Frågor och svar till FAQ på hemsida

Relevanta dokument
Din resa via Slussen

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Startpromemoria för planläggning av ny bussterminal för Nacka- och Värmdöbussarna vid Slussen, del av fastigheten Södermalm 7:87 m fl.

SLUSSEN - en jämförelse mellan plan A och plan B

Information om driftsättningen av den tillfälliga bussterminalen vid Slussen

Startpromemoria för planläggning av ny bussterminal för Nacka- och Värmdöbussarna i Katarinaberget invid Slussen

Jämförelse mellan Katarinaterminalen och bussterminalen i SLUSSEN plan B

Detaljplan för tunnelbana till Nacka och Ändring av gällande detaljplaner för tunnelbana till Nacka, på västra Sicklaön

Samråd för utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka och söderort

Tidplan, mängder och kostnader

Information avseende Slussen - lägesredovisning november 2012

Tunnelbana till Nacka och söderort. Samrådsunderlag hösten 2016 för miljöprövning och planläggning Samrådshandling

Planbeskrivning Detaljplan för Bussterminal vid Slussen del av Södermalm 7:87 mfl. i stadsdelen Södermalm, S-Dp/TDp

Yttrande över utställd detaljplan för ny bussterminal för Nacka- och Värmdöbussarna vid Slussen

Detaljplan för tunnelbana till Nacka och Ändring av gällande detaljplaner för tunnelbana till Nacka, på västra Sicklaön

Sidan 1 Förvaltning för utbyggd tunnelbana. Nya tunnelbanan Emma Sahlman, presskommunikatör Kalle Persson, samordnare miljöprövning

David Wettergren - Arkitekt. Forum Finntorp 2018 David Wettergren Arkitektur AB

Planbeskrivning Detaljplan för Bussterminal vid Slussen del av Södermalm 7:87 mfl. i stadsdelen Södermalm, Dp/ÄDp

PM Omfattning av ny bussterminal i Katarinaberget

Projekt Slussens val av upphandlingsform baserat på risker och möjligheter. Mats Ricknäs

Tvärbanans förlängning till Sickla station Christina Gerremo, Nacka kommun och Ulf Westlund, Trafikförvaltningen

Uppföljning av betydande miljöpåverkan(pbl)

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Nya Slussen Hantering av brand och olyckslaster. Lisa Jacobsson, Bitr. projektchef Bo Wahlström, Teknisk specialist Brandskydd

Beskrivning av plan- och bygglovsprocessen för Lidingö kommun

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Föredragande borgarråden Karin Wanngård och Daniel Helldén anför följande.

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Anette Scheibe Lorentzi

Genomförandebeslut avseende Barkarby bussterminal

Svar på skrivelse från (MP) om Slussenterminalen

Utredning om en permanent koppling för gående mellan Katarinavägen och Stadsgårdskajen. Svar på uppdrag från kommunstyrelsen (Tk + Explk + Sbk)

BUSSTERMINAL GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Dp FÖR NACKA- OCH VÄRMDÖBUSSARNA VID SLUSSEN

Läsanvisning för samrådhandlingar

KULTURFÖRVALTNINGEN. Förslag till beslut. Sammanfattning. Till Kulturnämnden. Handläggare: Anna-Karin Ericson Telefon:

DEN NYA BUSSTERMINALEN I SLUSSEN: UTMANINGAR OCH LÖSNINGAR

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM NOVEMBER 2014.

Akalla Barkarby, Dnr

Projekt Slussen PROJEKT SLUSSEN

Förstudie om tunnelbana till Nacka och idéstudie om utbyggnad av tunnelbana till Gullmarsplan/Söderort

Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad

Detaljplaneprocessen

Remiss, skrivelse om att anpassa nya Slussen efter minskade trafikmängder

Nya Slussen. - från trafiklösning till mötesplats. Eva Rosman. The Capital of Scandinavia

Trafikförbättrande åtgärder Stockholms största trafikförbättrande åtgärder som medför påverkan under 2016

Ventilationslösning. Tunnelbana till Nacka och söderort

Startpromemoria för planläggning av Stora Tullhuset inom fastigheten Södermalm 10:35 i stadsdelen Södermalm (kultur)

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Ny framsida ska komma Marco! Inbjudan till samråd 22 februari Järnvägsplan utbyggnad till dubbelspår på Roslagsbanan sträckan Tibble Visinge

Förslag till detaljplan för Bussterminal vid Slussen del av Södermalm 7:87 i stadsdelen Södermalm, S-Dp/S-TDp

Välkommen till samråd om Förstudie Tunnelbana till Nacka

Välkommen till samråd Vi behöver göra plats för fler tunnelbanetåg

Yttrande över remiss avseende överenskommelse om finansiering av bussterminallösning för Ostsektorn

Utbyggnad av Tunnelbanan i Stockholm enligt Stockholmsförhandlingen 2013

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

BUSSTERMINAL PLANBESKRIVNING. Dp FÖR NACKA- OCH VÄRMDÖBUSSARNA VID SLUSSEN

Detaljplan för Tvärbanan till Nacka, för fastigheten Sicklaön 40:12 m.fl. på Västra Sicklaön Yttrande under granskning

