Regional strukturbild för Östergötland www.regionostergotland.se 1
Regional strukturbild för Östergötland Upprättad av Samhällsbyggnadsenheten inom Regional utveckling, Region Östergötland 2015 Layout och illustrationer: Byrå4 Samrådsversion under perioden: december 2015 till och med 2 maj 2016 Omslagsbild: Motala kommun Samrådsprocess Under samrådstiden kommer synpunkter samlas in under samrådsseminarier. Mer information om seminarierna och samrådsförfarandet finns under Samhällsplanering på Region Östergötlands hemsida, http://www.regionostergotland.se/regional-utveckling/ Frågor och synpunkter besvaras av: Johan Mases Strateg Regionplanering johan.mases@regionostergotland.se 010-103 65 08 2
Foto: East sweden Hur ska Östergötland se ut i framtiden? Hur kommer framtidens medborgare uppfatta Östergötland? Hur kommer livet att levas i Östergötland? Det finns lika många tankar om framtiden i Östergötland som det finns människor som bor här. Människor i regionen bär med sig sina drömmar och förhoppningar men även sina rädslor och oro inför framtiden. Det är samhällets roll att främja ett samhälle som tar tillvara alla människors förmågor och skapar goda livsbetingelser och hållbar utveckling genom kreativitet, nytänkande, sunt resurs utnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd. Region Östergötland verkar för en inkluderande region med goda livsvillkor för alla invånare. Genom att förbättra tillgänglighet till arbetsplatser och utbildning, samt utveckla en långsiktigt hållbar struktur i länet, skapas goda valmöjligheter för människor och företag. Region Östergötland är en av samhällets aktörer som tar ansvar för samverkan och nätverk för att skapa handlingskraften som gör länet attraktivt för människor och företag. Det här är en dialogversion av ett förslag till regional rumslig planering. Ambitionen är att initiera ett regionalt samtal om regional rumslig planering i Östergötland, där aktörer, såväl offentliga som privata, kan mötas för att optimera och samverka kring Östergötlands utveckling. Strukturbilden är starten för regional rumslig planering i Östergötland. Förslagen i dokumentet ska främja en fortsatt dialog genom att fokusera på en helt ny process för regional samverkan för rumslig planering. Dokumentet ställer en rad frågor som Region Östergötland gärna vill ha synpunkter kring.
Innehållsförteckning Introduktion 5 Vad är regional rumslig planering? 5 Nyttan med regional rumslig planering 6 Regionala strategier och samhällsplanering 7 Strategier för Östergötlands rumsliga utveckling 8 En regional samhällsplaneringsprocess 8 Knäckfråga 1 8 Knäckfråga 2 8 Knäckfråga 3 9 Knäckfråga 4 9 Utveckla och förstärk en långsiktig hållbar struktur i Östergötland 10 Trender i samhället 10 Vad bygger strukturer? 11 Infrastruktur 11 Tätorter 11 Stråk 13 Tillgänglighet 15 Trafikering 15 Regionala målpunkter 15 Nästa steg 18 Foto: Heléne Bäckström
Introduktion Vad är en regional rumslig planering? Den fysiska planeringen handlar om hur vår byggda miljö utformas och har stor betydelse för att skapa hållbara och attraktiva livs- och boendemiljöer. Bebyggelse- och markanvändningsplanering har gamla traditioner. Den starka urbaniseringen under 1800-1900-talet ledde till en kraftig expansion av städerna i Sverige. När boendemönstret förändrades ökade behovet av att styra bebyggelsen för att skapa en hållbar struktur i staden. Det blev upprinnelsen till det som idag kallas det kommunala planmonopolet. Under 1950 1960-talet, de så kallade rekordåren, ökade återigen bebyggelsen kraftigt i Sverige. Bilen hade gjort entré och blev mer och mer var persons egendom. Bilen hjälpte till att överbrygga avstånd på ett helt nytt sätt och möjliggjorde separering mellan bostäder, centrumfunktioner och arbetsplatser. Vardagslivets geografi, det territoriella området som människor dagligen rör sig inom, växte successivt större än en kommun när bilen förändrade människors levnadsmönster. Succesivt förbättrades kommunikationerna genom bättre vägar och järnvägar samt snabbare tåg, bussar och bilar. Genom förbättrade kommunikationer växte också arbetsmarknadsregionerna. Regionförstoringen har medfört behovet av att skapa effektiva strukturer, dels inom regionen men även mellan regioner, för att uppnå en god bebyggd miljö som underlättar ett långsiktigt hållbart vardagsliv för regionens människor. Goda livs-och boendeförutsättningar är en viktig del av den samlade regionala attraktiviteten och utvecklingen för näringslivet. Brist på sådana förutsättningar kan innebära stora konsekvenser för en region eller en tätort. Därför bör all planering sätta människan i centrum. För att kunna hantera de utmaningar som Östergötland står inför, finns det behov av en regional och regionsöverskridande fysisk planering där aktörer från olika sektorsområden kan samverka med varandra. Regional fysisk planering blir allt mer angelägen för att hantera många av de samhällsutmaningar vi står inför. Trender som ökad globalisering, urbanisering och digitalisering tillsammans med förändrat klimat kräver en långsiktig hållbar planering. Sverige och Östergötland är i hög grad påverkade av samhällsförändringar dels i vår direkta omvärld men även av omständigheter som ligger längre från vår vardag. Under hösten 2015 är flykting- och migrationsfrågan en sådan fråga som är högst aktuell och har till stor del förändrat fokus för våra samhälleliga frågor. I dagsläget är situationen för kommuner i Östergötland ansträngd och osäkerheten av vad flyktingsituationen innebär för Östergötland är stor. Hur situationen kommer att fortsätta är högst osäkert, men att samhället påverkas är emellertid högst påtagligt. Andra trender förändrar samhället i en mer långsam takt. Den ökade och förbättrade tillgängligheten gör att människor idag förflyttar och rör sig mellan större avstånd inom urbana nätverk. Pendlingens utveckling, både inom länet och till angränsande kommuner indikerar att människor har möjlighet att välja att bo och arbeta i olika kommuner. En förbättrad tillgänglighet utvidgar arbetsmarknaden vilket förenklar för människor att hitta arbete och för näringslivet att hitta personal och även få avyttring av sina produkter. I Sverige har kommunerna ansvaret för fysisk planering, medan regionerna ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet. I Östergötland är Region Östergötland den organisation som har det regionala utvecklingsansvaret och formulerar strategier för regionens utveckling. 1 Strategierna som presenteras i detta dokument är startskottet för en regional samhällsplanering som bygger på samverkan och dialog mellan aktörer, för ett bättre och starkare Östergötland. Ökad samverkan kring planering 1 Det regionala utvecklingsansvaret regleras i förordningen om det regionala tillväxtarbetet, SFS 2007:713 MÅL 1 Goda livsvillkor för regionens invånare MÅL 2 Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning MÅL 3 Hållbart nyttjande av naturens resurser De övergripande målen från det regionala utvecklingsprogrammet 2012. 5
