Telemedicin i vården Revisionsrapport på uppdrag av Landstinget Dalarna December 2011 Författare: Dag Gjesteby Helena Bengtsson Tina Burgerhout Helseplan Gamla Brogatan 30 111 20 Stockholm tel 08 410 408 00 helseplan.se
Innehåll 1. Sammanfattning och slutlig bedömning...4 2. Inledning...5 2.1. Bakgrund...5 2.2. Syfte och avgränsning...5 2.3. Revisionsfrågor...5 2.4. Metod...6 2.5. Revisionskriterier...6 3. Telemedicinsk användning nationellt och internationellt...7 3.1. Exempel på tillämpningar av telemedicin...7 3.2. Användning och utveckling av telemedicin i Sverige...7 3.3. Användning och utveckling av telemedicin internationellt...9 4. Telemedicin i vården i Landstinget Dalarna...10 4.1. Telemedicin inom Hudsjukvård...12 4.2. Telemedicin inom Klinisk patologi och cytologi...12 4.3. Telemedicin inom Ambulanssjukvården...13 4.4. Telemedicin inom Radiologin...14 4.5. Telemedicin inom Psykiatrin...14 4.6. Telemedicin på vårdcentralerna...15 4.7. Pågående och planerad utveckling...17 4.8. Telemedicin i sekreterartjänster...18 5. Organisation och ansvar...18 5.1. Organisation...18 5.2. Ansvar...19 Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 2
5.3. Process för införande av telemedicin...20 5.4. Övergripande strategier och strukturer...20 5.5. Finansiering av telemedicin i vården...21 5.6. Beredskap och framförhållning...21 5.7. Omvärldsbevakning...21 6. Sammanfattning och slutlig bedömning...22 Bilaga 1 Förteckning över granskade dokument Bilaga 2 Enkät utsänd till primärvården Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 3
1. Sammanfattning och slutlig bedömning På uppdrag av revisorerna i Landstinget Dalarna har Helseplan genomfört en granskning av telemedicin i vården. Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget på ett ändamålsenligt och effektivt sätt använder telemedicinska lösningar i den kliniska verksamheten. Huvudsaklig informationsinhämtning har skett genom intervjuer och granskning av dokument. En enkät har också sänts ut till landstingets vårdcentraler. Vår slutliga bedömning är att Landstinget Dalarna kan utveckla användandet av telemedicinska lösningar i vården för att skapa en ökad ändamålsenlighet och effektivitet. Graden av användande av telemedicinska lösningar varierar mellan verksamheterna och det är viktigt att poängtera att vissa verksamheter är aktiva användare av telemedicin. Generellt används dock telemedicin mer i ett administrativt syfte än i ett kliniskt. Vi rekommenderar Landstingsstyrelsen att följande åtgärder genomförs: Att en person utses som samordnare för telemedicin inom landstinget Dalarna och att en förteckning tas fram för att landstinget på ett bättre sätt ska kunna ha överblick över befintliga/pågående eller planerade telemedicinska lösningar. Gör riskanalyser kopplade till de telemedicinska lösningarna. Syftet är att skapa en övergripande överblick och kontroll över potentiella risker, vilket ökar MITenhetens chanser för en övergripande beredskap och framförhållning. Gör en översyn av möteslokaler med videokonferensutrustning för att se om andra möten (där inte videokonferenstekniken används) blockerar för videokonferenser. Tydliggör roller och ansvar avseende underhåll och service av telemedicinsk teknik för att öka beredskap och framförhållning. Marknadsför telemedicinska lösningar inom landstinget genom att bl.a. sprida kunskap, erfarenheter och goda exempel från Dalarna, andra landsting och länder. Ge någon på MIT-enheten i uppdrag att omvärldsbevaka det telemedicinska området. Ta fram en övergripande strategi för hur Landstinget Dalarna vill utveckla användningen av telemedicinsk teknik i vården de närmaste åren samt synliggör strategin ute i verksamheterna. Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 4
2. Inledning 2.1. Bakgrund Moderna tekniska lösningar utgör viktiga inslag i hälso- och sjukvården genom att på olika sätt stödja vårdarbetet. Det kan röra sig om medicinteknisk utrustning, IT-baserade journalsystem eller tillämpningar av begrepp som t.ex. E-hälsa. En del av de tekniska möjligheterna utgörs av begreppet telemedicin som lämpligen kan avgränsas till och definieras som tekniskt baserade kommunikationslösningar använda i den kliniska verksamheten. Möjligheterna att använda telemedicin eller modern kommunikationsteknik i vården har expanderat snabbt, inte minst under senare år, och används på många håll både i Sverige och utomlands för att effektivisera vården eller för att t ex kunna tillhandahålla kvalificerad vård i glesbygd. Goda exempel finns på telemedicinska tillämpningar som t ex granskning av röntgenbilder på distans eller läkarkonsultationer på distans inom bl. a. hemsjukvården. Rätt använda skapar telemedicinska tillämpningar nya möjligheter för utveckling av sjukvården, inte minst i ett glesbygdslän som Dalarna med långa avstånd, problem med rekrytering av läkare inom primärvården etc. 2.2. Syfte och avgränsning Syftet med granskningen har varit att bedöma om landstinget på ett ändamålsenligt och effektivt sätt använder telemedicinska lösningar i vården. Granskningen har avgränsats till telemedicin i det kliniska arbetet. Moderna kommunikationslösningar är också tillgängliga för exempelvis utbildning, sammanträden etc. men sådana tillämpningar faller utanför denna granskning. 2.3. Revisionsfrågor Förutom vad som angetts ovan har granskningen utgått från följande: 1. Översiktlig beskrivning av den telemedicinska användningen nationellt och internationellt liksom förväntad framtida utveckling. 2. Översiktlig kartläggning och beskrivning av de telemedicinska lösningar som idag används (eller utvecklas) inom hälso- och sjukvården i Dalarna. 3. Utifrån beskrivningen av de telemedicinska möjligheterna och användningen i länets hälso- och sjukvård bedöma om landstinget använder sig av telemedicin på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 5