Nya tunnelbanan. Mårten Frumerie. Förvaltningschef

Tunnelbana till Nacka och söderort. Samrådsredogörelse

Detaljplan för Fritzhem 9 GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM 1 MILJÖSATSNING FÖR FRAMTIDENS AVLOPPSRENING I STOCKHOLM

ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY

Mötesplats Nacka med överdäckning och bussterminal, Nacka, Stockholms län

Samrådsyttrande för tunnelbana till Nacka; järnvägsplan samt detaljplaner

Överklagande av detaljplan för bussterminal i Katarinaberget, Dnr

Datum PLANBESKRIVNING. Antagandehandling. Antagen av Bygg- och miljönämnden: Laga kraft:

Förstudie om tunnelbana till Nacka och idéstudie om utbyggnad av tunnelbana till Gullmarsplan/Söderort

Ändring genom tillägg till del av byggnadsplan 26 för Lillängen, avseende Sicklaön 147:6 på Sicklaön, Nacka kommun

Stockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Startpromemoria för planläggning av Ängsbotten 6 i stadsdelen Hjorthagen (500 lägenheter)

Byggsamråd om ny tunnelbana till Nacka Yttrande till Stockholms läns landsting

Tunnelbana till Nacka; tilläggsavtal till huvud- och delprojektavtal och genomförandeavtal

Planprocessen. Christine Forsberg Planarkitekt Täby kommun Epost: Tfn direkt:

Ärendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Åkalla - Barkarby station.

Antagande av förslag till detaljplan för Dalen 9 i stadsdelen Gamla Enskede (48 lägenheter)

vid Slussen i stadsdelen Södermalm, Dp Minoritetsåterremiss från kommunfullmäktige den 28 maj 2012

Varvet 1, 4, 5, och Östantill 1:3 (Strömsholmen) samt del av Saltängen 1:1 (gamla Tullhuset) inom Gamla staden och Saltängen i Norrköping

Startpromemoria för planläggning av fastigheten Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Bagarmossen vid Stångåvägen (förskola)

Handläggare. Stadsledningskontoret. Exploateringskontoret Christina Winberg Telefon:

Startpromemoria för planläggning av Gunnebo 15 i stadsdelen Solhem (0 lägenheter)

Samlad effektbedömning

vid Slussen i stadsdelen Södermalm, Dp

Remiss från Stadsbyggnadskontoret, S-Dp Förklara beslutet omedelbar justerat.

Välkommen till samråd om ny tunnelbana Akalla Barkarby station

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen och beslutar att planområdet kan utökas inför samråd av detaljplan.

Nya Östbergatunneln. En ny dagvattenledning mellan Sicklaanläggningen vid Hammarbybacken och Saltsjön

Utbyggnad av tunnelbanan till Barkarby, till Arenastaden via Hagastaden samt till Nacka och Söderort. Genomförandeavtal

Tunnelbana till Nacka och söderort Dan Palmgren, projektledare Berg och Anläggning och Karin Olofsson, kommunikationsansvarig

Inriktningsbeslut gällande AB Stockholmshems nyproduktion av bostäder i Mariehäll 1:10

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för. SLUSSEN plan B och Stadens förslag. Richard Murray SLUSSEN plan B

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Upphävandet antagen av SBN laga kraft PLANBESKRIVNING

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun

Detaljplan för del av fastigheterna Hissmon 1:226, 1:278 och 1:231, Krokom, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING. Granskningshandling

Miljösatsning för framtidens avloppsrening i Stockholm

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSSHANDLING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN HILLERSTORP 2:69 (RÄDDNINGSSTATIONEN) I GNOSJÖ KOMMUN HANDLINGAR

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

Transkript:

Stadsbyggnadskontoret Fredrik Meurling PM Sida 1 (16) 2016-06-13 Frågor och svar till FAQ på hemsida Innehåll Frågor och svar till FAQ på hemsida 1 Innehåll 1 Kollektivtrafik 1 Plan 4 Tillgänglighet 10 Ekonomi 11 MKB 11 Risk 13 Kulturmiljö 15 Luft 15 Buller 16 Kollektivtrafik Därför byggs en ny bussterminal i Katarinaberget: Slussen som knutpunkt för tunnelbanan, tåg och buss behövs i en växande region. Att bygga i berget ger bättre utrymmer för andra trafikanter i markplan och mindre påverkan på kulturmiljöer. En bussterminal i Slussen är nödvändig för att boende i framför allt Värmdö ska få en skälig restid till de centrala delarna av Stockholm. Nuvarande bussterminal försvinner i den nya detaljplanen för Slussen och en ny terminal måste byggas. Kapaciteten i kollektivtrafiken måste öka med fler antal resenärer därför behövs både tunnelbanan till Nacka och bussterminalen i Slussen. En terminal i berget ger bättre resenärsmiljö, är säkrare och väderskyddad. Stadsbyggnadskontoret stockholm.se