EKOLOGISK Dräglig SOCIAL Hållbar Genomförbar Rättvis Illustration av de tre hållbarhetsdimensionerna som jämbördiga och oberoende. innebär utmaningar för regionen. För Region Östergötland innebär regional rumslig planering att utveckla en fysisk dimension i det regionala utvecklingsarbetet och tydliggöra vilka samband som finns i regionen mellan infrastrukturplaneringen, bostadsmarknad, arbetsmarknad och kollektivtrafikplanering. Därför är det viktigt att visa den regionala utvecklingen i ett rumsligt sammanhang så att kommunerna tydlig kan se deras roll och funktion i regionen. Den kommunala planeringen kan då även lättare ta hänsyn till de regionala målen om det finns tydliga geografiska kopplingar. Människan i centrum och hållbarhet som utgångspunkt EKONOMISK sätts av den ekologiska hållbarheten. Överutnyttjande av naturens resurser är inte långsiktigt hållbart och äventyrar möjligheten för att uppnå såväl ekonomisk som social hållbarhet. Begreppet hållbar utveckling är komplext och används på olika sätt utifrån olika syften och tolkningar. Den vanligaste beskrivningen är just den med de tre hållbarhetsdimensionerna: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Till dessa tre läggs ibland även en fjärde: kulturen. Dessa illustreras ofta med tre delvis sammanfallande sfärer. En sådan beskrivning antyder att de är jämbördiga och i hög grad oberoende av varandra. En annan beskrivning är att de har olika karaktär och är beroende av varandra: 1. Social hållbarhet uttolkat som mänskligt välbefinnande är målet. 2. Ekonomisk aktivitet är del av mänsklig verksamhet och ett medel för välbefinnande 3. Ekologi, lika med naturresurser, jordklotet och biosfären, är en begränsad resurs som dessutom kan förstöras. En tredje beskrivning, näraliggande den andra är att rita dimensionerna som mängder: Ekonomisk aktivitet är en delmängd av mänsklig verksamhet, men det finns många mänskliga aktiviteter och behov vid sidan om de monetära. Människan (social hållbarhet) är en del av biosfären, jordklotet som är vår grundläggandeproduktionsresurs. Strukturbild Östergötland utgår från målen i RUP där det första målet är Goda livsvillkor för regionens invånare. Utifrån tolkningen ovan av hållbar utveckling med mål, medel och resurs, är det naturligt att sätta människan i centrum för samhällsplaneringen. Nyttan med regional rumslig planering En regional rumslig planering är på framväxt i Sverige och söker finna sin form. Flera aktörer inom samhällsplaneringen har pekat på behovet av att föra in det regionala perspektivet för att hantera planerings- och utvecklingsfrågor på ett mer integrerat sätt. Människors levnadssätt är i allt högre grad regionalt. Dagligen korsas administrativa gränser av människor, tjänster och varor. Arbetsmarknadsregioner fortsätter att utvidgas och vi talar I det här dokumentet presenteras ett samrådsförslag för strukturbild för Östergötland. Utgångspunkten är det Regionala utvecklingsprogrammet >2030 för Östergötland som antogs av Regionfullmäktige 2012, ofta förkortat RUP. Målbilden och strategierna i RUP bygger tydligt på de tre hållbarhetsdimensionerna, social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ambitionen för Östergötlands rumsliga utveckling bygger vidare på hållbarhetsdimensionerna, men sätter det sociala perspektivet tydligare i centrum. Genom att planera med ett mänskligt individperspektiv får den sociala dimensionen en mer central roll i hållbarhetsarbetet. Den ekonomiska hållbarheten blir ett medel och visar på vikten av att Östergötland lyckas attrahera verksamheter och skapa ett robust näringsliv för att möjliggöra en social hållbarhet. De yttre gränserna Modell för hållbar utveckling som förtydligar att de tre hållbarhetsperspektiven är beroende av varandra. Ekologisk Social Ekonomisk 6
idag i ökad utsträckning om behovet av att utgå från funktionella regioner. En regional planering kan även verka för att koppla samman det regionala utvecklingsarbetet med den kommunala fysiska planeringen. Tre tydliga nyttor finns att göra genom att sammankoppla olika processer: Gemensam målbild I Östergötland finns flera aktörer som påverkar samhällsutvecklingen. Utvecklingsarbete är en komplex process med flera olika organisationer som är inblandade i och driver utvecklingen, dels genom egna men även genom gemensamma beslut. Varje aktör som verkar i ett regionalt sammanhang har en egen verklighetsuppfattning och målbild, som styr organisationens beslutsfattande och agerande. En gemensam målbild för inblandade organisationer kan leda fram till konkreta mål och gemensamma åtaganden som bidrar till en funktionell region för människor och näringsliv. Den gemensamma målbilden kan utgå från de specifika frågor som är mest väsentliga för de inblandade organisationerna. Som nämnts ovan utformade Regionförbundet Östsam 2012 en regional målbild med tre övergripande mål för regionens utveckling. En gemensam strukturbild kan ses som en regional målbild för länets rumsliga utveckling. Samverkan Olika aktörer i samhället har olika verktyg för samhällsplaneringen, vilka var för sig är betydelsefulla och påverkar i hög grad människors vardag. Genom att samverka med aktörernas olika verktyg skapas förutsättningar för mer värdeskapande för varje investering eller beslut som görs av de enskilda aktörerna. Den statliga nivån har belyst behovet av samverkan i samhällsplaneringsprocessen i flera programförklaringar och statliga utredningar. Den nationella nivån belyser att man vill se en tydligare samverkan mellan det regionala utvecklingsarbetet, infrastrukturplanering och bebyggelseutveckling i regionerna. Det är ett konkret exempel på hur kommun, Trafikverket och region kan samarbeta för att skapa mervärde av gjorda