Stockholm den 20 april 2011

Transkript

1 R-2011/0634 Stockholm den 20 april 2011 Till Justitiedepartementet Ju2011/2880/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över Europeiska kommissionens grönbok om bolagsstyrning i EU (Green Paper The EU corporate governance framework COM(2011) 164). 1. Sammanfattande synpunkter Advokatsamfundet ser inget behov av utökad reglering för börsbolag på bolagsstyrningsområdet. Kommissionen har i Grönboken inte presenterat något underlag avseende behovet av ny reglering. Kommissionen har inte heller visat eller gjort sannolikt att nyttan av eventuell ny reglering överstiger kostnaderna för ytterligare regler. Enligt Advokatsamfundet är det snarare så att diskussionen kring styrningen av finansiella företag, efter den finansiella krisen, på ett olyckligt vis spillt över på börsbolag i stort. Inte minst anförs i inledningen i Grönboken att bolagsstyrning är ett sätt att komma till rätta med excessive risk-taking. Advokatsamfundet anser att det kan ifrågasättas huruvida en undermålig riskhantering i ett mindre antal finansiella företag motiverar nya kostsamma regler för samtliga börsbolag. När det gäller kostnadsaspekten måste man enligt Advokatsamfundets mening även beakta de börsbolagens konkurrenskraft i förhållande till andra bolagsformer eller att bolag inte blir föremål för en marknadsnotering, samt från länder utanför EES-området. Kostsam reglering utan påvisbar nytta försämrar incitamenten för börsnotering, vilket är kontraproduktivt från samhällssynpunkt. Advokatsamfundet anser därför att innan ytterligare reglering införs bör behovet av och kostnaderna för detta noga undersökas och utvärderas.

2 2 2. Kommentarer till de enskilda frågor som ställs i Grönboken Fråga Särreglering för mindre bolag samt regler för onoterade bolag Det kommer att vara mycket svårt att på EU-nivå dra en generell gräns för vad som ska anses utgöra större respektive mindre bolag, (fråga 1), då detta varierar kraftigt mellan olika marknader. Att vissa regler inte behöver tillämpas av samtliga bolag oavsett om detta beror på bolagets storlek, verksamhetens omfattning och inriktning, eller någon annan anledning hanteras på den svenska marknaden av principen följ eller förklara ( comply or explain, se fråga 24 nedan). Inställningen i Svensk kod för bolagsstyrning (koden), att de regler som utfärdas ska kunna gälla för samtliga noterade bolag, bör därför vara vägledande så länge inget särskilt behov av särreglering visats. Advokatsamfundet ser inget behov av att införa bolagsstyrningsregler för onoterade företag, (fråga 2). De motiv som normalt framförs för särskilda bolagsstyrningsregler, t.ex. kapitalmarknadens betydelse och ägarspridningen i noterade bolag, gör sig inte gällande i onoterade bolag. Bolagsstyrningsregler för onoterade bolag får anses utgöra en del av den nationella bolagsrätten, där den bakomliggande nationella bolagsstyrningsmodellen styr vilka regler som är lämpliga. Partiell samordning på EU-nivå riskerar enligt Advokatsamfundets mening att skapa ett komplicerat och ineffektivt lapptäcke av regler. Det bör stå ägare i onoterade bolag fritt att kräva att bolaget följer regler i en nationell kod eller andra regler som ägaren fastställer för bolaget. Inget hindrar ägare i ett onoterat bolag att tillämpa koden (helt eller delvis). Ett exempel på detta är att staten, enligt sin ägarpolicy, i statligt majoritetsägda bolag ska tillämpa koden. I övriga bolag verkar staten i dialog med övriga delägare för att koden ska tillämpas. Fråga 3 - Styrelse Enligt 8 kap. 49 aktiebolagslagen (2005:551) ABL får i ett publikt aktiebolag befattningarna styrelseordförande respektive verkställande direktör inte innehas av samma person. Något regleringsbehov finns därför inte. Fråga Styrelsesammansättning Advokatsamfundet kan inte, utan vidare underlag, se något skäl till ytterligare reglering när det gäller ökad diversifiering i styrelserna såvitt avser bakgrund, kompetenser och kön. Enligt 2.6 och 4.1 i koden ska valberedningen föreslå en styrelse som uppfyller dessa och andra krav i syfte att få till den för bolaget bäst sammansatta styrelsen. Fråga 7 - Tillgänglighet Advokatsamfundet anser inte att det går att fastställa en detaljerad regel med inskränkningar i antalet uppdrag för en styrelseledamot. Enligt Advokatsamfundet är antalet styrelseuppdrag en faktor som dock inte är ensamt avgörande för huruvida en styrelseledamot kan ägna erforderlig tid åt ett specifikt styrelseuppdrag. I ingressen till avsnitt 5 i koden sägs att styrelseledamot ska ägna uppdraget erforderlig tid och omsorg. Kommissionen har inte visat på något behov av en sådan regel.

