primär die Partikularinteressen ihrer jeweiligen Stakeholdergruppen verfolgen und bei Interessenkonflikten konsequent auf Konfrontationskurs gehen. Båda måste arbeta zum Wohles des Unternehmens. Sammanfattningsvis kan på liknande sätt som i Frankrike betoningen på Unternehmensinteresse ses som riktat mot stora aktieägares makt över bolaget. Men en skillnad mellan Frankrike och Tyskland är det tydliga stakeholderperspektivet i Tyskland till skillnad från betoningen av bolaget i sig i Frankrike. The UK corporate governance code (June 2010) inleds med följande main principle : Every company should be headed by an effective board which is collectively responsible for the long-term success of the company. I Company Law 2006 i Storbritannien stipuleras att A director of a company must act in the way he considers, in good faith, would be most likely to promote the success of the company for the benefit of its members as a whole, and in doing so have regard (amongst other matters) to /här följer en uppräkning med bland annat the interests of the company s employees, vidare nämns suppliers, customers, the community, the environment/. I 5

makttermer kan man i Storbritannien tolka det som försök att med landets struktur med stor ägarspridning ge aktieägarna något starkare ställning i förhållande till styrelsen i makten över bolaget. Och att verka för ägarnas intresse ses som förenligt med beaktande av en rad stakeholders intressen. Bolaget med bolagets intresse i fokus Colin Mayer (2013 lägger fokus på bolagets intresse och därmed på själva bolagets utveckling. Han är ytterst kritisk till hur det stora aktiebolaget har utvecklats med sin fokus på shareholder value. Han menar att shareholder value is an outcome, not an objective. It should not drive corporate policy but be treated as a product of it. (Mayer 2013, sid 167). Och han understryker att Storbritannien och USA är undantagen i världen med sin fokusering på shareholder value. I en undersökning, som han hänvisar till (Mayer 2013, sid. 167), med mellan 50 och 100 middle managers i varje land framkommer att i Storbritannien och USA såg runt 75 % av dessa bolaget som till för aktieägarna medan motsvarande siffror för Frankrike och Tyskland var runt 20 % - andra stakeholders sågs också som viktiga i företagets syfte. Mayer vill kompletter det traditionella bolaget med en ny form för aktiebolaet : the trust company. Ett nytt överordnat organ skapas där, ett organ ovanför styrelsen, ett board of trustees, som ska definiera och verka för att bolagets övergripande värden beaktas i ledningens handlingar. Mayer skriver om bolaget: Its first an foremost objective is not to its shareholders, or to its stakeholders. It is to make, develop, and deliver things and to service people, communities and nations (Mayer 2013, sid 4). Bolaget är en legal personality distinct from the people who own it. (Mayer 3013, sid 22). Lite svårtolkat blir det när Mayer skriver om de övergripande värdena de är sådant som customers, employees, suppliers, and communities value as the primary objectives of corporations. (Mayer 2013, sid 193). Här är det svårt att följa Mayer det låter som han är inne på en stakeholderansats, vilket han själv menar att han inte är. Vidare vill han stärka det inflytande som vissa ägare har, de som åtar sig att behålla sina aktier x år fram i tiden. Dessa ska rösträtt i proportion till den tid de lovat att behålla sina aktier. På detta stärkts långsiktigheten vilket är ett bolagsintresse. En oklarhet är vidare hur board of trustees ska utses och med vilka slag av personer. Det är inte självklart att sådana personer automatiskt kommer att verka för bolagets intresse i förhållande till egenintressen. Som jag ser det är Mayers ansats intressant med sin betoning av bolagets intresse, som ju redan finns i reglering i flera länder, dock inte i Sverige. Man skulle i Sverige kunna överväga att föra in bolagets intresse i aktiebolagslagen och i den svenska koden, framför aktieägarnas intresse(n). Bolagsformer med board of trustees skulle sedan motverka alltför stor maktförskjutning till ledningen./ Ett problem uppstår om ägarna skulle vilja lägga ned bolaget, vilket knappast kan sägas ligga i bolagets intresse./ Ett införande av bolagets intresse i svensk reglering skulle föra svenska bolag närmare vad som gäller både i kontinentala Frankrike och Tyskland och i anglosaxiska Storbritannien. Och det kan väl inte vara en nackdel i ett globaliserat näringsliv. Och att pröva möjligheten med trust firms med grundantagandet att det inte finns en enda form för företagande som är bäst. Sådana bolag skulle bidra till mångfalden i sätt att bedriva föreagande. 6