och kommande investeringar. En långsiktig hållbar struktur exempelvis infrastruktur såsom vägar och järnvägar, men även bebyggelseutveckling och kollektivtrafikering. Nyttan med den sammanhållna strukturen är att den kan underlätta vardagslivet och möjliggöra en hållbar livsstil för människorna i regionen. Regionala strategier och samhällsplanering I Sverige är samhällsplaneringen uppdelad i olika nivåer som behandlar olika geografiska skalor, den nationella, regionala och den kommunala nivån. Sverige har ingen nationell planering som sätter ramverket för den kommunala och regionala nivån genom att tydliggöra statens önskemål och viljeinriktning. Däremot kan staten påverka den fysiska planeringen genom nationella mål och genom att peka ut anspråk för riksintressen. Den regionala nivån har tydliga ansvarsområden inom regional utveckling, infrastruktur och kollektivtrafikering. Strategier kring de olika ansvarsområdena har formulerats i tre olika dokument, det regionala utvecklingsprogrammet hanterar strategier för regional utveckling i länet, Länstransportsplanen hanterar infrastrukturen och det regionala trafikförsörjningsprogrammet hanterar kollektivtrafiken, se bilden nedan. Den kommunala fysiska planeringen styrs av plan- och bygglagen, PBL. Lagen reglerar process och innehåll för kommunernas rumsliga planering. I PBL har lagstiftaren reglerat att kommunerna ska ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med regionala mål, planer och program som har betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. 2 Det är Region Östergötlands förhoppning att tillsammans med kommunerna utveckla strategier som kan fungera som 2 Plan- och bygglagen, 3 kap 5 stöd och vägledning för att inkorporera regionala mål när kommunerna utformar sin översiktliga planering. Det övergripande målet med strategisk planering, oavsett om det är i kommunernas översiktsplan eller regionens Länstransportplan eller Regionalt trafikförsörjningsprogram, är att komma till ett genomförande. Genom att samverka mellan de regionala styrdokumenten och kommunal fysisk planering skapas förutsättningar för utvecklandet av en god bebyggd miljö som gynnar regionens invånare och möjliggör en långsiktigt hållbar livsstil. Den nationella nivån har påbörjat arbetet med att peka ut en färdriktning för samhällsplaneringen i Sverige. Staten har initierat ett flertal olika utredningar för samhällsplaneringsområdet. 2013 tillsattes en statlig kommitté, Bostadsplaneringskommittén för att bland annat utreda förutsättningarna för att främja bostadsbebyggelsen. 3 Näringsdepartementet antog En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 där en av strategierna för att skapa förutsättningar för en hållbar regional tillväxt Ett av de prioriterade områdena är attraktiva miljöer och tillgänglighet där Näringsdepartementet lyfter fram den fysiska planeringens betydelse för hållbar regio nal tillväxt och attraktiva livs- och boendemiljöer. Man menar att de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna bör lägga större vikt vid en utvecklad inom- och mellanregional samverkan och dialog kring regional rumslig planering. Region Östergötland anser att de statliga initiativen lägger grunden för förslagen som presenteras i denna samrådsversion av en regional strukturbild för Östergötland. 3 Bostadsplaneringskommittén SOU En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning SOU 2015:59 Den tredje nyttan är behållningen av en lyckad kombination av en gemensam målbild och samverkan i samhällplaneringsprocessen, vilket möjliggör utvecklingen av en långsiktig hållbar struktur. Med strukturer kan man mena Region Östergötland ansvarar för tre strategidokument. Från vänster; Regionalt utvecklingsprogram, Länstransportplanen och Regionalt Trafikförsörjningsprogram. De här tre regionala verktygen påverkar förutsättningarna för samhällsplanering i Östergötland. 7
Strategier för Östergötlands rumsliga utveckling Strategi 1: En regional samhällsplaneringsprocess Under våren 2014 inleddes arbetet med Regional strukturbild för Östergötland i dåvarande Regionförbundet Östsams regi. Efter 1 januari 2015 övergick arbetet i Region Östergötland, efter att Regionförbundet Östsam och Landstinget i Östergötland gemensamt bildat Region Östergötland. Under arbetets gång har flera träffar med olika aktörer inom samhällsplanering genomförts, bland annat genom workshops, seminarier och kommunträffar. Under hand har insikten om behovet av en regional samhällsplaneringsprocess växt fram. Samhällsplanering inbegriper alltfler frågeställningar som ska hanteras i relation till varandra. Eftersom aktörer i flera skilda organisationer arbetar med planeringsprocesser som påverkar varandra krävs det arenor för samverkan. En arena kan vara en kontinuerlig regional rumslig planering. Ett tema som diskuterades var hur samverkan i samhällsplaneringsprocessen kan se ut och vilka mervärden som kan skapas genom att regionens aktörer utvecklar sin samverkan. Samrådet för Strukturbild Östergötland utgör ett startskott för en samtalsprocess om hur detta ska se ut i Östergötland. Ett strategiskt angreppsätt i den regionala rumsliga planeringen innebär en tydligt inriktning mot att planeringen faktiskt ska leda till någonting, det ska finnas ett genomförandefokus redan från början. Idag är förutsättningen för att den regionala rumsliga planeringens genomförande att den får den legitimitet som krävs hos de aktörer som är involverade i samhällsutvecklingen, såsom kommunerna, länsstyrelsen etc. Det handlar om att skapa processer där regionens aktörer kan finna mervärden i det regionala perspektivet. Dessa utgångspunkter innebär i praktiken att grunden för en kontinuerlig process för regional rumslig planering i Östergötland är att aktörerna utveckar en gemensam syn i fyra knäckfrågor: Vad är den regionala rumsliga planeringens syfte i Östergötland? Vad bör den regionala rumsliga planeringen i Östergötland ha för fokus? Vad bör de regionala planeringsinstrumenten, dvs det regionala utvecklingsprogrammet och Strukturbild för Östergötland, ha för funktion? Vilken roll ska Region Östergötland ha för länets planerings- och utvecklingsarbete? Låt oss fördjupa oss i knäckfrågorna: KNÄCKFRÅGA 1 Den regionala rumsliga planeringens syfte Den första knäckfrågan handlar om att landa i en gemensam bild av den regionala rumsliga planeringens syfte