Kallelse och föredragningslista

Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 Kallelse och föredragningslista Sammanträdestid Plats torsdag 28 januari 2016 kl 17:30 Draken, Agnesfridsvägen 2, Malmö Ledamöter Andreas Konstantinides (S), Ordförande Lutfi Zuta (MP), Första vice ordförande John Roslund (M), Andre vice ordförande Preben Andersson (S) Ulla-Britt Mattisson (S) Paul Andersson (S) Valentina Stojanovska (S) Sadiye Altundal (V) Lena Hamilton (M) Ingrid Gunnarsson (M) Ulla Herbert (L) Anders Olsson (SD) Nima Gholam Ali Pour (SD) Ersättare Eyüp Kurtulmus (S) Mira Markovinovic (S) El-Bachir El-Idrissi (S) Mariam Ismail Daoud (S) Åsa Durgut (S) Havva Karanlik-Aydin (MP) Ted Shirazi (V) Roland Hellborg (M) Ahmad Jaro (M) Tobias Pålsson (M) Khaoula Ghodhbani (M) Mariola Hansson (SD) Peter Jangbro (SD) Övriga deltagare Britt-Marie Pettersson, stadsområdesdirektör Susanne Persson, nämndsekreterare

2 1. Sammanträdet öppnas, fastställande av dagordning 2. Val av justerare och fastställande av tid och plats för justering Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster beslutar att utse Ulla Herbert (L) och Ulla-Britt Mattisson (S) att jämte ordföranden justera dagens protokoll, samt att protokollet justeras senast torsdagen den 11 februari 2016 kl 16.00 i stadshuset, Agnesfridsvägen 2, Malmö. 3. Information och eventuell ajournering för medborgardialog 4. Stadsområdesdirektören informerar 5. Reviderad budget 2016 SOFÖ-2016-7 Sammanfattning En kompletterande befolkningsprognos för Malmö stad 2016-2019 har tagits fram. Detta mot bakgrund av en ökande befolkning i Malmö till följd av det ökade antalet asylsökande i Sverige. De förändrade demografiska förutsättningarna kan få konsekvenser för nämndernas möjligheter att bidra till kommunfullmäktiges mål och att utföra uppdragen. Det kan också påverka verksamhet och ekonomi. Enligt uppdrag från kommunstyrelsen ska en reviderad budget för 2016 tas fram, vilken ska beslutas av kommunfullmäktige i mars månad 2016. Det ankommer på varje nämnd att inkomma med Reviderad budget 2016. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna förslag till Reviderad budget 2016,

3 att översända Reviderad budget 2016 till kommunstyrelsen, samt att paragrafen ska justeras omedelbart. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU 160118 reviderad budget 2016 Reviderad budget 2016 6. Revidering av Stadsområde Östers delegationsordning SOFÖ-2015-623 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster beslutade senast 2015-01-02 att revidera stadsområdesnämndens delegationsordning. Delegationsordningen ska uppdateras i takt med att nya lagar och författningar tillkommer eller att organisationen förändras. En fullständig översyn av delegationsordningen har gjorts under december 2015, vilket föranleder en revidering av delegationsordningen. Vid arbetsutskottets sammanträde 2016-01-18 6, beslutades att i delegationsordningens punkt 6.2, beslut att skicka vidare medborgarförslag vars ansvar är annan nämnd, ändra delegat från ordförande till arbetsutskott. Efter beredning av detta ärende i arbetsutskottet, har stadsområdesförvaltningen uppmärksammats på att ytterligare en revidering krävs. Mot bakgrund av detta har följande tillägg av delegat i punkterna 4.41 och 4.42 gjorts: chef i beredskap. Chefsberedskapen är gemensam för samtliga fem stadsområdens vård och omsorg och respektive stadsområde ansvarar för beredskapen var femte vecka enligt turordningsschema. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att efter genomförd ändring fastställa Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning i enlighet med föreliggande förslag samt att delegationsbeslut om ekonomiskt bistånd ska anmälas i form av redovisning av sammanställd statistik. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2016-01-21 Revidering av delegationsordning Förslag till Revidering av delegationsordning 2015-01-21, inklusive spårbarhet Fröslag till Revidering av delegationsordning 2015-01-21, exklusive språbarhet Rutin för anmälan av delegationsbeslut

4 7. System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll SOFÖ-2015-621 Sammanfattning Stadsområdesnämnden ska enligt kommunfullmäktiges anvisningar anta regler och anvisningar för den interna kontrollen. Stadsområdesnämndens anvisningar genomgår årligen en översyn och eventuell uppdatering och revidering ska beslutas av nämnden. I detta förslag till reviderat System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll har revisorskollegiets bedömning i rapport efter delårsrapport januari - augusti 2015 vägts in. Vidare har revidering skett utifrån kommunstyrelsens beslut om kommungemensamma granskningsområden och om kommungemensamma kriterier för utvärdering av intern kontroll, samt utifrån den under 2015 introducerade handboken för arbetet med intern kontroll i Malmö stad. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna förslag till System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU 160118 anvisningar intern kontroll System regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll 8. Utseende av verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen SOFÖ-2015-622 Sammanfattning Enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska det där hälso- och sjukvård bedrivs finnas en verksamhetschef som ansvarar för verksamheten. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och har det yttersta ledningsansvaret. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att utse avdelningschef Susanna Ramberg till verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) samt att förklara paragrafen omedelbart justerad.

Beslutsunderlag 5 Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 Verksamhetschef 9. Uppföljning av effektmålen i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad SOFÖ-2015-499 Sammanfattning Föreliggande rapport är Stadsområdesnämnd Östers årligt återkommande rapport till kommunstyrelsen om hur effektmålen uppfyllts i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till kommunstyrelsen i enlighet med föreliggande rapport Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU 160118 SoFs Östers redovisning av effektmålen enligt mall 10. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu en fråga om Struktur för arbetet med att nå social hållbarhet SOFÖ-2015-540 Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett stadskontoret i uppdrag att utreda strukturen för det fortsatta arbetet med social hållbarhet i Malmö stad. Under senare år har Malmö stad i större utsträckning övergått till en helhetssyn och initierat tvärprocesser mellan olika aktörer. Idag är "social hållbarhet" själva målet för arbetet och Malmö stad strävar efter att påverka ojämlikheten i hälsa bland befolkningen. Det finns en ökad förståelse för att de sociala bestämningsfaktorerna oftast är desamma oavsett sakområde. Vinsterna med att föra samman olika perspektiv och aktörer har blivit tydliga, bland annat genom Malmökommissions arbete. En sådan utgångspunkt förutsätter att det finns en struktur, en organisation och kompetens på alla nivåer i organisationen som stödjer arbetet med social hållbarhet. Den aktuella utredningen ska bidra till att få en bättre helhetsbild, att effektivisera arbetet, att öka tydlighet i roller och ansvar, öka nyttan i ett långsiktigt perspektiv samt som en följd av detta bidra till minskade kostnader när det gäller det fortsatta arbetet med social hållbarhet i Malmö stad.

6 Utredningen visar att det finns ett behov av en gemensam bild av VAD som avses med såväl social hållbarhet, folkhälsa som prevention, en tydligare systematik för HUR arbetet ska bedrivas, samt att roller och ansvar blir tydliga på alla nivåer i organisationen VEM. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till kommunstyrelsen enligt upprättat förslag Beslutsunderlag Missivskrivelse Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu en fråga om Struktur för arbetet med att nå social hållbarhet Remissbrev - Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet Yttrande AU 20160118 Stadsområdesnämnd Östers yttrande avseende utredningsuppdraget "Struktur för arbetet med social hållbarhet" Utredning - Struktur för arbetet med social hållbarhet Tjänsteskrivelse från Stadskontoret 11. Remiss angående Uppdrag budget 2015 Målområde 9 - utredning om hur delade turer kan fasas ut SOFÖ-2015-527 Sammanfattning Kommunstyrelsen har uppmanat Stadsområdesnämnd Öster att återkomma med en utredning om hur de delade turerna kan fasas ut. Stadsområdesförvaltning Öster har tagit fram ett förslag till yttrande som visar förekomsten av delade turer i verksamheterna i nuläget och en analys om vilka möjligheter och hinder som föreligger inför en möjlig utfasning av de delade turerna. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna yttrande om hur delade turer kan fasas ut, samt att översända yttrandet till Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 Yttrande AU 2016-01-18 Missiv Utredning Rapport delade turer

12. Yttrande angående motion om att motverka våldsbejakande extremism 7 SOFÖ-2015-581 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har av Folkpartiet (numera Liberalerna) ombetts att avge ett yttrande gällande motionen "motverka våldsbejakande extremism". Stadsområdesförvaltningen konstaterar att det i nuläget finns en väl upparbetad struktur för förebyggande och främjande insatser på olika preventionsnivåer i samverkan med polis, räddningstjänst, skola, arbetsförmedling, trossamfund, fastighetsägare och civilsamhälle. Sedan motionen skrevs har Malmö stad tagit fram förslag till riktlinjer för stadens arbete med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. En malmöstadövergripande referensgrupp har också bildats där representant från stadsområdesförvaltningen ingår tillsammans med den kommunpolis som är knuten till stadsområdet. Stadsområdesförvaltningen ser att stadskontoret i det fortsatta arbetet bör samordna kunskapshöjande insatser för medarbetare samt att tydliggöra vart oroliga medborgare kan vända sig med frågor och för råd och stöd. Stadsområdesförvaltningen understryker att det förebyggande arbetet bör ske inom befintliga strukturer, att det fortsatta utvecklingsarbetet förankras väl i stadsområdena samt att genusperspektivet beaktas. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till kommunfullmäktige enligt upprättad skrivelse samt att föreslå kommunfullmäktige att motionen därmed anses besvarad. Beslutsunderlag Remiss angående motion om att motverka våldsbejakande extremism Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 Yttrande angående motion om att motverka våldsbejakande extremism Motion av Fredrik Sjögren (FP) och Olle Schmidt (FP) avseende att motverka våldsbejakande extremism Följebrev 13. Samrådshandlingar detaljplan del av Gyllins trädgård SOFÖ-2015-578 Sammanfattning Detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp 3) i Malmö har inkommit från Stadsbyggnadskontoret.

8 Under arbetsutskottets sammanträde 2016-01-18 gavs förvaltningen i uppdrag att komplettera yttrandet med behov av god kollektivtrafik i området och att förbindelser upprättas samt belysa behovet av förskolor. Förvaltningen har tagit fram ett reviderat förslag till yttrande. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att efter genomförda ändringar avge yttrande till Stadsbyggnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag Beslutsunderlag Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan Information om kompletterande utskick Plankarta Kompletterande utskick - Samrådshandlingar detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp 3) i Malmö Samrådshandling del av Gyllins trädgård (etapp 3) i Malmö Tjänsteskrivelse 2016-01-19 Samrådshandlingar detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp 3) Yttrande 2016-01-19 Samrådshandlingar detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp 3) i Malmö 14. Samrådshandlingar för Detaljplan för fastigheten Sadelbommen 1 i Rosengård i Malmö SOFÖ-2015-605 Sammanfattning Samrådshandling för Detaljplan för fastigheten Sadelbommen 1 i Rosengård i Malmö (Dp 5444) har inkommit från Stadsbyggnadskontoret. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Stadsbyggnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag Beslutsunderlag Handlingar till samråd för Dp 5444 Detaljplan för fastigheten Sadelbommen 1 i

9 Rosengård i Malmö Samrådshandlingar för dp 5444 Detaljplan för fastigheten Sadelbommen Planbeskrivning samråd G-AU 2016-01-18 Samrådshandlingar för dp 5444 Detaljplan för fastigheten Sadelbommen Följebrev samråd Plankarta 15. Malmöinitiativet - En vegetarisk dag i veckan SOFÖ-2015-566 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har mottagit ett förslag från Malmöinitiativet om att införa en vegetarisk dag i veckan i de egna verksamheterna samt att utbildning om vegetarisk kost genomförs för berörd personal. Förvaltningen har beaktat förslaget och upprättat ett förslag till yttrande. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna upprättat yttrande över Malmöinitiativets förslag om en vegetarisk dag i veckan samt att översända informationen till Stadskontoret. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 och yttrande AU 2016-01-18 Förslag Malmöinitiativet - En vegetarisk dag i veckan 16. Medborgarförslag om anläggande av gång och cykelstig SOFÖ-2015-574 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster mottog 2015-11-16 ett medborgarförslag angående att etablera en gång - och cykelväg på gräsytan mellan Jaktvagnsgatan 26 och korsningen Toftanäsvägen/Dammstorpsvägen. Stadsområdesnämnd Öster föreslås översända ärendet till Tekniska nämnden för vidare handläggning. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Tekniska nämnden i enlighet med föreliggande förslag

10 att Tekniska nämnden återrapporterar sitt beslut till stadsområdesnämnd Öster när ärendet är behandlat Beslutsunderlag Medborgarförslag om anläggande av gång- och cykelstig Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 Medborgarförslag om anläggande av gång -och cykelstig 17. Medborgarförslag om hastighetssänkning på Toftanäsvägen SOFÖ-2015-551 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster mottog 2015-10-30 ett medborgarförslag angående hastighetsbegränsning på Toftanäsvägen till minst 60 km/h för att göra det säkrare för bilister att köra in och ut på Åkvagnsgatan. Stadsområdesnämnd Öster föreslås översända ärendet till Tekniska nämnden för vidare handläggning. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Tekniska nämnden i enlighet med föreliggande förslag att Tekniska nämnden, till stadsområdesnämnd Öster, återrapporterar beslut i ärendet när det behandlats i Tekniska nämnden Beslutsunderlag Komplettering till medborgarförslag om hastighetssänkning på Toftanäsvägen Medborgarförslag om hastighetssänkning på Toftanäsvägen Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 Medborgarförslag om hastighetssänkning på Toftanäsvägen 18. Medborgarförslag om trafikplats Flansbjer SOFÖ-2015-553 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster mottog 2015-11-02 ett medborgarförslag angående att förlänga avfarten från motorvägen till Toftanäsvägen vid trafikplats Flansbjer.

11 Stadsområdesnämnd Öster föreslås översända ärendet till Tekniska nämnden för vidare hand-läggning. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Tekniska nämnden i enlighet med föreliggande förslag att Tekniska nämnden återrapporterar sitt beslut avseende medborgarförslaget, till stadsområdesnämnd Öster när ärendet är behandlat Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 Medborgarförslag om trafikplats Flansbjer Medborgarförslag om trafikplats Flansbjer 19. Medborgarförslag sommaraktiviteter SOFÖ-2015-571 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har mottagit ett förslag gällande sommaraktiviteter t ex biovisningar i Husie. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge svar till förslagsställaren i enlighet med nedanstående skrivelse Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Au 2016-01-18 Medborgarförslag sommaraktiviteter Medborgarförslag om sommaraktiviteter i Malmö Öster 20. Medborgarförslag skateramp SOFÖ-2015-572 Sammanfattning Stadsområdesnämnden har tagit emot ett medborgarförslag gällande att bygga en skateramp i stadsområde Öster.

12 Stadsområdesnämnden föreslås besluta att avge yttrande i enlighet med nedanstående skrivelse till tekniska nämnden för vidare beslut att tekniska nämnden återrapporterar sitt beslut till stadsområdesnämnd Öster när ärendet är behandlat Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 Medborgarförslag skateramp Medborgarförslag om skateramp 21. Val av nya ledamöter till dialoggrupper SOFÖ-2016-39 Sammanfattning Vid Stadsområdesnämnd Östers sammanträde 2015-03-26 61 valdes ledamöter till politiskt tillsatta dialoggrupper med inriktning mot stadsområdesnämndens brukare och stadsområdets medborgare. Till medborgardialoggruppen med inriktning mot ungdomar valdes 2015-03-26 följande 7 ledamöter: Valentina Stojanovska (S), Mariam Ismail Daoud (S), Ted Shirazi (V), Jannika Badin (MP), Tobias Pålsson (M), Ingrid Gunnarsson (M) och Nima Gholam Ali Pour (SD). Till medborgardialoggruppen med inriktning mot alla Malmöbor valdes följande 7 ledamöter: Paul Andersson (S), Eyüp Kurtulmus (S), Sadiye Altundal (V), El-Bachir El Idrissi (S), Roland Hellborg (M), Lena Hamilton (M) och Anders Olsson (SD). Till Verksamhetsdialoggruppen valdes följande 7 ledamöter: Preben Andersson (S), Ulla-Britt Mattisson (S), Hava Karanlik-Aydin (MP), Mira Markovinovic (S), Ulla Herbert (L, dåvarande FP), Tea Kurt (M) och Anders Olsson (SD). Då några av ledamöterna har avsagt sig sina uppdrag i Stadsområdesnämnd Öster behöver fyllnadsval genomföras.