Diskussion och slutsatser Intressant är att konstatera att det i bolagslagstiftning och kodreglering i olika länder inte kan urskiljas enhetlighet. Shareholder value finns alltid med men knappast som maximering av ägarnas förmögenhet utan restriktioner. Restriktioner återfinns som ser till att shareholder value inte får ta över bolagets utveckling om det nu skulle uppstå konflikt härvidlag. Restriktioner finns givetvis också i enlighet med principal-agentsynsättet på så sätt att andra intressenters kontraktsenliga rättigheter ska tillgodoses (bolaget som ett system av kontrakt) innan vinst kan bestämmas. En ren stakeholderansats finner jag inte, dvs en ansats där aktieägare skulle behandlas på samma villkor som andra intressenter. Och där concern for profits is the result rather than the driver in the process for value creation (Freeman et. al. 2004, sid 365). Det handlar snarare om enlightened shareholder value även där detta begrepp inte används. Intressant är att konstatera att ledningen (ibland styrelse och verkställande ledning sammantaget, ibland endast styrelsen) både i Sverige och i andra länder ges stor makt. Alla bolagslagar och kodregleringar lämnar utrymme för ledningens handlingsfrihet. Detta oavsett om det handlar om shareholder value eller stakeholderansats och i någon mån även i Colin Mayers trust firms. Det är ledningen som ska avgöra hur shareholder value ska tolkas och främjas i shareholder valueansatsen. Det är ledningen som vid inslag av stakeholderperspektiv ska balansera de olika intressena. Jfr Talicular (2010). Inte minst det sistnämnda ger en mycket stor makt. Det blir ledningen som får avgöra vilka intressenter som ska räknas och vilka intressen som därvid ses som legitima och angelägna att främja. 3 Det är nästan så att makten blir något mindre vid en renodlad shareholder valueansats då endast sådana stakeholderintressen som bidrar till shareholder value får främjas. Från en ganska tydlig idé förkroppsligad i förarbeten för 1848 års aktiebolag och i denna lag har idén om aktiebolaget undergått många förändringar. Och detta är inte unikt för Sverige. Idag återfinns en lång rad ibland konflikterande intressen som inslag i idén med aktiebolaget. Nya slag av reglering har tillkommit utöver aktiebolagslag med inslag av mjuk reglering och självreglering. Det finns åtaganden som aktiebolag gör till olika slag av non-governmental organisations. Reglering och praktik har påverkats av idéer där olika företrädare för olika intressen har tagit fasta på olika inslag i idégrunder. Och praktiken har i sin tur påverkat reglering och idén med aktiebolaget. En dynamisk utveckling kommer nog att fortsätta med samspelet mellan idé, reglering och praktik, där alltmer komplexa system av reglering blir inslag. Det är egentligen märkligt att aktiebolaget fortlevt i olika slag av ekonomier och därvid i olika skepnader men med vissa grundläggande idéer om intressen som bas även konflikter mellan shareholder- och stakeholder- och bolagsperspektiven finns och nog i olika skepnader kommer att fortsätta att finnas. Några dödsryckningar hos aktiebolaget kan dock 3 Alla grupperingar av intressen och intressenter är sociala konstruktioner. Alla grupperingar innebär antaganden om gemenskap i något avseende och olikhet eller konflikt i andra avseenden. Exempelvis kan en intressentgrupp anställda bestå av personer med olika intressen och där det gemensamma inslaget kan vara mycket begränsat. En person med vissa intressen kan också placeras in i olika intressentgrupper. 7

inte skönjas i den globaliserade världen om nu inte Gerald Davis förutsägelse om utvecklingen i USA blir sann och sprids över världen. Men det tror jag inte. Avslutningsvis summerar jag här för- och nackdelar, styrkor och svagheter hos shareholder valuebolaget, stakeholderbolaget och bolaget med eget intresse. I alla tre finns antaganden om intressenter, kategoriseringar, som kan vara mer eller mindre grova. I den enklaste formen av shareholderansatsen ses ägarna som en kategori. Denna kan sedan delas in på olika sätt, exempelvis i stora och små, majoritet och minoritet, institutioner (utländska, inhemska) och icke-institutioner(familjer ), långsiktiga och kortsiktiga, högrisk och lågrisk. Att se ägare som en enda intressent är då ett mycket starkt och begränsande antagande. Men det förenklar för både teori och reglering. Men frågan om relevans kommer man inte ifrån. Och i ett corporate governanceperspektiv torde antaganden som görs i praktiken ligga hos ledningen av ett bolag, antaganden som kan ses som mer eller mindre legitima hos intressenter av olika slag som ledningen ger en viss ställning som intressenter.. I stakeholderansatser blir kategorisingsproblematiken ännu större. Grova kategoriseringar i tex anställda, kunder, leverantörer kan innebära stora förenklingar med avseende på faktiska intressen hos delgrupper i dessa kategorier. Och en anställd kan ju också ses som intressent med avseende på den funktion den har i bolaget. Återigen frågor om relevans (för vem), legitimitet, effektivitet (i styrning). I bolaget som egen person med bolagets intresse i fokus finner man glidningar i exempelvis tolkning av Unternehmensinteresse där detta intresse kan innebära viss fokusering på särskilda intressenter. I Mayers förslag till trust company innebär board of trustees att det ovanför ledningen (styrelse och verkställande ledning) finns ett organ som ska se till bolagets intresse utan att låta detta vara lika med någon slags summering av intressenternas intressen. Men board of trustees blir ju på sätt och vis också en intressent och med medlemmar som kan ha egna intressen. Men ett försök att skapa motmakt är det dock. Kan man tänka sig andra försök att skapa motmakter till ledningen? Som jag ser det är det svårt när det gäller stakeholderansatser som ju alla tycks bygga på att det är ledningen sak att beakta alla legitima intressenters intressen och balansera dessa. Det kan väl då bara handla om ledningens sammansättning. Summa summarum finner jag Mayers förslag som det mest givande i försöken att komma ifrån ensidig fokusering på shareholder value i dagens stora aktiebolag. Hoppas att det kommer att prövas i praktiken om nu inte dagens alltmer detaljreglerade bolagsstyrning sätter käppar i hjulen från sådana innovationer. 8