varför behövs den? Vilka mervärden kan åstadkommas genom regional rumslig planering? Möjligtvis finns det många olika syften, såsom: Att bejaka den nationella nivåns propåer och skapa beredskap inför att en eventuell kommande obligatorisk regional rumslig planering (såsom föreslås av Bostadsplaneringskommittén) Att koppla samman det regionala utvecklingsarbetet med den kommunala översiktsplaneringen Att länka samma planering av infrastruktur, kollektivtrafik, bebyggelse, och därmed skapa synergier och möjliggöra vinster såsom tillväxt, miljöeffektiva transportsystem och sociala hållbarhetsvinster Att skapa gemensamma ingångsvärden för frågor som går över kommunernas administrativa gränser Att skapa goda förutsättningar för samverkan som gör att Östergötland står bättre rustat att hantera utmaningar och tillvarata möjligheter genom att landa i en gemensam bild av Östergötland idag och i framtiden. Sannolikt finns det flera bilder, dels olika bilder av framtiden men också av hur det egentligen går för länet idag. arbeta utifrån insikten om att man ingår i ett regionalt sammanhang och att parterna är ömsesidigt beroende. Alla punkterna ovan kan vara syften för regional rumslig planering i Östergötland. Men, sannolikt är någon eller några av dem viktigare än andra. Det som krävs är att processen med att definiera och tydliggöra för parterna vilka dessa är sker under öppna och transparenta former. KNÄCKFRÅGA 2 Den regionala fysiska planeringens fokus Den andra knäckfrågan handlar om den regionala rumsliga planeringens fokus. Knäckfråga 2 kopplar till knäckfråga 1 genom att en tydlighet kring vad fokus ska vara behövs för att man ska förstå vad syftet med regional rumslig planering faktiskt är. Infrastruktur, kollektivtrafik, och deras samordning med bostäder är exempel på frågor som ofta lyfts genom att de naturligt går över kommungränser. Men även turism, kompetensförsörjning, utbildning, industrietableringar och andra näringslivsfrågor, naturvård, vattenförsörjning, grönstruktur, är områden som kan ses som regionala. Kanske finns andra frågor som är särskilt viktiga i Östergötland? Knäckfrågan blir då, vilka områden en regional rumslig planering i Östergötland ska fokusera på. 8
Ska den regionala rumsliga planeringen utgå från att alla frågor har en regional dimension och arbeta utifrån det? eller Ska den regionala rumsliga planeringen ha en tydlig avgränsning om vilka frågor som i Östergötland ska ses som regionala respektive lokala? Vilka är i så fall dessa? Nära kopplat till detta är också att finna en lämplig detaljeringsgrad för den regionala rumsliga planeringen. KNÄCKFRÅGA 3 De regionala planeringsinstrumentens funktion Den tredje knäckfrågan handlar om vilken funktion den regionala rumsliga planeringens instrument ska ha. Regionen har det regionala utvecklingsansvaret och strukturbilden kan ses som den rumsliga dimensionen av regional utveckling. Denna knäckfråga handlar således om att komma överens om vilket inflytande den regionala planeringens instrument ska ha över andra planeringsinstrument som syftar till att styra den rumsliga utvecklingen, i första hand kommunernas översiktsplaner och andra strategiska policydokument på kommunal nivå (t.ex. bostadsförsörjningsprogram, avfallsplan, handelspolicy etc). Hur ska kopplingen mellan instrumenten på regional och kommunal nivå se ut? Två principiellt olika typer av påverkan kan urskiljas. Ska den regionala rumsliga planeringens instrument vara styrande funktion gentemot den kommunala rumsliga planeringen? eller Ska den regionala rumsliga planeringens instrument ha en stödjande funktion gentemot den kommunala rumsliga planeringen? Den stödjande funktionen kan t.ex. handla om att bidra med kunskap/kunskapsunderlag kring regionala samband, men också om att utgöra en plattform för dialog och förhandling. De två alternativen i denna knäckfråga behöver inte uppfattas som dikotomier. Det är full möjligt och rimligt att finna kombinationer. Men, det är nödvändigt att tydliggöra en gemensam bild av i vilka avseenden den regionala rumsliga planeringens instrument ska vara styrande respektive stödjande. En styrande eller stödjande funktion påverkar både kommunernas och Region Östergötlands arbetssätt och sättet hur planeringen bedrivs. Om det råder delade meningar om detta finns det en påtaglig risk att instrumenten får karaktären av en uddlös strategi och dess reella påverkan på Östergötlands utveckling uteblir. Att beakta är också att den regionala rumsliga planeringens instrument i dagsläget inte kommer att vara styrande i juridisk mening, utan en styrande funktion kräver tydliga överenskommelser mellan parterna. Det kan exempelvis handla om en regional avsiktsförklaring om att RUP/Strukturbild ska vara styrande för kommunernas översiktsplan och andra strategiska policydokument. En sådan avsiktsförklaring måste också reda ut i vilka avseenden den ska vara styrande. Ska den exempelvis vara styrande för bebyggelseutvecklingen? Därmed finns en länk från denna knäckfråga tillbaka till knäckfråga 2 som handlar om den regionala rumsliga planeringens fokus. KNÄCKFRÅGA 4 Region Östergötlands roll för länets planeringsoch utvecklingsarbete Hur man väljer att gå fram i knäckfråga 3 kring funktionen hos den regionala rumsliga planeringens instrumenten får följder för vilken roll Region Östergötland ska ha. Två alternativ framträder. Ska Region Östergötland vara en tankesmedja och ha till uppgift att skapa mötesplatser för dialog? eller Ska Region Östergötland ta på sig ledarskap och styra länets utveckling? Liksom i de övriga knäckfrågorna är de två alternativen inte nödvändigtvis dikotomier, utan det är fullt möjligt att finna kombinationer. Kanske ska Region Östergötland både vara en mötesplatsbyggare och ha ett regionalt ledarskap? Om man väljer en väg där Region Östergötland tar på sig det regionala ledarskapet är det nödvändigt att det finns en gemensam överenskommelse kring detta, exempelvis i form av en regional avsiktsförklaring, liksom att nyttorna med detta ställningstagande tydliggörs. Detta är avgörande för att skapa den legitimitet som krävs. Knäckfrågor för en regional samhällsplaneringsprocess Vad är den regionala rumsliga planeringens syfte? Vad bör den regionala rumsliga planeringen i Östergötland ha för fokus? Vad bör de regionala planeringsinstrumenten ha för funktion? Vilken roll ska Region Östergötland ha för länets planerings- och utvecklingsarbete? 9