4. Bedömning av ändamålsenlighet och effektivitet i landstingets organisation, dess beredskap och framförhållning, övergripande strategier och struktur etc. för att införa och använda nya telemedicinska lösningar 5. Övriga frågeställningar som är relevanta för att uppnå granskningens syfte 2.4. Metod Följande personer har intervjuats: Verksamhetschef Hudsjukvård Dalarna Verksamhetschef Kliniks patologi och cytologi Verksamhetschef Ambulanssjukvård Verksamhetschef Bild- och Funktionsmedicin (Radiologi) Verksamhetschef Psykiatri Representanter från Medicinsk Teknik och IT (MIT-enheten) Chef på Medicinska enheten Biträdande landstingsdirektör Medicintekniker och lokal ehälsosamordnare i Västerbottens läns landsting Vi har också haft kontakt med verksamhetschefen för Arbetsterapi, en arbetsterapeut samt primärvårdssamordnaren. Granskade dokument och övriga källor framgår i bilaga 1. Vi har även skickat ut en enkät till samtliga länets 33 vårdcentraler 1. Tre av dessa drivs i privat regi och resterande 30 i offentlig regi. Av de tillfrågade 33 vårdcentralerna har 23 skickat in svar, d.v.s. svarsfrekvensen var 70 %. Av dessa var 3 svar ofullständiga. 60 % av de tillfrågade har alltså lämnat fullständiga svar. Vi har inte fått svar från följande vårdcentraler: Avesta, By, Krylbo, Skogsbo, Norslund, Tisken, Långshyttan, Grangärde-Fredriksberg, Grängesberg, Södra Dalarna. 2.5. Revisionskriterier Revisionskriterierna i detta uppdrag är främst: Landstingsplan 2010-2013 Skrivningar/rapporter som beskriver status och utveckling av telemedicin i vården både i Sverige och i andra länder (främst Norge, Danmark och Finland) Landstingets egna skrivningar och dokument avseende telemedicin i vården 1 Enkäten ställdes till verksamhetscheferna. Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 6
3. Telemedicinsk användning nationellt och internationellt 3.1. Exempel på tillämpningar av telemedicin Det finns olika typer av telemedicinska lösningar i vården. Nedan listas ett urval av olika telemedicinska områden samt ges exempel på tillämpningsområden inom respektive område: 1) Online-konsultation: en läkare inom exempelvis primärvården och en specialist på ett sjukhus diskuterar en patient i realtid via telefon/videolänk. Information (bilder, provsvar m.m.) överförs med hjälp av utrustning som sänder data online. 2) Offline-konsultation: till skillnad från online-konsultationer skickar läkaren t.ex. remiss, bildmaterial, videoinspelningar, provsvar eller liknande till en specialist som gör sin bedömning vid ett senare tillfälle. 3) Distanshandledning: en vårdinsats utförs lokalt med hjälp av handledning på distans. Det gör att läkaren i t.ex. operationssalen på ett sjukhus via telemedicinsk teknik kan få tillgång till ett expertteams kompetens på ett annat sjukhus. 4) Distansundersökning: vårdpersonal kan exempelvis med hjälp av ett digitalt stetoskop undersöka hjärta och lungor på patient som befinner sig på annan plats. Ljudet (eller bilden) från utrustningen levereras till läkaren på vårdcentralen eller sjukhuset, som kan göra en bedömning. 5) Distansbehandling: patienter på ett sjukhus får exempelvis strålbehandling som styrs av läkare på ett annat sjukhus. Patienten kan därmed slippa långa resor. 6) Utnyttja olika tidszoner: tekniken gör det möjligt att konsultera specialister som befinner sig i andra tidszoner. Röntgenbilder kan t.ex. granskas av läkare på andra sidan jorden, vilket innebär att arbete pågår nattetid (svensk tid). På så sätt utnyttjas dygnets alla timmar och provsvaren kan bli klara snabbare. 7) Konferenser: i en telemedicinsk konferens deltar flera parter på distans för att diskutera och ta ställning till behandlingsstrategier eller planera vårdinsatser. Det möjliggör att specialisternas kunskaper blir tillgängliga för läkare på mindre sjukhus. 3.2. Användning och utveckling av telemedicin i Sverige Samtliga landsting/regioner har antagit och beslutat att följa den nationella strategin Strategi för Nationell ehälsa 2 vars mål är att medborgare/patienter, vårdpersonal och beslutsfattare inom vården ska ha tillgång till ändamålsenligt och enhetligt IT-stöd. Strategin syftar till att skapa förutsättningar för en landsövergripande snabb och säker teknisk plattform, kongruens när det gäller tillgänglighet av information för vårdgivare och invånare och en standardisering av administrativa och vårdrelaterade arbetssätt. Landstingen/regionerna i Sverige samarbetar inom ramen för Center för ehälsa i samverkan (CeHis) med att verkställa den nationella strategin. CeHis styrs av representanter från landsting/regioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kommunerna och de privata vårdgivarna. Finansiering sker som en del av landstingens/regionernas IT-budgetar. CeHis arbetar genom olika arbetsgrupper med 2 Framtagen av Socialdepartementet, juni 2010, (www.nationellehalsa.se) Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 7
den tekniska och funktionella infrastrukturen och olika vård- och invånartjänster. Det är upp till varje landsting/region att bestämma i vilken takt dessa tjänster ska införas. 3 Infrastrukturen baseras på Sjunet, som är ett säkert och snabbt kommunikationsnät med hög tillgänglighet, används bl.a. för överföring av journaldata, röntgenbilder och videokonferenser. Med Sjunet som bas byggs olika gemensamma tjänster upp. Exempel är säkerhetstjänster som säkrar patientinformationen från obehöriga och tjänsteplattformen som förenklar kommunikation mellan olika vårdgivares IT-system. Gentemot vården finns vårdtjänster, t.ex. Nationell patientöversikt (NPÖ) och exempel på invånartjänster är 1177 (Sjukvårdsupplysningen) och Mina Vårdkontakter. Genom den nationella strategin skapas lika förutsättningar för hela Sverige att implementera bl.a. telemedicinska lösningar. Det finns dock ingen uttalad strategi för hur snabbt denna utveckling ska gå och olika landsting har också kommit olika långt. Användningen av telemedicin i Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landsting är ett av de landsting som kommit längst vad gäller användningen av telemedicin i vården. Enligt den regionala samordnaren för ehälsa i Västerbotten beror detta främst på att landstingsledningen tidigt skapade förutsättningar för tillämpningar av telemedicin genom att satsa på att bygga ut infrastrukturen. De pilotprojekt som föll väl ut kunde därmed implementeras i den dagliga verksamheten och goda exempel spridas vidare till andra områden eller specialiteter. Utvecklingen och användandet av telemedicin har varit en kontinuerlig process som fortfarande pågår, enligt intervjuad. Intresset för videokonferenstekniken är dock störst i administrativa sammanhang, men verksamheterna börjar mer och mer intressera sig för hur telemedicin kan användas i det kliniska arbetet. Några faktorer som bidrar till att telemedicin inte används fullt ut inom den kliniska verksamheten är bristande styrning, negativa attityder och tidsbrist, enligt intervjuad. Nedan följer ett antal exempel på hur Västerbotten använder telemedicin i vården 4 : Distanskonsultation/konferenser - videokonferensteknik används för samarbete på distans mellan specialister och andra vårdgivare. Tekniken används bl. a. vid vårdplanering där flera yrkeskategorier och huvudmän är inblandade samt för konsultationer och distansronder mellan specialist och primär- eller närsjukvård. Distansbehandling - Genom telemedicin kan även den högspecialiserade vården täcka större geografiska områden. Detta sker t.ex. i samband med strålbehandling där specialisten i Umeå behandlar och följer upp patienter i Sundsvall. Tekniken möjliggör 3 www.cehis.se 4 Enligt förteckning på använd telemedicinsk teknik från intervjuad i Västerbottens läns landsting. Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 8