22. Inkomna och avgivna skrivelser 13 Sammanfattning Cirkulär 15:40 från Sveriges Kommun och Landsting, Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Cirkulär 15:41 från Sveriges Kommun och Landsting, Omsorgsprisindex och vårdprisindex Cirkulär 15:42 från Sveriges Kommun och Landsting, Budgetförutsättningar för åren 2015-2019 Cirkulär 15:43 från Sveriges Kommun och Landsting, Redovisningsfrågor 2015 och 2016 Cirkulär 15:44 från Sveriges Kommun och Landsting, Slutligt utfall av 2014 års kommunala fastighetsavgift samt prognos för år 2015 Cirkulär 15:45 från Sveriges Kommun och Landsting, Utfall i utjämningssystemen 2016 Cirkulär 15:46 från Sveriges Kommun och Landsting, Ny instansordning för vamål Cirkulär 16:2 från Sveriges Kommun och Landsting, Kostnadsansvar för stödinsatser avseende barn och ungdomar som är placerade eller vistas i annan kommun Yttrande från Grundskolenämndens arbetsutskott, 2015-12-04 77, Medborgarförslag Bättre skolgård på Videdalsskolan Yttrande från Fritidsnämnden 2015-11-26 158, Medborgarförslag angående anläggandet av motorcrossbana Yttrande från Trafiknämnden 2015-12-21 68 Medborgarförslag om parkeringsplats vid Bäckagårdsskolorna Protokoll från Lokala Pensionärsrådet SoN Öster, 2015-12-09 Protokoll från Samverkansgrupp Förvaltningsråd/skyddskommitté 2015-12-07 Protokollsutdrag från kommunstyrelsen 2015-11-18 384, Utfallsprognos 2 november 2015 Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lägga informationen avseende inkomna och avgivna skrivelser till handlingarna. 23. Delegationsbeslut Sammanfattning Stadsområdesförvaltning Öster, delegationsbeslut barn och familj, 2015-12-01 2015-12-31 Stadsområdesförvaltning Öster, avdelning bistånd, 2015-10-01 2015-12-30

14 Delegationsbeslut fattat 2016-01-05 av Socialt ansvarig samordnare, Beslut att inleda utredning i enlighet med 14 kap 6 SoL, lex Sarah, dnr SOFÖ-2016-4 Delegationsbeslut fattat 2016-01-14 av Socialt ansvarig samordnare, Beslut att inleda utredning i enlighet med 14 kap 6 SoL, lex Sarah, dnr SOFÖ-2016-27 Stadsområdesförvaltning Öster, protokoll myndighetsutskott 2015-12-22 508-545 Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna redovisningen av delegationsbeslut. 24. Sekretessärende - Överflyttning av vårdnad enligt 6 kap 8 föräldrabalken Sammanfattning Materialet delas ut på sammanträdet. 25. Sekretessärende - Överflyttning av vårdnad enligt 6 kap 8 föräldrabalken Sammanfattning Materialet delas ut på sammanträdet. 26. Sekretess - Överflyttning av vårdnad enligt 6 kap 8 föräldrabalken Sammanfattning Materialet delas ut på sammanträdet. 27. Sekretessärende - Överflyttning av vårdnad enligt 6 kap 8 föräldrabalken Sammanfattning Materialet delas ut på sammanträdet. 28. Sekretessärende - Överflyttning av vårdnad enligt 6 kap 8 föräldrabalken Sammanfattning Materialet delas ut på sammanträdet.

15 29. Sekretessärende - Nedläggning av faderskapsutredning enligt Föräldrabalken 2 kap 7 punkt 1 Sammanfattning Materialet delas ut på sammanträdet.

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum 2016-01-11 Vår referens A Pettersson Gustafsson Controller anna.pettersson@malmo.se Tjänsteskrivelse Reviderad budget 2016 SOFÖ-2016-7 Sammanfattning En kompletterande befolkningsprognos för Malmö stad 2016-2019 har tagits fram. Detta mot bakgrund av en ökande befolkning i Malmö till följd av det ökade antalet asylsökande i Sverige. De förändrade demografiska förutsättningarna kan få konsekvenser för nämndernas möjligheter att bidra till kommunfullmäktiges mål och att utföra uppdragen. Det kan också påverka verksamhet och ekonomi. Enligt uppdrag från kommunstyrelsen ska en reviderad budget för 2016 tas fram, vilken ska beslutas av kommunfullmäktige i mars månad 2016. Det ankommer på varje nämnd att inkomma med Reviderad budget 2016. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna förslag till Reviderad budget 2016, att översända Reviderad budget 2016 till kommunstyrelsen, samt att paragrafen ska justeras omedelbart. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU 160118 reviderad budget 2016 Reviderad budget 2016 Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2016-01-18 Stadsområdesnämnd Öster 2016-01-28 Ärendet Stadsområdesnämnd Öster ska besluta om en reviderad budget för 2016 senast den 31 januari. Bakgrunden till detta är att en kompletterande befolkningsprognos har tagits fram till följd av det ökade antalet asylsökande i Sverige under år 2015. Den demografiska utvecklingen kan få konsekvenser för nämndernas möjligheter att bidra till kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Detta kan också få konsekvenser för verksamheternas SIGNERAD 2016-01-11

arbete och nämndens ekonomiska förutsättningar att bidra till måluppfyllelse och utföra uppdraget. 2 (2) Förslag till Reviderad budget 2016 presenteras i särskild rapport. Ansvariga Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

Reviderad budget 2016 Stadsområdesnämnd Öster

Innehållsförteckning 1 Mål... 3 1.1 Målområde 1 - En ung, global och modern stad... 4 1.2 Målområde 2 - En stad för arbete och näringsliv... 4 1.3 Målområde 3 - En stad för barn och unga... 5 1.4 Målområde 4 - En öppen stad... 5 1.5 Målområde 5 - En stad för alla... 6 1.6 Målområde 6 - En trygg och tillgänglig stad... 6 1.7 Målområde 7 - En kreativ stad... 7 1.8 Målområde 8 - En ekologiskt hållbar stad... 7 1.9 Målområde 9 - En stad med bra arbetsvillkor... 8 2 Verksamheten - viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser... 9 2.1 Hemlöshet... 12 3 Begäran om förändrad ekonomisk ram... 14 Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 2(15)

1 Mål Stadsområdesnämnd Östers uppdrag genom reglementet från kommunfullmäktige ställer utöver nämndens uppgifter som socialnämnd, vårdgivare för kommunal hälso- och sjukvård och som myndighet gällande lag om stöd och service till vissa funktionshindrade bland annat krav på att förebygga ohälsa och otrygghet. Vidare ska nämnden främja en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling och utveckla och stärka demokratin. Dessa grundläggande uppdrag utgår ifrån befolkningsansvaret och omfattar alla malmöbor i stadsområdet. I detta avseende finns potentiella förutsättningar för att möta nya malmöbor och deras behov. En avgörande förutsättning är dialog och samarbete med andra myndigheter, civilsamhälle och näringsliv. Nämnden kan på detta sätt bidra i arbetet för goda uppväxtvillkor för flickor och pojkar, för jämlik hälsa för malmöborna och för etablering på arbets- och bostadsmarknaden. Samtidigt är en omfattande utmaning i dagsläget att tillgängliga resurser för arbetet med förebyggande insatser och fysiska mötesplatser är ytterst begränsade i förhållande till redan befintliga behov. En markant ökande befolkning på kort tid kan generellt sett ställa stora krav på samhällets funktioner. Det planeringsunderlag som nu finns tillgängligt är dock övergripande. Den kompletterande befolkningsprognosen 2016-2019 är inte nedbruten på stadsområdesnivå. Utöver detta är utvecklingen under 2016 när det gäller behov av stöd och service svårbedömd. Sammantaget påverkar detta stadsområdesnämndens möjligheter att bedöma konsekvenserna och att göra konkreta riskbedömningar. Med tanke på behovsutvecklingen under år 2015 och redan kända effekter av befolkningsutvecklingen i Malmö gör stadsområdesnämnden bedömningen att nämndens arbete med kommunfullmäktiges mål och uppdrag kommer att påverkas i olika grad av en ökande befolkning. Uppfyllande av nämndsmål, målvärden för uppföljning av nämndsmål samt åtaganden, bedöms för flera av målområdena vara beroende av resursförstärkning i förhållande till tilldelad budget för år 2016. Inriktningen för 2016 är, enligt kommunfullmäktiges budget 2016, bland annat att Malmö är en öppen stad och en stad där alla ska kunna ta del av och bidra till en positiv utveckling. Vidare ska Malmö vara en lärande organisation där arbetet går vidare i Malmökommissionens anda för att skapa social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa. Förebyggande arbete i samverkan med andra samhällsaktörer är i dessa sammanhang en viktig och nödvändig framgångsfaktor. Barns och ungdomars förutsättningar och uppväxtvillkor ska särskilt beaktas i Malmö stads fortsatta arbete för att utveckla en ur alla aspekter hållbar stad. Ett tydligt och alltid närvarande barnperspektiv i alla beslut bör vara i blickfånget, inte minst med tanke på att en stor del av den ökande befolkningen består av just barn och unga. Utifrån stadsområdesnämndens perspektiv leder detta till stora utmaningar - och möjligheter, bland annat för arbetet med att skapa en meningsfull fritid och kultur för de unga i staden. Även i stadens arbete mot bostadsbrist är barnperspektivet en central och viktig förutsättning för att nå kommunfullmäktiges mål. En oförändrad resurstilldelning under 2016 bedöms leda till betydande risk för att nämndens bidrag till måluppfyllelsen blir lägre till följd av att nämndens fokus förskjuts från ett förebyggande och långsiktigt arbete till ett mer kortsiktiga insatser för att lösa akuta behov. Följande bedömning av hur nämndens arbete med att uppnå målen och eventuellt utföra uppdrag Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 3(15)

påverkas utgår ifrån de resurser som nämnden redan tilldelats i 2016 års budget samt i övrigt kända förutsättningar. Tidsperspektivet för bedömningarna är år 2016. Det bör påpekas att påverkansgraden i ett längre tidsperspektiv - år 2017 och 2018 - riskerar bli högre vid oförändrad resurstilldelning. 1.1 Målområde 1 - En ung, global och modern stad 1.1.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöborna ska kunna känna sig stolta över sin unga, globala och moderna stad där frågor om jämlikhet, jämställdhet, antidiskriminering, miljö och delaktighet står högt på dagordningen. Stadsområdesnämnd Öster har antagit följande nämndsmål för att bidra till kommunfullmäktigemålet: Stadsområdesnämnd Öster ska utveckla en bra dialog med malmöbor, i samverkan med nämnder, myndigheter och civilsamhälle, som ger inflytande och delaktighet. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med att bidra till kommunfullmäktigemålet påverkas på följande sätt: Kraven på och behoven av förebyggande arbete i gränsöverskridande samverkan och samarbete med civilsamhälle, andra myndigheter och näringsliv, till exempel i form av kunskapsallianser, ökar ytterligare. Det krävs förstärkning av stadsområdenämndens fysiska mötesplatser för både barn och vuxna för att kunna möta behoven. 1.1.2 Uppdrag - Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med uppdraget påverkas på följande sätt: Uppdraget att identifiera potentiella kunskapsallianser kräver än högre prioritet. Förutom att identifiera potentiella kunskapsallianser ställs ytterligare krav på att befintliga nätverk och samarbetsformer, såväl lokala som stadsövergripande, kan prioriteras och utvecklas. 1.2 Målområde 2 - En stad för arbete och näringsliv 1.2.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöborna ska ha tillgång till en växande arbetsmarknad och ges förutsättningar för självförsörjning. Stadsområdesnämnd Öster har antagit följande nämndsmål för att bidra till kommunfullmäktigemålet: Fler malmöbor i stadsområde Öster ska bli självförsörjande. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med att bidra till kommunfullmäktigemålet påverkas på följande sätt: Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 4(15)

Vid en oförändrad resurstilldelning kommer befintliga resurser att behöva omfördelas inom socialtjänsten. Resurser kommer att behöva tas från arbetet med ekonomiskt bistånd, vilket bedöms få betydande inverkan på nämndens arbete med att bidra till måluppfyllelse. Det krävs ett intensifierat arbete i nära samverkan med Arbetsförmedlingen och Jobb Malmö, såväl som med andra aktörer för att kunna bidra till måluppfyllelsen. Detta kräver i sin tur ökade personalresurser. En ökning av ansökan enligt livsmedelsnorm för papperslösa personer har kunnat noteras under slutet av 2015. Denna ökning förväntas fortsätta under 2016, vilket väntas påverka nämndens möjligheter att bidra till måluppfyllelsen. 1.3 Målområde 3 - En stad för barn och unga 1.3.1 Kommunfullmäktigemål - Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Stadsområdesnämnd Öster har antagit följande nämndsmål för att bidra till kommunfullmäktigemålet: Stadsområdesnämnd Öster ska främja goda uppväxtvillkor, beakta barnets bästa i beslutsfattande samt möjliggöra barn och ungas delaktighet och inflytande. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med att bidra till kommunfullmäktigemålet påverkas på följande sätt: Rådande bostadsbrist i Malmö riskerar få negativ inverkan på barns och ungas möjligheter att växa upp och utvecklas under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Vidare riskerar nämndens arbete med att skapa meningsfull fritid och kultur påverkas med lägre måluppfyllelse som konsekvens. Asylsökande föräldrar kan efter en tid på flykt bära på traumatiska upplevelser, vilket på sikt påverkar föräldraförmågan. Resurser behöver avsättas så att dessa familjer erbjuds det stöd som krävs för att barn och unga ska växa upp i en trygg miljö. Med ett ökande antal utredningar avseende ensamkommande barn och unga blir utrymmet för tidiga insatser begränsat. Sedan hösten 2015 söker sig ett ökat antal ensamkommande barn/unga och andra nyanlända ungdomar till mötesplatserna för unga. Det krävs förstärkning av stadsområdesnämndens fysiska mötesplatser för både barn och unga när det gäller medarbetare, lokaler och tillgång till digital teknik. 1.4 Målområde 4 - En öppen stad 1.4.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö ska vara en öppen, jämställd och inkluderande stad, fri från diskriminering, där alla ges lika rättigheter och möjligheter och där mångfalden är en tillgång. Stadsområdesnämnd Öster har antagit följande nämndsmål för att bidra till kommunfullmäktigemålet: Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 5(15)

I stadsområdesnämnd Östers verksamheter ska alla oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck mötas av en likvärdig och tillgänglig verksamhet inom nämndens ansvarsområde där resurserna är likvärdigt fördelade utifrån behov. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med att bidra till kommunfullmäktigemålet påverkas på följande sätt: Vid oförändrad resurstilldelning kan omfördelningar blir nödvändiga, vilket kan få inverkan på stadsområdesnämndens arbete att bidra till måluppfyllelse. 1.5 Målområde 5 - En stad för alla 1.5.1 Kommunfullmäktigemål - Malmöbor med behov av stöd och hjälp ska bemötas med respekt och ges förutsättningar för en meningsfull tillvaro med inflytande över sin vardag och i samhället Stadsområdesnämnd Öster har antagit följande nämndsmål för att bidra till kommunfullmäktigemålet: Malmöbor i stadsområde Öster ska känna sig trygga med och ha inflytande över hur stöd och hjälp utformas inom nämndens verksamhetsområde. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med att bidra till kommunfullmäktigemålet påverkas på följande sätt: Vid oförändrad resurstilldelning blir omfördelningar nödvändiga, vilket kan påverka individers möjligheter ha inflytande över hur stöd och hjälp utformas. Detta bedöms inverka på stadsområdesnämndens arbete att bidra till måluppfyllelse. 1.5.2 Uppdrag - Stadsområdesnämnderna ges i uppdrag att se över samarbetet på förvaltningsnivå med syfte att identifiera uppgifter som kan göras effektivare och bättre tillsammans. Översynen av avgifter fortsätter. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med uppdraget påverkas på följande sätt: Uppdraget att se över samarbetet för att arbeta mer effektivt över förvaltningsgränser kräver än högre prioritet. Ett förstärkt samarbete inom Malmö stad bedöms som nödvändigt för att kunna klara uppdraget. 1.6 Målområde 6 - En trygg och tillgänglig stad 1.6.1 Kommunfullmäktigemål - I Malmö ska alla känna sig trygga och vara säkra såväl i hemmet som i stadens offentliga rum. Stadsområdesnämnd Öster har antagit följande nämndsmål för att bidra till kommunfullmäktigemålet: Stadsområdesnämnd Öster ska genom samverkan med övriga nämnder, myndigheter och civilsamhälle motverka våld i nära relationer och bidra till att skapa trygghet i hemmet och i det offentliga rummet. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med att bidra till kommunfullmäktigemålet Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 6(15)

påverkas på följande sätt: Stadsområdesnämndens bidrag till måluppfyllelse förutsätter samverkan och samarbete med polis, räddningstjänst, andra nämnder, fastighetsägare och föreningar. Behovet av gemensamma insatser för ett tryggt område bedöms öka. Vid oförändrad resurstilldelning kan det inom avdelningen för individ- och familjeomsorg krävas omfördelning, vilket kan påverka möjligheterna att arbeta med tidiga insatser/öppenvårdsinsatser mot normbrytande beteende bland ungdomar. 1.7 Målområde 7 - En kreativ stad 1.7.1 Kommunfullmäktigemål - I Malmö ska alla kunna utvecklas och stärkas med hjälp av en meningsfull fritid och kultur. Stadsområdesnämnd Öster har antagit följande nämndsmål för att bidra till kommunfullmäktigemålet: Stadsområdsnämnd Öster ska i samverkan med andra utveckla fritid och kultur för malmöbor i alla åldrar inom stadsområdets verksamheter. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med att bidra till kommunfullmäktigemålet påverkas på följande sätt: Behovet av samverkan och samarbete med civilsamhälle och föreningsliv bedöms öka, vilket kräver att resurser avsätts. Som tidigare nämnts under målområde 1 respektive 3 krävs förstärkning av stadsområdesnämndens fysiska mötesplatser för både barn och unga respektive vuxna när det gäller medarbetare, lokaler och tillgång till digital teknik. Vid oförändrad resurstilldelning kan det inom avdelningen för individ- och familjeomsorg krävas omfördelning, vilket kan påverka möjligheterna att arbeta med tidiga insatser där fritid och kultur är viktiga beståndsdelar för en trygg och god uppväxt för barn och unga. 1.8 Målområde 8 - En ekologiskt hållbar stad 1.8.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö stad ska skapa en hållbar stadsstruktur för en växande befolkning och fortsätta utvecklas som en attraktiv och tillgänglig stad. Stadsområdesnämnd Öster har antagit följande nämndsmål för att bidra till kommunfullmäktigemålet: Malmöborna i stadsområde Öster ska ha tillgång till bostad och en attraktiv och tillgänglig stadsmiljö. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med att bidra till kommunfullmäktigemålet påverkas på följande sätt Med ett ökande antal malmöbor utan tidigare förankring på varken arbets- eller bostadsmarknaden förväntas behovet av såväl anpassade boendeformer som av lägenheter på ordinarie bostadsmarknad öka. Trångboddheten förväntas öka, då många som flyttar till Malmö genom så kallat Eget bo- Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 7(15)

ende, EBO, under asyltiden bor inneboende under lång tid. Stadsområdesnämndens bedömning är att detta kommer att innebära en betydande påverkan på möjligheterna att bidra till måluppfyllelse. De målvärden som stadsområdesnämnden beslutat om när det gäller hemlöshet riskerar att inte kunna uppnås under år 2016. 1.8.2 Kommunfullmäktigemål - Malmö ska vara en hälsofrämjande och klimatsmart stad där det är enkelt att göra hållbara val. Stadsområdesnämnd Öster har antagit följande nämndsmål för att bidra till kommunfullmäktigemålet: Stadsområdesnämnd Öster ska minska sin negativa påverkan på klimat och miljö. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med att bidra till kommunfullmäktigemålet i dagsläget inte påverkas. 1.9 Målområde 9 - En stad med bra arbetsvillkor 1.9.1 Kommunfullmäktigemål - Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och ska med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. Stadsområdesnämnd Öster har antagit följande nämndsmål för att bidra till kommunfullmäktigemålet: Stadsområdesnämnd Öster ska vara en attraktiv arbetsgivare där anställda kvinnor och män inom nämndens verksamheter har hög kompetens, goda arbetsvillkor och likvärdiga förutsättningar. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med att bidra till kommunfullmäktigemålet påverkas på följande sätt Stadsområdesnämnd Östers arbete för att bidra till måluppfyllelse riskerar generellt sett att påverkas av ökad arbetsbelastning. Det bedöms finnas risk för att sjukfrånvaron inte minskar och för ökad personalomsättning. Detta gäller i synnerhet inom avdelningen för individ- och familjeomsorg men även inom vissa delar av avdelningen för områdesutveckling. Vid oförändrad resurstilldelning blir omfördelningar nödvändiga, vilket kan inverka på nämndens arbete att bidra till måluppfyllelse kring arbetsmiljö och arbetsförhållanden. Ytterligare svårigheter för verksamheter inom stadsområdesnämndens ansvarsområde att rekrytera medarbetare med rätt kompetens bedöms uppstå. 1.9.2 Uppdrag - Nämnderna ska fortsätta öka andelen heltidstjänster. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med uppdraget i dagsläget inte påverkas. 1.9.3 Uppdrag - Stadsområdena ges i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen ta fram en plan för hur introduktionsprogrammet kan spridas till fler myndighetssektioner. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att arbetet med uppdraget i dagsläget inte påverkas. Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 8(15)