Sida 2 (16) Behövs fortfarande bussterminalen när Nacka får tunnelbana? Stockholmsregionen växer. När fler människor väljer att bo och vistas i Stockholm ökar behovet av fler bostäder och en väl fungerande kollektivtrafik. Nacka kommun planerar att bygga 13 500 nya bostäder på västra Sicklaön och Stockholms stad planerar att bygga cirka 43 000 nya bostäder. Detta innebär att det fortfarande finns ett behov av en bussterminal i Slussen för pendlare från Nacka och Värmdö. Terminalen får något mindre kapacitet än i det tidigare förslaget med de nya förutsättningar som tunnelbanan innebär. Tunnelbanan ska ju också byggas ut till Nacka Värmdö behövs det verkligen en större terminal då och fler bussar? Ja, det behövs en ny terminal vilket också framgår av utredningen om kollektivtrafiken från Ostsektorn. För att klara ett växande Stockholm behövs Slussen som knutpunkt för buss, tåg och tunnelbana. Den nya terminalen kommer främst att tillgodose Värmdöresenärerna som behöver direktbussar till Slussen för att få hållbara restider. Tunnelbanan i Nacka kommer i första hand att serva Nackaborna och när regionen växer behövs både tunnelbana och bussar från Ostsektorn för att ge boende rimliga restider till de centrala delarna av Stockholm. Det växande antalet resenärer kommer spridas ut inom kollektivtrafiksystemet genom att det erbjuds olika alternativ. Varför inte göra Nacka C med framtida tunnelbanan som en stor knutpunkt, då behövs inte en bussterminal i Slussen? Det alternativet har utretts och slutsatsen är bland annat att en knutpunkt i Nacka skulle ge betydligt längre restid för resenärer från framförallt Värmdö jämfört med motorvägsbussar direkt till Slussen. Om restiden försämras ökar sannolikheten att fler väljer bil istället för kollektivtrafik. Det kommer i sin tur att innebära försämrad framkomlighet för biltrafiken, främst på Värmdöleden och är också sämre för miljön. Värmdö kommun växer och därför behövs en effektiv och tillgänglig kollektivtrafik för befolkningen där. De utvärderingar som gjorts av alternativa bytespunkter Sickla, Nacka C, Gullmarsplan, Cityterminalen, ger alla resenärerna längre restider. Gullmarsplan har inte kapacitet att klara ytterligare resenärer och bussar.

Sida 3 (16) Vilket drivmedel ska bussarna ha som stannar i nya terminalen? Terminalen är idag projekterad för olika typer av diesel-, etanoloch biogasdrivna bussar. Ett arbete pågår med att utreda om vilka typer av förnyelsebara drivmedel/energier som kan vara aktuella i framtiden och som behöver beaktas i projekteringen. Ambitionen är att de bussar som ska trafikera terminalen ska gå på 100 procent förnyelsebart drivmedel. Går det flytta bussterminalen längre ut och låta spårbundna trafikmedel sköta transporteran in till innerstaden istället? Kapaciteten för den spårbundna trafiken klarar inte de resenärsflöden som prognoserna visar. Slussen är en slutstation för Saltsjöbanan vilket begränsar ankommande och avgående. Det är också fördelaktigt att det är så få byten som möjligt ur ett resenärsperspektiv. Det betyder att det är fördelaktigt att resenärer kan sitta kvar på bussen hela vägen till slussen. Hur blir det med bussar från Nacka och Värmdö under byggtiden? Bussarna kommer att gå under hela byggtiden och kör i egna kollektivtrafikkörfält på Stadsgårdsleden. Under de första två åren av byggtiden ligger bussterminalen kvar där den ligger idag. Sen flyttas den till en tillfällig terminal lite längre österut, längs med Stadsgårdskajen. Kommer det ta längre tid att pendla från Nacka/Värmdö med buss under byggtiden? Färdvägen blir inte längre, men trafiksituationen kring Slussen kan påverka restiden. Bussarna kommer att gå under hela byggtiden och kör i egna kollektivtrafikkörfält på Stadsgårdsleden.

Sida 4 (16) Vem har ansvar för informationen under byggtiden? Trafikförvaltningens trafikoperatörer har ansvar för trafikinformation och terminalkartor som visar var busshållplatserna med avgångar och ankomster finns under byggtid. Trafikoperatörerna ansvarar för trafikinformation och ändringar i trafiken under byggtiden. Allmän bygginformation till tredje man har Trafikförvaltningen i samarbete med Stockholms Stad ansvar för nuvarande ansvariga kommunikatörer är Eva Rosman, Stockholms Stad och för Trafikförvaltningen Karin Bångman. Detaljerad bygginformation i samband med pågående arbeten, var och hur resenärer och boende ska gå utanför byggområdena har enskilda byggledare i samarbete med Stockholms trafikkontor ansvar för, den så kallade orangea skyltningen. Plan Varför kan bussterminalen inte ligga kvar där den ligger idag? Stockholms Stad bygger om Slussen för att den har passerat bäst före datum. Då kan nuvarande terminal inte vara kvar i befintligt läge, då markytan ska användas till andra saker som framgår av stadens detaljplan för Slussen, bland annat till Saltsjöbanans nya slutstation. Varför kan den nya temporära bussterminalen inte ligga kvar permanent på kajen? En ny permanent bussterminal på kaj har utretts som flera tänkbara alternativ, men att permanenta den tillfälliga terminalen är en dålig trafiklösning för andra trafikslag; gående, cyklar och bilar. Det skulle också innebära att Slussen inte färdigställs så som detaljplanen är tänkt, och att man går miste om de värden som överdäckningen av Stadsgårdsleden innebär i form av återläggning av Saltsjöbanan och en ny slutstation, Katarinaparken, ny bebyggelse och en bättre vistelsemiljö vid Slussen med betydligt mindre buller och avgaser från bussar och bilar än i dag. Det skulle vidare inverka negativt på flera kulturmiljövärden med en permanent terminal på kajen.

