Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Norrbottens näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 3 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång... 6 3. Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn... 8 4. Lönsamhet... 9 5. Kapacitetsutnyttjande... 1 Konkurrenstryck... 1 64 procent ser goda expansionsutsikter... 11 Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län... 13 Prognos och utfall genom åren... 15 1
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4 186 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2
Norrbottens näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 72 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Norrbottens län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 16 82 16 998 62 217 varav småföretag (-49 anst) 15 97 16 861 44 624 Jordbruk 1 487 1 55 11 227 Offentlig verksamhet 128 468 53 194 Total 26 697 27 971 126 638 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret. Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län Småföretagskonjunkturen i Norrbotten har dämpats rejält sedan höstens mycket höga notering. Det är dock inget ovanligt att backa strax efter en kraftig uppgång. Sammantaget landar indikatorn på 89 vilket är något lägre än rikets 96. Tillbakagången sker i både industrin och i tjänstesektorn. Förväntningarna inför kommande år är optimistiska. Sysselsättningstillväxten i länet visar på liknande tillväxttakter som i höstens mätning. Tjänstesektorn ökar något medan industrin dämpas markant. Orderingången har dämpats sedan höstens mätning. 51 procent av småföretagen rapporterar en ökad orderingång, medan 9 procent uppger en minskad. Tillväxttakten väntas ligga kvar under det kommande året. Omsättningstillväxten har dämpats i Norrbotten och ligger nu under riket i genomsnitt. Dämpningen har främst avsett tjänstesektorn. När det gäller omsättningen väntas en snabbare tillväxt under det kommande året. En dämpning inom tillväxten av lönsamheten har gjort att länet nu halkat efter markant jämfört med riket som helhet. Totalt sett får lånet ett nettotal på 12 vilket går att jämföra med rikets nettotal på 28. En kraftig förbättring väntas kommande år. Kapacitetsutnyttjandet har sammantaget sjunkit något sedan höstens mätning. Det är industrin som står för nedgången där kapacitetsutnyttjandet går från 66 till 54 procent. Tjänstenäringen ökar dock sin nyttjandegrad från 54 till 56 procent. 64 procent av Norrbottens småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är något lägre än i riket som helhet. 3
Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara den höga arbetskostnaden, följt av bristen på lämplig arbetskraft samt en svag efterfrågan. 4
11 12 1995 1996 1997 1998 1999 11 12 Småföretagsbarometern Norrbottens län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länets småföretag har dämpats något efter höstens starka uppgång. 29 procent av småföretagen uppger att arbetsstyrkan blivit större under det senaste året, medan 11 procent uppger att man dragit ned på personal. Detta ger ett nettotal som ligger i nivå med riket som helhet. Norrbotten Riket 35 3 25 15 1 5-5 -1-15 Både industrin och tjänstesektorn har en fortsatt positiv tillväxt i sysselsättningen. Tillväxttakten inom industrin är dock något dämpad jämfört med höstens mätning, vilket inte är förvånande då höstens tillväxttakt noterade en rekordnivå i barometerns historia. Nettotalet för tjänstesektorn ökar från 1 till 14 medan industrin sjunker från 42 till 27.Uppgången väntas fortsätta under de kommande tolv månaderna, framför allt inom industrin som förväntar rekordhöga nettotal på 49 medan tjänstesektorn väntas stiga till. Industri Tjänster 6 5 4 3 1-1 - -3 5