2 Verksamheten - viktiga förändringar och ekonomiska konsekvenser Till grund för denna reviderade nämndsbudget ligger Malmö stads kompletterande befolkningsprognos 2016-2019, vilken i sin tur baseras på Migrationsverkets prognos. Vidare vägs stadsområdesnämndens erfarenheter från det gångna året in i bedömningarna. Inledningsvis kan konstateras att en markant ökande befolkning bedöms få betydande konsekvenser för stadsområdesnämndens verksamheter, såväl på kort sikt - år 2016 - som på längre sikt. De närmaste två efterföljande åren, 2017 och 2018, förväntas konsekvenserna bli än tydligare. Samtidigt bör det poängteras att det bedömningsunderlag som är tillgängligt i skrivande stund är av övergripande karaktär och inte nedbrutet på stadsområdesnivå. Vidare är följderna av beslut fattade på riksnivå rörande flyktingmottagande, bland annat i form av restriktioner från och med början av januari månad år 2016, i dagsläget inte kända. Sammantaget innebär detta svårigheter att göra träffsäkra bedömningar av konsekvenserna. Bedömningarna innehåller därför flera osäkerhetsfaktorer och redovisningen i denna reviderade budget bör ses mot bakgrund av detta. Det bör också leda till att nämnderna befrias från resultatansvar under 2016 vad avser merkostnader till följd av ökat flyktingmottagande. Antalet barn som kom ensamma till Sverige år 2015 översteg markant tidigare prognoser och har ställt stora krav på omställning av verksamheter inom Malmö stad. En sammantagen bedömning inför år 2016 är att antalet ensamkommande flyktingbarn kommer att fördubblas jämfört med år 2015. I det korta perspektivet görs bedömningen att det är framförallt verksamhet inom områdesutveckling respektive individ- och familjeomsorg som kommer att påverkas av de demografiska förändringarna. I ett längre perspektiv kommer med stor sannolikhet även verksamheter inom vård och omsorg att i större omfattning påverkas av befolkningsökningen. Avdelningen för områdesutveckling Stadsområdesnämnd Öster gör bedömningen att den demografiska utvecklingen kommer att kräva såväl nya kunskapsallianser, som att befintliga nätverk och samarbetsformer prioriteras och utvecklas. Avdelningen för områdesutveckling ansvarar för det förebyggande arbetet som bedrivs inom stadsområdet. Stadsområdesnämnden gör bedömningen att just den förebyggande verksamheten, i samverkan med andra samhällsaktörer och idéburen sektor, kommer att vara en avgörande framgångsfaktor i att möta den betydande befolkningsökningen. En trygg miljö, tidig språkträning, meningsfull fritid och kultur minskar utanförskap och segregation och bidrar till att undvika betydligt mer kostsamma insatser som bygger på biståndsbedömning och myndighetsutövning. Stadsområdets mötesplatser utgör redan idag väl kända och etablerade kontaktytor med medborgarna. Arbetet med närdemokrati, stadsutveckling, trygghet och folkhälsa utgör områden som högst sannolikt kommer att påverkas av en ökande befolkning. Avdelningen för områdesutveckling arbetar långsiktigt och systematiskt för ökad tillit, trygghet och delaktighet i och till samhället, vilket framhålls som grundbultar i en fungerande demokrati och ett socialt hållbart samhälle. Stadsområdets mötesplatser utgör därmed en naturlig arena för integrationsarbete. Arbetet sker Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 9(15)

genom samverkan med övriga förebyggande verksamheter, civilsamhället samt andra verksamheter och myndigheter som ansvarar för nyanländas integration. Sedan i höstas söker sig ett ökat antal ensamkommande barn/unga och andra nyanlända ungdomar till mötesplatserna för unga. Nyanlända familjer vänder sig i hög utsträckning till medborgarkontoret Varda och Rosengårdsbiblioteket i syfte att söka kunskap och etablera sig. Identifierade behov för att klara kommunfullmäktiges och stadsområdesnämnd Östers mål - avdelningen för områdesutveckling Utifrån nu kända förutsättningar bedömer Stadsområdesnämnd Öster att avdelningen för områdesutveckling behöver utöka verksamheten för att klara uppdraget. Bedömningen är att verksamheten behöver utökas med totalt 9 medarbetare. Behovet är beräknat utifrån en utökning med en medarbetare per mötesplats för unga (tre till antalet), två till biblioteksverksamhet samt två till medborgarkontoret Varda. Även mötesplatserna för vuxna, som under givna förutsättningar, bedöms behöva bredda målgruppen och har därmed behov av utökning av verksamheten motsvarande en medarbetare per mötesplats (två till antalet). Mötesplatser inom stadsområdesnämndens ansvarsområde har en lokalyta som idag inte kan hantera en större ökning av antalet besökare, i befintliga lokaler. Ett ökat antal medarbetare möjliggör verksamhet även i andra, mer tillfälliga, lokaler. Bedömningen är att verksamheten har behov av större och mer funktionsdugliga lokaler. Det leder till ökade kostnader, som beräknas till ca 0,5 Mkr under 2016. Att använda teknik som komplement och stöd i möten med medborgarna ses som ett bra alternativ i arbetet med integration och lärande. Olika former av modern teknik, media, datorer, informationsmaterial etc bedöms underlätta kommunikationen och vägen in i samhället. För att möta den ökade befolkningens behov i detta avseende beräknar stadsområdesnämnden ha behov av medel motsvarande 1 Mkr. Avdelningen för individ- och familjeomsorg Försörjningsstöd Under asyltiden har Migrationsverket ansvar för försörjningen och de därpå följande två åren efter att en person erhållit permanent uppehållstillstånd, PUT, har Arbetsförmedlingen ansvar för såväl försörjning som sysselsättning. Stadsområdesnämndens målsättning i Nämndsbudget 2016 är att andelen hushåll med försörjningsstöd 2016 ska minska. Målvärdet för stadsområdesnämnd Öster, för år 2016, är att 30 procent av de hushåll som uppbär försörjningsstöd ska bli självförsörjande. Utifrån en ökande befolkning i stadsområdet, risk för ökad trångboddhet och svårigheter att etablera sig på såväl bostads- som arbetsmarknad finns det risk att antalet hushåll som har behov av försörjningsstöd ökar. I Stadsområdesnämnd Östers systematiska arbete för att bidra till ökad självförsörjning hos malmöborna, är samverkan och samarbete med Jobb Malmö, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan en viktig utgångspunkt. Malmö stad gjorde under 2014 en stor satsning för att intensifiera arbetet med att hjälpa fler kvinnor och män till självförsörjning och satsningen började visa effekt under år 2015. En fortsatt utveckling i denna riktning kräver ett fortsatt intensivt arbete i nära Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 10(15)

samverkan med Arbetsförmedlingen och Jobb Malmö samt med andra aktörer. För så kallade papperslösa personer har kommunen enligt vistelsebegreppet i socialtjänstlagen och Malmö stads riktlinjer ansvar för att tillförsäkra att personer som vistas i kommunen inte lider nöd. Med ett ökande antal asylsökande bedöms även att antalet papperslösa personer ökar, då några väljer att stanna kvar i Malmö trots utvisningsbesked. En sådan ökning av ansökningar enligt livsmedelsnorm av papperslösa personer har kunnat noteras under slutet av 2015, och denna ökning förväntas fortsätta under 2016. Med tanke på de förändrade planeringsförutsättningarna bedömer stadsområdesnämnden att det redan från år 2016 kommer att krävas personella förstärkningar i arbetet för att bidra till ökad självförsörjning. Barn och familj Åtskilliga är de personer, som efter en tid på flykt, bär på traumatiska upplevelser. Detta kan på kortare eller längre sikt påverka deras föräldraförmåga och det är därför viktigt att dessa familjer erbjuds det stöd som behövs för att barn och unga ska växa upp i en trygg miljö. I den befolkningsökning som beräknas, bedöms fler personer ha större behov av insatser från socialtjänsten, än befolkningen i genomsnitt. Under 2014 inleddes 35 utredningar avseende ensamkommande barn och unga och under 2015 inleddes 117 utredningar. Bedömningen är att det kommer att inledas dubbelt så många utredningar under 2016, utifrån den framtagna, reviderade befolkningsprognosen. Med en ökning av utredningar avseende ensamkommande barn och unga krävs ett utökat antal socialsekreterare. Om det inte sker i takt med att antal utredningar ökar, bedömer Stadsområdesnämnd Öster att utredningar av barns behov och potentiella familjehem inte kommer att hålla godtagbar kvalitet och att uppföljningar av insatser inte kan ske i nödvändig utsträckning. Detta sammantaget medför en allvarlig risk för att missförhållanden inte upptäcks i tid och att barn far illa. Skulle en utökning av antalet socialsekreterare inte ske i motsvarande utsträckning som de behov som finns, kommer befintliga resurser att behöva omfördelas. Utredning av barn som far illa och av potentiella familjehem måste prioriteras, men även detta arbete skulle komma att påverkas negativt. En omfördelning av resurser bedöms medföra neddragning av stora delar av öppenvården, som idag svarar för stöd till framförallt ungdomar med normbrytande beteende, såsom kriminalitet och missbruk, i syfte att förhindra framtida placering vid institution eller hem för vård eller boende, HVB. Den skolresurs som idag svarar för tidiga insatser inom skolan kan också behöva dras in, likaså socialsekreterare vid polisen. Detta leder till att utrymmet för tidiga och förebyggande insatser begränsas starkt. Resurser kan också komma att behöva tas från arbetet med försörjningsstöd, vilket skulle få konsekvenser för arbetet med att uppnå målsättningen med fler malmöbor i självförsörjning i den satsning som gjorts sedan 2014. Identifierade behov för att klara kommunfullmäktiges och stadsområdesnämnd Östers mål - avdelningen för individ- och familjeomsorg Stadsområdesnämnd Öster bedömer att avdelningen för individ- och familjeomsorg behöver utökas med 36 socialsekreterare, en sektionschef och en förste socialsekreterare för att möta den Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 11(15)

prognostiserade ökande befolkningens behov. Avdelningen för vård och omsorg Nämndens bedömning är att brukarna inom vård och omsorg kommer att öka, främst inom LSSverksamheten. För 2016 är bedömningen att det behövs två nya tjänster, en biståndshandläggare och en tjänst inom hemsjukvården samt att två ärende inte ersätts av Migrationsverket då beloppet inte överstiger 60 000 kr. Från och med budget 2017 förväntas anhöriginvandringen att påverka budgeten i betydligt större omfattning. Stabsfunktionerna Stabsfunktionerna har både en styrande och en stödjande funktion i förhållande till avdelningarna inom områdesutveckling, individ- och familjeomsorg samt vård och omsorg. För att kunna stödja och följa upp verksamheterna på ett riktigt sätt är det rimligt att anta att verksamheternas behov av stöd ökar i takt med ökande befolkning och ökande behov av kommunal service och myndighetsutövning. För att klara det ökade flyktingmottagandet 2016 så bedömer Stadsområdesnämnd Öster att verksamheten behöver en ökad bemanning, primärt när det gäller socialsekreterare. Behovet bedöms öka ytterligare år 2017 och 2018. För att kunna rekrytera socialsekreterare i den omfattningen så krävs ett professionellt och proaktivt rekryteringsstöd till verksamheterna. Om övriga stadsområdesnämnder gör motsvarande bedömning så bör och kan dessa rekryteringsinsatser samordnas och ledas gemensamt. För att klara detta, utifrån behovet av utökad bemanning 2016, behöver stadsområdesförvaltningarna samlat minst 2 heltidstjänster alternativt motsvarande ekonomiska resurser för att köpa rekryteringstjänster, från exempelvis HR-service eller Sociala resursförvaltningens bemanningsteam. Rekryteringsarbetet måste ske i nära samarbete med kommunikationsavdelningarna avseende marknadsföring och profilering och i nära dialog med Arbetsförmedlingen och eventuellt andra aktörer. Stadsområdesnämndens kommunikationsarbete innefattar både kommunikation med medarbetare och kommunikation med malmöbor. Båda dessa delar påverkas av den reviderade befolkningsprognosen. Ett ökat behov av arbete med employer branding och marknadsföring föreligger. Merparten av de nya malmöborna förväntas ha annat språk än svenska som förstaspråk. Detta ställer ytterligare krav på kommunikationen. Med en stor inflyttning under särskilda omständigheter uppstår också ett högt informationstryck från allmänheten, med krav på snabb återkoppling om vad som händer i staden och i deras närområde. Utöver ovanstående påverkas även nämndsadministration, ekonomiavdelning samt lokal- och ITsamordning. Identifierade behov för att klara kommunfullmäktiges och stadsområdesnämnd Östers mål Mot bakgrund av ovanstående görs bedömningen att stabsfunktionerna i Stadsområdesnämnd Öster, under 2016, behöver utökas med 2,5 tjänster. 2.1 Hemlöshet Med ett ökande antal malmöbor utan tidigare förankring på vare sig arbets- eller bostadsmarknaden ökar behovet av såväl anpassade boendeformer samt lägenheter på ordinarie bostadsmarknad markant. Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 12(15)

Trångboddheten förväntas öka, då många som under asyltiden bor i så kallat EBO (eget boende) och därmed är inneboende under lång tid. Detta leder ofta till hemlöshet i ett längre perspektiv, när bostadssituationen blir ohållbar. När familjemedlemmar beviljas permanent uppehållstillstånd, PUT, utifrån anknytning till en person som bor inneboende krävs, i de flesta fall under en lång tid, mycket stöd från avdelningen för individ- och familjeomsorg för att möjliggöra en etablering på bostadsmarknaden. Detta sker ofta genom placeringar på hotell eller vandrarhem alternativt i genomgångs- och övergångslägenheter. Då antalet platser på vandrarhem i egen regi inom Stadsområdesnämnd Östers verksamheter är begränsat, beräknas ökningen medföra betydligt ökade kostnader för placering på externa vandrarhem, hotell eller lägenhetshotell. Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 13(15)

3 Begäran om förändrad ekonomisk ram Hur den nya befolkningsprognosen påverkar avdelningarna för områdesutveckling samt individoch familjeomsorgen under år 2016 har diskuterats mellan de fem stadsområdesförvaltningarna. Kostnader för insatserna är beräknade utifrån genomsnittliga priser och alla tjänster är beräknade på nio månader. Inom avdelningen för områdesutveckling bedöms en ökning av personal i de verksamheter som möter medborgarna vara nödvändig och motsvarar totalt 9,0 tjänster. Mötesplatserna kan inte hantera en allt för stor ökning av antalet besökande i nuvarande lokaler. Ett ökat antal medarbetare möjliggör att bedriva verksamhet i andra, mer tillfälliga, lokaler. Kostnad för tillfälliga lokaler beräknas för 2016 motsvara 0,5 Mkr. För att möta den ökade befolkningens behov beräknas ökade kostnader 2016 avseende teknik, media, datorer, telefoner, informationsmaterial, aktivitetsmedel samt kompetensutveckling av personal - motsvarande 1 Mkr. Den gemensamma bedömningen är att det är rimligt att räkna med en fördubbling av antalet individärenden inom avdelningen för individ- och familjeomsorg, baserat på det flyktingmottagande som skett under senare delen av år 2015 och har handlagts inom verksamheten. Bedömningen är därmed att Stadsområdesnämnd Öster behöver anställa 33 nya medarbetare för att kunna hantera denna ökning. Utöver nyanställningar tillkommer kostnader för boende, arvodering av familjehem, tolk, lokalkostnader, flyttkostnader kopplat till nya lokaler och kontorsutrustning till nya medarbetare. När det gäller hemlösheten är den gemensamma bedömningen att en dubblering av kostnaderna för år 2016 är rimlig utifrån den framtagna nya prognosen, erfarenheterna under hösten 2015 och Migrationsverkets prognoser. För att kunna handlägga dessa ärenden, utreda och finna boendeformer samt tillsyn är bedömningen att förvaltningen behöver ett tillskott av sammanlagt 3 nya medarbetare och budget för att täcka de ökade kostnaderna för boende. Nämndens bedömning är att brukarna inom vård och omsorg kommer att öka, främst inom LSSverksamheten. För 2016 är bedömningen att det behövs två nya tjänster, en biståndshandläggare och en tjänst inom hemsjukvården samt att två ärenden inte ersätts av Migrationsverket då beloppet inte överstiger 60 000 kr. Från och med budget 2017 förväntas anhöriginvandringen att påverka budgeten i betydligt större omfattning. Stabsfunktionen bedöms behöva förstärkas med 2,5 tjänster för att stödja verksamheten. Begäran om förändrat kommunbidrag 2016 (Belopp i tkr) Benämning Statsbidragsintäkt 2016 Kostnad 2016 Begäran om förändrat kommunbidrag 9 tjänster mötesplatser -3 400-3 400 Lokalkostnad mötesplats -500-500 Digital teknik -1 000-1 000 Placering av EBO-barn, HVB 20 årsplatser 12 483-26 280-13 797 Placering av EBO-barn, jourhem 24 årsplatser 9 461-10 512-1 051 Placering av EBO-barn familjehem 68 årsplatser 13 403-14 892-1 489 Avvaktar familjehemsutredning 5 befattningar -1 890-1 890 Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 14(15)