även läkarnärvaro på avlägsna sjukstugor genom att läkaren är närvarande via videokonferens för att stötta vårdpersonal på plats. Distanskonsultation direkt med patient - Videokonferenser används även för direkt patient-behandling/konsultation på distans. Logopeder utför t.ex. distansbehandlingar med patienter som antingen befinner sig hemma eller på sin vårdcentral. Samma teknik används vid huddiagnostik, där hudspecialist dels konsulteras av primärvården, dels har möte direkt med patienten. Man har också framgångsrikt hanterat rehabilitering efter handskador på distans. Övrig utrustning/tillämpning - Tolktjänster erbjuds i samarbete med Västra Götalandsregionen (bl.a. skriv- och teckentolk) via dator och webkamera. - Hälsokontroll/fjärrövervakning i hemmet - system för monitorering av patientens hälsotillstånd i hemmet testas med goda resultat och är klara för implementering. För detta används särskild mätutrustning och resultatet från mätningarna överförs till specialisten på distans. I Västerbotten är de tydligaste vinsterna med att använda telemedicinsk teknik att behovet för resor minskar för patient och/eller vårdpersonal vilket innebär både kostnads- och tidsmässiga besparingar. Man har även sett en kompetenshöjande effekt då t.ex. primärvårdsläkare konsulterar specialist och därigenom får ökad kunskap, enligt intervjuad. I tillägg kan nämnas att man ser betydande vinster även av de administrativa mötena som sker på distans. De har medfört möjlighet till utbildning och informationsspridning på ett effektivt sätt. 3.3. Användning och utveckling av telemedicin internationellt Exempel på pågåendeprojekt inom EU Renewing Health är ett EU-delfinansierat projekt 5 som stödjer fältstudier inom hela EU där telemedicinsk teknik prövas i praktisk verksamhet. Studierna genomförs i form av pilotprojekt i flera länder och den testade tekniken ska vara skalbar till större områden (i förlängningen hela Europa). Exempel på ett pågående Renewing Health projekt är FIA-projekten vilka sker i samverkan mellan EU, Norrbottens läns landsting och Luleå tekniska högskola. Projekten har t.ex. resulterat i att specialistkonsultation numera sker på distans inom hud och öron, att sjukgymnastikbehandling sker på distans och övervakning/egenvård för bl.a. strokepatienter. 5 Finansierat genom ICT Policy Support Programme; www.renewingheath.eu Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 9
Ett annat EU-projekt är Northern Periphery Programme (NPP) 6 där de norra, glest befolkade delarna av Europa (Skottland, Danmark, Norge, Sverige och Finland) utbyter erfarenheter genom att sprida best practice över nationsgränserna inom bl.a. hälsooch sjukvården. I projektet deltar för Sveriges räkning Västerbottens läns landsting och Umeå universitet och inkluderar bl.a. en mobil ögonmottagning. Telemedicin i Norge På samma sätt som i Sverige är geografi och demografi faktorer som påverar implementeringstakten av telemedicinska lösningar även i våra grannländer. Norge har i jämförelse med övriga norden kommit längst vad gäller användandet av telemedicin i vården. De flesta projekten har startat genom lokala initiativ i de nordliga delarna av landet, för att sedan sprida sig och bli landsomfattande genom organisationen Nasjonalt senter for Samhandling og Telemedisin (NST) 7. Inom NST pågår också flera forskningsprojekt i syfte att påvisa kliniska och effektivitetsmässiga effekter av telemedicinsk användning. De telemedicinska lösningar som används i Norge liknar de som används i Västerbottens läns landsting. Norge har dock fler högteknologiska lösningar som de använder i den kliniska verksamheten. T.ex. kan en digitalkamera kopplas till utrustning för ögon- och öron/näsa/halsundersökningar på distans där rörliga bilder sänds on-line för specialistbedömning på annat sjukhus. Sjukhus som utför dialys har också etablerat ett antal satelliter vilket gör att dialys kan utföras av specialistsjuksköterska, men med specialiststöd på distans. Detta gör att behovet av dialys kan tillgodoses inom möjligt pendlingsavstånd. 4. Telemedicin i vården i Landstinget Dalarna År 2006 beslutade landstingsledningen om investering i en ny teknisk plattform i Dalarna. 2007 installerades plattformen vilken innebar att videokonferenssystem implementerades på samtliga sjukhus och på vissa vårdcentraler (framförallt i landstingets norra delar). Idag finns det ca 35 videokonferensstationer runt om i länet. Projektet fick namnet Projekt videokonferens och syftet var bl.a. att minska restiden till möten i länet, minska antalet körda mil samt minska antalet leasingfordon. I grafen nedan framgår antal genomförda videokonferenser (både administrativa och kliniska) i Landstinget Dalarna under perioden 2007-2010. Statistiken för 2011 är en prognos för utfallet. 6 www.northernperiphery.eu 7 www.telemed.no Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 10