11 12 1995 1996 1997 1998 1999 11 12 2. Orderingång 51 procent av länets småföretag rapporterar en ökad orderingång medan 9 procent redivsar en minskad under det senaste året. Nettotalet landar därmed på 42 vilket är något högre än rikets 39. Vårens mätning visar därmed en något dämpad tillväxttakt, vilket inte är konstigt då höstens mätning visade en mycket kraftig uppgång. Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 1-1 - -3 Den dämpning av tillväxten som skett gäller såväl tjänste- som industrinäringarna. Industrin går från 61 till 41 medan tjänstesektorn går från 55 till 43. Under den kommande tolvmånadersperioden tror tjänstenäringen på en fortsatt dämpning av tillväxttakten. Nettotalet spås gå från 43 till 3. Industrin tror på en svag återhämtning och nettotalet väntas stiga från 41 till 44. Industri Tjänster 7 6 5 4 3 1-1 - -3 6
11 12 1995 1996 1997 1998 1999 11 12 3. Omsättning Omsättningstillväxten i länet har backat något och redovisar ett lägre nettotal än genomsnittet för Sveriges län. 49 procent av företagen rapporterar stigande omsättning under det senaste året, medan 19 procent uppger vikande. Nettotalet sjunker därmed från 4 till 3. Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 1-1 Dämpningen i tillväxttakten beror främst på tjänstesektorn där nettotalet går från 37 till 26. Industrin dämpas även den, men marginellt från 49 till 46. Inför det kommande året spås en åter snabbare omsättningstillväxt. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen stiga från 3 till 53, vilket är i nivå med rikets förväntningar. Industrin väntas gå från 46 till 56 medan tjänstesektorn ökar från 26 till 52. Industri Tjänster 8 7 6 5 4 3 1-1 - 7
11 12 1995 1996 1997 1998 1999 11 12 Konjunkturindikatorn Sammantaget har småföretagskonjunkturen i Norrbotten saktat in något sedan höstens starka uppgång. Nivån på 89 ligger nu strax under rikets 96. Att det skett en dämpning i vårens mätning är inte helt oväntat. Efter starka uppgångar är det normalt att vänta sig en dämpning av tillväxttakten vilket vi nu ser i länets indikator. Kommande år väntas indikatorn att stärkas igen. Konjunkturindikatorn beräknas stiga till 1, vilket är i nivå med rikets genomsnittliga förväntningar på 122. Norrbotten Riket 18 16 14 1 1 8 6 4 - -4 Båda sektorerna känner av dämpningen industrin går från 152 till 114 och tjänstesektorn från 12 till 83. Konjunkturen väntas vända upp igen i båda sektorerna kommande år. För industrin väntas indikatorn nå ett nettotal på 149, vilket är mycket högre än rikets 121, medan tjänstesektorn förväntas landa på 12 vilket är lägre än rikets 126. Industri Tjänster 15 1 5-5 8
11 12 4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att följa denna variabel. Under krisen med början hösten rasade lönsamhetstillväxten och båda sektorerna landade på negativa värden i början av. Efter att höstens mätning visade positiva tal i båda sektorerna för första gången sedan ser vi nu en fortsatt, om än dämpad, förbättring. Industrin backar från 21 till1 3 medan tjänstesektorn faller marginellt från 14 till 12. Småföretagen i Norrbotten förväntar sig en förbättrad lönsamhet under den kommande tolvmånadersperioden. Båda sektorerna är positiva och räknar med att nettotalet i lönsamhetstillväxten landar på 36, vilket är något blygsammare än rikets 42. Industri Tjänster 8 6 4 - -4-6 Företagens prisförväntningar 48 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 39 procent i höstas. Storleken på höjningarna borde också vara begränsade med tanke på den allmänt sett låga inflationen och det ökande konkurrenstrycket. 9
11 5. Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet i tjänstesektorn fortsätter att stiga och i vårens mätning anger 56 procent att de arbetar för fullt. Detta är en ökning med två procentenheter sedan i höstas. 54 procent av länets industriföretag arbetar för fullt vilket är en nedgång med 12 procentenheter sedan höstens mätning. Totalt sett uppger 55 procent av länets företag att de arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande. Detta är i nivå med riket där 53 procent anger samma sak. Industri Tjänster 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Konkurrenstryck Den allt tuffare konkurrensen märks också i Norrbotten. Mer än hälften, 54 procent, av företagen uppger att konkurrensen hårdnat de senaste tre åren, medan 5 procent uppfattar att den minskat. Genomsnittet för riket är 52 procent av företagen som uppger tuffare konkurrenstryck. I Norrbotten är det i något högre grad inom tjänstesektorn som konkurrenstrycket hårdnat. Här uppger 55 procent av företagen att konkurrenstrycket hårdnat. 54 procent av företagen i Norrbotten upplever att konkurrenstrycket hårdnat under de senaste tre åren. Den tuffare konkurrensen märks främst genom fler aktörer på marknaden och pressade prisnivåer. 1