Strategi 2: Utveckla och förstärk en långsiktigt hållbar struktur i Östergötland Under 2014 och 2015 har flera olika aspekter av planering diskuterats med kommunerna och andra aktörer i en rad regionala workshops och seminarier. Under dessa träffar har de medverkande lyft fram utmaningar angående bostadsmarknaden, regionala funktioner (service, näringsliv och tillgänglighet), transportinfrastruktur och kollektivtrafik. De är alla viktiga delar för att skapa en långsiktig hållbar struktur för regionen. I strategi 1 En regional samhällsplaneringsprocess är en av knäckfrågorna vilka frågor som en regional strukturbild ska fokusera på. I de träffar som Region Östergötland har genomfört har de ovanstående frågorna lyfts fram som angeläget för regionen och kommunerna att hitta gemensamma strategier för. Förslagen som formuleras i det här avsnittet bygger på de regionala workshops som genomförts, och de teman som lyfts upp där. Trender i samhället Den fysiska miljön påverkas av många faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid planering för en hållbar samhällsutveckling. Den pågående samhällsutvecklingen påverkas av fyra stora megatrender; Förändrat klimat, En globaliserad värld, En urbaniserad värld samt En digitaliserad värld. Dessa trender är förändringar som har stor betydelse för den strukturella fysiska planeringen. För att regionen ska kunna vägleda och ta fram strategier om hur Östergötland ska utveckla sin fysiska miljö och skapa hållbara strukturer är dessa trender viktiga att ta hänsyn till. Ett förändrat klimat innebär en stor utmaning för den fysiska miljön. Utsläpp av växthusgaser ger en negativ effekt på klimatet med bland annat höjda temperaturer som orsakar förhöjda vattennivåer och ökad nederbörd. Detta kan orsaka översvämningar negativa hälsoeffekter och stormar som i sin tur skapar underhållskostnader. Klimatförändringarna i Sverige kan även till viss del ge positiva påföljder som mindre uppvärmningskostnader för bostäder och en ökad vind- och vattenkraft. Ett varmare klimat i medelhavsområdet kan även bidra till att besöksnäringen ökar i Sverige. Förutsatt att resorna sker med hållbara transportsätt kan detta bidra till hållbar tillväxt och ökad syselsättning. Detta är bara ett fåtal av de effekter som klimatförändringen kan komma att orsaka. En möjlig konsekvens är en ökad migration på grund av ett förändrat klimat. Åtgärder för att kunna hantera ett förändrat klimat är därför en viktig del av den fysiska planeringen då det på lång sikt är mer gynnsamt att göra förebyggande insatser innan allt för stora skador uppstått. Handeln är en stor drivkraft bakom globaliseringen. Framgången till detta är goda transporter och kommunikationsmöjligheter. Sverige är beroende av handeln med omvärlden som ökat de senaste åren tack vare lägre handelshinder länder emellan. Även teknikens utveckling har bidragit till att företag kan utveckla och bygga upp globala handels- och produktionsnätverk. En annan trend som våra samhällen behöver hantera är de demografiska förhållandena som förändras. I Sverige blir allt fler äldre, fler barn föds och invandringen är hög vilket kräver fler resurser för att hantera en sådan tillväxt. Idag bor många av de som arbetar i storstadsregionerna medan andelen äldre är större i glesbygden. Unga vuxna flyttar ofta från glesbygden till större orter på grund av studier eller arbete. Var människor i olika åldrar bosätter sig beror på deras livssituation. Unga vill ofta bo i storstäder där det finns bra utbud av arbete och andra fritidsaktiviteter medan barnfamiljer har andra behov så som närhet till dagis, skola, och grönområden i kombination med god tillgänglighet till arbete. Trenden visar på att allt fler människor bosätter sig i städer och de flesta av Sveriges befolkning bor i någon av de tre storstadsregionerna. Urbaniseringen gör att de större städerna växer, och då framförallt i innerstadsmiljöerna. Stockholm, Göteborg och Malmö har sett en utveckling att allt fler väljer att bo i innerstäderna vilket har ökat kraven på service i form av skolor och barnomsorg, men även grönområden och goda kommunikationer. Urbaniseringen medför att även mindre orter utvecklas och har en positiv befolkningsutveckling. Genom att förbättra kommunikationerna och knyta samman arbetsmarknaderna i orterna finns förutsättningar att skapa en flerkärnig ortsstruktur. Landsbygdsområdena med pendlingsavstånd till starka arbetsmarknader behåller sin befolkning medan glesbygden utanför pendlingsstråken har minskande befolkningssiffror. Digitaliseringen är en aspekt som påverkat detta och skapat förändringar i samhället på flera olika sätt. Dels vad det gäller flexibiliteten var människor kan arbeta, då många tjänster kan utföras på distans och dels tillgängligheten av varor och tjänster via webben. Informationstekniken utvecklas ständigt och kommer att påverka hur människor lever och verkar i det vardagliga livet. Det påverkar i sin tur samhällsutvecklingen och hur den fysiska miljön ska utvecklas. Trender kan bli självförverkligande. Om resursstarka aktörer med samhällsinflytande väljer att satsa sina resurser utifrån identifierade trender, så förstärks den föreställning av verkligheten som trenderna pekar mot. Det är därför angeläget att lyfta frågan om trender och hur Östergötland påverkas av dessa, hur snabbt går trenderna och i vilken omfattning? En gemensam diskussion om detta kan föras i en regional samhällsplaneringsprocess för att skapa en gemensam bild. I Vision för Sverige 2025 har Boverket identifierat fyra megatrender som påverkar samhällsutvecklingen. 10