Benämning Statsbidragsintäkt 2016 Kostnad 2016 Begäran om förändrat kommunbidrag Handläggning familjehemsvård 15 befattningar 3 276-6 867-3 591 Handläggning mottagning 2 befattningar -807-807 Handläggning försörjningsstöd 3 befattningar -1 021-1 021 Handläggning utredning 6 befattningar 744-2 454-1 710 Boende hemlösa, 115 årsplatser -10 494-10 494 Handläggning boende 2 befattningar -681-681 Handläggning tillsyn boende 1 befattning -404-404 Lokaler för handläggning samt inventarier -2 880-2 880 Tolk barn 10 tim/barn -936-936 Tolk vuxen 8 tim/familj -310-310 1 chef, 1 första ssk -900-900 2 tjänster LSS, 2 ärende LSS -1 000-1 000 Staben 2,5 befattningar -1 100-1 100 SUMMA 39 367-88 328-48 961 Stadsområdesnämnd Öster, Reviderad budget 2016 15(15)

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (3) Datum 2016-01-21 Vår referens Gunnel Simon Edgren Utvecklingssekreterare gunnel.simon-edgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Revidering av Stadsområde Östers delegationsordning SOFÖ-2015-623 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster beslutade senast 2015-01-02 att revidera stadsområdesnämndens delegationsordning. Delegationsordningen ska uppdateras i takt med att nya lagar och författningar tillkommer eller att organisationen förändras. En fullständig översyn av delegationsordningen har gjorts under december 2015, vilket föranleder en revidering av delegationsordningen. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att efter genomförd ändring fastställa Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning i enlighet med föreliggande förslag samt att delegationsbeslut om ekonomiskt bistånd ska anmälas i form av redovisning av sammanställd statistik. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 Revidering av delegationsordning Förslag till revidering av delegationsordning SoN Öster 2015-12-16, inklusive spårbarhet i ändringar Förslag till revidering av delegationsordning SoN Öster 2015-12-16, exklusive spårbarhet i ändringar Rutin+för+anmälan+av+delegationsbeslut,+förslag+150914 Förslag till revidering av delegationsordning SoN Öster 2016-01-21, exklusive spårbarhet i ändringar Förslag till revidering av delegationsordning SoN Öster 2016-01-21, inklusive spårbarhet i ändringar G-SoN 2016-01-28 Reviderad delegationsordning Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2016-01-18 Stadsområdesnämnd Öster 2016-01-28 SIGNERAD 2016-01-21

2 (3) Ärendet Stadsområdesnämnd Öster beslutade senast 2015-04-28 att revidera stadsområdesnämndens delegationsordning. Delegationsordningen ska uppdateras i takt med att nya lagar och författningar tillkommer eller att organisationen förändras. En fullständig översyn av delegationsordningen har gjorts under december 2015, vilket föranleder en revidering av delegationsordningen. Översynen har bestått av en jämförelse mellan samtliga stadsområdesnämnders delegationsordningar för att kontrollera likheter. Samtliga avdelningar inom stadsområdesförvaltning Öster har lämnat synpunkter och ändringsförslag till delegationsordningen. Nya bestämmelser som tillkommit har lagts till förslaget. Förändringarna består av förtydligande, förändring av ansvar, rättelser, nya bestämmelser samt redaktionella ändringar. Förslag på justeringar har kontrollerats av Malmö stads stadsjurister. Tidigare bestämmelser i delegationsordningen redovisas med överstruken text medan förslag till nya bestämmelser redovisas med röd text. Till ärendet bifogas även delegationsordning där förslagna förändringar är gjorda. Delegationsbeslut ska anmälas till nämnden i enlighet med Kommunallagen 6:35. Det står nämnden fritt att välja i vilken form delegeringsbesluten ska anmälas. Under hösten 2015 har direktörerna för samtliga stadsområdesförvaltningar beslutat om en rutin som ska gälla för hur anmälan av delegationsbeslut till stadsområdesnämnderna ska ske. Denna rutin bifogas ärendet för kännedom. Det fattas ca 4 500 beslut om försörjningsstöd varje månad. Dessa beslut fattas i enlighet med riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt, som är antagna av Kommunfullmäktige 2013-11-28. Denna riktlinje bygger på riksnormen som bestäms av regeringen inför varje kalenderår. Idag anmäls beslut om försörjningsstöd som en månatlig redovisning/sammanställning av statistik från avdelningen för individ- och familjeomsorgen till stadsområdesnämnden. Utifrån mängden av beslut om försörjningsstöd föreslås dessa även fortsättningsvis att anmälas till nämnden i form av redovisning/sammanställning av statistik månadsvis. Vid arbetsutskottets sammanträde 2016-01-18 6, beslutades att i delegationsordningens punkt 6.2, beslut att skicka vidare medborgarförslag vars ansvar är annan nämnd, ändra delegat från ordförande till arbetsutskott. Efter beredning av detta ärende i arbetsutskottet, har stadsområdesförvaltningen uppmärksammats på att ytterligare en revidering krävs. Mot bakgrund av detta har följande tillägg av delegat i

punkterna 4.41 och 4.42 gjorts: chef i beredskap. Chefsberedskapen är gemensam för samtliga fem stadsområdens vård och omsorg och respektive stadsområde ansvarar för beredskapen var femte vecka enligt turordningsschema. 3 (3) Ansvariga Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning arbetsmaterial 2016-01-21 Antagen av Stadsområdesnämnd Öster 2013-07-01 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2013-12-18 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2014-02-19 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2014-11-26 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2015-04-28 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2015-01-28 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2015-04-28 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2016-01-28 Upprättad: Stadsområdesnämnd Öster Datum: 2015-04-28 Förvaltning: Stadsområdesförvaltning Öster 1

Innehåll 1 Om delegation... 3 Vilka beslut kan delegeras?... 3 Vilka beslut kan inte delegeras?... 3 Vidaredelegation... 3 Beslutsfattande... 4 Ärenden som inte finns i delegationsordningen... 4 Anmälan av delegationsbeslut... 4 Överklaganden... 5 Laglighetsprövning... 5 Förvaltningsbesvär... 5 Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling... 5 Andra delegationsdokument... 6 2. Förkortningar... 6 3. Socialtjänst Individ- och familjeomsorg... 7 4. Socialtjänst Vård och omsorg... 31 5. Delegationsärenden Offentlighet och sekretess... 36 6. Delegationsärenden Övrigt... 37 7. Delegationsärenden Ekonomi... 39 8. Delegationsärenden Personal... 42 2

1 Om delegation En nämnd har till uppgift att fatta ett stort antal beslut. Det är emellertid praktiskt omöjligt att nämnden fattar beslut i samtliga ärenden som faller inom nämndens ansvarsområde. Syftet med delegation är att avlasta nämnden från att behöva fatta beslut. Delegering innebär överföring av beslutanderätt från en nämnd till ett utskott, en ledamot eller ersättare eller en anställd som är underställda nämnden. En nämnds rätt att besluta om delegation regleras dels i kommunallagen (1991:900), KL, dels i speciallagstiftning. Stadsområdesnämnden är en kommunal nämnd enligt KL. Vilka beslut kan delegeras? Beslut av rent förberedande eller rent verkställande karaktär (ett beslutsfattande där beslutet är givet på förhand utan att det föreligger ett verkligt bedömningsutrymme, t.ex. beslut om debitering enligt en taxa) kräver ingen delegation utan sådana beslut kan tjänstemännen fatta autonomt. Nämndens rätt att delegera är inriktad på ett beslutsfattande där det finns ett utrymme för överväganden och bedömningar, dock utan att detta utrymme är forum för politiska värderingsfrågor, t.ex. myndighetsutövning som inte är av principiell natur och verkställighet av kommunfullmäktiges beslut. Genom delegation effektiviseras den kommunala förvaltningen, och medborgarna ges en bättre service. Bestämmelser om delegering av ärenden inom en kommunal nämnd finns i 6 kap. 33 38 KL. Enligt 6 kap. 33 KL får en nämnd uppdra åt ett utskott en ledamot eller ersättare eller en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden. Vilka beslut kan inte delegeras? I följande slag av ärenden får beslutanderätten med stöd av 6 kap. 34 KL inte delegeras: ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Det är dock tillåtet att delegera ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda av principiell beskaffenhet som enligt specialförfattning får delegeras till utskott. Vidaredelegation Nämnden kan genom beslut ge direktören rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd enligt 6 kap. 37 kommunallagen. Nämnden ska hela tiden ha kännedom om vem som har rätt att fatta beslut. 3

Beslutsfattande Delegationen innebär att beslutanderätten i de i delegationsordningen angivna ärendena överlämnats till delegaten som träder i nämndens ställe. Beslut fattas sålunda på nämndens vägnar och har samma rättsverkan som beslut fattade av nämnden i plenum. Beslutsrätten enligt delegationsordningen gäller tills vidare och kan återkallas eller ändras av nämnden. Delegerad beslutanderätt ska utövas i överensstämmelse med gällande författningar samt kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndens styrdokument samt rymmas inom ramen för anslagna medel. Ärenden delegerade till nämndens ordförande beslutas vid förhinder av denna av vice ordföranden. Vid förfall för delegater i övrigt övertas beslutanderätten av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst om vikarie inte har förordnats, av den som enligt uppdragsbeskrivning är närmaste chef för delegaten. Som allmän princip bör dock gälla att ersättare inte bör besluta i viktigare ärenden om beslut utan större nackdel kan anstå tills delegaten återkommer. Den som är jävig i ett visst ärende får inte besluta i det eller ens delta i handläggningen. Bestämmelser om jäv finns i 6 kap. 24 27 KL. Om en delegat är jävig överlämnas ärendet för avgörande till närmaste chef eller nämnden. Till ett enligt förvaltningsbesvär överklagbart beslut ska fogas en korrekt överklagandehänvisning. Ärenden som inte finns i delegationsordningen Ärenden av ren verkställighetskaraktär upptas inte i en delegationsordning. Ärenden som är av principiell natur eller som enligt författning inte får delegeras finns självfallet inte heller upptagna i delegationsordningen. Anmälan av delegationsbeslut Enligt 6 kap. 35 KL ska beslut som fattats med stöd av delegation anmälas till nämnden. Alla beslut som har fattats med stöd av delegation från nämnden ska anmälas till nämnden vid närmast påföljande nämndssammanträde. Alla beslut som har fattats med stöd av vidaredelegation från förvaltningschefen ska först anmälas till förvaltningschefen och sedan till nämnden vid närmast påföljande nämndssammanträde. Viktigt vid anmälan av delegationsbeslut är att man genom nämndens protokoll kan identifiera varje delegationsbeslut med hänsyn till bl.a. möjligheten att överklaga besluten och för att delegationsbeslut ska kunna vinna laga kraft. 4

Överklaganden Delegationsbesluten kan överklagas på samma sätt som nämndens beslut d.v.s. antingen med stöd av 10 kap. KL genom laglighetsprövning eller med stöd i specialförfattning genom förvaltningsbesvär. Ett beslut överklagas skriftligt. Laglighetsprövning Överklaganden enligt laglighetsprövningsinstitutet ska ske inom tre veckor från den dag då justering tillkännagivits på kommunens officiella anslagstavla av protokollet från det sammanträde, då delegationsbeslutet anmäldes. Beslutsfattaren har ingen skyldighet att bifoga anvisning om hur man begär laglighetsprövning. Överklagandet ska inges av klaganden direkt till Förvaltningsrätten i Malmö, Box 4522, 203 20 Malmö. Förvaltningsrätten kan endast pröva lagligheten men inte lämpligheten i ett beslut. Rätten kan upphäva det överklagade beslutet men inte sätta något annat beslut i dess ställe. Förvaltningsbesvär Bestämmelserna om laglighetsprövning gäller inte om det i en specialförfattning anges hur beslut enligt denna författning ska överklagas. Det blir då fråga om förvaltningsbesvär. Besluten överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsrätten i Malmö är den domstol i första instans som är behörig att pröva överklaganden av Malmö kommuns beslut. Beslut om att inte lämna ut en allmän handling eller uppgifter i en allmän handling kan överklagas direkt till Kammarrätten i Göteborg. Överklagande genom förvaltningsbesvär ska ske inom tre veckor från den dag då klaganden fått del av beslutet. Överklagandet ska ges in till den myndighet som har meddelat beslutet, vilken i sin tur med eget yttrande överlämnar ärendet till anvisad överinstans senast inom en vecka. Har överklagandet kommit in för sent ska stadsområdesnämndens delegat fatta ett avvisningsbeslut, som i sin tur är överklagbart. Vid förvaltningsbesvär prövas både lagligheten och lämpligheten av det överklagade beslutet. Prövningsinstansen kan sätta ett nytt beslut i det tidigare beslutets ställe. Vilka ärenden som går att överklaga genom förvaltningsbesvär och till vilken instans framgår av denna delegationsordning i kolumnen Kommentarer. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling Ett beslut som lagen om offentlig upphandling (LOU) är tillämplig på får inte överklagas genom laglighetsprövning. En leverantör kan istället begära överprövning vid förvaltningsrätt av en pågående upphandling. När kommunen har meddelat tilldelningsbeslut i en upphandling inträder en avtalsspärr om minst 10 dagar om underrättelsen om tilldelningsbeslut skickats elektroniskt och om minst 15 dagar om underrättelsen om tilldelningsbeslut skickats på annat sätt. Avtalsspärren innebär både ett förbud mot att ingå avtal och en bortre tidsgräns för när en leverantör senast kan ansöka om överprövning av upphandlingen. 5

Andra delegationsdokument Delegationsfrågor för arbetsmiljöområdet inklusive säkerhetsarbete, brandskydd och diskriminering finns i dokumentet. Detta beslutades av Stadsområdesnämnd Öster 2013-07-01, Dnr SOFÖ-2013-174. 2. Förkortningar AB Allmänna bestämmelser AGU Arbetsgivarutskott AML Arbetsmiljölagen (1977:1160) BrB Brottsbalken (1962:700) FB Föräldrabalken (1949:381) KL Kommunallagen (1991:900) KörkF Körkortsförordningen (1998:980) LAS Lagen (1982:80) om anställningsskydd LUL Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PassF Passförordningen (1979:664) PDL Patientdatalagen (2008:355) PSL Patientsäkerhetslagen (2010:659) PUL Personuppgiftslagen PUO Personuppgiftsombud SAM Arbetsmiljöverkets föreskrift (2000:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete SAS Socialt ansvarig samordnare SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SoF Socialtjänstförordningen (2001:937) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) TF Tryckfrihetsförordningen (1949:105) IVO Inspektionen för vård och omsorg 6

3. Socialtjänst Individ- och familjeomsorg Ärende Ansvarsfördelningen mellan kommuner, 2 a kap. socialtjänstlagen Lagrum Delegat (lägsta nivå) Kommentar 3.1 Begäran om överflyttning av ärende till annan kommun 3.2 Meddela inställning i fråga om annan kommuns begäran om överflyttning 3.3 Ansökan om överflyttning av ärende hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) till annan kommun 2 a kap. 10 SoL Sektionschef Ensamkommande barn: Enhetschef vid verksamheten för ensamkommande barn 2 a kap. 10 SoL Enhetschef Ensamkommande barn: Enhetschef vid verksamheten för ensamkommande barn 2 a kap. 11 SoL Sektionschef Ensamkommande barn: Myndighetsutskott 3.4 Överklagande till förvaltningsrätten av socialstyrelsens beslut i fråga om överflyttning av ärende till annan kommun 16 kap 4 SoL punkt 5 Sektionschef 3.5 Utlämnande av uppgifter som behövs för att en socialnämnd ska kunna ta över ett ärende Ärende Rätten till bistånd 4 2 a kap 12 SoL Sektionschef Lagrum Delegat Kommentar 7

kap. socialtjänstlagen (2001:453), SoL 3.6 Försörjningsstöd - skäliga kostnader enligt 4 kap. 3 SoL 3.7 Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt som uppgår till högst ett basbelopp 3.8 Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt som uppgår till över ett basbelopp 3.9 Ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 SoL 3.10 Försörjningsstöd med villkor om kompetenshöjande åtgärd 3.11 Avslag på eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd 4 kap. 1 och 3 SoL Malmö stads beslutade Riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Socialsekreterare/ Socialsekreterare social jour Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 4 kap. 1 SoL Sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 4 kap. 2 SoL Sektionschef Endast laglighetsprövning 4 kap. 4 SoL Socialsekreterare Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 4 kap. 5 SoL Socialsekreterare 3.12 Bistånd enligt LMA 16, 17, 18 LMA Socialsekreterare/ Socialsekreterare social jour. 3.13 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i familjehem 3.14 Sluta avtal med familjehem/barn 4 kap. 1 SoL 4 kap. 2 SoL 6 kap. 6 b SoL Myndighetsutskott Ensamkommande barn: Myndighetsutskott - i enlighet med SKL:s rekommendationer Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Familjehemssekreterare 8

