Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar, så som diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, stroke eller hjärtinfarkt. Om man är överviktig och lider av högt blodtryck, typ II diabetes, nattliga andningsuppehåll (sömnapné), eller värk från knän och fotleder så förbättrar en överviktsoperation normalt sådana sjukdomar och besvär avsevärt. De flesta överviktiga patienter med exempelvis diabetes kan efter en överviktsoperation ofta helt sluta med all sin diabetesmedicinering. Patienter med sömnapné kan ofta sluta med sin andningsmask. I många fall försvinner även högt blodtryck och värk från viktbärande leder hos de som lider av det. En del av dessa sjukdomar kommer dock tillbaka efter 10-15 år. Vad krävs för att bli opererad? För att kunna bli aktuell för en överviktsoperation krävs att man är mellan 18-60 år och har gjort flera seriösa försök att gå ner i vikt på vanligt sätt. Man måste också ha ett så kallat BMI på 35 kg/m 2 eller mer. (Hur du beräknar ditt BMI hittar du i länken bredvid!) Man får heller inte vara rökare. Detta då rökning och annat tobaks- eller nikotinmissbruk ökar risken för komplikationer i samband med kirurgin.
Gastrik bypass Den vanligaste formen av överviktskirurgi i Sverige kallas Gastrik-bypass. Det är den operation som utförs i Västerås och som beskrivs på den här hemsidan. Att metoden blivit vanlig beror på att den visat sig ge en bestående viktminskning med relativt få biverkningar. Operationen görs i de flesta fall med titthålsteknik och man får i normalfallet gå hem redan dagen efter ingreppet. Sjukskrivningen överstiger sällan 2v. Bild ovan: Bild av hur magsäck och tarmar ser ut före respektive efter en Gastrik-bypass. Efter operationen rymmer magsäcken bara lika mycket som en tändsticksask och tarmarna har kopplats om så att inget näringsintag sker de första två metrarna av tunntarmen. Duodenal switch Mer aggressiva operationsmetoder finns, exempelvis så kallad Biliopankreatisk divergering med duodenal switch. Vid operationen tas vänstersidan av magsäcken bort och större delen av tarmarna kopplas förbi så att endast sista metern av tunntarmarna bidrar till näringsupptaget. Duodenal switch ger en något större viktnedgång än Gastrik-bypass och är ett alternativ vid mycket kraftig övervikt. Metoden har dock fler biverkningar. Risken för näringsbrist är större och patienterna utvecklar inte sällan besvärande illaluktande diarréer. Operationen utförs i Uppsala och erbjuds patienter med ett BMI över 50 Kg/m 2.
50-70% av övervikten Hur mycket går man ner i vikt? En överviktsoperation är ingen garanti till viktnedgång. De flesta blir av med cirka 50-75% av sin övervikt, men fortsätter att vara något överviktiga. De som genomgår operationen måste själva ta ansvar för sundare mat- och motionsvanor för att inte gå upp igen efter operationen. För att tappa fett och inte muskler är det bra om man motionerar minst 40 minuter om dagen. Som motion räknas även promenader eller cykling till och från jobbet. Det går att gå upp i vikt igen till sin ursprungsvikt efter operationen. Detta kan inträffa om man inte följer de rekommenderade kostråden. En ny operation löser då sällan problemet. Livslång medicinering efter operationen! En överviktsoperation försvårar näringsupptaget i tarmen. Efter operationen måste man därför medicinera med flera olika vitaminpreparat för att inte drabbas av näringsbrist. Att slarva med medicineringen är farligt och kan bland annat leda till bestående nervskador. Plastikkirurgi efter operationen Till följd av den kraftiga viktnedgång som följer på operationen uppstår inte sällan hudöverskott på lår, armar och buk. Om man önskar få sådan överskottshud bortopererad måste man i normalfallet bekosta detta själv. Eventuell plastikkirurgisk korrektion av överskottshud göres tidigast två år efter överviktsoperationen, sedan vikten stabiliserats. Det är ingen idé att göra plastikkirurgin för tidigt medan man fortfarande håller på att tappa vikt.
Hur måste man äta efter en Gastrik bypass? Vid en Gastrik-bypass minskas magsäckens volym ner så pass mycket att den bara rymmer lika mycket som en tändsticksask. Tarmarna kopplas om så att inget näringsupptag kan ske de första två metrarna av tunntarmarna. Efter operationen måste man därför tugga maten väl och äta mycket långsamt. En måltid tar normalt 20-30 minuter och de opererade får sällan i sig mer än ca 1-2 dl åt gången. Ofta måste man äta så långsamt så maten hinner bli kall mot slutet. Tuggar man för dåligt eller äter för fort kan maten fastna i den trånga magsäcksfickan och ge upphov till illamående och buksmärtor. Eftersom man inte får i sig så stora volymer efter en Gastrik-bypass blir det väldigt viktigt vad man äter. Maten måste till största del bestå av proteiner, det vill säga kött, fisk och ägg. Man behöver också äta oftare, helst sex gånger per dag. Intag av sötsaker framkallar ofta illamående, yrsel och obehagskänslor, ett fenomen kallat för dumping. Dumping hindrar till viss del att patienten går upp i vikt igen efter operationen. Dryck Den lilla tändsticksaskstora magsäcksficka som blir kvar efter operationen gör att det heller inte går att dricka stora mängder vatten vid ett och samma tillfälle. Istället för att dricka mycket på en gång måste man dricka lite men ofta. Ett bra sätt är att bära med sig en vattenflaska som man kan smådricka ur under dagen. Man ska heller inte dricka i samband med måltid då vätskan gör att maten sköljs ner i tarmarna för fort varvid man snabbt blir hungrig igen. Man kan även få om vätskan sköljer ner maten i tarmarna för fort. Ökad alkohol känslighet Alkohol Alkohol bryts till viss del ner i magsäcken. Efter en Gastrik-bypass passerar inte alkoholen magsäcken varför man blir mycket mer känslig för alkohol. Redan små mängder kan då ge kraftig berusning.
Vilka kan inte opereras? För att kunna genomgå en Gastrik-bypass måste man klara av att äta sex gånger per dag. Tugga maten väl och äta långsamt. Man måste kunna sköta sin medicinering efter operationen. De operativa riskerna får heller inte vara för stora. Har man exempelvis för dålig lung- eller hjärtfunktion kanske kroppen inte klarar av att genomgå operationen. Man får heller inte medicinera med mediciner som tas upp i tunntarmens första del, det vill säga den del som kopplas bort i samband med operationen eller ta mediciner som ger ökad risk för allvarliga blödningar. Operation är heller inte möjligt om man tar mediciner som försvårar sårläkningen, exempelvis kortison. Dessa mediciner ökar risken för allvarliga kirurgiska komplikationer så som läckage. Text: Per Videhult, Överläkare, Kirurgkliniken, Västmanlandssjukhus, Västerås