Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Råå förskola

2015-09-16 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Råå förskola 2015-2016 1

Innehållsförteckning Inledning syfte, definitioner samt beskrivning av grunderna 3 Vision och prioriterat mål 7 Nulägesbeskrivning/Kartläggning 7 Riskanalys 8 Samverkan/Kommunikation 9 Främjande och förebyggande arbete - åtgärder 9 Akuta situationer - rutiner 10 Resurser 11 Utvärdering och uppföljning 11 Lathund för samtal med utsatt barn Bilaga 1 Lathund för samtal men den/de som kränkt Bilaga 2 Dokumentation av kränkande behandling/trakasseri Bilaga 3 Personalenkät Bilaga 4 2

Inledning Likabehandlingsarbete handlar om barns mänskliga rättigheter och om att förverkliga FN:s barnkonvention i förskolan. Självklart ska barn ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för förskolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att lära och utvecklas. Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl förskollärare som barn är engagerade. Varje verksamhet ska ha skriftlig plan för likabehandlingsarbetet Syftet med planarbetet ska vara att främja barnens lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta ligger som grund för vårt arbete kring likabehandling Diskrimineringslagen (2008:567) 1 Skollagen (2010:800) (1 kap. 5 ) (6 kap 1-16 ) FN:s Barnkonvention Läroplanen Lpfö 98/10 Två nya diskrimineringsgrunder Nu skyddas också barnen mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Vad står begreppen för? Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Ett exempel kan vara om en flicka går före i kön till en förskola med motivering att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, 3

könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier) Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning könsöverskridande identitet eller uttryck ålder Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskrimineringsgrunder Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Förskolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av barn. Trakasserier Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet. Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material. Transsexualism Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Etnisk tillhörighet Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. 4

Vad räknas som etnisk tillhörighet? Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska tillhörigheter. Arbeta mot rasism Förskolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen. Religion och annan trosuppfattning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier p.g.a. av religion eller annan trosuppfattning. Religion Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Lärandet i förskolan ska enligt läroplanen vara icke-konfessionell och förskolan får inte missgynna något barn på grund av hans eller hennes religion. Annan trosuppfattning Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion. Funktionshinder Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Vad räknas som funktionshinder? Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan uppstå till följd av en sjukdom eller något annat tillstånd. De kan också uppstå till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sexuell läggning Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning. Med sexuell läggning menas homosexualitet bisexualitet heterosexualitet Förskolans värdegrund Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina barn. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller på homo- och 5

bisexuella människor. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Könsöverskridande identitet eller uttryck Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Vad är könsöverskridande identitet eller uttryck? Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). För att omfattas av diskrimineringsskyddet måste personens könsöverskridande identitet eller uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Observera även att transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Ålder Barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. När skyddet mot åldersdiskriminering skulle införas gjorde regeringen en översyn av alla bestämmelser inom utbildningsväsendet. Regeringen hittade inte några bestämmelser som skulle strida mot förbudet. Ålder som diskrimineringsgrund Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. 6

Vision för Råå förskola På Råå förskola skall inget barn bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vi vill att Råå förskola skall vara ett ställe dit alla går med glädje och där man kan känna att man kan vara sig själv. Prioriterat mål för Råå förskola: Alla på Råå förskola ska visa respekt och hänsyn samt förståelse för allas lika värde Åtgärder Vi vill att alla ska känna sig respekterade och värdefulla genom att vi arbetar med: Vårt bemötande och förhållningssätt, stora som små Vår inne- och utemiljö Verksamhetens innehåll utifrån språk och kommunikation Tydliga och kända trivselregler Skapa förankrade metoder Nulägesbeskrivning/kartläggning Vi arbetar fortfarande med oss själva, med vårt bemötande och med vårt förhållningssätt. Ser vi till vår miljö och det material som erbjuds samt till vilka aktiviteter som verksamheten erbjuder, inser vi att det finns en del att fortsätta arbeta med inom detta område. Vår uppgift är att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Vår Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling inkl. prioriterat mål presenteras som alltid för föräldrarna under höstterminen. 7

Riskanalys Områden/tillfälle där risk för kränkning och diskriminering kan förekomma: Av- och påklädning (kapprum) Toalett/skötrum Uteaktivitet (större ytor) Kök- och lekrum Vid byte av aktivitet I den fria leken I samlingen Hur kan vi förebygga och förhindra ovanstående risker? Agerande Förskolechef/personal skapar trygghet för barnen genom: Närvarande personal Struktur i vardagen Tydliga rutiner Tydliga och kända trivselregler Inspirerande miljö Väl genomtänkta aktiviter Brett utbud av lekmaterial Samarbetsövningar Konflikthantering Utbildning Värdegrundsfrågor Kunskap om barnen Litteratur/föreläsningar inom området Förhållningssätt/bemötande hos personal Lokaler Se över lokalernas utformning kontinuerligt för att undvika risker för diskriminering/kränkningar Göra en riskbedömning vid behov där åtgärder för att minimera risken för diskriminering/kränkningar speciellt beaktas 8