Ensamkommande barn: Familjehemssekreterare vid SRF, verksamheten för ensamkommande barn. - utöver SKL:s rekommendationer 3.15 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i jourhem under högst två månader efter att utredningen enligt 11 kap. 2 SoL avslutats 3.16 Tidsbegränsad förlängning av placering i jourhem utöver två månader efter avslutad utredning 3.17 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i hem för vård eller boende, alternativt SiS-ungdomshem - Interna boenden - Externa boenden Enhetschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 4 kap. 1 SoL Sektionschef, Förste socialsekreterare 4 kap. 1 SoL, 11 LVU, Jfr 6 kap. 6 fjärde stycket SoL 4 kap. 1 SoL Ensamkommande barn: socialsekreterare med utökat ansvar vid verksamheten ensamkommande barn, social jour Enhetschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef, Förste socialsekreterare Sektionschef Ensamkommande barn: - HVB för Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 9

Sluta avtal med hem för vård och boende/barn SiSungdomshem 3.18 Bistånd till barn och ungdom i form av internationell placering 4 kap. 1 SoL jfr med 6 kap. 11 b SoL och 6 kap. 6 SoL ensamkommande socialsekreterare med utökat ansvar vid verksamheten ensamkommande barn, social jour - Övriga HVB/SiS: sektionschef Sektionschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Myndighetsutskott 3.19 Bistånd till vuxna i form av vård i familjehem 4 kap. 1 Sol Sektionschef Ensamkommande barn, Asylsökande: enhetschef vid Enheten Institution och boende, Sociala Resursförvaltningen 3.20 Beslut om att sluta avtal med familjehem/vuxna - i enlighet med SKL:s rekommendationer 6 kap. 6 b SoL Uppehållstillstånd: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Ensamkommande barn: Familjehemssekreterare vid verksamheten för ensamkommande barn 10

- utöver SKL:s rekommendationer 3.21 Bistånd till vuxna i form av vård i hem för vård eller boende 3.22 Sluta avtal med hem för vård eller boende (vuxna) 3.23 Bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj 3.24 Bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj utan vårdnadshavarens samtycke 3.25 Förordnande och entledigande av kontaktperson/ Enhetschef Ensamkommande barn: sektionsschef vid verksamheten för ensamkommande barn 4 kap. 1 SoL Sektionschef Ensamkommande barn: Asylsökande: enhetschef vid Enheten Institution och boende, Sociala Resursförvaltningen Uppehållstillstånd: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Ensamkommande barn Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 4 kap. 1 SoL Sektionschef 4 kap. 1 SoL jfr med 3 kap. 6 b SoL Ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Sektionschef Ensamkommande Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 11

kontakt-familj barn: Familjehemssekreterare (förordnande), socialsekreterare (entledigande) vid verksamheten ensamkommande barn Sluta avtal med kontaktperson/ kontakt-familj - enligt SKL:s rekommendatio ner Sektionschef Ensamkommande barn familjehemssekreterare/socialsekreterare vid verksamheten för ensamkommande barn - utöver SKL:s rekommendatio ner 3.26 Bistånd i form av boende 3.27 Bistånd i form av boendestöd Enhetschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 4 kap. 1 SoL Sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 4 kap. 1 SoL Sektionschef 3.28 Bistånd i form av familjestöd 3.29 Bistånd i form av öppenvård -Internt inom stadsområdet 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare vid SRF 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare Ensamkommande barn: 12

socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn - Externt Sektionschef Ensamkommande barn: sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn - Externa drogtester 3.30 Bistånd i form av öppenvård utan vårdnadshavares samtycke 4 kap. 1 SoL jfr med 3 kap. 6 a SoL Sektionschef Ensamkommande barn: socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef 3.31 Beslut om fritidspeng 4 a kap 1 SoL Socialsekreterare Överklagas till allmän förvaltningsdomst ol Fritidspeng kommer att försvinna. Uppgår i norm från och med 2016-01-01 Ärende Ekonomiskt bistånd till nyanlända flyktingar i väntan på etableringsersättning Lagrum Delegat Kommentar 3.32 Beslut att inleda utredning 3.33 Beslut att avsluta utredning 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 SoL Socialsekreterare vid invandrarservice, Sociala resursförvaltningen Socialsekreterare vid 13

3.34 Beslut om försörjningsstöd enligt riksnorm och riktlinjer 3.35 Beslut om ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt enligt riktlinjer 3.36 Beslut att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL invandrarservice, Sociala resursförvaltningen 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare vid invandrarservice, Sociala resursförvaltningen 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare vid invandrarservice, Sociala resursförvaltningen 9 kap. 1 och 9 kap 2 SoL Socialsekreterare vid invandrarservice, Sociala resursförvaltningen 3.37 3.38 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 1 SoL och 9 kap. 2 SoL Beslut att polisanmäla misstänkt Bedrägeri Ärende 5 kap. SoL 9 kap. 4 SoL Enhetschef vid Invandrarservice, Sociala Resursförvaltningen 6 bidragsbrottslagen Enhetschef vid Invandrarservice, Sociala Resursförvaltningen Lagrum Delegat Kommentarer 3.39 Beslut att bestämma en arbetsplan och utse en handledare samt kontroll av att handlingsplanen följs 3.40 Förbud eller begränsning för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn. 5 kap. SoL Socialsekreterare hos Sociala resursförvaltningen, Ungdomstjänst 5 kap. 2 SoL Myndighetsutskott Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Ärende Lagrum Delegat Kommentarer 14

Vård i familjehem eller hem för vård eller boende, 6 kap. socialtjänstlagen 3.41 Medgivande till privatplacering 3.42 Godkännande av familjehems lämplighet för stadigvarande vård och fostran 6 kap. 6 första stycket SoL 6 kap. 6 första och andra styckena SoL Myndighetsutskott Myndighetsutskott Ensamkommande barn: Myndighetsutskott Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Laglighetsprövning Ensamkommande: bereds av SRF 3.43 Godkännande av jourhems lämplighet för tillfällig vård och fostran 3.44 Övervägande om vård fortfarande behövs 3.45 Särskilt övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden 3.46 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder (avtal ska ingås) 3.47 Beslut om godkännande av internationell placering på ansökan av utländsk myndighet 6 kap. 6 tredje stycket SoL 6 kap. 8 första stycket SoL 6 kap. 8 andra stycket SoL Myndighetsutskott Ensamkommande barn: Myndighetsutskott Myndighetsutskott Ensamkommande barn: Myndighetsutskott Myndighetsutskott Ensamkommande barn: Myndighetsutskott 6 kap. 11 SoL Enhetschef Ensamkommande barn: Enl. SKL: familjehemssekreterare. Utöver SKL: sektionschef 6 kap. 11 a SoL Myndighetsutskott Ensamkommande: bereds av SRF Ensamkommande: bereds av SRF Ansökan/- stämning om vårdnadsöverflyttning tas av stadsområdesnämnd med stadsjurist som ombud. Bereds av familjerättsbyrån 15

3.48 Medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det 3.49 Beslut om att återkalla ett medgivande 3.50 Beslut att ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till en familj 3.51 Beslut att inte ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till familj Ärende: Avgifter, 8 kap. socialtjänstlagen 6 kap. 6, 12 SoL Myndighetsutskott Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol 6 kap. 13 SoL Myndighetsutskott Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltnings- 6 kap. 14 SoL Familjerättssekreterare domstol Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol 6 kap. 14 SoL Myndighetsutskott Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol Lagrum Delegat Kommentar 3.52 Beslut om ersättning för uppehälle (egenavgift) vid stödoch hjälpinsatser av behandlingskaraktär när bistånd ges i form av plats i hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) 3.53 Beslut om ersättning från förälder vars barn är under 18 år och får vård i annat hem än det egna 3.54 Beslut om avgift för sociala tjänster 8 kap. 1 första stycket SoL, 6 kap. 1 SoF 8 kap. 1 andra stycket SoL, 6 kap. 2 SoF 8 kap. 2 SoL Kommunalt beslut Socialsekreterare Socialsekreterare Sektionschef SRF 16

3.55 Beslut om nedsättning av avgifter enligt 8 kap. 1 SoL Ärende Återkrav, 9 kap. socialtjänstlagen 8 kap 1 SoL Sektionschef Lagrum Delegat Kommentar 3.56 Återkrav av ekonomiskt bistånd 9 kap. 1 och 2 SoL Socialsekreterare 3.57 Föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1 SoL 3.58 Föra talan om återkrav enligt 9 kap. 2 SoL eller avseende kostnader enligt 8 kap. 1 första och andra stycket SoL 3.59 Eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 1 och 2 samt 8 kap. 1 SoL 9 kap. 3 SoL Myndighetsutskott Ansökan hos förvaltningsrätten 9 kap. 3 SoL Sektionschef Ansökan hos förvaltningsrätten 9 kap. 4 SoL Sektionschef Ärende Handläggning av ärende, 11 kap. socialtjänstlagen 3.60 Bedömning av barn och ungas behov av omedelbart skydd 11 kap 1 a SoL Socialsekreterare Ska dokumenteras Beslut att inleda utredning 11 kap. 1 SoL Socialsekreterare/ socialsekreterare vid social jour Ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Beslut att inleda utredning, 11 kap. 1 och 2 11 kap. 1 och 2 SoL Socialsekreterare/ socialsekreterare vid social jour 17

3.61 Beslut att inte inleda utredning 3.62 Beslut att avsluta utredning utan åtgärd Ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn och social jour 11 kap. 1, 2 SoL Sektionschef 11 kap. 1 SoL Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Socialsekreterare Ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn 11 kap. 2 SoL Sektionschef, Förste socialsekreterare 3.63 Förlängning av utredningstid i ärende som rör barn Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn 11 kap. 2 SoL Enhetschef Ensamkommande barn: Enhetschef 3.64 Beslut om uppföljning 11 kap. 4 a och b SoL Socialsekreterare Ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn 18

Ärende 12 kap SoL 3.65 Underrättelse till åklagarmyndigheten (återrapportering) Ärende Tillsynsärenden m.m. 13, 14, 16 kap. Socialtjänstlagen 3.66 Yttranden till tillsynsmyndighet 3.67 Mottagande av rapporter 3.68 Beslut efter bedömning, undanröja/avhjälpa genom omedelbara åtgärder 3.69 Inleda utredning på missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande 3.70 Beslut om att godkänna åtgärd 3.71 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg 3.72 Godkännande av rapport om inte verkställda beslut samt överlämnande till kommunfullmäktige Ärende Föräldrabalken, familjerätt Lagrum Delegat Kommentar 12 kap 8 SoL Socialsekreterare Lagrum Delegat Kommentar 13 kap. 5 SoL Myndighetsutskott 14 kap. 3 SoL Sektionschef 14 kap. 6 SoL Sektionschef 14 kap. 6 SoL Utvecklingssekreterare, enhetschef 14 kap. 6 SoL Myndighetsutskott 14 kap. 7 SoL Myndighetsutskott 16 kap. 6 h SoL Myndighetsutskott Stadsområdesnämnd Förslag: Beslut fattas av stadsområdesnämnd. Detta med anledning av ärendets principiella karaktär. Lagrum Delegat Kommentar 3.73 Beslut om att godkänna faderskapsbekräftelse/ 1 kap. 4 FB/1 kap. 9 FB Familjerättssekreterare 19

föräldraskapsbekräftel se 3.74 Beslut om att godkänna faderskapsbekräftelse/ föräldraskapsbekräftel se när föräldrarna sammanbor 1 kap. 4 FB/1 kap. 9 FB Familjerättsassistent 3.75 Inleda och bedriva utredning om fastställande av faderskap/föräldraska p 3.76 Inleda och bedriva utredning om någon annan än äkta mannen ska anses vara förälder till barnet 3.77 Föra talan i mål om fastställande av faderskap/föräldraska p 2 kap. 1, 4-6, 8 FB/ 2 kap. 8 a FB 2 kap. 9 första stycket FB 3 kap. 5-12 /14 andra stycket FB Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Delegationsförbud enligt 10 kap. 5 SoL e.c. för beslut enligt 2 kap. 7 föräldrabalken om att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning Delegationsförbud enligt 10 kap. 5 SoL för beslut enligt 2 kap. 9 föräldrabalken om att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning 3.78 Beslut om att godkänna/inte godkänna avtal mellan föräldrar om vårdnad, boende och umgänge 6 kap. 6, 14 a andra stycket, 15 a tredje stycket FB Familjerättssekreterare 3.79 Medgivande att åtgärd får vidtas utan en av två vårdnadshavares samtycke 6 kap. 13 a FB Myndighetsutskott Kan överklagas till Förvaltningsrätten i Malmö 3.80 Yttrande till allmän domstol gällande umgängesstöd och beslut om att utse viss person att medverka 6 kap. 15 c tredje stycket FB Sektionschef 20

vid umgänget (umgängesstöd) 3.81 Beslut om att utse handläggare för samarbetssamtal 6 kap. 18 FB Sektionschef vid familjerättsbyrån 3.82 Beslut om att utse utredare mål och ärenden om vårdnad, boende och umgänge 3.83 Lämna upplysningar till domstol i ärende om vårdnad, boende och umgänge 3.84 Lämna upplysningar till domstol inför interimistiskt beslut 6 kap. 19 tredje stycket FB 6 kap. 19 andra stycket FB 6 kap. 20 andra stycket FB Sektionschef vid familjerättsbyrån Socialsekreterare Familjerättssekreterare 3.85 Beslut om att godkänna avtal om underhållsbidrag för längre period än tre månader 7 kap. 7 FB Familjerättssekreterare 3.86 Yttrande vid behov från socialnämnd till allmän domstol i ärende om godmanskap och förvaltarskap 3.87 Yttrande till allmän domstol beträffande namnbyte 3.88 Lämna upplysningar och yttrande till allmän domstol beträffande äktenskapsskillnad, vilken avser äktenskap som ingåtts av underårig 3.89 Lämna upplysningar och yttrande till länsstyrelsen beträffande 11 kap. 16 andra stycket andra meningen FB 45, 46 andra stycket namnlagen 5 kap. 5 tredje stycket äktenskaps-balken 15 kap. 1 andra stycket äktenskaps-balken Socialsekreterare/ Biståndshandläggare (stadsområde) Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare 21

äktenskapsdispens 3.90 Medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det 3.91 Beslut om att återkalla ett medgivande 6 kap. 6, 12 SoL Myndighetsutskott 6 kap. 13 SoL Myndighetsutskott 3.92 Beslut att ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till en familj 3.93 Beslut att inte ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till familj 6 kap. 14 SoL Myndighetsutskott 3.94 Beslut inom ramen för handläggning av dödsbodelägarärenden 18 kap. 2 ärvdabalken 6 kap. 14 SoL Familjerättssekreterare Familjerättsassistent 3.97 Bistånd till begravningskostnader och utgifter i omedelbar anslutning till dödsfallet samt villkor om återbetalning 3.98 Beslut om att ordna gravsättning 4 kap. 1,2 SoL Familjerättsassistent 5 kap. 2 begravnings-lagen Familjerättsassistent 3.95 Dödsboanmälan 20 kap. 8 a ärvda-balken Familjerättsassistent 3.96 Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader enligt riktlinjer samt villkor om återbetalning 4 kap. 1,2 SoL Familjerättsassistent Begravningskostnader kan återkrävas endast om den beviljas med villkor om återbetalningsskyldighet enl. 9 kap. 2 socialtjänstlagen Begravningskostnader kan återkrävas endast om den beviljas med villkor om återbetalningsskyldighet enl. 9 kap. 2 socialtjänstlagen 22

3.99 Beslut till överförmyndare att anmäla att behov av god man/förvaltare föreligger/inte längre föreligger 3.100 Beslut att till överförmyndare anmäla att sådana förhållanden föreligger som talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på betryggande sätt 3.101 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 5 kap. 3 1-2 socialtjänstförordningen 5 kap. 3 3 socialtjänstförordningen 5 kap. 2 socialtjänstförordningen Socialsekreterare/ Biståndshandläggare Socialsekreterare/ Biståndshandläggare (stadsområde) Socialsekreterare/ Biståndshandläggare (stadsområde) Ärende Offentlighet och sekretess inom socialtjänsten, IoF Lagrum Delegat Kommentar 3.102 Lämna ut uppgifter till polismyndigheten 10 kap. 18 a OSL Sektionschef 3.103 Lämna uppgifter 10 kap. 19 och 20 Socialsekreterare OSL 3.104 Lämna uppgifter 10 kap. 21-23 Socialsekreterare OSL 3.105 Lämna uppgifter i form av polisanmälan av brott mot den egna verksamheten 10 kap. 2 OSL Sektionschef 3.106 Beslut att inte lämna uppgifter i form av polisanmälan 10 kap. 21-23, 10 kap. 2 OSL Avdelningschef 3.107 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister för forskningsändamål Ärende Övrigt inom socialtjänsten, IOF 12 kap. 6 SoL Avdelningschef Lagrum Delegat Kommentar 23

