Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Norrbottens näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 3 Småföretagsbarometern Norrbottens län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång... 6 3. Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn... 8 4. Lönsamhet... 9 5. Kapacitetsutnyttjande... 1 Konjunkturrisker... 1 83 procent ser goda expansionsutsikter... 11 Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län... 13 Prognos och utfall genom åren... 15 1
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4 15 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till denna publicering. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator arbetar med nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde mindre än betyder kontraktion, medan ett värde över betyder expansion. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2
Norrbottens näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 72 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Norrbottens län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 16 82 16 998 62 217 varav småföretag (-49 anst) 15 97 16 861 44 624 Jordbruk 1 487 1 55 11 227 Offentlig verksamhet 128 468 53 194 Total 26 697 27 971 126 638 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret. Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län Småföretagskonjunkturen i Norrbotten har utvecklats mycket starkt sedan vårens mätning. I industrisektorn är konjunkturen glödhet och Norrbotten hamnar på delad förstaplats i landet tillsammans med Södermanland när det gäller industrikonjunkturen. Sammantaget förväntar sig företagen en stärkt konjunktur kommande år, framför allt då i tjänstesektorn medan tillväxten i industrin av naturliga skäl saktar in efter det senaste årets mycket snabba ökning. Sysselsättningstillväxten i länet har också utvecklats positivt, och snabbare än i landet som helhet. Även i detta fall drivs utvecklingen av industrisektorn. Tillväxten i sysselsättningen väntas fortsätta öka under det kommande året, främst i tjänstesektorn. Orderingången har ökat snabbt sedan vårens mätning. 6 procent av småföretagen rapporterar en ökad orderingång, medan endast 2 procent uppger en minskad. En liten försvagning väntas under det kommande året. Även omsättningstillväxten har varit starkare i Norrbotten än i riket i genomsnitt. Tillväxten har varit något högre i industrin än i tjänstesektorn, men båda sektorerna ligger över respektive riksgenomsnitt. När det gäller omsättningen väntas en fortsatt snabb förbättring under det kommande året. Den snabba konjunkturförbättringen har ännu inte fått fullt genomslag i tillväxten av lönsamheten. Totalt sett har lönsamheten dock vänt uppåt efter krisen, och en kraftig ökning väntas framöver. 3
Kapacitetsutnyttjandet har ökat sedan vårmätningen i både industri- och tjänstesektorn. 66 procent av länets industriföretag, och 54 procent av tjänsteföretagen, uppger att de jobbar för fullt. 83 procent av Norrbottens småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är den högsta andelen i riket. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara den höga arbetskostnaden, följt av en svag efterfrågan samt bristen på lämplig arbetskraft. 4
2 211 1995 1996 1997 1998 1999 2 2 211 Småföretagsbarometern Norrbottens län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länets småföretag har vänt uppåt efter de senaste årens nedgång. Uppgången har varit betydligt snabbare än i riket som helhet. 3 procent av småföretagen uppger att arbetsstyrkan blivit större under det senaste året, medan 11 procent uppger att man dragit ned på personal. Norrbotten Riket 4 35 3 25 2 15 1 5-5 -1-15 Både industrin och tjänstesektorn har ökat sysselsättningen. Uppgången har dock varit betydligt snabbare i industrisektorn där nettotalet är 42 i höstens mätning, att jämföra med 1 i tjänstesektorn. En fortsatt stark uppgång i sysselsättningen i tjänstesektorn inom den kommande tolvmånadersperioden, medan tillväxttakten i industrin av naturliga skäl dämpas något (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammen). Industri Tjänster 5 4 3 2 1-1 -2-3 5