64 procent ser goda expansionsutsikter I vårens mätning anser 64 procent av Norrbottens företag att de har goda expansionsmöjligheter. Detta är den tredje lägsta andelen i Sverige, och även ett stort tapp från höstens mätning då länet låg etta på hela 83 procent. Jämtland VGL Gävleborg Blekinge Stockholm Uppsala Riket Halland Västernorrland Skåne Gotland Kalmar Södermanland Kronoberg Östergötland Västerbotten Värmland Örebro Jönköping Norrbotten Dalarna Västmanland 79 75 74 74 74 73 71 7 69 69 68 68 68 67 67 66 66 65 65 64 61 6 4 6 8 1 11
11 Uppfattningen om tillväxtmöjligheterna är liknande i båda sektorerna inom industrin ser 66 procent goda expansionsmöjligheter, vilket är en nedgång med fem procentenheter sedan höstens mätning. Inom tjänstesektorn ser 64 procent goda möjligheter för expansion, vilket är ett kraftigt tapp sedan hösten där hela 88 procent var positiva. Industri Tjänster 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% % 1% % Hinder för expansion Det enskilt största tillväxthindret som Norrbottens småföretag upplever är åter igen den höga arbetskostnaden. 24 procent av företagen uppger detta som främsta hinder vilket går att jämföra med övriga landets genomsnitt som ligger på procent. Sedan följer bristen på arbetskraft på procent följt av en svag efterfrågan på 16. Ett annat oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att 33 procent av samtliga småföretag i Norrbotten, och 39 procent av industriföretagen, uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Framför allt saknas arbetskraft med rätt yrkeserfarenhet. 3 25 15 1 5 16 16 21 9 8 6 5 24 3 5 11 18 Norrbotten Riket 12
Småföretagskonjunkturen län för län Östergötland upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i höstens mätning. Östergötland går därmed om det tidigare dragloket Kronoberg, som hamnar under rikssnittet i vårens mätning. Västmanland har liksom i höstas den svagaste konjunkturen. Konjunkturen har förbättrats betydligt i de flesta län jämfört med vårens mätning. I några län bromsar konjunkturen in, främst i Kronoberg där konjunkturindikatorn går från 13 till 8. Utvecklingen är dock fortfarande positiv fler företag växer än drar ner. Totalt för riket har konjunkturindikatorn stigit från 84 till 96. Uppdelat på sektorer ökar industriindex något från 95 till 97, medan tjänsteindex ökar från 77 till 96. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med 143, medan Östergötland toppar tjänstesektorn med index 145. Förväntningarna inför det kommande året är fortsatt ljusa och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 122. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Östergötland och Halland. Diagram. Konjunkturindikatorns värde län för län. Östergötland Uppsala Halland Stockholm Värmland Blekinge Jämtland Jönköping Riket Västernorrland VGL Västerbotten Norrbotten Örebro Södermanland Kalmar Kronoberg Skåne Dalarna Gotland Gävleborg Västmanland 57 64 114 113 11 18 15 1 99 96 92 92 91 89 88 86 85 8 76 74 73 125 4 6 8 1 1 14 13
14
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan nu konstatera att efter den snabba uppgången under det senaste året, dämpas nu av naturliga skäl tillväxttakten. Nivån i vårmätningen är också något lägre än företagen trodde för ett år sedan. Konjunkturen förväntas dock vara fortsatt mycket stark. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 122 på ett års sikt, vilket historiskt sett varit en nivå som indikerat en stark högkonjunktur. Utfall Prognos 16 14 1 1 8 96 122 6 4-15