3.108 Yttrande till åklagarmyndigheten och domstolen i brottmål 11 LUL, 31 kap. BrB Sektionschef 3.109 Yttrande till åklagaren vid åtalsprövning 46 LVM Sektionschef 3.110 Yttrande till Transportstyrelsen i ärende rörande körkortsingripande 3 kap. 8, 5 kap. 2 KörkF Socialsekreterare 3.111 Yttrande till passmyndigheten i fråga om att utan vårdnadshavares medgivande utfärda pass för barn under 18 år 3 2 st. PassF Socialsekreterare 3.112 Ansökan om uppehållstillstånd för barn som ska placeras här 5 kap. 15 c utlännings-lagen Socialsekreterare 3.113 Begäran till Försäkringskassan att föräldrapenning till en förälder som inte fyllt 18 år helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden 11 kap. 17 SFB Socialsekreterare 3.114 Begäran till Försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare för barnbidrag 16 kap 18 SFB 106 kap. 6 SFB Socialsekreterare 3.115 Begäran till Försäkringskassanatt underhållsstödet betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets 18 kap. 19 SFB Socialsekreterare 24

bästa 3.116 Begäran till Försäkringskassan att bostadsbidraget betalas ut till annan 98 kap. 10 SFB Socialsekreterare 3.117 Begäran om utbetalning av retroaktiv ersättning hos Försäkringskassan 3.118 Underrättelse till Försäkringskassan om att barn med underhållsstöd placerats i familjehem respektive återflyttat till biologisk förälder 107 kap. 5 SFB 9 kap. 2 SoL 2 förord-ningen om underhållsstöd Socialsekreterare Socialsekreterare 3.119 Begäran hos CSN om ändring av betalningsmottagare för studiehjälp. 3.120 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 3.121 Anmälan till överförmyndaren om förhållanden beträffande förvaltning av underårigs egendom 3.122 Beslut att ansöka hos överförmyndare om god man Ärende Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM 2 kap 33 andra Socialsekreterare stycket studiestödsförordningen 5 kap. 2 SoF Socialsekreterare 5 kap. 3 3p SoF Socialsekreterare 3 lagen om god man för ensamkommande barn Socialsekreterare/ Ensamkommande barn och social jour: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Lagrum Delegat Kommentar 25

3.123 Beslut att inleda utredning då man fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon vård utan samtycke 3.124 Beslut att utredning inte ska inledas eller att påbörjad utredning ska läggas ned alternativt övergå i utredning enligt 11 kap- 1 SoL 3.125 Beslut om läkarundersökning samt att utse läkare för denna 3.126 Beslut om att ansöka om vård hos förvaltningsrätten 3.127 Beslut om omedelbart omhändertagande 3.128 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt LVM ska upphöra 3.129 Beslut om att begära polismyndighetens biträde med att föra missbrukaren till läkarundersökning och för inställelse till vårdinstitution 3.130 Företräda stadsdelsfullmäktige vid muntlig 7 LVM Sektionschef Social jour Socialsekreterare vid verksamheten social jour 7 LVM Sektionschef 9 LVM Socialsekreterare 11 LVM Myndighetsutskott 13 LVM Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. 18 b LVM Sektionschef 45 LVM Sektionschef Sektionschef, stadsjurist Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. 26

förhandling i mål enligt LVM i förvaltningsrätten och kammarrätten Ärende Vård av unga enligt LVU 3.131 Beslut att ansöka om vård hos Förvaltningsrätten Lagrum Delegat Kommentar 4 LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.132 Beslut om omedelbart omhändertagande. 6 LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. SoN 2015-01-02 5 Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. 3.133 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård 3.134 Beslut om ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra 8 LVU Sektionschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 9 3 st. LVU Sektionschef Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.135 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden. 3.136 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1-2st 11 1-2 st. LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. 11 4 st. LVU Socialsekreterare Ensamkommande barn: socialsekreterare Se förordnande Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. Ensamkommande barn: beredning hos SRF 27

LVU 3.137 Övervägande om fortsatt vård av den unge 3.138 Omprövning av fortsatt vård enligt LVU 3.139 Särskilt övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 FB vid verksamheten ensamkommande barn 13 1 st. LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 13 2 st. LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 13 3 st. LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.140 Beslut hur den unges umgänge med vårdnadshavare utövas 14 andra stycket 1 LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.141 Beslut att den unges vistelseort inte skall röjas för vårdnadshavare 14 andra stycket 2 LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.142 Beslut hur den unges umgänge med vårdnadshavare utövas, samt beslut att den unges vistelseort inte ska röjas för vårdnadshavare, i avvaktan på myndigutskottets beslut 3.143 Övervägande om beslut rörande rätt till umgänge, umgängesförbud eller hemlighållande av vistelseort för den unge ska kvarstå 14 1-2 st. LVU Sektionschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 14 3 st. LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.144 Beslut om upphörande av vård 21 LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.145 Beslut om individuellt 22 LVU Myndighetsutskott Ensamkommande 28

förebyggande insatser som inte kan ges med samtycke av den unge barn: beredning hos SRF 3.146 Beslut om prövning respektive upphörande av insats enligt 22 3 st LVU 3.147 Ansökan om flyttningsförbud 3.148 Övervägande om fortsatt Flyttningsförbud 3.149 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 3.150 Beslut om att tillfälligt flyttningsförbud ska upphöra 3.151 Beslut om den unges umgänge med vårdnadshavare och med förälder som har reglerad umgängesrätt efter beslut om flyttningsförbud 3.152 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökning 22 3 st LVU Myndighetsutskott 24 LVU Myndighetsutskott 26 LVU Myndighetsutskott 27 LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. 30 2 st LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. 31 LVU Myndighetsutskott 32 1 st. LVU Sektionschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn Se förordnande Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. 29

3.153 Beslut om att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 3.154 Beslut om att begära biträde av polismyndighet för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande 3.155 Företräda stadsdelsfullmäktige vid muntlig förhandling i mål enligt LVU i förvaltningsrätt, kammarrätt 43 1 p LVU Sektionschef, Förste socialsekreterare Myndighetsutskott (ordförande enligt 43 1 LVU) 43 2 p LVU Myndighetsutskott eller förordnad ledamot/tjänstema n Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. Sektionschef och Stadsjurist Ensamkommande barn: beredning hos SRF Detta beslut kan inte delegeras till tjänsteman Se separat dokument Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. Ärende: Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Lagrum Delegat Kommentar Felaktig rubrik till stycket. Hela stycket tas bort, även rubrik. 3.2 Beslut om storlek av introduktionsersättnin g avseende grund- och tilläggsbelopp, när rätt till introduktionsersättnin g föreligger Beslut att bevilja och 3.3 avslå särskilda tillägg Enligt Malmö stads riktlinjer för introduktionsersät tning för flyktingar och övriga nyanlända invandrare i Malmö Enligt Malmö stads riktlinjer för introduktionsersät tning för flyktingar och övriga nyanlända invandrare i Malmö Socialsekreterare Ekonomihandlägg are Socialsekreterare Ekonomihandläggare Finns ej kvar Finns ej kvar 30

3.4 Beslut att bevilja och avslå särskilda tillägg Enligt Malmö stads riktlinjer för introduktionsersät tning för flyktingar och övriga nyanlända invandrare i Malmö Socialsekreterare Ekonomihandlägg are Finns ej kvar 4. Socialtjänst Vård och omsorg Ärende Ansvarsfördelningen mellan kommuner, 2 a kap. SoL 16 LSS Lagrum Delegat Kommentar 4.1 Beslut med anledning av ansökan om flyttning till annan kommun (förhandsbesked) 2a kap. 8 SoL, 16 LSS Biståndshandläggare, Enhetschef 4.2 Beslut med anledning av ansökan om flyttning till annan kommun (förhandsbesked) 16 LSS Enhetschef 4.3 Ansökan om överflyttning av ärende till annan kommun 4.4 Meddela inställning i fråga om annan kommuns begäran om överflyttning 2 a kap. 11 SoL 2 a kap. 10 SoL Enhetschef Enhetschef Ansökan hos Inspektionen för vård och omsorg Ärende Bistånd 4.5 Beslut om bistånd i form av särskild boendeform 4.6 Beslut om bistånd i form av hemtjänst eller livsföring i övrigt Lagrum Delegat Kommentar 4 kap. 1 SoL Enhetschef 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4.7 Beslut i form av korttidsplats 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare Enhetschef Efter samråd med närmaste chef 31

4.8 Beslut om bistånd i form av sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt 5 kap. 7 SoL 4.9 Beslut om bistånd i form av boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar 4.10 Beslut i form av kontaktperson eller kontaktfamilj 4.11 Beslut om upphörande av kontaktperson eller kontaktfamilj 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare Socialsekreterare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4.12 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson eller kontaktfamilj samt sluta avtal med dessa, både enligt norm och riktlinjer och utöver norm och riktlinjer 4 kap. 1 SoL, 9 4 LSS Delegat vid Sociala resursnämnden 4.13 Beslut om bistånd enligt 4 kap. 2 SoL Ärende Avgifter inom omsorgen av äldre och funktionshindrade 4.14 Beslut om avgift samt jämkning av avgift för service, boende och omvårdnad 4.15 Nedskrivning av eller befrielser från skuld avseende debiterad avgift inom omsorgen av äldre och funktionshindrade 4 kap. 2 SoL Enhetschef Lagrum Delegat Kommentar 8 kap. 2 SoL Assistent/avgifts handläggare Biståndshandläggare 4.16 Beslut om ersättning från förälder vars barn är under 18 år och får vård i annat hem än det egna 8 kap 1 2 st SoL 8 kap. 2 SoL Nedskrivning: enhetschef Befrielse från skuld: Myndighetsutskott Biståndshandläggare 32

Ärende Utredning inom omsorgen av äldre och funktionshindrade 4.17 Beslut om inledning av utredning och att avsluta utredning utan åtgärd Ärende Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 4.18 Beslut om personkretstillhörighet 4.19 Biträde av personlig assistent och ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent till den del kostnaderna inte täcks enligt SFB (socialförsäkringsbalken) 4.20 Anmälan till Försäkringskassan vid behov av ersättning för personlig assistent. Gäller under förutsättning att den enskilde ansökt om personlig assistent enligt LSS, inte SoL 4.21 Återbetalning av sådan ersättning efter försäkringskassans beslut som givits i avvaktan på ersättning 4.22 Beslut om återbetalningsskyldighet för felaktig eller för högt belopp för assistansersättning Lagrum Delegat Kommentar 11 kap. 1 SoL Biståndshandläggare Lagrum Delegat Kommentar 1 LSS Biståndshandläggare 9 2 LSS Biståndshandläggare 6 LSS Biståndshandläggare 6 LSS Enhetschef 12 LSS Enhetschef 4.23 Beslut om ledsagarservice 9 3 LSS Biståndshandläggare 4.24 Beslut om biträde av kontaktperson 9 4 LSS Biståndshandläggare 4.25 Beslut om bistånd till kontaktperson enligt SoL 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 33

4.26 Beslut om avlösarservice i hemmet 4.27 Beslut om korttidsvistelse utanför hemmet under max två sammanhängande veckor 4.28 Beslut om korttidsvistelse utanför hemmet utöver två sammanhängande veckor 4.29 Beslut om korttillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen och under lov 9 5 LSS Biståndshandläggare 9 6 LSS Biståndshandläggare 9 6 LSS Enhetschef 9 7 LSS Biståndshandläggare Efter samråd med enhetschef 4.30 Godkännande av familjehem 6 kap. 6 SoL Myndighetsutskott 4.31 Beslut om boende i familjehem 9 8 LSS Myndighetsutskott 4.32 Beslut om bostad med särskild service för barn 4.33 Beslut om boende med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 4.34 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 4.35 Beslut om utbetalning av ekonomiskt stöd till annan person än den som är berättigad till insats 4.36 Utredning av behoven för enskild på tillfälligt besök i kommunen och som behöver beslut om insatser enligt LSS 4.37 Beslut om avgift från förälder vars barn är under 18 år för omvårdnad i annat hem än det egna 9 8 LSS Enhetschef 9 9 LSS Enhetschef 9 10 LSS Biståndshandläggare 11 LSS Enhetschef/ Sektionschef 16 3 st. LSS Enhetschef 20 LSS Biståndshandläggare 34

4.38 Beslut om arvode- och omkostnadsersättning till familjehem 4.39 Beslut om arvode- och kostnadsersättning till kontaktperson och kontaktfamilj 4.40 Övervägande i likhet med 6 kap. 8 SoL om vård fortfarande behövs för barn som vistas i annat hem än det egna Ärende Anmälan om skada eller missförhållanden inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Sektionschef/ Enhetschef Delegat vid Sociala resursnämnden 6 kap. 8 SoL Myndighetsutskott Lagrum Delegat Kommentar 4.41 Mottagande av skriftlig och muntlig rapport 14 kap. 3 SoL, 24b LSS Sektionschef Chef i beredskap Tjänstgörande sjuksköterska Inget delegationsbeslut Förtydligande av ansvarsfördelning 4.42 Beslut om att undanröja eller avhjälpa genom omedelbara åtgärder 14 kap. 6 SoL, 24e LSS 4.43 Inleda utredning 14 kap. 6 SoL, 24e LSS 4.44 Beslut att godkänna åtgärd 14 kap. 6 SoL, 24e LSS 4.45 Anmälan om allvarliga 14 kap. 7 missförhållanden eller risk för SoL, 24f LSS allvarliga missförhållanden till IVO (inspektionen för vård och omsorg) Sektionschef Chef i beredskap Tjänstgörande sjuksköterska Socialt ansvarig samordnare (SAS) Enhetschef Förtydligande av ansvarsfördelning. Myndighetsutskott Myndighetsutskott Inget delegationsbeslut Förtydligande av ansvarsfördelning. Inget delegationsbeslut 4.46 Beslut om anmälan till IVO (inspektionen för vård och omsorg) av allvarlig skada i 3 kap. 5 PSL Medicinskt ansvarig sjuksköterska 35

samband med vård, behandling eller undersökning (Lex Maria) Beslut om att anmäla händelser till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada (Lex Maria) Ärende Övriga ärenden (MAS) Lagrum Delegat Kommentar 4.47 På begäran lämna uppgifter till smittskyddsläkare 4.48 Anmälningsskyldighet enligt Smittskyddslagen 4.49 Ansvarsfördelning medicintekniska produkter 6 kap. 9-10 smittskyddslagen 6 kap. 12 smittskyddslagen SOSFS 2008:1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Sektionschef Verksamhetschef HSL Inget delegationsbeslut Förtydligande av ansvarsfördelning. 4.50 Fastställa hyresnivå för hyresgäst vid blockförhyrning efter framräkning av LiMa Enhetschef Enligt hälso- och sjukvårdslagen 20 och 30 har verksamhetschef HSL detta ansvar. Se ansvarsfördelning diarienr: SOFÖ 2015-607 4.51 Förändring av inriktningen av enstaka platser inom särskilda boendeformer för äldre vid behov 5 kap. 5 SoL Sektionschef/ Enhetschef 5. Delegationsärenden Offentlighet och sekretess Ärende Lagrum Delegat Kommentar 36

5.1 Beslut att lämna ut allmän handling, uppgifter i allmän handling 2 kap. 12 TF, OSL Den som har vården om en handling 5.2 Beslut att lämna ut patientjournalhandling Beslut att inte lämna ut patientjournal/uppgifter i patientjournalen 5.3 Beslut att lämna ut allmän handling/uppgift i allmän handling till enskild med uppställande av förbehåll OSL och PDL 10 kap. 14 OSL Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska Stadsområdesdirektören Överklagas till Kammarrätten i Göteborg 5.4 Beslut att inte lämna ut allmän handling/uppgifter i allmän handling med stöd i TF och OSL Stadsområdesdirektören Stadsjuristen kan sätta upp beslutsförslag 5.5 Yttrande vid överklagande Vederbörande beslutsdelegat Stadsjuristen kan sätta upp yttrandeförslag 6. Delegationsärenden Övrigt Ärende Lagrum Delegat Kommentar 6.1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas 6.2 Beslut att skicka vidare medborgarförslag vars ansvar är annan nämnd 6 kap. 36 KL Ordföranden i nämnden, första vice ordförande, vid dennes förfall andre vice ordförande Ordföranden Arbetsutskott Ordföranden Arbetsutskottet beslutar i förslag som skickas vidare till annan nämnd. Hela nämnden får sedan dessa ärenden redovisade för kännedom vid nästkommande sammanträde. (Ändrat av AU 37

6.3 Beslut om projekt med finansiering/medfinansierin g under beloppet 50 000 kronor 6.4 Föra stadsområdesnämndens talan i allmän domstol och förvaltningsdomstol 6.5 Överklaganden av förvaltningsdomstols dom och fortsatt kommunicering i målet, om ursprungsbeslutet fattats av delegat samt avgivande av yttranden till förvaltningsdomstol där ursprungsbeslutet fattas av delegat. 6.6 Överklagande av samt yttrande till tillsynsmyndighet Stadsområdesdirektör Stadsområdesdirektören med rätt att vidaredelegera samt stadsjurist Delegaten i ursprungsbeslutet Stadsområdesnämnd Arbetsutskott/ Myndighetsutskott 2016-01-18) Nytt förslag utifrån riktlinje projektverksamhet. Avser inte Myndighetsutövning mot enskilda i ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 6.7 Rättelse av skrivfel och omprövning av beslut 6.8 Rättidsprövning och beslut om avvisning om överklagandet har kommit in för sent 26 och 27 FL 24 1 st. FL Delegaten i ursprungsbeslutet Kanslist/delegat i ursprungsbeslutet 6.9 Avvisande av ombud 9 FL Stadsområdesnämnd Myndighetsutskott 6.10 Beslut om förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst 6.11 Teckna samverkansavtal och likande med kommuner, landsting m.m. Stadsområdesnämnd Arbetsutskott Stadsområdesnämnd Stadsområdesdirektör 6.12 Beslut om jäv 6 kap. 24 kommunal -lagen Stadsområdesdirektör gällande tjänstemän Utskott gällande ledamöter och ersättare Beslut behöver endast fattas när den avseende vilken 38