2 211 1995 1996 1997 1998 1999 2 2 211 2. Orderingång Tillväxten av orderstocken har varit fortsatt snabb sedan vårens mätning. Även i detta fall är utvecklingen i länet bättre än genomsnittligt i landet. Hela 6 procent av företagen uppger en ökande orderingång, medan endast 2 procent uppger en vikande. Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Såväl tjänste- som industrinäringarna fortsätter således att förbättras från förra mätningen. Båda sektorernas nettotal är också bland de högsta i landet industrin ligger på 61 och tjänstesektorn på 55. Under den kommande tolvmånadersperioden tror dock båda sektorerna att tillväxten bromsas upp. Det är också helt naturligt med tanke på den mycket starka ökningen i samband med denna mätning. Länet väntas ändå ligga kvar på en högre nivå än riket i genomsnitt. Industri Tjänster 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 6
2 211 1995 1996 1997 1998 1999 2 2 211 3. Omsättning Även omsättningstillväxten i länet har varit snabbare än genomsnittet för Sveriges län. 52 procent rapporterar en stigande omsättning under det senaste året, medan 12 procent uppger en vikande. Nettotalet ökar därmed från 1 till 4. Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1-1 Tillväxten under den senaste mätningen har varit högst i industrisektorn, där 63 procent av företagen uppger en högre omsättning, medan 14 procent rapporterar en lägre. För tjänstesektorn är motsvarande siffror 48 respektive 11 procent. Inför det kommande året spås en fortsatt kraftigt förbättrad omsättningstillväxt. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen stiga från 4 till 63. Industrin fortsätter att förvänta sig högre nettotal än tjänsteföretagen. Inget annat län har högre ställda förväntningar på den framtida omsättningstillväxten. Industri Tjänster 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 7
2 211 1995 1996 1997 1998 1999 2 2 211 Konjunkturindikatorn Sammantaget har småföretagskonjunkturen i Norrbotten utvecklats mycket starkt det senaste året. Utvecklingen går snabbare än i landet som helhet, och konjunkturen ligger också på en högre nivå. I den senaste mätningen steg index från 25 vid vårens mätning till 117. Uppgången väntas fortsätta kommande år. Konjunkturindikatorn beräknas stiga till 153, vilket är 25 punkter högre än rikets genomsnittliga förväntningar. Norrbotten Riket 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Under den senaste perioden har konjunkturindikatorn förbättrats mest i industrin, där konjunkturen nu är att betrakta som glödhet. Konjunkturen väntas förbättras ytterligare kommande år. Framför allt är det inom tjänstesektorn som indikatorn väntas stiga, medan industrin av naturliga skäl inte kan fortsätta växa i samma takt. Industri Tjänster 2 15 1 5-5 8
2 211 4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att följa denna variabel. Under krisen med början hösten rasade lönsamhetstillväxten och båda sektorerna landade på negativa värden i början av. Först nu redovisar båda sektorerna åter positiv tillväxt av lönsamheten. Småföretagen i Norrbotten förväntar sig en ytterligare förbättrad lönsamhet under den kommande tolvmånadersperioden. Båda sektorerna är positiva, och räknar med att de senaste mätningarnas ökning av orderingång och omsättning då också ska ge utslag i ökad lönsamhet. Industri Tjänster 8 6 4 2-2 -4-6 15 procent av länets företag har haft tillfälliga likviditetsproblem under det senaste året, främst pga sena betalningar, men endast 4 procent uppger att de har svårt att få bankfinansiering. Denna andel är den lägsta i riket. Företagens prisförväntningar Trots att konjunkturen förstärkts har andelen företag som räknar med att kunna höja priserna minskat. 39 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 49 procent i våras. Storleken på höjningarna torde dessutom vara begränsade med tanke på det fortsatt relativt svaga ekonomiska läget. 9