Sida 5 (16) Varför ingår inte bussterminalen i detaljplanen för hela Slussen? 2010 konstaterades flera svårigheter med en placering på kaj, bland annat utrymmesbrist. Därför beslutades att bussterminalen ska ligga i Katarinaberget och staden valde att upprätta en separat detaljplan för bussterminalen. Sedan det reviderade genomförandebeslut som togs 28 september 2015 ingår dock terminalen numera i den övergripande budgeten för ombyggnaden av Slussen. Hur arbetar Staden med detaljplanen för Bussterminalen? Staden har inlett ett nytt detaljplanearbete för bussterminalen i Katarinaberget. Med eventuella överklaganden bör en ny detaljplan kunna vinna laga kraft inom 3-4 år. Kommunfullmäktige antog detaljplanen för bussterminalen i juni 2012. Ärendet överklagades till mark- och miljödomstolen som den 6 december 2013 meddelade att de upphäver detaljplanen. Staden överklagade domen men beviljades inte prövningstillstånd. Hur ser tidplanen ut? När det gäller detaljplanen för bussterminalen så ska den gå på samråd under 2016. Samrådet inleds den 31 maj och avslutas den 12 juli. Då har allmänheten möjlighet att tycka till om förslaget. Med synpunkterna som kommer in görs sedan en ny utställning, en granskning, och detta förslag ställs ut under hösten 2016. I granskningsskedet kan anmärkningar framföras. En färdigbyggd bussterminal om allt går enligt nuvarande plan skulle kunna vara klar runt 2023-2025. Hur ser processen ut nu? Förslaget ställs ut och samrådsprocessen med allmänheten påbörjas 31 maj 2016 då tas synpunkter in från allmänheten. Samrådet ger allmänheten och de som är berörda av verksamheten möjlighet att lämna synpunkter och komma till tals. Detaljplanearbetet beräknas vara klart under 2016 och vinna laga kraft under 2017 enligt stadens tidplan. När är den tillfälliga bussterminalen klar? År 2018

Sida 6 (16) Alternativbeskrivningen är daterad 2016. Varför gjordes ingen alternativbeskrivning innan planarbetet för bussterminalen drog igång? Alternativa lokaliseringar för en bussterminal studerades under arbetet med Slussens detaljplan. Resultatet redovisades i samma rapport som alternativ till Slussens detaljplan redovisades. Markoch miljödomstolen bedömde dock att denna redovisning hade brister vilket gjort att staden genomfört ett kompletterande arbete inom bussterminalens detaljplan. Kompletteringen har syftat till att sammanställa befintligt underlagsmaterial gällande alternativa lokaliseringar och att tydligt redovisa vilka kriterier som använts för slutgiltigt val av läge för bussterminalen. Vilka andra alternativ för bussterminalen har utretts? Trafikförvaltningen har utrett möjligheterna till alternativa placeringar av bussterminalen där ibland Sickla, Nacka C, Gullmarsplan, Cityterminalen och Slussen har utretts. Resultatet av den utredningen var att Slussen tillsammans Nacka C med var det lämpligaste läget för bussterminalen för Ostsektorn. I den process som varit runt Slussen har flera olika förslag och alternativ utretts, detta har varit Stockholms Stads ansvar inom planarbetet med detaljplanen. Slutsatsen av det arbetet är att en terminal i Katarinaberget är den bästa lösningen för området. Hur har ni valt ut placeringen i Katarinaberget? Olika alternativa lokaliseringar, både under och över mark, inom Slussenområdet har utretts på ett likvärdigt sätt utifrån ett antal utvärderingskriterier. Utvärderingskriterierna har varit: kulturmiljö, stadsbild, buller, luft, risk, gångavstånd/komfort, markanspråk- /trafik, teknisk genomförbarhet/komplexitet, kostnader och teknisk kapacitet. Av de studerade alternativen bedömdes Katarinaberget vara det lämpligaste alternativet utifrån den sammanvägda bedömningen av de studerade kriterierna. Varför ska bussterminalen ligga inne i berget? De ytor som krävs för den nya terminalen skulle bli svåra att anordna på kajen parallellt med utrymmena för Saltsjöbanan, utan relativt stora utbyggnader i Saltsjön. Dessutom innebar en terminal på kajen stor påverkan på stadsbilden. Hur långt ner från markytan planeras bussterminalen byggas? Golvnivån i nya bussterminalen kommer att ligga ca 4,7 meter under havsvattennivån. Hur stor är terminalen? Vänthallen är ca 200 meter lång och ca 16 meter bred.