Vad bygger strukturer? Två viktiga byggstenar i en långsiktig hållbar struktur i Östergötland är infrastruktur och tillgänglighet. Infrastruktur är de vägar och järnvägar som upprätthåller kommunikationssystemen. En annan viktig del av infrastrukturen är även tätorterna som fungerar som noder i transportinfrastrukturen. Bebyggelseutvecklingen i tätorter och landsbygdsområden beslutas av kommunerna och transportinfrastrukturen planeras av Region Östergötland. Tillgängligheten utgörs av trafikering och målpunkter i länet. Region Östergötland ansvarar för kollektivtrafikeringen som binder ihop tätorter och landsbygdsområden i länet. Strategier för hur länet ska trafikeras med kollektivtrafik utarbetas av Östgötatrafiken i Regionalt trafikförsörjningsprogram och antas av Region Östergötland. Målpunkter är en mer komplex fråga som till stor det handlar om lokaliseringen av service, utbildning, verksamheter och bostäder. Lokaliseringen har stor betydelse för tillgängligheten som påverkar hur människor i Östergötland kan tillgodogöra sig samhällsservice och ta del av arbetsmarknaden. Ansvaret för målpunkter är uppdelat på flera olika aktörer och styrs av olika intressen, vilket påverkar komplexiteten. Infrastruktur Tätorter Befolkning i Östergötland bor till stor del i tätorter. I hela länet bor 442 105 människor. 4 Av dem bor 373 176 i en av 4 Den 31 december 2014. regionens ca 100 tätorter. 5 Det är ca 85 % av alla östgötar. Av dessa bor 348 147 i en av Östergötlands 31 tätorter med mer än 1000 invånare. Det innebär att de allra flesta bor på platser som tillsammans utgör Östergötlands infrastruktur för bebyggelse. 5 Enligt SCB:s definition är en tätort en ort med fler än 200 invånare med mindre än 200 meter mellan bostadshusen. Tätorterna i Östergötland utgör en tydlig struktur i Östergötland. I kartan nedan illustreras hur tätortsstrukturen för orter med över 1000 invånare ser ut för regionen med närområden. En uttalad ambition i RUP:en är att stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion. Det finns flera positiva effekter av en flerkärnig stadsregion, bland annat utnyttja den relativt stora befolkningen för underlag för olika marknader, t.ex. arbetsmarknad, tjänstemarknad, boendemarknad. Genom ett samspel mellan orter och dess olika funktioner, kan den regionala tillgängligheten till arbetsmarknaden i regionen öka och komma fler människor till godo. Flerkärnighet kan se ut på olika sätt. I figuren överst på nästa sida illustreras två ytterligheter av flerkärnighet, dels den monocentriska och den komplementära flerkärnigheten. Verkligheten är troligtvis en blandning av de här olika bilderna. Flera olika delar påverkar såklart ortstrukturen, bland annat hur lätt det är att resa emellan orterna samt vilket innehåll, vilka målpunkter, som är lokaliserade i dem. I Gemensam översiktsplan för Linköping och Tätorter och deras lokalisering bildar en ortsstruktur. I kartan redovisas orter med fler än 1000 invånare i Östergötland och i närliggande kommuner. 11
Graden av flerkärnighet (polycentrism) kan se olika ut. Figuren till vänster illustrerar en ortstruktur med en tydlig monocentrisk ortsstruktur. I figuren till höger illustreras en ortsstruktur med fler kopplingar, en polycentrisk ortstruktur. 500 000 människor inom en gemensam arbetsmarknad behövs för att skapa en fungerande storstadsregion som kan attrahera storstadsverksamheter. Även den amerikanske nobelpristagaren Paul Krugman lyfte fram täthet av människor och företag som avgörande för att få igång en positiv spiral för regional utveckling. Krugman menade att ekonomisk framgång var beroende av platsbundna faktorer. Grundtesen är att ökad täthet ger bättre tillväxtmöjligheter för platser som attraherar företag och individer, vilket i sin tur ökar tätheten och marknaden växer, se illustration nedan. Norrköping är grundtanken att binda samman befolkningsrika tätorter till ett stadsnätverk, en stadsregion där orterna kompletterar varandra snarare än konkurrerar. Det handlar om att arbeta för att förstärka de unika värden som man ser finns i orten och möjliggöra att de kan utvecklas till att bli en del av regionens samlade attraktivitet. Under 2014 och 2015 har Region Östergötland, ÖstgötaTrafiken och Trafikverket Öst tillsammans med kommunerna Mjölby, Motala och Linköping ingått i det nationella projektet Den attraktiva regionen. 6 I pilotprojektet för Östergötland har projektdeltagarna gjort flera studier och utredningar om hur bebyggelseutveckling och infrastruktur kan samordnas och utvecklas gemensamt. I ett delprojekt i Östergötland undersökte parterna gemensamt hur det regionala perspektivet kan lyftas fram i lokala processer angående planering av regionens tätorter. 7 En viktig del är att skapa en gemensam bild av hur orten fungerar i det regionala sammanhanget. Det kan ske genom gemensamt ta fram statistik för orten gällande flyttmönster, demografisk sammansättning, den lokala arbets- och bostadsmarknaden och pendling. I workshop-form kan man arbeta med nyckelpersoner på orten för att identifiera och lyfta fram viktiga lokala särdrag på orten. En slutsats i projektet är att lokala informanter är helt enkelt en överlägsen kunskapskälla när det gäller särdrag och egenskaper på orten. Ortstrukturen är en viktig komponent för regional utveckling. Flera regional-ekonomiska teorier lyfter fram sammansättningen av befolkning, sysselsättning och ekonomisk aktivitet avgörande för hur regionerna utvecklas. I rapporten Linköping Norrköping: Gemensam marknad och framtid lyfter författaren Ulf Strömquist fram behovet att skapa en kritisk massa av människor för att få till en självförstärkande utveckling. 8 Strömquist nämner 8 Linköping Norrköping: Gemensam marknad och framtid, Tyréns Temaplan, 2007-10-29 Ökad marknadspotential Ökad tillgänglighet Attraherar företag och individer Drivkrafterna i den ekonomiska geografin. Flerkärnigheten i Östergötland är avgörande för hur regionen utvecklas. Genom att satsa på att knyta ihop tätorter genom förbättrade kommunikationer kan tätheten i Östergötland utvecklas vilket kan skapa en växande marknad som attraherar företag och människor till vår region. I en regional samhällsplaneringsprocess kan kommunerna och Region Östergötland tillsammans utveckla flerkärnigheten genom att samverka kring samhällsutvecklingen. I den kommunala översiktsplaneringen kan den regionala ortstrukturen konkretiseras. Kan en regional rumslig planering spela en roll för utvecklingen av en regional ortstruktur? Ökad täthet Växande marknad 6 http://www.trafikverket.se/ Sökord: Den attraktiva regionen Skalfördelar 7 Regionala sammanhang och lokal utveckling: Vikingstad, Borensberg och Skänninge. Rapport 1:234 12