Uppföljning som MIT-enheten har gjort visar att totalkostnaden för leasingbilar samt antal körda kilometer har minskat från år 2007. Ett exempel på hur videokonferensutrustningen utnyttjas har hämtats från en av fem videokonferensutrustningar på Falu lasarett. Lokalen (Telemedicinskt centrum), som ligger i anslutning till Avdelningen för cytologi och patologi, är fri att bokas för hela sjukhuset via ett centralt bokningssystem. Bokningsstatistik från Telemedicinskt centrum över 2010 visar att lokalen bokades totalt 260 gånger. På 40 av dessa möten användes den telemedicinska utrustningen. Exempel på möten där utrustningen används är när Falu lasarett har leverronder tillsammans med Akademiska sjukhuset i Uppsala. Även hematologen, barnkliniken och kirurgen genomför online-konsultationer med Uppsala. I övrigt används lokalen mest till kliniska bröstkonferenser, där det inte finns något behov av att använda videotekniken. Landstinget har kommit långt vad gäller användandet av telemedicin i det administrativa arbetet och intervjuade uppfattar att de har en väl utbyggd infrastruktur för videokonferenser, överföring och lagring av bildinformation från cytologi, patologi och radiologi. Utmaningen framöver är att utveckla, implementera och använda tekniken inom de kliniska delarna. Några av de intervjuade bedömer att landstinget fokuserar mindre på den telemedicinska utvecklingen nu än vad de gjorde för några år sedan. I samband med implementeringen av den tekniska plattformen fanns det en tydlig riktning och ett driv i landstinget, som enligt de intervjuade saknas idag. Exempel på interna informationsinsatser på området är att det 2009 anordnades en föreläsning för representanter från verksamheterna för att inspirera dem att utöka användandet av telemedicinska lösningar. I maj 2010 bjöd landstingsdirektören in samtliga verksamhetschefer till en föreläsning angående det nationella projektet E-hälsa för att informera om den pågående utvecklingen på området. Dalarna utmärker sig varken positivt eller negativt i jämförelse med andra landsting vad gäller utvecklandet och användandet av telemedicin i vården, enligt intervjuad på MITenheten. Man menar att Dalarna har kommit längre i användandet av telemedicin för Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 11
administrativa möten, men har en bit kvar för att ligga i nivå med de bästa landstingen avseende den mer kliniska användningen av telemedicin. 4.1. Telemedicin inom Hudsjukvård Inom hudsjukvården följs patienter upp på distans. Personal på behandlingsenheter runt om i länet fotograferar patienter och sänder sedan bilden, som lagras i datajournalen, till patientansvarig läkare på Falu lasarett som gör en bedömning. Denna typ av uppföljning sker enbart inom kliniken och inte gentemot t.ex. primärvården, enligt verksamhetschefen för hudsjukvård. Enligt verksamhetschefen är möjligheten att använda telemedicinska lösningar inom hudsjukvård begränsad eftersom det är viktigt att se och känna på patienten för att kunna bedöma och diagnostisera. Verksamhetschefens uppfattning är att användandet av telemedicin inom området ser lika ut inom landet och att inget landsting utmärker sig särskilt. I Landstinget Dalarna finns ingen utökad telemedicinsk användning inplanerad inom hudsjukvård de närmaste åren och ingen driver heller denna fråga aktivt, enligt verksamhetschefen. 4.2. Telemedicin inom Klinisk patologi och cytologi Avdelningen för klinisk patologi och cytologi har bl.a. som vision att digitalteknik i form av t.ex. telepatologiska 8 konferenser och konsultationer ska användas i högre utsträckning. Ett av målen i verksamhetsplanen är att ständigt anpassa utbudet av metoder och tekniker till det kliniska behovet. Klinisk patologi och cytologi använder idag ingen telemedicinsk utrustning, bortsett från videokonferensteknik. Det inkommer cirka 50 000 remisser/år till verksamheten och 200 av dessa kräver konsultation utanför sjukhuset, så behovet av telemedicinsk utrustning är inte stort menar verksamhetschefen för Klinisk patologi och cytologi. En förutsättning för telemedicin inom patologin är att mottagaren tagit del av provet några dagar innan mötet för att kunna göra en bedömning, något som kräver framförhållning. Inom patologin pratar man idag om telepatologi, som innebär att provet scannas in och på så sätt digitaliseras och kan diagnostiseras på annan plats. Verksamheten i Falun har testat olika typer av instrument för detta och diskussioner förs om hur tekniken skulle kunna användas. Det lär dock dröja några år innan denna typ av teknik implementeras i Falun, enligt verksamhetschefen. 8 Telepatologi är ett specifikt telemedicinskt tillämpningsområde Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 12
Avdelning för klinisk patologi kommer att delta i ett EU projekt tillsammans med aktörer från Italien, Portugal, Grekland och Rumänien 9. Man kommer att göra bedömningar av tekniska kvalitén på histologiska och cytologiska preparat via telemedicin och utbilda biomedicinska analytiker och läkare. Samtidigt kommer man att få erfarenheter gällande telemedicinskt bedömning av preparatkvalitén och eventuella variationer beroende på hårdvaran. Projektet startas i december 2011 och kommer att pågå i tre år. Lab-medicin står inför stora investeringar avseende ett kliniskt kemiskt laboratorieinformationssystem (LIS) och en upphandling är på gång. Detta kommer, liksom dagens system, att knytas till journalsystemet. För att kunna möta upp mot teknikförutsättningar och krav måste landstinget hitta en landstingsgemensam struktur för att kunna erbjuda en säker lagring av bilder. Detta berör flera verksamheter, bl.a. radiologin. Detta är en stor investering som till stor del måste bekostas med centrala medel, menar intervjuad. Berörda verksamhetschefer har diskuterat detta med MITenheten. 4.3. Telemedicin inom Ambulanssjukvården Ambulanssjukvården i Dalarna använder informationssystemet MobiMed. Systemet gör det möjligt att skicka övervaknings- och patientdata från en ambulans till ett sjukhus (arbetsstation) i realtid. Via MobiMed kan specialister på sjukhuset följa patienten, ställa diagnos och besluta om att inleda behandling i ambulansen. I Dalarna finns det totalt tre arbetsstationer. 10 Det finns en förvaltningsgrupp knuten till MobiMed vilken bl.a. har tagit fram en förvaltningsplan. I planen framgår t.ex. vilken typ av verksamhetsstöd som krävs för att systemet ska fungera, mål och budget, problemområden och behov samt budget och reinvesteringsplan. Verksamhetschefen för ambulanssjukvården bedömer att organisationen kring systemet fungerar bra. På uppdrag av förvaltningsgruppen har det skett en riskanalys av MobiMed. I denna finns t.ex. en systembeskrivning av MobiMed, regler för service och underhåll samt informations- och kommunikationsflödet, dvs. vilken arbetsstation som ska kontaktas vid larm. I analysen har även olika risker identifierats avseende patienter, central server, arbetsstationer, organisation och människa. Utöver MobiMed finns det inga andra medicintekniska lösningar inom ambulanssjukvården. Just nu är ett kunskapskörkort under utveckling för att säkerställa att berörd personal kan hantera systemet. 9 Projektet är Telepathological assessment of histopathological and cytological techniques TASTE EU 10 Avdelning 27 (kardiologen) Falu lasarett, Akutmottagningen Falun och i Mora Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 13