Sida 7 (16) Är planen att bussterminalen fortfarande kommer att ligga under Katarinagaraget? Ja, den ska ligga under Katarinagaraget. När börjar bygget av bussterminalen? Bygget kan komma igång när detaljplanen vunnit laga kraft. Staden beräknar byggstarten till 2019. Därefter kan byggandet av terminalen påbörjas och terminalen kan tas i bruk 2023-2025. Varför tar det så lång tid att komma igång med byggandet av bussterminalen? Planprocessen är en process som tar lång tid. Inte sällan så tar det längre tid efter vilken storlek och svårighetsgrad det är på projektet i fråga. Föregående detaljplan för bussterminal gick igenom hela planprocessen men blev överklagad och upphävd i det sista skedet. En ny detaljplanprocess pågår nu vilket innebär att det tar ytterligare längre tid innan ett byggande av bussterminalen kan komma till stånd. Förra gången brast det i flera led i planprocessen vilket gjorde att Miljödomstolen upphävde detaljplanen, bland annat saknades programsamråd, redovisning av andra lokala alternativ, det saknades en ekonomisk redovisning med mera. Har detta är gjorts nu? Det är Stockholms Stad som har ansvar för detaljplanen, som planläggande myndighet. Med bakgrund från förra planprocessen har bristerna i formalia som då fanns tagits omhand, därför görs omtag och förbättringar inför detta samråd och fortsatt planprocess. Hur påverkas fastigheterna som finns på Katarinaberget? Genomförandet av bussterminalen kommer att innebära sprängningar under flertalet fastigheter. Bergarbetena är beräknade till cirka 1,5-2 år med en början vid Stadsgårdsleden och vidare västerut till entrén vid Katarinavägen. Man påverkas inte lika mycket eller på samma sätt under hela den tiden. Fastigheterna på och runt berget kommer att besiktigas innan byggstart Hur har processen sett ut fram tills nu? Under program- respektive plansamrådet för Slussen under 2007 och 2010 var bussterminalen placerad inom den nya anläggningen på kajen framför KF- och Glashusen. I samband med plansamrådet 2010, och som ett resultat av de synpunkter som inkommit under detta, så framstod det då som mycket svårt att hitta en lösning som tillgodosåg alla intressen samtidigt som bussterminalen skulle ligga kvar på kajen. Synpunkterna handlade bland annat om kulturmiljöfrågor, stadsbildsfrågor, intrång i befintliga fastigheter (KFrespektive Glashusen) samt anläggningens utbyggnad i Saltsjön.

Sida 8 (16) För att mildra dessa effekter i ett utvecklat planförslag, valde staden att pröva en ny bussterminal i Katarinaberget. Detta planarbete startade i mars 2011 och ett plansamråd hölls i maj-juni 2011 parallellt med utställningen av det slutgiltiga planförslaget för Slussen. Bussterminalen omfattade då 8 ankomstplatser, 20 avgångsplatser samt 20 reglerplatser. Utställning av detaljplanen hölls i början av 2012 och detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i juni 2012. Efter antagandet av detaljplanen följde en process med överklagande där länsstyrelsen i januari 2013 fastställde detaljplanen men mark- och miljödomstolen (MMD) upphävde densamma i december 2013. Staden överklagade detta beslut och sökte prövningstillstånd i mark- och miljööverdomstolen. I mars 2014 beslutade mark- och miljööverdomstolen att inte bevilja prövningstillstånd. Föreliggande planarbete inleddes därför för att säkerställa en bussterminal vid Slussen. En överenskommelse träffades under 2013 års Stockholmsförhandling mellan Stockholms läns landsting, Stockholm stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun. Överenskommelsen innebär bland annat att tunnelbanan byggs ut till Nacka, och att blå linje kopplas samman med Hagsätralinjen. Den nya tunnelbanan till Nacka medförde nya förutsättningar. Trafikförvaltningen fick anledning att se över de tidigare överväganden som gjorts med avseende på vad som är den regionalt bästa lösningen. Detta för att resenärerna ska kunna fortsätta resa med kollektiva färdmedel mellan Nacka-Värmdö och centrala Stockholm Trafikförvaltningens utredning visar att en bussterminal i Slussenområdet fortfarande var den regionalt bästa lösningen för kommunikationer mellan Nacka och Värmdö och centrala Stockholm dock i kombination med en bussterminal vid Nacka C. Tunnelbanan till Nacka och en ny bussterminal i Nacka C innebär att den kapacitet/storlek som krävs av en ny bussterminal i Slussenområdet minskar jämfört med den bussterminal som var aktuell i den tidigare planprocessen. I juli 2014 träffade Stockholms stad, Nacka kommun, Värmdö kommun och Trafikförvaltningen en överenskommelse om en busstrafiklösning för Ostsektorn. Överenskommelsen innebär att en bussterminal ska byggas vid Slussen i Katarinaberget samt att en bussterminal ska byggas vid Nacka Centrum. Bussterminalen i Nacka centrum är knuten till den nya tunnelbanegrenen Stadsbyggnadsnämnden gav i september 2014 stadsbyggnadskontoret i