3 3 Fråga 8 - Styrelseutvärdering Av nu gällande rekommendationer från EU kommissionen framgår att styrelsen årligen ska utvärdera sitt arbete. Denna rekommendation har influtit i koden som regel 7.1. Advokatsamfundet anser därför att någon ytterligare detaljreglering inte är behövlig. Fråga Ersättning till styrelseledamöter Detaljreglering avsedd för det brittiska bolagsstyrningssystemet fungerar sällan i en svensk kontext. Mot bakgrund av kommissionens tidigare rekommendationer har regler av det slag som diskuteras i fråga 9-10 redan införts i avsnitt 9 i koden. Dessa regler har inneburit en förskjutning av ansvaret för ersättning till företagsledningen från styrelsen till bolagsstämman. Denna förskjutning kan diskuteras utifrån ändamåls- och ansvarssynpunkt. Advokatsamfundet ställer sig därför negativt till ytterligare detaljregler när det gäller ersättningar till företagsledningen. Såvitt avser fråga 9 bör det noteras att det i 8 kap. 23 a ABL redan i dag föreskrivs att bolagsstämman ska besluta om styrelsearvoden och annan ersättning till var och en av ledamöterna. Fråga Riskhantering Enligt Advokatsamfundet råder ingen tvekan om att det åligger styrelsen i ett svenskt aktiebolag att ansvara för bolagets riskhantering. Ett bolags risktagande är, eventuellt med undantag för finansiella företag, något som svårligen låter sig kvantifieras eller redovisas på ett meningsfullt sätt. En meningsfull redovisning skulle dessutom riskera att röja affärshemligheter. Advokatsamfundet motsätter sig därför ny reglering på dessa områden. Härvid kan nämnas att såväl koden 7.4 som 6 kap. 6 andra stycket andra punkten årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL innehåller krav på att beskriva den interna kontrollen och riskhanteringen i samband med den årliga finansiella rapporteringen. Fråga Bolagsstyrning avseende institutionella investerare Majoriteten av de regler som föreslås i aktieägaravsnittet handlar inte om bolagsstyrning i noterade bolag utan om den interna styrningen avseende institutionella investerare, dvs. hur dessa ska styras för att tillvarata intresset hos sina egna investerare och andra intressenter, samt att undanröja hinder för att de ska kunna göra åsikter gällande. Vidare behandlas intressekonflikter i kedjan mellan institutionen och dess ägarutövning. Advokatsamfundet delar den grundläggande syn kommissionen ger uttryck för. I sammanhanget kan noteras att det såvitt avser vissa finansiella företag finns regler som syftar att begränsa risken för överdrivet risktagande samt att främja sund och effektiv riskhantering i sådana företag genom bl.a. FFFS 2011:1. Fråga 20 - Aktieägarinformation Många noterade bolag upplever praktiska problem när det gäller att kunna nå större utländska ägare utanför EES i de fall bolaget önskar föra en dialog med ägarna, exempelvis inför viktigare beslut på bolagsstämma. Större ägare har ofta sina aktier förvaltarregistrerade, men den typ av förvaltarregistrering med genomsyn som gäller för svenska ägare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, omfattar