4.4. Telemedicin inom Radiologin 2010 samlades Radiologin i Dalarna i en organisation; Bild- och Funktionsmedicin i Dalarna. Norra basområdet (Mora) och Södra basområdet (Avesta, Falun och Ludvika) blev ett gemensamt verksamhetsområde där även mammografiverksamheten ingår. Radiologin är en tekniktung verksamhet där telemedicinska lösningar är en naturlig del. Ett av områdets strategiska mål är funktionsduglig apparatur. Teleradiologi (distansgranskning) sker inom verksamheten och mellan röntgenavdelningarna. Merparten av röntgenbilderna (ca 180 000 st) granskas på Falu- och Mora lasarett oavsett var i länet bilderna tas. En effekt av att bilderna granskas på få ställen är att behovet av läkare runt om i länet minskar. 11 Enligt verksamhetschefen är det inte omöjligt att man i framtiden genomför ronder från t.ex. Falu lasarett även om patienten befinner sig på ett annat sjukhus. Teleradiologiförbindelser finns även med MRAB 12 i Västerås, vilka granskar omkring 10 000-15 000 bilder/år. I situationer då läkaren behöver konsultera eller få en second opinion från kollega utanför länet länkas bilder till t.ex. Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hela länet använder RIS/PACS 13 som är ett digitalt system som förmedlar remisser och svar från röntgen. Eftersom hela länet har samma system kan samtliga sjukhus ta del av patientens journal och bilder. Mammografin är helt digitaliserad och all granskning sker på Falu lasarett. Enligt verksamhetschefen för radiologin är det viktigt att arbeta aktivt med att öka personalens digitala mognad för att få dem att använda den befintliga tekniken. Utöver att det ökar den personliga kompetensen, tillför det även verksamheten nya kunskaper och färdigheter. En hög grad av telemedicin i vården är en förutsättning för att klara av att möta framtidens utmaningar, enligt verksamhetschefen. 4.5. Telemedicin inom Psykiatrin I samband med att den tekniska plattformen infördes ökade psykiatrins intresse för telemedicinska lösningar i vården och idag har flertalet psykiatriska mottagningar en videoanläggning. Psykiatrin har öppen- och slutenvårdsavdelningar i hela länet (15 kommuner) och för att minska personalens resande genomförs numera flertalet vårdplaneringar 14 via videokonferenser. På vårdplaneringarna kan patient, anhörig och personal från olika delar av den psykiatriska vården medverka. Vårdplaneringar via videokonferens startade 2008 och 2009 genomfördes 60 möten via videolänk och 2010 totalt 150 möten. Prognosen för 2011 är att genomföra omkring 160 möten. 11 Verksamhetschefen förtydligar dock att det finns fördelar att ha läkare på plats runt om i länet av andra orsaker. 12 Medicinsk Röntgen och radiologi. Det är en privat vårdgivare av bilddiagnostik. 13 Under 2010 uppgraderades RIS och PACS till IMPAX 6. 14 Enligt den Allmänpsykiatriska klinikens verksamhetsplan 2011 är vårdplanering den kliniska samordningens instrument Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 14
Utöver vårdplaneringar har slutenvården i Falun och Säter dagliga överlämningar (på morgonen) via videokonferens då avstämningar bl.a. sker av det kliniska läget. Enligt verksamhetschefen för psykiatrin är detta ett bra och effektivt sätt att få en snabb bild av det aktuella läget i verksamheterna. 4.6. Telemedicin på vårdcentralerna För att få en bild av primärvårdens syn på och användning av telemedicinsk teknik sändes en enkät till samtliga vårdcentraler. Av 33 vårdcentraler totalt (varav tre i privat drift) fick vi 23 svar varav 20 kompletta. Den bild som enkätsvaren ger är att telemedicinska lösningar används på 60% av de vårdcentraler som svarat (Graf 1). Hälften av dessa menar dock att befintliga lösningar skulle kunna användas i högre utsträckning. De lösningar som man uppger används idag är främst att datajournaler, remisser och röntgenbilder kan kommuniceras mellan behörig personal på olika vårdcentraler (även med kommunens serviceboenden), att videokonferenser används till bl. a. vårdplaneringsmöten och behandlingar (logoped) samt användningen av Mina vårdkontakter (MVK) i kontakt med patienter. Skälen till att man inte använder befintlig utrustning fullt ut anges dels ligga i IT-miljö och datautrustning, dels handla om att arbetssätt och rutiner inte inkluderar användningen av befintlig teknik i tillräcklig utsträckning. Exempelvis anses MVK kunna användas för fler ärenden och att bättre användning av radiologins IT-stöd (Web 1000) skulle kunna minska onödiga röntgenundersökningar. En vårdcentral efterlyser möjlighet att konsultera hudspecialist. Avlägset belägna vårdcentraler har mest att vinna på väl använd telemedicinsk teknik, menar en respondent och en annan indikerar att det tar tid och kräver samplanering att börja använda befintlig utrustning i högre grad. Graf 1 Graf 2 En majoritet av de tillfrågade anger att de skulle önska ytterligare telemedicinska lösningar på vårdcentralen (Graf 3). Ingen anger att någon utökning är planerad inom de närmaste sex månaderna. De orsaker som främst anges som skäl till att inte fler telemedicinska tillämpningar kommit i användning idag är dålig tillgänglighet samt att ekonomiskt utrymme saknas. Tid och kompetens anses också brista. Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 15
Graf 3 (Denna fråga var en flervalsfråga där de 82% som svarat att de inte ansåg att telemedicin användes i tillräcklig utsträckning fick ange orsaken flera alternativ kunde väljas.) Endast c:a en fjärdedel av vårdcentralerna anser att landstinget generellt använder telemedicinska lösningar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De främsta hindren anses vara brister i resurser, organisation och vilja. Flera anger skäl som pekar på att gamla modeller och lösningar lever kvar trots att nyare teknik skulle kunna underlätta. Journalsystemen tas upp som exempel; det varit en lång väntan på digital diktering och primär- och sekundärvården har olika journalsystem. Flera ser också en bristande vilja till utveckling på central nivå samtidigt som man inte upplever sig råda över resurser, beslut och införande på lokal nivå. Det stöd man från primärvårdens sida säger sig vilja ha vid införande av telemedicinska lösningar i vården är i huvudsak information/utbildning, teknik-, användarstöd