Sida 9 (16) uppdrag att påbörja framtagande av en ny detaljplan för bussterminal vid Slussen. Vilka förändringar har skett sedan föregående detaljplanprocess? Det har skett en generell översyn av tekniska system. Ny planbeskrivning, nya plankartor och en ny miljökonsekvensbeskrivning har gjorts. Den nya detaljplanen innehåller fastighetsindelningsbestämmelser vilket den föregående inte gjorde Ett nytt beslut om tunnelbana till Nacka har enl TF trafikprognoser gett en förändring i kapaciteten från 20/20/8 till 17/17/6. Vilket har utgjort en förutsättning för utformningen av terminalen. Entré till bussterminalen har flyttats från östra infartsvalvet Katarinagaraget till Katarinavägen och anslutning till tunnelbanans entrebyggnad. Varför har antalet platser ändrats efterhand? Genom den planerade nya tunnelbanan till Nacka kommer antalet bussar till Slussen minska från Nacka. Även i Sickla öppnas alternativ när Tvärbanan kopplas ihop med gemensam plattform med Saltsjöbanan. Bussterminalen i Katarinaberget kommer främst att trafikeras av bussar från Värmdö. Hur påverkar infarten till terminalen trafiken på Stadsgårdsleden? De trafiksimuleringar som har gjorts visar att kösituationen på Stadsgårdsleden inte blir alltför påverkad av signalregleringen vid nedfarten. Hur många ingångar kommer det att finnas i terminalen? Det är en huvudentré till terminalen i anslutning till tunnelbanestation Slussens entré på Katarinavägen, även nåbar via t- baneentrén Hökens Gata, samt en sekundärentré vid Lokattens trappa mittemot Birkaterminalen. Hur många bussar kommer att vara samtidigt i terminalen? Upp till 30 bussar kan vara i terminalen samtidigt. Det kommer att bli färre bussar i den nya terminalen. Antalet bussar från Nacka minskar när Nacka får egen tunnelbana (blå linje). Terminalen byggs för bussar och resenärer från främst Värmdö samt några linjer från Nacka. Vilka bussar/linjer är det som ska trafikera och ha terminalen som knutpunkt?

Sida 10 (16) I första hand är det Värmdöbussarna som kommer att gå till den nya terminalen och några linjer från Nacka. Vad kommer att hända med Katarinagaraget och bensinstationen? Garaget kommer att finnas kvar och kommer att ha ungefär lika många parkeringsplatser som idag. Bensinstationens drivmedelsförsäljning kommer inte att finnas kvar. Det är ett pågående arbete i staden att lägga ner bensinstationer i innerstaden då det är förknippat med risker för boende mfl. Det är i detta fall även risker kopplade till bussterminalen. Vad händer med Lokattens trappor? Lokattens trappor går från Katarinavägen ned till Saltsjöbanans tidigare ändhållplats. Staden planerar att åter öppna Lokattens trappor. De ska ansluta mot en nordlig entré till bussterminalen. Därmed skapas en tillgänglighetsanpassad entré till bussterminalen vid Lokattens trappor, tillgänglig både från Katarinavägen och Stadsgårdsleden via trapporna och från en ny hiss i utrymmet mellan paviljongen och Sjömansinstitutet. Vad händer med Söderbergs trappor? Formellt ligger Söderbergs trappor utanför planområdet. Trapporna planeras att stängas eftersom övergångstället på Stadsgårdsleden tas bort av trafiksäkerhetsskäl. Stängningen är negativ ur kulturmiljösynpunkt eftersom trapporna är ett av få bevarade exempel på trappor mellan Saltsjön och Katarinaberget/Stigberget. En utredning har påbörjats för att studera om det finns möjlighet att skapa en ny koppling mellan Katarinavägen och Stadsgårdskajen. Hur många bussar ska få plats i terminalen? 17 avgångsplatser 6 ankomstplatser och 17 reglerplatser. Tillgänglighet Kommer avstånden mellan trafikslagen att bli mycket längre och sträcka sig över flera plan och bli sämre än idag? Gångavstånden kan vid högtrafik bli längre än vad de är idag, då alla avgångsplatser måste utnyttjas. Det vill säga även de som ligger längs bort. Övriga tider kommer avgående bussar stanna i den främsta lediga platsen. Rulltrappor och hissar kommer bidra till att tillgängligheten blir god. Gångvägar är inbyggd och resenärerna skyddas från exempelvis dåligt väder dessutom är det mer trafiksäkert, då miljön är anpassad för resenärer. Bussar och resenärer skiljs åt i terminalen för en säkrare trafikmiljö.

