Formativ bedömning på fritids

Relevanta dokument
Fritidshemsnätverk 24/11-16

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN

Bedömningskultur. Utmaning. Utmanande undervisning och formativ bedömning i praktiken Relevant kunskap. Inspiration.

Den formativa bedömningens dubbla fokus

Nätverk för lärare på fritidshem

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Bedömning för lärande. Sundsvall

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Bedömning i matematikklassrummet

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Anvisningar Fö rskölans sja lvskattning av utveckling öch la rande

M A X A D I N P E D A G O G I S K A P L A N E R I N G

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Verksamhetsplan 2016/2017. Brotorpsskolan

Formativ bedömning - en (av många) väg(ar) till skolutveckling

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande. Tillfälle 4: Bedömning för lärande

Forma&v undervisning - forma&v bedömning

Ängslättskolans arbete med Lärandematriser

Formativ bedömning. Länna 26 mars 2013

Arbetsplan för Aspuddens skolas fritidshem 2015/2016

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Bedömning för lärande. Nyckelpersoner

Rektor Fredrik Sundell och klasslärare Johanna Södergran Gerby skola, Vasa

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Forsknings- och skolutvecklingssamarbeten. Torulf Palm

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Grundlärare i fritidshem Fritidspedagogik Omdömesformulär angående studenternas tillämpade didaktiska och sociala lärarförmågor under VFU

Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling

ATT SYNLIGGÖRA LÄRANDET MED FORMATIV BEDÖMNING

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Ektorpsskolans lokala arbetsplan

Matris som underlag vid utvecklingssamtal

Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:

Elevers erfarenheter om metoder i formativ bedömning i matematik

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Nätverksträff Fritidshem 3 juni 2015

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Gullhedskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse gällande Förskoleklass

BRUK som ett verktyg inom systematiskt kvalitetsarbete

Älta skola med förskolor Reviderad Verksamhetsplan för Älta skolas fritidshem

Vi har inte satt ord på det

Skolans organisation och värdegrund. Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Plan för matematikutvecklingen

FORMATIV BEDÖMNING I MATEMATIKUNDERVISNINGEN

Att synliggo ra lärandet exempel från Raseborg. Mia Haglund, Seminarieskolan Bob Karlsson, Ekenäs högstadieskola

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Smassensförskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Efter att ha deltagit i en fortbildning om formativ bedömning i matematik

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Kvalitetsanalys. Tranängskolans f-klass/fritidshem

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Kvalitetsrapport Bäsna skola 2014/2015

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

ipad strategi i förskolan

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem

Sätra skola arbetsplan

Puff. en knuff i rätt riktning

Instruktion för student och handledare under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Förlossningsavdelning

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Formativ bedömning. - några grunder. Niklas Gustafson

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Vallhovskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse gällande Förskoleklass

Bedömning för lärande från elevernas perspektiv

Verksamhetsplanen Segrande Liv Grundskola

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Formativ Undervisning

Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Kvalitetsredovisning 06

Arbetsplan för fritidshem och fritidsklubb på Västbergaskolan AB

1. Kunskapande för framtiden. - att se sin egen kunskapsutveckling och sin lärandeprocess

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Välkomna till Toftaskolan

Kvalitétsredovisning 07/08

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Att göra en gemensam fördjupad analys inför vårt utvecklingsarbete

Innehå llsfö rteckning

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Transkript:

Formativ bedömning på fritids

På fritids bedömer vi inte barn Är det sant? Känner ni igen påståendet? Fritidshemmets bedömningsuppdrag har av tradition fokuserat på verksamhetens förmåga till måluppfyllelse och inte på att bedöma enskilda barns lärande och utveckling.

Kunskapsbedömning för att välja rätt personer Kina var först med att använda ett nationellt examinationssystem. (2003, Korp)

Kunskapsbedömning i Europa Kunskapsbedömning i Europa har funnits sedan 1100-talet Examinationer vid universitet börjar introduceras Hantverksskrånas gesällprov (2003, Korp)

Kunskapsbedömningen utvecklas I slutet av 1700-talet växer examinationssystem fram i Västeuropa

Kvantitativa prov får stor spridning Examinationssystemen överförs till ungdomsskolan.