Stråk Den andra delen av infrastruktur handlar om transportinfrastruktur. Transportinfrastrukturen påverkar kommunikationerna i länet. I Länsplan för regional transportinfrastruktur 2014 2025 anges strategier för hur transportinfrastrukturen i Östergötland ska utvecklas. Den är framtagen i samråd med kommunerna och prioriterar utbyggnadsområden för infrastruktur i länet. I länsplanen kan man läsa att infrastrukturen har inget egenvärde i sig, utan den är en förutsättning för att kunna förflytta sig till arbete, studier, service mm. Strategierna i länstransportplanen utgår från RUP:ens strategier och i Länstransportplanen återges resonemang om regional tillgänglighet och ambitionen att förstärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion. Utifrån dessa perspektiv har länstransportplanen pekat ut ett antal prioriterade stråk, se nedan: De prioriterade stråk som schematiskt pekas ut i kartbilden har under en 20-årsperiod genomgått förändringar för ett värde av åtskilliga miljarder kronor. Investeringarna har byggt upp en transportinfrastruktur som möjliggjort snabbare och säkrare resor i länet. Att bygga ny infrastruktur är mycket kostsamt. En ekonomisk försvarbar strategi är att bygga vidare på det befintliga nätet och utnyttja redan gjorda investeringar. Genom att kombinera de prioriterade transportstråken i Östergötland, med tätorter över 1 000 invånare, framträder en bild av en regional ortsstruktur. Funktionella transportstråk i Östergötland. 13
Kartbilden som visar de prioriterade transportstråken och orter över 1 000 invånare, innefattar över 500 000 invånare, alltså den gräns som Ulf Strömquist ansåg vara en kritisk massa för en storstadsregion. I dagsläget kan man kanske inte tala om en gemensam arbetsmarknad där alla orter som redovisas i kartan ingår i. Exempelvis är Nässjö mer knuten mot Jönköping än Linköping-Norrköping. Däremot finns potential att knyta ihop regionen ytterligare genom att långsiktigt utveckla stråken och bebyggelsen i stråken. Utmaningen för aktörer med samhällsplaneringsansvar är att verka för att på bästa sätt knyta ihop regionen, genom att bebyggelseplanera i lägen med god regional tillgänglighet. Bebyggelseutvecklingen måste gå hand i hand med transportinfrastrukturen och kollektivtrafikeringen. Nyttja befintliga strukturer bättre genom att samplanera och samlokalisera bebyggelse och infrastruktur i större utsträckning. Ska Region Östergötlands strategier kring regionala transportstråk och ortstruktur vara styrande eller stödjande gentemot den kommunala fysiska planeringen? De prioriterade transportstråken från länstransportplanen och orter över 1 000 invånare. 14
Tillgänglighet Trafikering Region Östergötland är kollektivtrafikmyndighet i länet. Det innebär att Region Östergötland regelbundet ska fastställa mål i ett trafikförsörjningsprogram för den regionala kollektivtrafiken. Frågorna hanteras politiskt av Trafik- och samhällsplaneringsnämnden på uppdrag av regionfullmäktige. AB ÖstgötaTrafiken som ägs av Region Östergötland har ansvaret att sköta den dagliga driften, samt ansvarar också på myndighetens uppdrag bland annat för planeringen av trafiken. Det gällande trafikförsörjningsprogrammet från 2012, har en planeringshorisont fram till 2020. Programmet ska revideras varje mandatperiod och en revideringsprocess är initierad och ett förslag är nu föremål för remiss. Den regionala pendeltågstrafiken, Östgötapendeln, utgör stommen i det samhällsfinansierade östgötska kollektivtrafiksystemet. Tillsammans med ett antal linjer som trafikeras med expressbuss skapar Östgötapendeln ett regionalt stomlinjenät som erbjuder snabba pendlingsmöjligheter mellan i första hand regionens kommunhuvudorter. Östgötapendeln körs på det statliga järnvägsnätet och trafikerar sträckorna Norrköping Motala och Mjölby Tranås med mellanliggande stopp i Kimstad, Linghem, Linköping, Vikingstad, Mantorp, Mjölby, Skänninge samt Boxholm. Expressbusstrafiken körs i första hand på regionala reserelationer där det inte finns möjlighet att köra tågtrafik men förekommer även som komplement till Östgötapendeln på vissa reserelationer. På samma sätt som Östgötapendeln, kopplar expressbussarna samman större tätorter i regionen med snabb kollektivtrafik. Expressbusstrafiken kan även innehålla ett fåtal stopp vid viktiga mellanliggande hållplatser längs vägen. Med utgångspunkt i ett stråktänk i kollektivtrafikplaneringen kan det skapas starka stomlinjer som binder samman regionens orter respektive städernas stadsdelar. Stomlinjerna trafikeras med snabb och frekvent kollektivtrafik som ger ett ökat attraktionsvärde och en ökad konkurrenskraft. I strategiska noder ansluts en samordnad och mer yttäckande trafik. Vid ett jämförande med den regionala ortstruktur som presenterades i avsnittet Tätorter, saknas kopplingarna mellan orter i gränsområdena till Östergötland. Ortstrukturen i Östergötland främjas av en kollektivtrafik som underlättar resor över gränsen till kringliggande län och regioner. Administrativa gränser är inte nödvändigtvis beroende av och sammanfaller inte med arbetsmarknadsregionen. I samverkan med kringliggande län och regioner med tydligt kundfokus kan tillgängligheten till närliggande orter förstärkas och arbetsmarknadsregionen förstoras. Regionala målpunkter Tillverkning och utvinning En målpunkt som har en geografisk utbredning som sträcker sig, eller har potential att sträcka sig, över flera kommuner och som är av regionalt intresse utmärker en regional funktion. En regional funktion kan även vara bunden till plats, där platsens egenskaper har betydelse för den regionala funktionen vilket gör den till en regional målpunkt. För att exemplifiera vad som är en regional funktion men som inte har en rumslig koppling kan man lyfta fram marknadsföring av regionen. Marknadsföring som funktion har definitivt betydelse för regionens utveckling men är däremot inte direkt platsbunden. Andra målpunkter är starkt kopplade till en plats men har inte en direkt regional funktion, det kan exempelvis vara dagis och lågstadieskolor och småskalig detaljhandel som inte utnyttjas över kommungränserna. Målpunkter som har funktioner som utnyttjas av en större geografi än närområdet är exempelvis större sjukhus, större arbetsplatser eller gymnasieskolor och högre utbildning. De målpunkterna har en regional funktion vilket gör dem till regionala målpunkter. En stor del av målpunkterna är lokaliserade i tätorterna. Tätorter som samlar en större koncentration av målpunkter attraherar fler boende och verksamheter på grund av marknadsfördelarna som uppstår när flera funktioner finns inom samma geografi. Exempelvis är det fördelaktigt för arbetsmarknaden om det finns en stark närmarknad för avkastning av producerade varor, och samtidigt om