6.13 Beslut efter ansökan om information enligt 26 PUL 6.14 Beslut på begäran om rättelse av personuppgift som behandlats felaktigt och underrättelse till tredje man 6.15 Beslut efter ansökan om upplysningar enligt 29 PUL 6.16 Beslut på begäran om upplysningar enligt 42 PUL inom berört utskott Nämnd gällande ledamot och ersättare inom berörd nämnd samt stadsområdes-direktör. 26 PUL Enhetschef i samråd med personuppgiftsombud (PUO) 28 PUL 9 (2001:454) 29 2 st PUL Enhetschef i samråd med personuppgiftsombud (PUO). Enhetschef i samråd med personuppgiftsombud (PUO) 42 PUL Enhetschef i samråd med personuppgiftsombud (PUO) jävsfrågan uppkom vägrar att träda åt sidan, beslutet kan överklagas endast i samband med det primära beslutet Kan överklagas enligt 52 PUL till allmän förvaltningsdo mstol/10 (2001:454) Kan överklagas enligt 52 PUL, 10 (2001:454) Kan överklagas enligt 52 PUL Enhetschef i samråd med PUO 7. Delegationsärenden Ekonomi Vissa ekonomiska ärenden Lagrum Delegat Kommentar 7.1 Bevilja kassaförlag (Handkassa) Ekonomichef 7.2 Bevilja kredit- och betalkort Firmatecknare enligt särskilt beslut 7.3 Beslut om att bevilja Budgetansvarig anstånd med betalning samt upprätta avbetalningsplaner Se beslut, dnr 7.4 Beslut om försäljning av egen produktion, bör ske efter samråd med ekonomichef Budgetansvarig Efter samråd med ekonomichef 39

7.5 Beslut om periodisering av kommunbidrag Ärenden om upphandling och avrop 7.6 Beslut om att inleda upphandling och tilldelningsbeslut inom ramen för verksamhetens normala drift 7.7 Beslut om att inleda upphandling som alternativ till egenregi och underlag för infordran till anbud som inte är inom ramen för verksamhetens normala drift 7.8 Beslut om antagande av anbud (tilldelningsbeslut) samt tecknande av avtal avseende upphandlingar som inte är inom ramen för verksamhetens normala drift 7.9 Beslut om tecknande och uppsägning av serviceavtal och övriga avtal inom verksamhetens normala drift. Ekonomichef Lagrum Delegat Kommentar Budgetansvarig Arbetsutskott Stadsområdesdirektör Budgetansvarig Avtal, hyresavtal, leasingavtal 7.10 Beslut om tecknande av leasingavtal - VISAB - Övriga - 7.11 Beslut om att teckna och förlänga hyresavtal för högst fem år med hyreskostnad högst 500 tkr/år 7.12 Beslut om att teckna och förlänga hyresavtal för mer än fem år 7.13 Beslut om uthyrning av lokaler inom ramen för Delegat - Budgetansvarig - Ekonomichef Stadsområdesdirektör Arbetsutskott Kommentar 40

hyresavtalet med fastighetsägaren - Kortare tid än sex månader och internt - Längre tid än sex månader Investeringar, avskrivning, försäljning av inventarier, avskrivning förluster 7.14 Beslut om nedskrivning och avskrivning av anläggningstillgångar 7.15 Beslut om försäljning av inventarier 7.16 Beslut om avskrivning av förluster på fordringar (inte lön) - Upp till ett halvt basbelopp - Upp till två basbelopp - Över två basbelopp Skadestånd och ersättningar 7.17 Ersättning till personal för under arbetet av vårdtagare/omsorgstagare/ patient förstörda persedlar och tillhörigheter och som utretts föreligga. 7.18 Ersättning för skada som personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, högst 5 000 kr 7.19 Ersättning för skada som personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, högst ett basbelopp - Budgetansvarig - Stadsområdesdirektör Delegat Ekonomichef Ekonomichef - Ekonomichef - Stadsområdesdirektör - Arbetsutskott Delegat Budgetansvarig Enhetschef Stadsområdesdirektör Kommentar 7.20 Ersättning för skada som Arbetsutskott 41

personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, överstigande ett basbelopp 8. Delegationsärenden Personal Ärende Anställningsbeslut, Anställningsärenden Lagrum Delegat Kommentar 8.1 Grundbefattningar Tillsvidareanställning 4 LAS Närmaste chef Tidsbegränsad anställning > 6 månader Provanställning - grundbefattning 5 LAS AB 4 mom. 2 Närmaste chef Närmaste chef I samråd med HR-avdelning Tidsbegränsad anställning av arbetstagare över 67 år < 90 dagar Tidsbegränsad anställning av arbetstagare över 67 år > 90 dagar 5 LAS 5 LAS Närmaste chef AGU I samråd med HR-avdelning HR-chef gör framställan till HR-strategiska avdelningen 8.2 8.3 Avdelningschef Tillsvidareanställning Tidsbegränsad anställning > 6 månader Övriga chefsbefattningar Tillsvidareanställning - Enhetschef - Sektionschef 4 LAS 5 LAS 4 LAS Stadsområdesdirektör Stadsområdesdirektör Närmaste chef Lön och anställningsvillkor fastställs i samråd med HR-strategiska avdelningen Tidsbegränsad anställning > 6 månader AB 4 mom. 2 Närmaste chef 42

Ärende Arbetsmiljö Lagrum Delegat Kommentar 8.4 Arbetsmiljöuppgifter 3 kap. AML 6 SAM Förvaltnings- Stadsområdesdirektör Kan vidarefördelas. Den som mottar fördelningen ska ha kompetens att utföra uppgiften, befogenhet att vidta erforderliga åtgärder när problem uppstår samt möjlighet att returnera fördelad uppgift. 43

Stadsområdesnämnd Östers delegationsordning Förslag Antagen av Stadsområdesnämnd Öster 2013-07-01 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2013-12-18 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2014-02-19 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2014-11-26 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2015-04-28 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2015-01-28 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2015-04-28 Reviderad av Stadsområdesnämnd Öster 2016-01-28 1

Innehåll 1 Om delegation... 3 Vilka beslut kan delegeras?... 3 Vilka beslut kan inte delegeras?... 3 Vidaredelegation... 4 Beslutsfattande... 4 Ärenden som inte finns i delegationsordningen... 4 Anmälan av delegationsbeslut... 4 Överklaganden... 6 Laglighetsprövning... 6 Förvaltningsbesvär... 6 Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling... 6 Andra delegationsdokument... 7 2. Förkortningar... 7 3. Socialtjänst Individ- och familjeomsorg... 8 4. Socialtjänst Vård och omsorg... 31 5. Delegationsärenden Offentlighet och sekretess... 37 6. Delegationsärenden Övrigt... 37 7. Delegationsärenden Ekonomi... 39 8. Delegationsärenden Personal... 42 2

1 Om delegation En nämnd har till uppgift att fatta ett stort antal beslut. Det är emellertid praktiskt omöjligt att nämnden fattar beslut i samtliga ärenden som faller inom nämndens ansvarsområde. Syftet med delegation är att avlasta nämnden från att behöva fatta beslut. Delegering innebär överföring av beslutanderätt från en nämnd till ett utskott, en ledamot eller ersättare eller en anställd som är underställda nämnden. En nämnds rätt att besluta om delegation regleras dels i kommunallagen (1991:900), KL, dels i speciallagstiftning. Stadsområdesnämnden är en kommunal nämnd enligt KL. Vilka beslut kan delegeras? Beslut av rent förberedande eller rent verkställande karaktär (ett beslutsfattande där beslutet är givet på förhand utan att det föreligger ett verkligt bedömningsutrymme, t.ex. beslut om debitering enligt en taxa) kräver ingen delegation utan sådana beslut kan tjänstemännen fatta autonomt. Nämndens rätt att delegera är inriktad på ett beslutsfattande där det finns ett utrymme för överväganden och bedömningar, dock utan att detta utrymme är forum för politiska värderingsfrågor, t.ex. myndighetsutövning som inte är av principiell natur och verkställighet av kommunfullmäktiges beslut. Genom delegation effektiviseras den kommunala förvaltningen, och medborgarna ges en bättre service. Bestämmelser om delegering av ärenden inom en kommunal nämnd finns i 6 kap. 33 38 KL. Enligt 6 kap. 33 KL får en nämnd uppdra åt ett utskott en ledamot eller ersättare eller en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller grupp av ärenden. Vilka beslut kan inte delegeras? I följande slag av ärenden får beslutanderätten med stöd av 6 kap. 34 KL inte delegeras: ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Det är dock tillåtet att delegera ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda av principiell beskaffenhet som enligt specialförfattning får delegeras till utskott. 3

Vidaredelegation Nämnden kan genom beslut ge direktören rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd enligt 6 kap. 37 kommunallagen. Nämnden ska hela tiden ha kännedom om vem som har rätt att fatta beslut. Beslutsfattande Delegationen innebär att beslutanderätten i de i delegationsordningen angivna ärendena överlämnats till delegaten som träder i nämndens ställe. Beslut fattas sålunda på nämndens vägnar och har samma rättsverkan som beslut fattade av nämnden i plenum. Beslutsrätten enligt delegationsordningen gäller tills vidare och kan återkallas eller ändras av nämnden. Delegerad beslutanderätt ska utövas i överensstämmelse med gällande författningar samt kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och nämndens styrdokument samt rymmas inom ramen för anslagna medel. Ärenden delegerade till nämndens ordförande beslutas vid förhinder av denna av vice ordföranden. Vid förfall för delegater i övrigt övertas beslutanderätten av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst om vikarie inte har förordnats, av den som enligt uppdragsbeskrivning är närmaste chef för delegaten. Som allmän princip bör dock gälla att ersättare inte bör besluta i viktigare ärenden om beslut utan större nackdel kan anstå tills delegaten återkommer. Den som är jävig i ett visst ärende får inte besluta i det eller ens delta i handläggningen. Bestämmelser om jäv finns i 6 kap. 24 27 KL. Om en delegat är jävig överlämnas ärendet för avgörande till närmaste chef eller nämnden. Till ett enligt förvaltningsbesvär överklagbart beslut ska fogas en korrekt överklagandehänvisning. Ärenden som inte finns i delegationsordningen Ärenden av ren verkställighetskaraktär upptas inte i en delegationsordning. Ärenden som är av principiell natur eller som enligt författning inte får delegeras finns självfallet inte heller upptagna i delegationsordningen. Anmälan av delegationsbeslut Enligt 6 kap. 35 KL ska beslut som fattats med stöd av delegation anmälas till nämnden. Alla beslut som har fattats med stöd av delegation från nämnden ska anmälas till nämnden vid närmast påföljande nämndssammanträde. Alla beslut som har fattats med stöd av vidaredelegation från förvaltningschefen ska först anmälas till förvaltningschefen och sedan till nämnden vid närmast påföljande nämndssammanträde. 4

Viktigt vid anmälan av delegationsbeslut är att man genom nämndens protokoll kan identifiera varje delegationsbeslut med hänsyn till bl.a. möjligheten att överklaga besluten och för att delegationsbeslut ska kunna vinna laga kraft. 5

Överklaganden Delegationsbesluten kan överklagas på samma sätt som nämndens beslut d.v.s. antingen med stöd av 10 kap. KL genom laglighetsprövning eller med stöd i specialförfattning genom förvaltningsbesvär. Ett beslut överklagas skriftligt. Laglighetsprövning Överklaganden enligt laglighetsprövningsinstitutet ska ske inom tre veckor från den dag då justering tillkännagivits på kommunens officiella anslagstavla av protokollet från det sammanträde, då delegationsbeslutet anmäldes. Beslutsfattaren har ingen skyldighet att bifoga anvisning om hur man begär laglighetsprövning. Överklagandet ska inges av klaganden direkt till Förvaltningsrätten i Malmö, Box 4522, 203 20 Malmö. Förvaltningsrätten kan endast pröva lagligheten men inte lämpligheten i ett beslut. Rätten kan upphäva det överklagade beslutet men inte sätta något annat beslut i dess ställe. Förvaltningsbesvär Bestämmelserna om laglighetsprövning gäller inte om det i en specialförfattning anges hur beslut enligt denna författning ska överklagas. Det blir då fråga om förvaltningsbesvär. Besluten överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Förvaltningsrätten i Malmö är den domstol i första instans som är behörig att pröva överklaganden av Malmö kommuns beslut. Beslut om att inte lämna ut en allmän handling eller uppgifter i en allmän handling kan överklagas direkt till Kammarrätten i Göteborg. Överklagande genom förvaltningsbesvär ska ske inom tre veckor från den dag då klaganden fått del av beslutet. Överklagandet ska ges in till den myndighet som har meddelat beslutet, vilken i sin tur med eget yttrande överlämnar ärendet till anvisad överinstans senast inom en vecka. Har överklagandet kommit in för sent ska stadsområdesnämndens delegat fatta ett avvisningsbeslut, som i sin tur är överklagbart. Vid förvaltningsbesvär prövas både lagligheten och lämpligheten av det överklagade beslutet. Prövningsinstansen kan sätta ett nytt beslut i det tidigare beslutets ställe. Vilka ärenden som går att överklaga genom förvaltningsbesvär och till vilken instans framgår av denna delegationsordning i kolumnen Kommentarer. Överprövning enligt lagen om offentlig upphandling Ett beslut som lagen om offentlig upphandling (LOU) är tillämplig på får inte överklagas genom laglighetsprövning. En leverantör kan istället begära överprövning vid förvaltningsrätt av en pågående upphandling. När kommunen har meddelat tilldelningsbeslut i en upphandling inträder en avtalsspärr om minst 10 dagar om underrättelsen om tilldelningsbeslut skickats elektroniskt och om minst 15 dagar om underrättelsen om tilldelningsbeslut skickats på annat sätt. Avtalsspärren innebär både ett förbud mot att ingå avtal och en bortre tidsgräns för när en leverantör senast kan ansöka om överprövning av upphandlingen. 6

Andra delegationsdokument Delegationsfrågor för arbetsmiljöområdet inklusive säkerhetsarbete, brandskydd och diskriminering finns i dokumentet. Detta beslutades av Stadsområdesnämnd Öster 2013-07-01, Dnr SOFÖ-2013-174. 2. Förkortningar AB Allmänna bestämmelser AGU Arbetsgivarutskott AML Arbetsmiljölagen (1977:1160) BrB Brottsbalken (1962:700) FB Föräldrabalken (1949:381) KL Kommunallagen (1991:900) KörkF Körkortsförordningen (1998:980) LAS Lagen (1982:80) om anställningsskydd LUL Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska OSL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) PassF Passförordningen (1979:664) PDL Patientdatalagen (2008:355) PSL Patientsäkerhetslagen (2010:659) PUL Personuppgiftslagen PUO Personuppgiftsombud SAM Arbetsmiljöverkets föreskrift (2000:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete SAS Socialt ansvarig samordnare SFB Socialförsäkringsbalken (2010:110) SoF Socialtjänstförordningen (2001:937) SoL Socialtjänstlagen (2001:453) TF Tryckfrihetsförordningen (1949:105) IVO Inspektionen för vård och omsorg 7

3. Socialtjänst Individ- och familjeomsorg Ärende Ansvarsfördelningen mellan kommuner, 2 a kap. socialtjänstlagen Lagrum Delegat (lägsta nivå) Kommentar 3.1 Begäran om överflyttning av ärende till annan kommun 3.2 Meddela inställning i fråga om annan kommuns begäran om överflyttning 3.3 Ansökan om överflyttning av ärende hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) till annan kommun 2 a kap. 10 SoL Sektionschef Ensamkommande barn: Enhetschef vid verksamheten för ensamkommande barn 2 a kap. 10 SoL Enhetschef Ensamkommande barn: Enhetschef vid verksamheten för ensamkommande barn 2 a kap. 11 SoL Sektionschef Ensamkommande barn: Myndighetsutskott 3.4 Överklagande till förvaltningsrätten av socialstyrelsens beslut i fråga om överflyttning av ärende till annan kommun 16 kap 4 SoL punkt 5 Sektionschef 3.5 Utlämnande av uppgifter som behövs för att en socialnämnd ska kunna ta över ett ärende 2 a kap 12 SoL Sektionschef 8

Ärende Rätten till bistånd 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagrum Delegat Kommentar 3.6 Försörjningsstöd - skäliga kostnader enligt 4 kap. 3 SoL 3.7 Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt som uppgår till högst ett basbelopp 3.8 Ekonomiskt bistånd för livsföring i övrigt som uppgår till över ett basbelopp 3.9 Ekonomiskt bistånd utöver vad som följer av 4 kap. 1 SoL 3.10 Försörjningsstöd med villkor om kompetenshöjande åtgärd 3.11 Avslag på eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd 4 kap. 1 och 3 SoL Malmö stads beslutade Riktlinjer för handläggning av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Socialsekreterare/ Socialsekreterare social jour Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 4 kap. 1 SoL Sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 4 kap. 2 SoL Sektionschef Endast laglighetsprövning 4 kap. 4 SoL Socialsekreterare Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 4 kap. 5 SoL Socialsekreterare 3.12 Bistånd enligt LMA 16, 17, 18 LMA Socialsekreterare/ Socialsekreterare social jour. 3.13 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i familjehem 3.14 Sluta avtal med familjehem/barn 4 kap. 1 SoL 4 kap. 2 SoL 6 kap. 6 b SoL Myndighetsutskott Ensamkommande barn: Myndighetsutskott - i enlighet med SKL:s Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Familjehems- 9

rekommendationer sekreterare Ensamkommande barn: Familjehemssekreterare vid SRF, verksamheten för ensamkommande barn. - utöver SKL:s rekommendationer 3.15 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i jourhem under högst två månader efter att utredningen enligt 11 kap. 2 SoL avslutats 3.16 Tidsbegränsad förlängning av placering i jourhem utöver två månader efter avslutad utredning 3.17 Bistånd till barn och ungdom i form av vård i hem för vård eller boende, alternativt SiS-ungdomshem - Interna boenden - Externa boenden Enhetschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 4 kap. 1 SoL Sektionschef, Förste socialsekreterare 4 kap. 1 SoL, 11 LVU, Jfr 6 kap. 6 fjärde stycket SoL 4 kap. 1 SoL Ensamkommande barn: socialsekreterare med utökat ansvar vid verksamheten ensamkommande barn, social jour Enhetschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef, Förste socialsekreterare Sektionschef Ensamkommande Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 10