Sida 11 (16) Finns hissar mellan bussterminalen och tunnelbana? Ja, det finns hiss upp till entré Katarinavägen och därifrån till befintlig hiss på mitten av tunnelbanans perrong. Ekonomi Det är en mycket dyr lösning att placera en terminal i berget. Pengar som ligger i budget för infrastruktur och skulle det inte behövas bättre på annat håll? Samtliga alternativ som är studerade innebär höga kostnader. Det är i förhållandet till markvärden, kulturella och sociala aspekter som ekonomi måste ställas. Genom en placering i berget frigörs ytor som går att använda till annat som bättre lämpar sig avseende dessa aspekter. Vad kostar anläggandet av en terminal i berget? Beräknad kostnad är 1,43 miljarder enligt prisnivån 2014. Staten står för 50% landstinget 25% och Stockholms Stad 25%. Vem har ansvar för bygget av terminalen? Staden är ansvarig byggherre och har hand om byggandet av terminalen. Trafikförvaltningen är granskare och kravställare. Är det Trafikförvaltningen som ska äga anläggningen? Enligt överenskommelsen från juli 2014 ska Landstinget äga anläggningen alltså Trafikförvaltningen, från Trafikförvaltningens sida så är det brukligt att äga viktiga anläggningar och knutpunkter. MKB Vilka miljöfrågor beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen? Luftkvalitet och risken för olyckor samt betydande miljöeffekter under byggskedet är det som bedömts kunna ha störst risk för negativa miljöeffekter och beskrivs därför i miljökonsekvensbeskrivningen. Övriga frågor som beskrivs och analyseras är: kulturmiljö och stadsbild, rekreation och natur, grundvatten, buller och vibrationer samt hantering av spolvatten från bussterminalen.

Sida 12 (16) Påverkas brunnar på berget av den nya bussterminalen? När man bygger ett bergrum är det oundvikligt att man måste leda bort det grundvatten som finns i sprickor i berget. En grundvattenutredning har gjorts som visar att de skador som kan uppstå kommer att vara små. Det handlar om påverkan på två energibrunnar och en viss risk för att grundvattenföroreningar sprids. Som skyddsåtgärder planeras tätning av bergrum och tunnlar. Hur kommer man kunna ta sig fram med kollektivtrafiken under tiden Slussen byggs? Resenärerna kommer att kunna ta sig fram med kollektivtrafik under hela perioden när Slussen byggs. Bussarna från Nacka och Värmdö kommer att gå under hela byggtiden och köra i egna kollektivtrafikkörfält på Stadsgårdsleden. Dock kommer det att göras trafikomläggningar som innebär hållplatsförändringar och nya sträckningar för innerstadsbussarna. En stor trafikomläggning sker efter midsommar 2016 då Katarinavägen stängs av, den kommer att vara avstängd i fyra år. Bussar som trafikerar denna väg kommer istället att åka via Folkkungagatan och Söderledstunneln och får nya hållplatser på Södermalmstorg. De som åker med Saltsjöbanan kommer att få omstigning vid Henriksdals hållplats och därifrån ta bussar som går direkt till Slussen, deras restid kommer att bli längre. Se sl.se och reseplaneraren för trafikinformation. Katarinagaraget som är klassat som ett skyddsrum finns redan i berget hur påverkas hyresgästerna där av ytterligare anläggning i berget? Katarinagaraget, med sina 500 platser, är just nu avstängt för besökande. Det håller stängt fram till sommaren, tills saneringsarbetet vid den före detta bensinstation är klart. Men de som hyr parkering i garaget kan även fortsättningsvis parkera i anläggningen. Under byggtiden av bussterminalen kommer garaget att vara öppet så långt det är möjligt. Garaget ska också finnas kvar när nya Slussen är färdigbyggd.

Sida 13 (16) Risk Finns det risker för översvämningar eftersom delar av bussterminalen ligger under havsnivån? Hela nya Slussen är dimensionerad för att klara en framtida höjning av havsvattennivån. Själva bussterminalen med intilliggande konstruktioner är täta, vilket innebär att så länge vattennivån ligger under Stadsgårdsleden kan inte vatten från Saltsjön tränga in i bussterminalen. Är bussar och biogasbussar i synnerhet en stor risk i händelse av brand? Inga studier pekar på att brand uppstår oftare i biogasbussar jämfört med traditionella bussar, men en olycka med biogas har en potential att bli allvarlig under olyckliga omständigheter. Därför har en rad säkerhetsåtgärder projekterats för att möta högt ställda krav på säkerheten genom att minska sannolikheten för att detta inträffar samt begränsa skadeverkningarna om en sådan olycka sker. Exempel på sådana åtgärder är ett omfattande sprinklersystem och möjligheterna att på ett säkert sätt ventilera bort biogas. Hur är det med explosionsrisk med tanke på biogas som drivmedel? Terminalen kommer att dimensioneras med de skyddslösningar som behövs för att skapa en säker och trygg miljö för de som vistas i anläggningen. Vi bygger enligt de lagar och regler som finns för den här typen av verksamhet. Vad händer vid en explosion i berget? Det är flera olika skyddslösningar som måste fallera för att det ska uppstå en explosionsartad brand. I valven mellan vänthall och körbanor finns skyddsglas för att stå mot en explosion. Om brand skulle uppstå finns skyddslösningar, för passagerarna som befinner sig i terminalen. Det finns släcksystem i bussarna och olika tekniska lösningar på bussarna med detekteringssystem, sprinklersystem, skyddande barriärer i terminalen med mera. Vad är det för skyddslösningar som byggs? Stockholms Stad bygger anläggningen enligt den lagstiftning som finns för exempelvis brandskydd. När det gäller skyddslösningar kan man rent generellt säga att det finns många olika skyddslösningar som till exempel detekteringssystem, barriärer som skyddar och sprinklers som går igång, i händelse av brand, för att nämna några.