Företagstjänster 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ödeshög 25,5 24,6 21,5 21,9 22,1 22,0 2,2 2,8 3,7 3,5 2,8 2,8 Ydre 25,4 27,2 23,6 24,5 25,6 23,8 4,9 4,1 2,9 3,3 4,3 4,1 Kinda 24,6 25,1 21,1 22,0 22,7 21,4 5,6 5,1 5,1 5,1 4,7 4,7 Boxholm 39,6 40,6 38,1 38,3 39,2 39,9 4,5 2,4 2,4 2,5 2,4 2,7 Åtvidaberg 24,4 23,2 20,1 20,0 19,0 18,0 5,1 5,5 5,0 4,8 4,8 4,8 Finspång 47,9 48,6 47,7 47,8 47,8 47,2 4,2 4,9 4,8 4,8 4,3 4,3 Valdemarsvik 27,7 25,3 23,4 20,3 21,1 19,6 7,5 8,0 9,3 9,8 8,6 9,3 Linköping 14,8 14,3 13,9 13,5 13,1 13,1 12,3 13,2 12,5 12,8 13,3 13,4 Norrköping 13,0 12,5 11,5 11,3 11,0 10,4 10,6 11,3 11,5 11,9 12,6 13,0 Söderköping 18,5 18,7 18,9 19,6 19,3 17,9 3,1 3,4 3,3 4,0 4,5 4,5 Motala 24,5 21,2 19,2 15,7 15,0 14,2 6,2 7,5 7,1 7,7 7,9 7,8 Vadstena 26,6 27,1 25,7 25,8 25,8 26,4 5,3 4,7 5,2 4,7 4,4 4,0 Mjölby 29,3 30,9 27,6 27,4 29,0 28,5 4,2 3,6 3,8 3,8 3,7 4,1 Östergötlands län 18,9 18,3 17,2 16,7 16,5 16,1 9,5 10,2 9,9 10,3 10,7 10,9 Riket 16,0 15,2 14,0 13,7 13,6 13,2 9,9 10,6 10,6 10,9 11,1 11,3 Näringsgrenen är minst 5 procentenheter större än genomsnittet i Östergötland Näringsgrenen är 0 5 procentenheter större än genomsnittet i Östergötland Näringsgrenen är 0 5 procentenheter mindre än genomsnittet i Östergötland Näringsgrenen är minst 5 procentenheter mindre än genomsnittet i Östergötland Utveckling 2007 2012 av andel sysselsatta (%) inom tillverkningsindustri och företagstjänster i Östergötlands kommuner, jämfört genomsnittet i länet. Källa: SCB (RAMS) 15
det finns en variation av kompetenser inom arbetskraften vid behovsrekrytering. Olika typer av varor och tjänster har olika stora marknadsområden, vilket ger att dagligvaror och enklare tjänster finns nära människor i mindre tätorter, medan sällanköpshandel och mer specialiserade varor och tjänster finns naturligt i de större städerna. På liknande sätt kan man bedöma länets rumsliga branschstruktur. Verksamheter som erbjuder specialiserade tjänster som har ett stort marknadsområde lokaliseras till platser med hög tillgänglighet och en hög täthet av människor och andra företag. Internationellt har minskande handelshinder och lägre kostnader för transporter och information bidragit till att en växande del av ekonomin har exponerats för internationell handel. Det har globalt sett inneburit en strukturomvandling av branschstrukturen. I Östergötland visar den pågående ekonomiska strukturomvandlingen mellan 2007 och 2012 att jobb inom tillverkningsindustrin minskar och tjänstebaserade jobb tillkommer. Tabellen nedan visar att sysselsättningen i olika näringsgrenar inte är jämnt fördelad mellan Östergötlands kommuner. Exempelvis är arbetstillfällena inom branschen företagstjänster relativt sett alltmer koncentrerade till de större orterna och har i de flesta fall mindre betydelse i de mindre kommunerna. Det beror till stor del på marknadsfördelarna som uppkommer av koncentrationen av verksamheter och människor i de större orterna. En kartläggning av 12 olika typer av regionala funktioner för Östergötland och var dessa är lokaliserade ger en bild av de olika tätorternas roller. 9 9 De 12 målpunkterna är; 1) centrumfunktion, 2) gymnasieskola, 3) högstadieskola, 4) inpendling till arbetsplatser, 5) kommunikation, 6) kulturinstitution, 7) kulturmiljö, 8) offentlig service, 9) hälso- och sjukvård, 10) större idrottsanläggning, 11) större handelsområde, 12) turism och besöksnäring. I kartan har olika regionala funktioner vägts samman genom identifiera om en ort har funktionen eller inte. Det spelar alltså ingen roll om orten har 3 gymnasieskolor eller 1 gymnasieskola, utan det är förekomsten som är viktigast. Det innebär att det är en digital bedömning; antingen finns funktionen eller så finns den inte. Hänsyn är inte taget till hur stor funktionen är. När resultaten sedan vägs samman särskiljer sig tätorterna från varandra. Det är orter med stor befolkning som ligger i goda kommunikationslägen som har de flesta regionala målpunkter. Modellen övervärderar de mindre orterna och undervärderar de större, då modellen inte tar hänsyn till digniteten av förekomsten av regionala funktioner. De regionala målpunkterna är alltså sådana att de är viktiga som funktion för hela Östergötland och inte bara för en lokal marknad. Arbetspendling är en dimension, men inte den enda, av regionala funktioner. I illustrationen nedan har pendlingsströmmarna illustrerats. Det Karta över lokalisering och regionala funktioner. Färgerna symboliserar en sammanvägning av förekomsten av regionala målpunkter. 16
som inte fångas upp av bilden är de resor som genereras av fritidsintressen. I illustrationen är det dock tydligt att bilden av arbetspendling i överensstämmer med ortstruktur, infrastruktur och trafikering. Norrköpings och Linköpings utbud är av regionalt intresse för alla andra orter i Östergötland. För att ta tillvara möjligheterna med regionala funktioner krävs en prioritering och utveckling av Östergötlands särart, exklusivitet och roller. Vilka andra funktioner och målpunkter finns i Östergötland och dess närhet och är det en angelägen fråga för regional rumslig planering? Karta över Arbetspendlingen melan kommuner i Östergötland Mälarregionen. 17
Nästa steg Det här dokumentet är underlag för samrådsprocessen som syftar till att initiera en regional rumslig planering. Att samråda betyder att överlägga, konferera eller att slå sina kloka huvuden ihop. Under samrådet kommer ett eller flera tillfällen äga rum för att ge parter möjlighet att framföra sina synpunkter och diskutera dem gemensamt. Synpunkter går att skicka till Region Östergötland till och med 2 maj 2016. Syftet med samrådet är att skapa ett bättre underlag för beslutet om regional rumslig planering. I dokumentet förs en rad frågeställningar fram som Region Östergötland anser är angelägna att diskutera gemensamt i länet. Exempel på knäckfrågor som finns med i dokumentet ser du i rutan här bredvid. Ett antagande av strukturbilden ligger i linje med avsikten att starta en regional samhällsplaneringsprocess i Östergötland. Knäckfrågor för en regional samhällsplaneringsprocess Vad är den regionala rumsliga planeringens syfte? Vad bör den regionala rumsliga planeringen i Östergötland ha för fokus? Vad bör de regionala planeringsinstrumenten ha för funktion? Vilken roll ska Region Östergötland ha för länets planerings- och utvecklingsarbete? 18