We make sustainable food production possible

Relevanta dokument
Hur påverkas jordbruket av ett förändrat klimat?

Intensifiering och hållbarhet i svensk mjölknäring hur möta framtida krav?

Skötsel för bättre fruktsamhet. Hans Gustafsson

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Synpunkter kring djurperspektivet från KSLA: s kommitté för jordbrukets klimatanpassning Ann Albihn SVA/SLU

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

DeLaval BSC Styr stallmiljön från EN plats

Sivert Johansson. Miljö o klimat i djurstallar

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Ryktborstar. Frihängande ryktborste SCB 2 Frihängande ryktborste mini MSB 4 Stationär ryktborste 6

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

Effektivisera med den nya tekniken i animalieproduktionen

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Transitionskor. Växadagarna i Umeå och Jönköping 2018 Annica Hansson & Håkan Landin Växa Sverige

Room Service för en ko

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

04/03/2011. Ventilerade kläder. Ventilerade kläder. Värmeförluster vid olika luftflöden: skillnad med betingelse utan flöde i torr tillstånd

Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

Gör mer än att flytta fram fodret MIXA OM DET med DeLaval OptiDuo

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska,

Mekanisk ventilation i mjölkstallar Lågenergisystem

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige

DeLaval klövvårdsprogram DeLaval klövbadslösning 500 DeLaval flyttbart klövkar

De fyra klimatzonerna

Optimera djurhälsa och mjölkmängd

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Arbetsrelaterad värmebelastning

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

Risker med kallt vatten vätskebalans

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Har storleken betydelse?

Så hanterar jag den pressade lönsamheten

Sensorn det förstärkta koögat Sensorer för effektivare mjölkproduktion i Sverige

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

CowScout, Hals eller Fot. Förebud om fruktbara tider.

Pilotstudie: Djurbaserade djurvälfärdsmått i den offentliga djurskyddskontrollen av svensk mjölkproduktion

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Kalvgömmor. i dikostallar.

Arbete med nötkreatur livsfarligt? Definitivt Ja. Det. Utföres. På fel. sätt

Lönsam mjölkproduktion

Sol, vind och vatten i stadsplaneringen

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Ammekøers adfærd ift. vejret året rundt i Sverige

Tips djurmiljö och ventilation 2017

Stockholms besöksnäring. November 2014

Värmebölja/höga temperaturer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Solpotentialstudier varför? ELISABETH KJELLSSON, BYGGNADSFYSIK, LTH

Välj rätt från början!

AMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Ger dig bättre kontroll

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Bioclimatic Täby Park (DP1 och DP2)

Finland January 2015 Gammalstorps way of growing

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.

Tre nivåer av Perfektion Upptäck den nya serien av VMS system från DeLaval.

Användarmanual till GS-luftsolfångare

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Stockholms besöksnäring. September 2014

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Fukttillskott Lars-Erik Harderup Lunds Universitet Byggnadsfysik

Jämförelse av Solhybrider

IP SIGILL Mjölk Flik 10 Giltig från Bakom denna flik finns information om och plats för:

Herd Navigator och fruktsamhet

Smarta lösningar för alla stallar DeLaval kraftfodrvagnar FW och FM

Policy Brief Nummer 2013:5

Ventilation. För boende i äldre byggnader

DeLaval 15% 15% Erbjudanden. Februari. Kampanj på Stallkamera. Foderbordsskydd

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Kraftfodervagnar FW och FM smart utfodring för alla stallar

Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar

Välj rätt från början! DeLaval system för frivillig mjölkning VMS. Din lösning varje dag

Smittspridning och klimat

Hur bygger man världens bästa ladugård

Plant in Pod växtskydd Instruktioner. garden care

Identifiera dina kompetenser

Goda skäl att öka andelen grovfoder

OPTIMAT. alltid färskt foder. och mer mjölk OPTIMAL UTFODRING

Stall och ventilation för hästar. Anders Ehrlemark

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Transkript:

We make sustainable food production possible

Effektiv mjölkproduktion I ett förändrat klimat Hur når vi dit? Mjölkkor i ett förändrat klimat Charlotte, DeLaval International 2

Agenda Hur reagerar mjölkkor på värme? Hur mycket värme tål en mjölkko? Effekt av klimatförändringen? Hur dämpa effekten? Hur möta utmaningarna i Sverige? 3

Hur reagerar mjölkkor på värme? 4

Vad är värmestress? Värmestress, är summan av externa krafter som påverkar djurets normala kroppstemperatur. De krafter som avses är temperatur, luftfuktighet, solinstrålning, och vindhastighet. Dikmen* and P. J. Hansen 2009 5