och delaktighet i beslut. En vårdcentral efterlyser närmare kontakt med tekniken, kanske en mässa årligen där personal från vårdcentralen får komma och titta på kostnadseffektiv teknik. En annan önskar mer fokus på att genomdriva bra tekniska lösningar och mer lyhördhet för vårdcentralens önskemål. Specifika exempel på det är kommunikationsmöjligheter mellan PV-läkare och läkare inom specialistvården, tex Akademiska sjukhuset i Uppsala. Endast fem av vårdcentralerna menar att det finns landstingsövergripande mål och strategier inom området. Av dessa anser två att strategierna är tydliga. När det gäller landstingets organisation (ansvar och roller) för införande av nya telemedicinska lösningar anser endast två vårdcentraler att denna är ändamålsenlig och effektiv. Två anser att den inte är det, medan övriga är osäkra. Tre vårdcentraler menar att beredskap och framförhållning inte är bra medan övriga är osäkra. Majoriteten av vårdcentralerna har således inte någon klar bild av landstingets strategi, organisation, beredskap och framförhållning inom området. Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 16
4.7. Pågående och planerad utveckling I Landstinget Dalarna har medborgarna möjlighet att använda e-tjänsten Mina vårdkontakter, till vilken alla vårdcentraler och specialistmottagningar är anslutna 15. Via Mina vårdkontakter kan medborgarna t.ex. välja vårdcentral. Systemet har många möjligheter och enligt en av verksamhetscheferna vore det önskvärt om patienterna själva kunde boka en tid via Mina vårdkontakter och att detta registreras direkt i tidboken. Inom Logopedin i Dalarna pågår ett projekt där man under ett år provar att arbeta med logopedi på distans 16. Det innebär att patienten kan gå till sin vårdcentral för bedömning eller behandling med logoped via en videokonferenslösning. Inom arbetsterapin testas telemedicin vid informationsöverföring av vissa patientärenden (bl.a. patienter med handskador) som har opererats på Akademiska sjukhuset i Uppsala, men som ska tas om hand på Falu lasarett. Istället för överlämningar via telefon och skrivna dokument har informationsöverföringen skett via videokonferenser. Enligt verksamhetschefen för Arbetsterapi fungerar överlämningarna bra, men tekniken fungerar inte alltid optimalt (beror delvis på tekniken i Uppsala). Även teckentolkar använder telemedicin och ortopedin har ett projekt för handkirurgi tillsammans med Örebro regionsjukhus. Barnkardiologin ingår i ett nationellt projekt 17 där man via video kan ha kliniska konferenser med den högspecialiserade vården. Laboratoriemedicin Dalarna / Avdelning för klinisk patologi kommer att delta i ett EU projekt tillsammans med aktörer från Italien, Portugal, Grekland och Rumänien 18. Man kommer att göra bedömningar av tekniska kvalitén på histologiska och cytologiska preparat via telemedicin och utbilda biomedicinska analytiker och läkare. Samtidigt kommer man att få erfarenheter gällande telemedicinskt bedömning av preparatkvalitén och eventuella variationer beroende på hårdvaran. Projektet startas i december 2011 och kommer att pågå i tre år. Inom primärvården kommer man i samband med det planerade journalsystembytet 2013 att få möjlighet till digital diktering, något som uppges vara efterlängtat på flera vårdcentraler. 15 F.r.om. september 2011 går det även att beställa klamydiatest via Mina vårdkontakter 16 Distanslogopedi erbjuds till patienter från Hedemora, Malung och Avesta. 17 http://www.hjart lungfonden.se/sjukdomar/sjukdomar/barns hjartfel/mer lasning/gertrud ettnatverk for barnhjartan/ 18 Projektet är Telepathological assessment of histopathological and cytological techniques TASTE EU Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 17
4.8. Telemedicin i sekreterartjänster Inom den specialiserade vården, utom psykiatrin, dikterar läkarna direkt in i datorn via en ljudfil vilken sedan en sekreterare lyssnar och skriver av. I och med att diktatet går direkt in i datorn kan sekreteraren sitta på annan ort och skriva vilket skapar utrymme för flexibilitet i organisationen, enligt de intervjuade. Inom psykiatrin och primärvård läser läkaren in diktatet på band vilket sekreteraren sedan lyssnar och skriver av. Detta gör att verksamheten blir låst eftersom sekreteraren fysiskt måste ta del av bandet. Enligt verksamhetschefen för psykiatri kommer tekniken att utvecklas i samband med att ett nytt journalsystem implementeras (psykiatrin under första halvåret 2012, primärvården under 2013). Inom radiologin pågår just nu ett taligenkänningsprojekt vilket innebär att diktatet skrivs automatiskt när läkaren läser in det. Tekniken har testats och läkare har gått en utbildning i det nya systemet. Inom primärvården finns åsikten att landstinget bör, via SKL, trycka på så att e-post kan jämställas med telefonsamtal vid kommunikation med patienten, då man anser att sekretessen inte blir sämre. 5. Organisation och ansvar 5.1. Organisation MIT-enheten (Medicinsk Teknik och IT) bildades 2010-08-31 genom en sammanslagning av Medicinsk teknik och fysik (MTF) och IT-enheten. Bakgrunden till sammanslagningen var att den medicinsktekniska utvecklingen sker i snabb takt och att Medicinteknisk utrustning i högre grad integreras med IT, något som ställer krav på samverkan i såväl investeringsprocess som drift och förvaltning. Det fanns också ett behov av att styra MIT-investeringarna på ett effektivt sätt med strukturerade beslutsprocesser. I samband med bildandet av MIT-enheten tillsattes ett MIT-råd. MIT-rådet är ett beredningsorgan till landstingsledningen inför beslut i strategiska investerings- och utvecklingsfrågor inom MIT-området. MIT-rådets ordförande och ledamöter har utsetts av landstingsdirektören. Utöver ovanstående finns det även tre beredningsgrupper som har till uppgift att bereda inkomna förslag på investeringar, exempelvis nya telemedicinska sådana, innan de beslutas. Beredningsgrupperna är indelade i områdena Medicinteknisk investering och IT (vilka bereder beslut till MIT-rådet) samt Kunskapsstyrning där beslut om nya behandlingsmetoder bereds. Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 18