4 4 t.ex. inte amerikanska ägare. I aktieboken står endast förvaltaren registrerad som ägare och någon laglig möjlighet att kräva information från en amerikansk förvaltare beträffande för vems räkning aktierna innehas finns inte. Ofta blir bolaget i stället nödsakat att föra en dialog med en slags mellanhand såsom t.ex. en proxy advisor, i förhoppning att denne ska förmedla informationen vidare till de utländska institutionerna, vilket dock sällan sker. Advokatsamfundet välkomnar därför initiativ till ökade möjligheter till direktkommunikation med aktieägarna. Fråga 21 - Minoritetsrättigheter Ett fungerande minoritetsskydd är en grundläggande del av aktiebolagsrätten i alla nationella system. Hur skyddet är utformat beror både på bolagsrättens uppbyggnad och omkringliggande regler samt samhällsstruktur. I vissa delstater i USA tillförsäkras exempelvis en minoritet sina rättigheter genom möjligheten att enkelt kunna stämma bolagsledningen och snabbt kunna få en dom. I andra länder återfinns minoritetsskyddet i större utsträckning i krav på stämmobeslut med särskild majoritet etc. Det är mot denna bakgrund inte tillrådligt att laborera med utökade minoritetsrättigheter utan att särskilt ha studerat frågan i respektive land. Att införa nya minoritetsrättigheter som ju sker på majoritetens bekostnad utan att särskilt ha definierat missbruk eller missbruksliknande situationer som behöver åtgärdas eller det annars finns övertygande skäl för reglering, får anses förhastat. Denna fråga lämpar sig bäst för nationell lagstiftning. Advokatsamfundet motsätter sig därför nya regler utan ytterligare överväganden. Fråga 22 - Närståendetransaktioner Närståendetransaktioner hanteras dels i jävsreglerna i ABL, dels i och 4.1 i NASDAQ OMX Stockholms Regelverk för emittenter. Dessa regler, tillsammans med regler för redovisning av närståendetransaktioner i 5 kap. 12 a ÅRL innebär enligt Advokatsamfundet ett tillräckligt skydd mot otillbörliga närståendetransaktioner. Advokatsamfundet kan inte se att det från svenskt perspektiv föreligger något behov av ytterligare reglering. Fråga 23 - Anställdas aktieägande Incitamentsprogram utfärdas till anställda i många börsbolag som en del av ersättningen. Syftet är inte att tillförsäkra de anställda något särskilt inflytande i bolaget genom det eventuella aktieägande som kan följa av vissa programtyper. Regler med detta syfte anser Advokatsamfundet inte att det finns något särskilt behov av. Fråga Följ eller förklara Den lösning beträffande mer innehållsrika förklaringar som diskuteras i Grönboken har hämtats från 10.1 i koden. I Sverige genomför Kollegiet för svensk bolagsstyrning en årlig genomgång av samtliga bolagsstyrningsrapporter, och publicerar slutstaterna av denna genomgång i sin årsrapport. Dessutom övervakar börserna de noterade bolagens rapporter, och de kan föra uteblivna eller undermåliga förklaringar till sina respektive disciplinnämnder. När det gäller

5 5 övervakningen av förklaringarna, delar Advokatsamfundet kommissionens uppfattning att dessa bör övervakas när det gäller informationskvalitet men inte huruvida den valda lösningen är företagsekonomiskt riktig eller försvarbar. Någon särskild förprövning av förklaringar med möjlighet att begära komplettering finns inte i Sverige. Enligt Advokatsamfundet fungerar det svenska systemet dock tillfredsställande och samfundet ser inte något särskilt behov av ytterligare reglering. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg/ genom Maria Billing