Samverkan/Kommunikation Det är viktigt att all personal är väl förtrogen med lagen och de rutiner som gäller. All personal informeras om Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling på arbetsplatsträffar (APT) och samtal förs i olika personalgrupper. Föräldrarna i sin tur informeras om planerna genom t.ex. föräldramöten, föräldraråd, skriftlig information hem. Barnen involveras på olika sätt genom att vi i vardagen arbetar konkret med värdegrundsfrågor. Vi strävar efter ett demokratiskt klimat där alla har lika rätt/lika värde och känner stolthet över sig själva. Alla har rätt att känna trygghet, bli sedda och bli bemötta som individer. Vi betonar även vikten av att ta ansvar och visa varandra respekt, empati och hänsyn. Främjande och förebyggande arbete För att förebygga och motverka att något barn mår dåligt på förskolan, för vi en ständig dialog med barn och föräldrar om barnens trygghet och trivsel. Detta sker både i den dagliga kontakten med barn och föräldrar men även vid utvecklingssamtalen som sker en till två gånger per läsår. Genom att vara närvarande med barnen och observera deras samspel och förhållningssätt kan vi arbeta aktivt med att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Vi bemöter varje barn utifrån dess individuella personlighet oavsett kön eller etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Åtgärder på förskolenivå Vi tar avstånd från alla former av kränkande behandling. Nolltolerans gäller! Vi arbetar kontinuerligt med att skapa en trygg miljö både inne och ute Vi implementerar handlingsplanen på personalmöten/utvecklingsgruppen Åtgärder på avdelningsnivå arbetslaget Vi är uppmärksamma, lyhörda och delaktiga i barnens aktiviteter Vi samtalar och reflekterar, arbetar med hjälp av sagor/dramatisering kring relations- och värdegrundsfrågor tillsammans med barnen Vi lyfter olikheter och mångfald som en styrka och tillgång Vi uppmuntrar barnen att prata med, lyssna på och hjälpa varandra Vi använder konflikthanteringsmodeller där alla får komma till tals, vi hjälps åt med lösningar och alternativ 9

Åtgärder på individnivå Vi arbetar med hjälp av positiv förstärkning Vi arbetar med empati och hjälper barnen att sätta ord på sina känslor Vi samtalar/intervjuar barnet om hur det är att vara på förskolan Vi har kontinuerliga samtal med föräldrarna om barnets vistelse på förskolan Åtgärder på föräldramöte Vi informerar och samtalar kring målet i Likabehandlingsplanen på föräldramöten. Akuta situationer Utreda, åtgärda och dokumentera pågående kränkande behandling Trots det förebyggande arbetet kan kränkande behandling ändå förekomma. Våra rutiner för akuta åtgärder är: 1. När det kommit till personalens kännedom, ingriper de omedelbart. 2. Personal samtalar med de inblandade barnen (bilaga 1-2) och tar reda på hur var och en uppfattar situationen samt hjälper till att komma fram till en gemensam lösning. En överenskommelse görs kring vad som gäller fr.o.m. nu och framöver. Barnen får säga förlåt och händelseförloppet dokumenteras (bilaga 3 kan användas vid behov). 3. Den personal som varit delaktig i samtalet, informerar berörda föräldrar om vad som hänt. 4. Vid behov kan föräldrarna kallas till ett samtal med personalen då även förskolechef kan delta. Mötet protokollförs. 5. En uppföljning/återkoppling ska ges till berörda föräldrar efter ca 1 vecka. 6. Om problem fortgår kontaktar berörd personal förskolechef för samråd om vidare åtgärder. 7. Observera att kränkande behandling ALLTID ska dokumenteras i LISA! Vi får aldrig glömma att: Det viktigaste är att kränkningen upphör. Det är den utsatte som har rätt att ställa krav. 10

Åtgärder om personal kränker ett barn Om personal utsätter ett barn för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ansvarar förskolechefen eller någon annan med liknande ledningsfunktion för utredningen. Ledningen ansvarar för att allt dokumenteras i LISA. 1. Lyssna på alla parter 2. Föräldrar informeras om de inte redan blivit det 3. Kontakta HR-avdelningen som ev. bör delta i hela processen Resurser För att kunna förebygga diskriminering och kränkande behandling behövs följande resurser: All personal på förskolan Föräldrar Förskolechef Tillgång till kurator, skolpsykolog och specialpedagog En gemensam barnsyn och kunskapssyn En gemensam värdegrund Utvärdering och uppföljning Genom samtal med barnen och observationer/reflektioner i barngrupperna, lägger personalen upp arbetet kring trygghet/trivsel i respektive grupp. Detta sker på olika sätt och med olika grader av delaktighet beroende på ålder. I slutet av höstterminen gör personalen en terminsutvärdering utifrån det lokala målet för att stämma av hur arbetet fortlöper och hur man ska arbeta vidare. I slutet av vårterminen görs sedan en utvärdering av hela läsårets arbete och aktiviteter. Dessa sammanställs och lägger delvis grunden för det kommande läsårets lokala mål samt revidering av diverse handlingsplaner etc. Arbetet med Likabehandlingsplanen och diskrimineringsgrunderna utvärderas likaså. Utvärdering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna görs även via enkät till personalen (bilaga 4) i slutet av vårterminen samt genom frågor till föräldrarna under vårens utvecklingssamtal. En frågeenkät till barnen i förskolan ska utarbetas. Synpunkterna och resultatet av enkäterna diskuteras och planen revideras inför kommande läsår. Helsingborgs stads skolor genomför varje år en Attitydundersökning riktad bl.a. till föräldrarna i förskolan. Attitydundersökningen ligger till grund för planeringen av arbetet inom respektive verksamhet. 11