5.2. Ansvar MIT-enhetens huvuduppgift är att utgöra en stödfunktion gentemot hela landstingsorganisationen vad gäller Medicinteknisk utrustning, IT-system, hårdvara och telefoni. Enligt delegeringsbestämmelserna 19 ligger det övergripande tjänstemannaansvaret för medicintekniska produkter i verksamheten på landstingsdirektören. Chefen för MITenheten har via vidaredelegering rätt att besluta om t.ex. utveckling av standardplattform och lagringsplattform. Samma chef har även i uppdrag att samordna och administrera samtliga IT-relaterade inköp/avrop inom Landstinget Dalarna. MIT-rådet har bl.a. i uppdrag att årligen värdera samt prioritera verksamhetens förslag på MIT-investeringar samt att redovisa ett samlat förslag till investeringsplan för kommande års MIT-investeringar till landstingsdirektören. Verksamhetscheferna inom hälso- och sjukvården ansvarar för att initiera nya telemedicinska lösningar i verksamheten. Införandet av ny telemedicin har ofta föregåtts av en interaktiv process där förslaget har kommunicerats i olika strukturer innan verksamhetschefen tar det slutliga initiativet. Uppfattningen är att dialogen mellan MITenheten och verksamheterna är bra. För varje nytt projekt eller ny satsning inom området skapas en förvaltningsorganisation i enlighet med PM-3 modellen 20.. Syftet är att säkra samverkan mellan systemägaren och verksamheten genom att tydliggöra ansvar och roller i förvaltningsorganisationen samt att öka verksamhetsnyttan, styrbarheten och kostnadskontrollen inom MIT-området. Landstingsdirektören har tillsatt en styrgrupp (Förvaltning av IT-stöd) med uppdrag att bl.a. äga och vidareutveckla förvaltningsmodellen. Intervjuade på MIT-enheten bedömer att fördelningen av framförallt roller kring telemedicin i vården kan både tydliggöras och utvecklas vad gäller såväl nya telemedicinska lösningar som befintliga. Intervjuade uppfattar att det är svårt att få överblick över den telemedicinska utvecklingen i landstinget och att det är oklart vilken roll MIT-enheten har avseende utvecklingen av telemedicinska lösningar. En dimension av detta är att eftersom det kommer få förfrågningar/beställningar från verksamheterna går utvecklingen av telemedicinska lösningar långsamt. 19 Bestämmelser om delegering, verkställighet och delning av uppgifter enligt kommunallagen samt av arbets och miljöuppgifter 20 PM3 är en förvaltningsmodell som beskriver hur systemförvaltning ska organiseras för att kunna bedrivas på ett affärsmässigt sätt. I Landstinget Dalarna beskrivs modellen i besluts PM:et Förvaltning av IT stöd grunden till styrning och ökad verksamhetsnytta Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 19
5.3. Process för införande av telemedicin Som tidigare nämnts förväntas initiativ om implementering av telemedicinska lösningar tas i verksamheterna. När ett initiativ finns och när det har godkänts av verksamhetschefen lämnas förslaget till en beredningsgrupp, enligt den generella investeringsprocessen. Beredningsgruppen bereder inkomna förslag innan de tas upp i exempelvis MIT-rådet. Vid införande av videokonferensutrustning utgår beredningsgruppen från en fastställd prioriteringsordning. MIT-rådet prioriterar och värderar inkomna förslag dels utifrån patientnyttan, dels utifrån budgetramen. Landstingsdirektören beslutar slutligen om vilka telemedicinska lösningar som ska implementeras. 5.4. Övergripande strategier och strukturer En del av Landstinget Dalarnas vision är; Nytänkande möter tradition i Dalarna kan alla utvecklas. I Landstingsplan 2011-2014 21 framgår att hälso- och sjukvårdens verksamhetsinnehåll ska föregås av varsam implementering av medicinsk utveckling. Ytterligare ledord är att information och kommunikation inom och mellan landstingets verksamheter ska bli bättre. I Landstingsplanen framgår att hälso- och sjukvårdens insatser ska planeras och genomföras utifrån ett befolknings- och patientperspektiv. Det som befolkningen är i behov av ofta ska finnas nära/lokalt. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att ny teknologi behöver systematiseras och värderas på ett strukturerat sätt. Kunskap om kommunikation och bemötande är väsentligt. Utöver detta finns inga direkta mål eller någon övergripande strategi avseende telemedicin i vården. Biträdande landstingsdirektör menar att telemedicin ingår som en del i området medicinsk utveckling. Andra intervjuade hade gärna sett att Landstinget Dalarna hade en tydlig vision/strategi om hur området telemedicin ska utvecklas i framtiden och vilka områden som ska prioriteras. Telemedicin tas sällan upp till diskussion på förvaltningens ledningsmöten och uppfattningen är att det inte är ett strategiskt prioriterat område just nu inom hälso- och sjukvården, enligt intervjuade. 21 Landstingsplanen är en viljeriktning från landstingets politiska ledning och ett viktigt styrdokument för landstingets verksamheter. Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 20
5.5. Finansiering av telemedicin i vården Verksamhetscheferna äskar investeringsmedel för telemedicinska lösningar enligt processen ovan. De senaste åren har investeringsramen legat på ca 500 tkr, men förslaget för 2012 är 2,5 milj. kr. Anledningen till den ökade ramen är planerad implementering av videokonferenssystem inom psykiatrin i norra Dalarna samt behovet av teknikuppgradering av redan befintlig teknik. Budgeten på 500 tkr har vanligtvis inte nyttjats fullt ut eftersom beställningarna från verksamheterna varit få, enligt de intervjuade. Verksamheten belastas själva med avskrivningar och ränta för verksamhetsspecifika anläggningar. Större investeringar som rör flera verksamheter (t.ex. den tekniska plattformen) nycklas ut som overheadkostnad. 5.6. Beredskap och framförhållning Inför implementeringen av ny telemedicinsk teknik arbetas en projektplan fram i enlighet med PM3-modellen. I planen tydliggörs bl.a. vad som gäller vid service och underhåll av tekniken. För stora projekt avsätts det investeringsmedel för att utrustningen ska kunna uppgraderas. Vi har i granskningen sett att underhåll och uppdatering/utveckling av t.ex. Telemedicinskt centrum på Falu lasarett går trögt, enligt en av de intervjuade verksamhetscheferna. Orsaken förklaras med att MIT-enheten har få personella resurser och därmed begränsat med tid till service och underhåll, något som intervjuade bedömer är en brist. Intervjuade på MIT-enheten bedömer att det inte är tydligt vem som ska ansvara för mindre åtgärder i lokalen. Verksamhetschefen för radiologin, som har en stor andel medicinteknisk utrustning, anser att samarbetet med MIT-enheten är bra och att det finns en beredskap om fel skulle uppstå. Det är mycket teamarbete kring apparaturen där personal både från verksamheten och från MIT-enheten samverkar. Landstinget har serviceavtal med de leverantörer som tillhandahåller telemedicinsk utrustning. Enligt avtalen ska fel åtgärdas inom några timmar, men det förutsätter att det finns personal från MIT-enheten på plats något som intervjuade menar inte alltid behöver vara fallet. Hittills har dock avvikelser/brister kunnat åtgärdas. 5.7. Omvärldsbevakning Landstinget Dalarna har en representant med i CeHiS (se punkt 2.2) och är på det sättet delaktig i utvecklingen och tillämpningen av den nationella IT-strategin. Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 21