Sida 14 (16) Kan giftig rök i terminalen och rök som leds ut kan drabba människor både i och utanför bussterminalen? Om en brand inträffar i bussterminalen finns en rad brandskyddsåtgärder som begränsar och förhindrar spridning av brand och brandgas. Brandskyddssystemen är dimensionerade enligt gällande regler som säkerställer att utrymning kan ske från anläggningen på ett säkert sätt och att Räddningstjänsten har goda förutsättningar att på ett säkert sätt genomföra effektiva släckinsatser. Är det säkert att spränga i berget? Bergsprängning har bedrivits i Sverige under en lång tid och det finns noggranna arbetsmiljöregler och rutiner kring hur detta ska gå till. Personer som utför sprängningarna är särskilt certifierade för detta och särskilda riskanalyser har utförts för att säkerställa att omkringliggande byggnader och anläggningar inte skadas i sprängningsarbetena. Parallellt med sprängning sker kontrollmätning för att säkerställa att föreskrivna vibrationsnivåer inte överskrids. Är anläggningen säker? Bussterminalen uppfyller det säkerhetsmål som finns fastslaget. I likhet med andra byggnader och trafikanläggningar går det inte helt att utesluta att en olycka inträffar. Ett väl utvecklat säkerhetskoncept finns framtaget för att skapa en trygg miljö för resenärer och det finns goda förutsättningar för räddningstjänsten att göra en säker och effektiv räddningsinsats om olyckan mot förmodan skulle vara framme. Kommer räddningstjänsten göra insats i anläggningen vid händelse av olycka? Om och hur räddningstjänsten genomför en insats är alltid ett beslut som fattas av räddningsledaren från brandförsvaret vid det aktuella olyckstillfället. I anläggningen finns flera insatsvägar som räddningstjänsten kan nyttja för att föra en säker och effektiv räddningsinsats. Ett insatskoncept har tagits fram i samråd med räddningstjänsten som beskriver förutsättningarna för att göra en sådan insats.

Sida 15 (16) Kommer utrymning från bussterminalen ske upp längs långa stillastående rulltrappor? Nej, utrymningskonceptet bygger på att uppåtgående rulltrappor fortsätter att gå vid utrymningslarm, medan nedåtgående rulltrappor bromsas in och stoppas. Möjlighet finns också att nyttja hissar eller att utrymma över busskörytan. Finns fara för trafikolycka mellan personer som vid utrymning förflyttar sig till fots i infartstunneln och bussar? God utrymningssäkerhet ombesörjs genom att personer som behöver utrymma genom infartstunneln kan nyttja en 1,5 meter bred gångbana som är upphöjd från vägbanan och placerad mitt i infartstunneln. Kulturmiljö Blir det stor påverkan på kulturmiljön? Att terminalen förläggs under Katarinavägen eller inuti Katarinaberget är positivt ur kulturmiljöhänseende i stort och för riksintresset eftersom anläggningen inte bedöms tillföra några värden. Delar som kommer att synas är främst ny in- och utfart från Stadsgårdsleden inklusive en bro för Saltsjöbanan samt en ny entré på Katarinavägen. Slutlig utformning förväntas ske i samklang med befintliga kulturvärden och ger då små negativa konsekvenser. Luft Kommer det att vara möjligt att erhålla god luftkvalité i terminalen med tanke på alla avgaser? Trafik och vänthall kommer att skiljas åt av glasväggar och det är separata system för ventilation mellan utrymmena vilket innebär att en god luftkvalité kommer kunna säkras för resenärerna. Blir luften utomhus sämre av bussterminalen Det är framför allt dagens trafik som gör att luftkvaliteten är dålig i slussenområdet. Bussterminalens haltbidrag är litet för partiklar och något högre för kvävedioxid. Det är vid marknivån precis under frånluftsutblåset samt längs med bergväggen i höjdled som påverkan blir som störst. Luftföroreningshalten påverkas främst inom vägbanan och försämrar inte luftkvaliteten där människor vistas. För Stockholm bidrar bra kollektivtrafik till att minska biltrafiken och därmed förbättra luftkvaliteten regionalt.

Sida 16 (16) Buller Blir det mycket buller under byggtiden? Byggskedet innebär bullerstörningar för boende avseende stomljud från bergborrningar vid Katarinavägen. I tillståndet för vattenverksamhet regleras buller från byggverksamheten under byggtiden genom riktvärden för ekvivalent ljudnivå inomhus. Arbeten som genererar luftburet buller och stomljud får endast utföras vissa tider. Åtgärder planeras även för att minska påverkan av byggbuller och stomljud, såsom att ställa miljökrav på anlitade entreprenörer.