5. Kapacitetsutnyttjande Den bättre konjunkturutvecklingen avspeglas också i att kapacitetsutnyttjandet stigit i såväl industri- som tjänstesektorn. Länets industriföretag arbetar nu på ett historiskt sett relativt högt kapacitetsutnyttjande, medan motsatsen fortfarande gäller för tjänstenäringen. Totalt sett uppger 66 procent av industrins företag och 54 procent av tjänsteföretagen att de arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande. Industri Tjänster 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Konjunkturrisker Trots konjunkturoptimismen framöver finns en rad osäkerheter. Den fara som småföretagen själva ser som störst är högre råvaru- och energipriser som uppges av hela 43 procent av företagen. Denna andel är den klart högsta i Sverige. Den näst största konjunkturrisken uppges omvärldskonjunkturen vara, naturligt nog med tanke på Sveriges stora omvärldsberoende. Denna faktor anges av 3 procent av företagen i Norrbotten. På tredje plats kommer risken för högre räntor med 22 procent. Inom industrin betonas riskerna med omvärldskonjunkturen mer, inom tjänstesektorn risken för högre energi- och råvarupriser. Högre råvaru- och energipriser, omvärldskonjunkturen samt högre räntor är de tre faktorer som uppfattas som de största konjunkturriskerna för företagen i Norrbotten. 1
83 procent ser goda expansionsutsikter I höstens mätning anser hela 83 procent av Norrbottens företag att de har goda expansionsmöjligheter. Detta är den högsta andelen i Sverige. Norrbotten Gävleborg Uppsala Jönköping Kalmar Östergötland Örebro VGL Skåne Stockholm Riket Jämtland Värmland Halland Södermanland Kronoberg Gotland Västernorrland Blekinge Västerbotten Västmanland Dalarna 83 82 82 81 79 78 76 76 76 76 75 75 73 73 73 72 7 69 69 68 64 61 2 4 6 8 1 11
2 Optimismen om tillväxtmöjligheterna är allra högst i tjänstesektorn där 88 procent av företagen anser att de har goda expansionsmöjligheter. I industrin är andelen 71 procent. Industri Tjänster 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Hinder för expansion Det enskilt största tillväxthindret som Norrbottens småföretag upplever är den höga arbetskostnaden. 24 procent av företagen uppger detta som främsta hinder vilket går att jämföra med övriga landets genomsnitt som ligger på 21 procent. Sedan följer den svaga efterfrågan med 23 procent och bristen på arbetskraft vilket 22 procent uppger. Ett annat oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att 33 procent av samtliga småföretag i Norrbotten, och 46 procent av industriföretagen, uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Framför allt saknas arbetskraft med rätt yrkeserfarenhet. 3 25 2 23 18 22 21 24 21 15 13 1 5 4 6 5 3 8 7 5 Norrbotten Riket 12
Småföretagskonjunkturen län för län Kronoberg upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i höstens mätning. Kronoberg går därmed om det tidigare dragloket Gotland, som hamnar under rikssnittet i höstens mätning. Västmanland har liksom i våras den svagaste konjunkturen. Konjunkturen har förbättrats kraftigt i alla län jämfört med vårens mätning, utom på Gotland som låg ovanligt högt i förra mätningen. Totalt för riket har konjunkturindikatorn stigit från 26 till 84. Uppdelat på sektorer har industriindex stigit 17 till 95, och tjänsteindex från 31 till 77. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Värmland med 158, medan Kronoberg toppar tjänstesektorn med index 112. Förväntningarna inför det kommande året är fortsatt ljusa och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 128. Mest optimistiska är företagen i Stockholm, Norrbotten och Jönköping. Diagram. Konjunkturindikatorns värde län för län. Kronoberg Norrbotten Örebro Värmland Jönköping Östergötland Dalarna Uppsala VGL Blekinge Södermanland Riket Västerbotten Halland Stockholm Jämtland Kalmar Skåne Gotland Gävleborg Västernorrland Västmanland 38 45 58 84 78 77 76 74 74 7 65 117 113 17 15 14 99 99 98 95 91 13 2 4 6 8 1 12 14 13
14
h-89 h-9 h-91 h-92 h-93 h-94 h-95 h-96 h-97 h-98 h-99 h- h-1 h-2 h-3 h-4 h-5 h-6 h-7 h-8 h-9 h-1 h-11 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Nu tror småföretagen definitivt att botten på lågkonjunkturen inföll hösten, har passerat och att en ny tillväxtperiod nu inletts. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 128 på ett års sikt, vilket historiskt sett varit en nivå som indikerat en stark högkonjunktur. Utfall Prognos 16 14 12 1 8 128 84 6 4 2-2 15