Enligt intervjuade på MIT-enheten skulle Landstinget Dalarna behöva fokusera mer på den utveckling som sker inom det telemedicinska området både nationellt och internationellt. Ingen på MIT-enheten har idag i uppdrag att omvärldsbevaka detta område, vilket resulterar i att det inte sker i någon större omfattning. Respektive verksamhetschef förväntas ansvara för omvärldsbevakningen inom sitt eget verksamhetsområde. De verksamhetschefer vi träffat inom ramen för denna granskning deltar i olika nätverk där telemedicin diskuteras i varierande omfattning. 6. Sammanfattning och slutlig bedömning Nedan följer kortfattade svar på revisionsfrågorna: Översiktlig beskrivning av den telemedicinska användningen nationellt och internationellt liksom förväntad framtida utveckling. Samtliga landsting/regioner har antagit och beslutat att följa den nationella strategin Strategi för Nationell ehälsa. Strategin syftar till att skapa förutsättningar för en landsövergripande snabb och säker teknisk plattform, kongruens när det gäller tillgänglighet av information för vårdgivare och invånare och en standardisering av administrativa och vårdrelaterade arbetssätt. Landstingen/regionerna i Sverige samarbetar i Center för ehälsa i samverkan (CeHis) med att verkställa den nationella strategin och arbetar i olika arbetsgrupper med den tekniska och funktionella infrastrukturen samt olika vård- och invånartjänster. Genom detta skapas lika förutsättningar för hela Sverige att implementera bl. a. telemedicinska lösningar. Det finns dock ingen samlad strategi för hur snabbt denna utveckling ska gå, och olika landsting har också kommit olika långt. Västerbottens läns landsting har kommit långt vad gäller användandet av telemedicin i vården. En av anledningarna till det är att man tidigt satsade på att bygga ut den tekniska infrastrukturen, vilket resulterade i att lyckosamma pilotprojekt smidigt kunde implementeras i verksamheten. Det finns ett antal pågående telemedicinska projekt inom EU som Sverige är delaktig i och som syftar till att sprida teknik och arbetssätt. Vid en översiktlig utblick över telemedicinsk användning internationellt ser det ut som om det är glest befolkade områden i världen som har störst intresse för dessa lösningar. Av de nordiska länderna har Norge kommit längst i både utveckling och användandet av telemedicin i vården. Här pågår också flera forskningsprojekt i syfte att påvisa kliniska och effektivitetsmässiga effekter av telemedicinsk användning. Merparten av dem vi intervjuat menar att telemedicin i de kliniska delarna av vården kommer att utvecklas mer i framtiden för att befolkningens behov av vård ska kunna tillgodoses fullt ut. Teknik och metoder inom hälso- och sjukvården utvecklas kontinuerligt vilket gör att olikheter mellan olika sjukhus specialiseringsgrad och Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 22
vårdutbud i viss mån kan kompenseras med tekniska lösningar. Den gängse uppfattningen tycks vara att det numera inte är tekniken som begränsar, utan att det är ledning, organisation och arbetssätt som måste utvecklas för att få optimal användning av tekniken. Översiktlig kartläggning och beskrivning av de telemedicinska lösningar som idag används (eller utvecklas) inom hälso- och sjukvården i Dalarna. Det finns ingen sammanställning över implementerade telemedicinska lösningar och pågående telemedicinska projekt, vilket gör att det är svårt att få en samlad bild över de telemedicinska lösningar som idag används eller utvecklas inom landstinget. Det finns inte heller någon person utsedd som ansvarar för att samla sådan information. En samlad bild skulle kunna användas för intern och extern kommunikation/information, exempelvis som underlag för att sprida goda exempel inom landstinget, vilket en samordnare skulle kunna ha i uppgift att göra. Vi rekommenderar att en person utses som samordnare för telemedicin inom landstinget Dalarna och att en förteckning tas fram för att landstinget på ett bättre sätt ska kunna ha överblick över befintliga/pågående eller planerade telemedicinska lösningar. Den stora satsning som skett inom området telemedicin i vården är Projekt videokonferens som sjösattes 2007. Det har inneburit att landstinget genomfört ett antal möten på distans via videokonferens vilket resulterat i minskat resande och lägre kostnader för bl.a. leasingbilar. Idag finns det totalt 35 videokonferensstationer runt om i länet. Exempel på telemedicinska tillämpningar inom Landstinget Dalarna är onlinekonsultationer, offlinekonsultationer och distansundersökningar (jfr kap 3.1). Här följer en översiktlig beskrivning över vilka telemedicinska lösningar som idag används inom Landstinget Dalarna: Hudsjukvården använder telemedicin i begränsad omfattning till vissa typer av uppföljningar. Konsultationer sker på distans endast mellan sjukhusen, men primärvården har inte tillgång till att konsultera hudläkare på distans, något vi sett exempel på inom andra landsting, exempelvis Västerbotten. Klinisk patologi och cytologi använder idag ingen telemedicinsk utrustning, bortsett från videokonferensutrustning. Avdelningen kommer dock att delta i ett treårigt EU-projekt tillsammans med andra europeiska länder som syftar bedöma den tekniska kvalitén på histologiska och cytologiska preparat via telemedicin samt att utbilda biomedicinska analytiker och läkare. Ambulanssjukvården använder informationssystemet MobiMed, vilket möjliggör sändning av övervaknings- och patientdata från en ambulans till ett sjukhus i realtid. Radiologin är en tekniktung verksamhet varför olika former av telemedicinska lösningar, som t.ex. teleradiologi, används dagligen. Psykiatrin har videokonferenser i samband med vårdplaneringar och avstämningar mellan olika psykiatriska enheter. Det finns planer på att öka denna verksamhet. Telemedicin i vården Landstinget Dalarna December 2011 Revisionsrapport 23