The testing age Snabb utbredning av objektiva prov för att identifiera de duktigaste. Genombrott för nationellt provsystem i Sverige

Paradigmskifte Provkultur Bedömarkultur Bedömning används för att främja lärandet Gipps (2004)

Lärande i fritidshemmet Personalen på fritidshemmet bör; inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet, välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del, ge eleverna möjlighet till nya och fördjupade kunskaper och erfarenheter över tid genom att skapa en progression i verksamheten, utgå från samspelet i gruppen för att utveckla elevernas förmåga att kommunicera samt lyssna till, tolka och förstå andras synpunkter och deras sätt att uttrycka sig

Målstyrd verksamhet Planera verksamheten utifrån läroplanens första och andra del. + kursplanernas mål i tillämpliga delar. I samtliga kursplaner återkommer ett antal kognitiva förmågor som barnen ska utveckla under hela sin skoltid, hela skoldagen.

Under fritidshemstid är bedömningens syfte formativt 1) Var befinner sig barnet/barnen i sitt lärande? 2) Vart är de på väg? Målet? 3) Hur de ska komma dit? Vad är nästa steg?

5 nyckelstrategier 1) Klargöra, delge och förstå lärandemål och kriterier för framsteg 2) Genomföra effektiva diskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som tar fram belägg för lärande 3) Ge återkoppling som för lärandet framåt 4) Aktivera barnen att bli läranderesurser för varandra 5) Aktivera barnen till att äga sitt eget lärande (Wiliam, 2013,)

Personalen i fritidshemmet bör; inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet (Skolverket,2014, Allmänna råd för fritidshemmet)

Hur synliggör vi målen för barnen? Strategi 1 Hur tänker/arbetar ni idag? Formulera mål som en handling. Synliggör dem med bild eller text. Vi lär oss att

Hur tar vi fram belägg för barnens lärande och ger återkoppling som för lärandet framåt? Hur tänker/arbetar ni idag?

Personalen i fritidshemmet bör; välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del. ge eleverna möjlighet till nya och fördjupade kunskaper och erfarenheter över tid genom att skapa en progression i verksamheten (Skolverket,2014, Allmänna råd för fritidshemmet)

Hur vi ställer frågor spelar roll Vad? Vem? Hur? Varför? Hur mycket?

Varva olika typer av frågor Öppna Provocerande Ledande Våga använda tystnaden!! (Lundahl, 2011)

Trafikljusmetoden

Tänkande tummen (William, 2013)

Feedback utvecklar lärandet Feedback ska leda till tänkande!!

Personalen i fritidshemmet bör; utgå från samspelet i gruppen för att utveckla elevernas förmåga att kommunicera samt lyssna till, tolka och förstå andras synpunkter och deras sätt att uttrycka sig. (Skolverket,2014, Allmänna råd för fritidshemmet)

Hur kan vi aktivera barnen att bli läranderesurser för varandra och se sitt eget lärande? Hur tänker/arbetar ni idag?

C3BME (See 3 befor me)

Två stjärnor och en önskning

Slutfrågor vid samling Vad har vi lärt oss idag?

Systematiskt kvalitetsarbete Målformulering Vad ska barnen lära sig? Reflektion Vad är nästa utvecklingssteg? Processorientering Hur ska det gå till på bästa sätt? Resultatuppföljning Lärde de sig det avsedda?

Frågor att ställa sig Hur lyckas vi med att stärka barnens sociala utveckling? Hur fungerar samarbetet mellan pedagog och barn och mellan barnen? Varför blir det alltid bråk i bygggrummet? Vad är det som gör att Anni inte kommer in i leken? Varför arbetar flickorna med varandra och inte med pojkarna när de får välja själva? Hur kan jag fånga barnens intresse på ett bättre sätt? Varför lärde sig inte barnen det jag hade avsett?

Formativ bedömning handlar till stor del om att Ställa frågor som gör att barnen tänker efter Synliggöra deras tankar Ge barnen återkoppling som får dem att tänka efter lite till (Lundahl, 2011)

Att dagligen arbeta aktivt med formativ bedömning har betydelse för våra barns lärande.