Kons vägar att göra sig av med värme Strålning Värme försvinner via infraröda vågor, endast möjligt om omgivningen är svalare än kon Ledning Värme överförs till en kallare yta till exempel ett golv. Luftrörelser när luft rör sig över kons hud avges värme och fukt och avlägsnas av att ny luft kommer I kontakt med huden, en kontinuerlig process. Avdunstning Svettning och avdunstning via andningen. En genomsnittlig ko avdunstar up till 30 l vatten en sommardag summer-time Energy exchanges between the animal and the surroundings, adapted from Hanh (1985) and Graves (2002) 6

Vaginal Temperatur C 40,6 40,4 40,2 40,0 39,8 39,6 39,4 39,2 39,0 38,8 38,6 38,4 38,2 38,0 37,8 Effektiv mjölkproduktion I ett förändrat klimat Hur når vi dit? Vaginal temperatur I tropiskt klimat AVERAGE 26-11-13 MILKING - NO COOLING FEED LANE 6 8 10 12 14 16 18 20 22 0 2 4 6 Hours Ingen kylning 7

Kons reaktion vid värmestress Burgos Zimbelman and Collier, 2011 - Potential impact of the various heat stress levels on milk production 8

Förändrat beteende vid värmestress Minskad aktivitet Står mer Trängs mer Minskat foderintag Minskad idissling Ökad andningsfrekvens Ökad hjärtfrekvens Söker skugga och vatten Söker vinddrag Kortare och svagare brunst Ökad vattenkonsumtion 9

Värmestress och Produktion Lägre topp avkastning 15% Lägre avkastning 20% Lägre fett och proteinhalter 0.4% resp. 0.2% Högre celltal I mjölken 100 000 per ml Lägre dräktighetsprocent 30% Svagare brunst 50% Sämre fodereffektivitet 15% Sämre motståndskraft Sämre juverutveckling sen sinperiod Ökad kalvdödlighet 10% 10

Värmestress och Produktion Exemplet Israel Parameter Vinter: Kg/ko/day Sommar: Kg/cow/day Sommar : Vinter kvot Kg/cow/dag Vinter Dräktiga per seminering % Sommar Dräktiga per seminering % Antal gårdar Hög stress 42.3 37.2 0.88 41 14 15 Låg stress 42.0 41.5 0.99 44 26 15 Establishing the Summer:Winter Ratio as an assessment tool for evaluating the effects of heat stress on commercial dairies. I. Flamenbaum 11

Hur mycket värme tål en mjölkko? 12

THI-index beskriver graden av värmepåverkan Stress tröskel (THI 68-71) Mild- moderat stress (THI 72-79) Moderat- allvarlig stress (THI 80 89) Allvarlig stress (THI 90-99) 20160929 Thom Charlotte 1959, Burgos Zimbelman and Collier, 2011 13

Även kortvarig värme sänker avkastningen Även om moderat värmestress inte är långvarig, påverkas kons avkastning. Nedanstående förluster relaterar till potentiell förlust under perioden Ytterliga negativa effekter ej inräknade Burgos Zimbelman and Collier, 2011 - Potential impact of the various heat stress levels on milk production 14

Några exempel från Europa International dairy topics, Volume 14, Number 4 15

Effekt av klimatförändringen? 16

Förväntad temperatur höjning Sverige Optimistiskt och Pessimistiskt scenario 2071-2000 http://www.smhi.se/klimat/framtidensklimat/klimatscenarier#sc=rcp26 17

Förväntad temperatur höjning Sverige Pessimistiskt scenario 2060 Från 20 till ~ 40 högsommardagar (25 o C) I Syd och Mellansverige SMHI 2016 18

Antal tropiska nätter Från 0 2 till10 i Syd och Mellansverige (>20 o C) SMHI 2016 19

Slutsats Värmestressen runt 2060 Grovt räknat Produktionsförlust kring 2-3 % Minskat foderutnyttjande 2-3 % Ökat kalvingsintervall 10 dagar Runt 1000-1500 SEK per koår Med mycket stora variationer mellan besättningar 20

Kan effekten dämpas? 21

Nedkyning behövs Effektiv mjölkproduktion I ett förändrat klimat Hur når vi dit? Vilken nedkylning krävs i de olika klimatzonerna Tropiska regioner Kylning året runt (tex. Sydostasien, Centralamerika Centrala Afrika, Södra Japan, Södra Kina). Sub-tropiska regioner Kylning del av året, 3-8 månader (Israel, Södra USA, Norra Mexiko, Sydamerika, Sydafrika, Australien, Medelhavsområdet). 22

Direkt nedkylning genom vatten avdunstning Vattnet måste nå skinnet Varför? Risk för att det bildas en hinna i hårremmen som utgör ett isolerande lager 20 x bättre avledning av värme med vatten 23

Kylning i väntefållan är första steget Luft: Effektiv mjölkproduktion I ett förändrat klimat Hur når vi dit? Lufthastighet 3m/s Fläktar med stor diameter Mycket viktigt med placeringen Vattensprinkling: - Stora vattendroppar under lågt tryck - Vatten från flera vinklar - 5-6 kylningssessioner 45-60 min 30 sec dusch var 5:e minut 24