Referenser Berle, A. A. & Means, G. C., 1932, The modern corporation and private property. New York: Macmillan Davis, Gerald, F., 2013, After the corporation, Politics & Society, Vol 41, No. 2, 283-308 Davis, James H., Schoorman, F. David & Donaldson, Lex, 1997, Toward a stewardship theory of managament, Academy of Management Review, Vol.. 22, No. 1, 20-47 Freeman, R. Edward, 1984, Strategic management: A stakeholder approach. Boston: Pitman Freeman, R. Edward, Wicks, Andrew C. & Parmar, Bidhan, 2004, Stakeholder theory and The corporate objective revisited, 2004, Organization Science, Vol. 15, No. 3, 364-369 Förslag till lagar om enklabolag och handelsbolag, om aktiebolag samt om föreningar för ekonomisk verksamhet mm. Afgivna af den dertill i nåder utsedda komité. Stockholm 1890 Harrison, Jeffrey, S. and Andrew C. Wicks, 2013, Stakeholder theory, value, and firm performance, Business Ethics Quarterly Vol 23, No. 1, 97-124 Hägg, Ingemund, 2008, Synpunkter på förslag till reviderad kod för bolagsstyrning. Om bolagets intressen och aktieägarnas intressen. Remissvar till Kollegiet för svensk bolagsstyrning, 28 mars 2008 Hägg, Ingemund, 2011, Comment on: The EU corporate governance framework COM(2011) 164 Green Paper Hägg, Ingemund, 2012, Vad är bolag till för? Vilka intressen ska bolag verka för? Uppsats under arbete, 10 februari 2012 Jensen, Michael C., Meckling, W. H, 1976, Theory of the firm: Managerial behaviour, agency costs, and ownership structure, J. of Financial Economics. No. 3, 305-360 Lagberedningens förslag till lag om aktiebolag m.m.. II Motiv. SOU 1941:9 Laplume, André O, Sonpar, Karan & Litz, Reginald A., 2008, Stakeholder theory: Reviewing a theory that moves us, Journal of Management, Vol 34, No 6, 1152-1189 Letza, Steve, Xiuping, Sun & Kirkbride, James, 2004, Shareholding versus stakeholding: a critical review of corporate governance, Corporate governance, Vol. 12, No. 3, 242-262 Mayer, Colin, 2013, Firm commitment. Why the corporation is failing us and how to restore trust in it. Oxford University Press, Oxford Peterson, Claes, 2007, Aktiebolagets rättsliga natur och tillkomsten av 1848 års aktiebolagslag. I Liber Amicorum Kjell Å Modéer. Juristförlaget i Lund Regeringens proposition 2004/05:85 Ny aktiebolagslag 9

Stattin, Daniel, 2008, Företagsstyrning. En studie av aktiebolagsrättens regler om agar- och koncernstyrning. Universitetstryckeriet, Uppsala universitet. Andra upplagan Sternberg, Elaine, The defects of stakeholder theory, 1997. Corporate governance, Vol. 5, No. 1, 3 10 Sundaram, Anant K., Inkpen, Andrew C., 2004a, The corporate objective revisited, Organization Science, Vol. 15, No. 3, 350 363 Sundaram, Anant K., Inkpen, Andrew C., 2004b, Stakeholder theory and The corporate objective revisited : A reply, Organization Science, Vol. 15, No. 3, 370-371 Talicular, Till, 2010, The concept of the balanced company and its implications for corporate governance, Society and Business Review, Vol. 5, No. 3, 232-244 10