Lathund för samtal med utsatt barn Bilaga 1 Vad har hänt? Var hände det? Vem/vilka gjorde det? Hur kände du dig då? Sa du något? Gjorde du något? Har det hänt förut? Har du berättat det för någon? De har ingen rätt att göra så mot dig.. Nu kommer jag att prata med.. (övriga inblandade) sen kommer jag att prata med din mamma/pappa om det som har hänt och det vi precis har pratat om. Glöm inte att dokumentera!! 12

Lathund för samtal med den/de som kränkt Bilaga 2 Hämta den som kränkt och berätta inte varför du vill prata förrän ni är för er själva. Handlar det om mer än en som kränkt, pratar du med de var och en enskilt. Jag skulle vilja prata med dig om.. (den utsattes namn) som just nu inte mår så bra. Vad vet du om detta? Jag har hört att det var så här Den vuxne beskriver en konkret situation utifrån den utsattes berättelse. Avluta med: Stämmer detta? Utgå ifrån: - Vad har hänt? - När hände det? - Hur ofta? - Vem/vilka är inblandade? Såhär gör vi inte på.. (avdelningens namn) mot varandra. Förstår du? Vad/hur kunde du gjort istället? Den vuxne ger ev. tips på lösningar. Jag kommer att prata med din mamma/pappa om vad som har hänt och det vi precis har pratat om. Alt. Berätta om vad som hände! - Var hände det? - När hände det? - Vem/vilka var med? - Hur kände du dig då? - Om det hade hänt dig hur hade du känt dig då? - Sa eller gjorde du något före eller efter? Tänk på: - Ställ enkla frågor. Inte Varför-frågor! - Moralisera inte - Fråga barnet under samtalets gång; Förstår du? - Den vuxne leder samtalet - Tillrättavisa nonchalant uppträdande - Försök få ögonkontakt med barnet - Döm inte barnet utan handlingen. - Dokumentera! 13

Dokumentation av kränkande behandling/trakasseri Bilaga 3 Datum: Anmälan gjord av: Ansvarig utredare: Namn på den utsatte: Avd. Namn på övriga inblandade: Den utsattes subjektiva upplevelse av det inträffade: Var inträffade händelsen? När inträffade händelsen? Datum Sign Vårdnadshavare kontaktades Samtal med den som upplever sig trakasserad Samtal med den/dem som påstås trakassera 14

Beslutade åtgärder med tidplan för uppföljning: Datum Sign Uppföljningssamtal med den utsatte Uppföljningssamtal med övriga inblandade Bedöm om ärendet ska anmälas till annan myndighet. Eventuell anmälan gjord till: Socialtjänsten Om förskolans personal misstänker att ett barn far illa eller på annat sätt behöver stöd, hjälp och skydd är man skyldig att anmäla detta till socialtjänsten. Polisen Om den kränkande handlingen kan rubriceras som en brottslig handling bör man anmäla till polisen. Ex: hets mot folkgrupp, misshandel, olaga tvång, sexuellt ofredande mm. Arbetsmiljöverket Händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. 15

Bilaga 4 Utvärdering utifrån de olika diskrimineringsgrunderna underlag för revidering av likabehandlingsplanen/ plan mot kränkande behandling Personalenkät Arbetslag: Diskutera och notera var på skalan vi befinner oss och kom med förslag på åtgärder. Påståendet stämmer 1=dåligt 2=mindre bra 3=bra 4=jättebra Vi upplever att alla har samma rättigheter oavsett etnisk tillhörighet 1 2 3 4 Förslag på åtgärder? Vi upplever att pojkar och flickor behandlas lika 1 2 3 4 Förslag på åtgärder? Vi upplever att alla respekteras och behandlas lika oberoende av trosuppfattning 1 2 3 4 Förslag på åtgärder? Vi upplever att man respekteras och behandlas lika, även om man har ett funktionshinder 1 2 3 4 Förslag på åtgärder? Vi upplever att alla respekteras och behandlas lika oavsett sexuell läggning. 1 2 3 4 Förslag på åtgärder? 16

Vi känner till rutiner (hur man ska agera, vart vi ska vända oss etc.) om någon behandlas fel på vår förskola. 1 2 3 4 Förslag på åtgärder? Övriga synpunkter på åtgärder som behöver/önskas göra för att främja likabehandling och motverka diskriminering på vår förskola: 17