Regelbunden avkylning vid foderbord och kylningsutrymmen nästa steg Vaginal Temperature ( O C) 40.40 40.20 40.00 39.80 39.60 39.40 39.20 39.00 38.80 38.60 38.40 38.20 38.00 37.80 20-11-13 MIL K ING F E E D L ANE #R E F! 8 10 12 14 16 18 20 22 0 2 4 6 8 Time 25

Avkastning Gårdsexempel Norra Mexiko Nedkylningen mycket effektiv 39,0 37,0 35,0 Lit./cow/day 33,0 31,0 29,0 27,0 Ene Feb Mar Abr May Jun Jul Ago Sep Oct Nov Dic 2011 34,6 33,0 35,6 36,3 34,7 32,2 30,8 28,6 29,6 31,0 31,4 32,5 2012 34,1 35,2 35,5 38,0 35,2 33,1 31,3 29,5 29,4 30,2 30,8 33,1 2013 32,2 34,3 35,7 36,1 33,0 31,5 31,6 28,9 28,0 29,7 30,7 32,1 2014 33,3 35,4 35,8 36,5 35,4 33,4 31,9 30,5 29,5 31,1 33,0 33,9 2015 34,3 34,9 36,3 37,0 36,1 35,6 35,0 34,4 35,1 35,0 36,0 Month 2011 2012 2013 2014 2015 26

Dräktighetsprocent - Gårdsexempel Norra Mexiko 35,0 30,0 33,2 29,0 31,3 30,3 25,0 26,0 25,0 25,0 22,0 24,0 Conception % 20,0 15,0 10,0 18,5 15,0 7,2 16,7 16,0 15,0 15,4 6,5 14,9 13,0 12,5 8,0 14,0 12,0 10,0 9,0 5,0 0,0 May Jun Jul Ago Sep Month 2011 2012 2013 2014 2015 27

Hur möta utmaningarna i Sverige? 28

Nedkyning behövs Effektiv mjölkproduktion I ett förändrat klimat Hur når vi dit? Vilken nedkylning krävs i de olika klimatzonerna Tempererade regioner Kylning 1-2 månader per år (NordEuropa, Norra USA, Kanada, Norra Kina och Japan). Kommer troligen öka till 2-3 månader Men varje gård är unik! 29

Känsliga punkter när klimatet blir varmare Stallar och Ventilation Automatisk mjölkning Tillämpning av bete 30

Ventilation Effektiv mjölkproduktion I ett förändrat klimat Hur når vi dit? En människas effekt är 100W En sinko i vila av rasen Holstein producerar värme motsvarande 900W En mjölkko som producerar 45 kg/dag producerar 1900W och dubbelt så mycket i solsken Det ställer stora krav på ventilation och betesdriften 31

Stallar och Ventilation Kokomfort är en förutsättning Placera stallet i 90 graders vinkel till den dominerande vind riktningen och inte för nära andra byggnader (15 m) Undvik solbestrålning på liggplatsens Ordentligt med strö Minst 10 cm plats vid vattenkar per ko Rejäla luftintag Flexibel ventilation som kan ökas vid värmeböljor Luftväxling rakt över korna 32

Stallar och Ventilation Fläktarnas placering och funktion avgörande Prioriterade platser a. Väntefålla b. Mjölkningsanläggningen 1. Högdräktiga 2. Kalvningsboxar 3. Sjukavdelningen 4. Nykalvare 5. Högavkastande kor 6. Lågavkastande kor Vindhastighet > 2 m/s Placering i stallet 1. Över inre liggbåsraden 2. Över yttre liggbåsraden 3. Över fodergången 33

Automatisk mjölkning Kräver aktiva kor Det ska vara enkelt för djuren att nå alla resurser Extra viktigt med grundreglerna och bra ventilation Ev.. Öppen väntefålla med plats för 1/3 av korna med sprinklers och förstärkt ventilation 34

Tillämpning av bete Bete bra för djurvälfärden men måste vara flexibelt Bete vår och höst Bete nattetid Sinkor dygnet runt behöver skugga LeGrand Keyserlingk & Weary 2009 35

Sammanfattning Mjölkkor behöver göra sig av med stora mängder värme Värmestress har kraftiga negativa effekter på flertalet kroppsliga funktioner inkluderat avkastning, fodereffektivitet samt fruktsamhet Runt 2060 antas klimatförändringen orsaka en sänkt lönsamhet per ko och år kring 1000 1400 SEK Det går att dämpa effekten av värmestress genom åtgärder kring Höjd komfort, Korrekt och variabel ventilation Klimatanpassat bete Åtgärderna är generellt lönsamma 36