Sluta avtal med hem för vård och boende/barn SiSungdomshem 3.18 Bistånd till barn och ungdom i form av internationell placering 4 kap. 1 SoL jfr med 6 kap. 11 b SoL och 6 kap. 6 SoL barn: - HVB för ensamkommande socialsekreterare med utökat ansvar vid verksamheten ensamkommande barn, social jour - Övriga HVB/SiS: sektionschef Sektionschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Myndighetsutskott 3.19 Bistånd till vuxna i form av vård i familjehem 4 kap. 1 Sol Sektionschef Ensamkommande barn, Asylsökande: enhetschef vid Enheten Institution och boende, Sociala Resursförvaltningen 3.20 Beslut om att sluta avtal med familjehem/vuxna - i enlighet med SKL:s rekommendationer 6 kap. 6 b SoL Uppehållstillstånd: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Ensamkommande barn: Familjehemssekreterare vid verksamheten för 11

- utöver SKL:s rekommendationer 3.21 Bistånd till vuxna i form av vård i hem för vård eller boende 3.22 Sluta avtal med hem för vård eller boende (vuxna) 3.23 Bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj 3.24 Bistånd i form av kontaktperson eller kontaktfamilj utan vårdnadshavarens samtycke ensamkommande barn Enhetschef Ensamkommande barn: sektionsschef vid verksamheten för ensamkommande barn 4 kap. 1 SoL Sektionschef Ensamkommande barn: Asylsökande: enhetschef vid Enheten Institution och boende, Sociala Resursförvaltningen Uppehållstillstånd: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Ensamkommande barn Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 4 kap. 1 SoL Sektionschef 4 kap. 1 SoL jfr med 3 kap. 6 b SoL Ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 12

3.25 Förordnande och entledigande av kontaktperson/ kontakt-familj Sektionschef Ensamkommande barn: Familjehemssekreterare (förordnande), socialsekreterare (entledigande) vid verksamheten ensamkommande barn Sluta avtal med kontaktperson/ kontakt-familj - enligt SKL:s rekommendatio ner Sektionschef Ensamkommande barn familjehemssekreterare/socialsekreterare vid verksamheten för ensamkommande barn - utöver SKL:s rekommendatio ner 3.26 Bistånd i form av boende 3.27 Bistånd i form av boendestöd Enhetschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 4 kap. 1 SoL Sektionschef Överklagas till allmän förvaltningsdomstol 4 kap. 1 SoL Sektionschef 3.28 Bistånd i form av familjestöd 3.29 Bistånd i form av öppenvård -Internt inom 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare vid SRF 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare 13

stadsområdet - Externt Ensamkommande barn: socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Ensamkommande barn: sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn - Externa drogtester 3.30 Bistånd i form av öppenvård utan vårdnadshavares samtycke 4 kap. 1 SoL jfr med 3 kap. 6 a SoL Sektionschef Ensamkommande barn: socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Sektionschef Ärende Ekonomiskt bistånd till nyanlända flyktingar i väntan på etableringsersättning 3.31 Beslut att inleda utredning 3.32 Beslut att avsluta utredning 3.33 Beslut om försörjningsstöd Lagrum Delegat Kommentar 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 SoL Socialsekreterare vid invandrarservice, Sociala resursförvaltningen Socialsekreterare vid invandrarservice, Sociala resursförvaltningen 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare vid 14

enligt riksnorm och riktlinjer 3.34 Beslut om ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt enligt riktlinjer 3.35 Beslut att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL invandrarservice, Sociala resursförvaltningen 4 kap. 1 SoL Socialsekreterare vid invandrarservice, Sociala resurs- 9 kap. 1 och 9 kap 2 SoL förvaltningen Socialsekreterare vid invandrarservice, Sociala resursförvaltningen 3.36 3.37 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 1 SoL och 9 kap. 2 SoL Beslut att polisanmäla misstänkt Bedrägeri Ärende 5 kap. SoL 9 kap. 4 SoL Enhetschef vid Invandrarservice, Sociala Resursförvaltningen 6 bidragsbrottslagen Enhetschef vid Invandrarservice, Sociala Resursförvaltningen Lagrum Delegat Kommentarer 3.38 Beslut att bestämma en arbetsplan och utse en handledare samt kontroll av att handlingsplanen följs 3.39 Förbud eller begränsning för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras barn. 5 kap. SoL Socialsekreterare hos Sociala resursförvaltningen, Ungdomstjänst 5 kap. 2 SoL Myndighetsutskott Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Ärende Vård i familjehem eller hem för vård eller boende, 6 kap. socialtjänstlagen Lagrum Delegat Kommentarer 15

3.40 Medgivande till privatplacering 3.41 Godkännande av familjehems lämplighet för stadigvarande vård och fostran 6 kap. 6 första stycket SoL 6 kap. 6 första och andra styckena SoL Myndighetsutskott Myndighetsutskott Ensamkommande barn: Myndighetsutskott Överklagas till allmän förvaltningsdomstol Laglighetsprövning Ensamkommande: bereds av SRF 3.42 Godkännande av jourhems lämplighet för tillfällig vård och fostran 3.43 Övervägande om vård fortfarande behövs 3.44 Särskilt övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden 3.45 Beslut om ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som tidigare varit familjehemsförälder (avtal ska ingås) 3.46 Beslut om godkännande av internationell placering på ansökan av utländsk myndighet 6 kap. 6 tredje stycket SoL 6 kap. 8 första stycket SoL 6 kap. 8 andra stycket SoL Myndighetsutskott Ensamkommande barn: Myndighetsutskott Myndighetsutskott Ensamkommande barn: Myndighetsutskott Myndighetsutskott Ensamkommande barn: Myndighetsutskott 6 kap. 11 SoL Enhetschef Ensamkommande barn: Enl. SKL: familjehemssekreterare. Utöver SKL: sektionschef 6 kap. 11 a SoL Myndighetsutskott Ensamkommande: bereds av SRF Ensamkommande: bereds av SRF Ansökan/- stämning om vårdnadsöverflyttning tas av stadsområdesnämnd med stadsjurist som ombud. Bereds av familjerättsbyrån 3.47 Medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det 6 kap. 6, 12 SoL Myndighetsutskott Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltnings- 16

domstol 3.48 Beslut om att återkalla ett medgivande 3.49 Beslut att ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till en familj 3.50 Beslut att inte ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till familj Ärende: Avgifter, 8 kap. socialtjänstlagen 6 kap. 13 SoL Myndighetsutskott Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol 6 kap. 14 SoL Familjerättssekreterare Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol 6 kap. 14 SoL Myndighetsutskott Utreds av familjerättsbyrån, överklagas till allmän förvaltningsdomstol Lagrum Delegat Kommentar 3.51 Beslut om ersättning för uppehälle (egenavgift) vid stödoch hjälpinsatser av behandlingskaraktär när bistånd ges i form av plats i hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) 3.52 Beslut om ersättning från förälder vars barn är under 18 år och får vård i annat hem än det egna 3.53 Beslut om avgift för sociala tjänster 8 kap. 1 första stycket SoL, 6 kap. 1 SoF 8 kap. 1 andra stycket SoL, 6 kap. 2 SoF 8 kap. 2 SoL Kommunalt beslut Socialsekreterare Socialsekreterare Sektionschef SRF 3.54 Beslut om nedsättning av avgifter enligt 8 kap. 1 SoL 8 kap 1 SoL Sektionschef 17

Ärende Återkrav, 9 kap. socialtjänstlagen Lagrum Delegat Kommentar 3.55 Återkrav av ekonomiskt bistånd 9 kap. 1 och 2 SoL Socialsekreterare 3.56 Föra talan om återkrav enligt 9 kap. 1 SoL 3.57 Föra talan om återkrav enligt 9 kap. 2 SoL eller avseende kostnader enligt 8 kap. 1 första och andra stycket SoL 3.58 Eftergift av ersättningsskyldighet enligt 9 kap. 1 och 2 samt 8 kap. 1 SoL 9 kap. 3 SoL Myndighetsutskott Ansökan hos förvaltningsrätten 9 kap. 3 SoL Sektionschef Ansökan hos förvaltningsrätten 9 kap. 4 SoL Sektionschef Ärende Handläggning av ärende, 11 kap. socialtjänstlagen 3.59 Bedömning av barn och ungas behov av omedelbart skydd 11 kap 1 a SoL Socialsekreterare Ska dokumenteras Beslut att inleda utredning 11 kap. 1 SoL Socialsekreterare/ socialsekreterare vid social jour Ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Beslut att inleda utredning, 11 kap. 1 och 2 11 kap. 1 och 2 SoL Socialsekreterare/ socialsekreterare vid social jour Ensamkommande barn: Socialsekreterare 18

3.60 Beslut att inte inleda utredning 3.61 Beslut att avsluta utredning utan åtgärd vid verksamheten ensamkommande barn och social jour 11 kap. 1, 2 SoL Sektionschef 11 kap. 1 SoL Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Socialsekreterare Ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn 11 kap. 2 SoL Sektionschef, Förste socialsekreterare 3.62 Förlängning av utredningstid i ärende som rör barn Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten ensamkommande barn 11 kap. 2 SoL Enhetschef Ensamkommande barn: Enhetschef 3.63 Beslut om uppföljning 11 kap. 4 a och b SoL Socialsekreterare Ensamkommande barn: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Ärende 12 kap SoL Lagrum Delegat Kommentar 19

3.64 Underrättelse till åklagarmyndigheten (återrapportering) Ärende Tillsynsärenden m.m. 13, 14, 16 kap. Socialtjänstlagen 3.65 Yttranden till tillsynsmyndighet 3.66 Mottagande av rapporter 3.67 Beslut efter bedömning, undanröja/avhjälpa genom omedelbara åtgärder 3.68 Inleda utredning på missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande 3.69 Beslut om att godkänna åtgärd 3.70 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg Ärende Föräldrabalken, familjerätt 12 kap 8 SoL Socialsekreterare Lagrum Delegat Kommentar 13 kap. 5 SoL Myndighetsutskott 14 kap. 3 SoL Sektionschef 14 kap. 6 SoL Sektionschef 14 kap. 6 SoL Utvecklingssekreterare, enhetschef 14 kap. 6 SoL Myndighetsutskott 14 kap. 7 SoL Myndighetsutskott Lagrum Delegat Kommentar 3.71 Beslut om att godkänna faderskapsbekräftelse/ föräldraskapsbekräftel se 3.72 Beslut om att godkänna faderskapsbekräftelse/ föräldraskapsbekräftel se när föräldrarna sammanbor 1 kap. 4 FB/1 kap. 9 FB 1 kap. 4 FB/1 kap. 9 FB Familjerättssekreterare Familjerättsassistent 20

3.73 Inleda och bedriva utredning om fastställande av faderskap/föräldraska p 3.74 Inleda och bedriva utredning om någon annan än äkta mannen ska anses vara förälder till barnet 2 kap. 1, 4-6, 8 FB/ 2 kap. 8 a FB 2 kap. 9 första stycket FB 3 kap. 5-12 /14 andra stycket FB Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare 3.75 Föra talan i mål om fastställande av faderskap/föräldraskap Familjerättssekreterare Delegationsförbud enligt 10 kap. 5 SoL e.c. för beslut enligt 2 kap. 7 föräldrabalken om att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning Delegationsförbud enligt 10 kap. 5 SoL för beslut enligt 2 kap. 9 föräldrabalken om att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning 3.76 Beslut om att godkänna/inte godkänna avtal mellan föräldrar om vårdnad, boende och umgänge 6 kap. 6, 14 a andra stycket, 15 a tredje stycket FB Familjerättssekreterare 3.77 Medgivande att åtgärd får vidtas utan en av två vårdnadshavares samtycke 6 kap. 13 a FB Myndighetsutskott Kan överklagas till Förvaltningsrätten i Malmö 3.78 Yttrande till allmän domstol gällande umgängesstöd och beslut om att utse viss person att medverka vid umgänget (umgängesstöd) 6 kap. 15 c tredje stycket FB Sektionschef 3.79 Beslut om att utse handläggare för samarbetssamtal 6 kap. 18 FB Sektionschef vid familjerättsbyrån 3.80 Beslut om att utse utredare mål och ärenden om vårdnad, 6 kap. 19 tredje stycket FB Sektionschef vid familjerättsbyrån 21

boende och umgänge 3.81 Lämna upplysningar till domstol i ärende om vårdnad, boende och umgänge 3.82 Lämna upplysningar till domstol inför interimistiskt beslut 6 kap. 19 andra stycket FB 6 kap. 20 andra stycket FB Socialsekreterare Familjerättssekreterare 3.83 Beslut om att godkänna avtal om underhållsbidrag för längre period än tre månader 7 kap. 7 FB Familjerättssekreterare 3.84 Yttrande vid behov från socialnämnd till allmän domstol i ärende om godmanskap och förvaltarskap 3.85 Yttrande till allmän domstol beträffande namnbyte 3.86 Lämna upplysningar och yttrande till allmän domstol beträffande äktenskapsskillnad, vilken avser äktenskap som ingåtts av underårig 3.87 Lämna upplysningar och yttrande till länsstyrelsen beträffande äktenskapsdispens 11 kap. 16 andra stycket andra meningen FB 45, 46 andra stycket namnlagen 5 kap. 5 tredje stycket äktenskaps-balken 15 kap. 1 andra stycket äktenskaps-balken Socialsekreterare/ Biståndshandläggare (stadsområde) Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare Familjerättssekreterare 3.88 Medgivande att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det 6 kap. 6, 12 SoL Myndighetsutskott 22

3.89 Beslut om att återkalla ett medgivande 6 kap. 13 SoL Myndighetsutskott 3.90 Beslut att ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till en familj 3.91 Beslut att inte ge samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta då barn utsetts till familj 6 kap. 14 SoL Myndighetsutskott 3.92 Beslut inom ramen för handläggning av dödsbodelägarärenden 18 kap. 2 ärvdabalken 6 kap. 14 SoL Familjerättssekreterare Familjerättsassistent 3.95 Bistånd till begravningskostnader och utgifter i omedelbar anslutning till dödsfallet samt villkor om återbetalning 3.96 Beslut om att ordna gravsättning 4 kap. 1,2 SoL Familjerättsassistent 5 kap. 2 begravnings-lagen Familjerättsassistent 3.93 Dödsboanmälan 20 kap. 8 a ärvda-balken Familjerättsassistent 3.94 Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader enligt riktlinjer samt villkor om återbetalning 4 kap. 1,2 SoL Familjerättsassistent Begravningskostnader kan återkrävas endast om den beviljas med villkor om återbetalningsskyldighet enl. 9 kap. 2 socialtjänstlagen Begravningskostnader kan återkrävas endast om den beviljas med villkor om återbetalningsskyldighet enl. 9 kap. 2 socialtjänstlagen 3.97 Beslut till överförmyndare att anmäla att behov av god man/förvaltare föreligger/inte längre föreligger 5 kap. 3 1-2 socialtjänstförordningen Socialsekreterare/ Biståndshandläggare 23

3.98 Beslut att till överförmyndare anmäla att sådana förhållanden föreligger som talar för att en förälder inte kommer att förvalta sitt barns egendom på betryggande sätt 3.99 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 5 kap. 3 3 socialtjänstförordningen 5 kap. 2 socialtjänstförordningen Socialsekreterare/ Biståndshandläggare (stadsområde) Socialsekreterare/ Biståndshandläggare (stadsområde) Ärende Offentlighet och sekretess inom socialtjänsten, IoF Lagrum Delegat Kommentar 3.100 Lämna ut uppgifter till polismyndigheten 10 kap. 18 a OSL Sektionschef 3.101 Lämna uppgifter 10 kap. 19 och 20 Socialsekreterare OSL 3.102 Lämna uppgifter 10 kap. 21-23 Socialsekreterare OSL 3.103 Lämna uppgifter i form av polisanmälan av brott mot den egna verksamheten 10 kap. 2 OSL Sektionschef 3.104 Beslut att inte lämna uppgifter i form av polisanmälan 10 kap. 21-23, 10 kap. 2 OSL Avdelningschef 3.105 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister för forskningsändamål Ärende Övrigt inom socialtjänsten, IOF 12 kap. 6 SoL Avdelningschef Lagrum Delegat Kommentar 3.106 Yttrande till åklagarmyndigheten och domstolen i brottmål 11 LUL, 31 kap. BrB Sektionschef 24

3.107 Yttrande till åklagaren vid åtalsprövning 46 LVM Sektionschef 3.108 Yttrande till Transportstyrelsen i ärende rörande körkortsingripande 3 kap. 8, 5 kap. 2 KörkF Socialsekreterare 3.109 Yttrande till passmyndigheten i fråga om att utan vårdnadshavares medgivande utfärda pass för barn under 18 år 3 2 st. PassF Socialsekreterare 3.110 Ansökan om uppehållstillstånd för barn som ska placeras här 5 kap. 15 c utlännings-lagen Socialsekreterare 3.111 Begäran till Försäkringskassan att föräldrapenning till en förälder som inte fyllt 18 år helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden 11 kap. 17 SFB Socialsekreterare 3.112 Begäran till Försäkringskassan om ändring av betalningsmottagare för barnbidrag 16 kap 18 SFB 106 kap. 6 SFB Socialsekreterare 3.113 Begäran till Försäkringskassanatt underhållsstödet betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa 3.114 Begäran till Försäkringskassan att bostadsbidraget betalas ut till annan 18 kap. 19 SFB Socialsekreterare 98 kap. 10 SFB Socialsekreterare 25

3.115 Begäran om utbetalning av retroaktiv ersättning hos Försäkringskassan 3.116 Underrättelse till Försäkringskassan om att barn med underhållsstöd placerats i familjehem respektive återflyttat till biologisk förälder 3.117 Begäran hos CSN om ändring av betalningsmottagare för studiehjälp. 107 kap. 5 SFB 9 kap. 2 SoL 2 förordningen om underhållsstöd 2 kap 33 andra stycket studiestödsförordningen Socialsekreterare Socialsekreterare Socialsekreterare 3.118 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 3.119 Anmälan till överförmyndaren om förhållanden beträffande förvaltning av underårigs egendom 3.120 Beslut att ansöka hos överförmyndare om god man Ärende Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM 3.121 Beslut att inleda utredning då man fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon vård utan samtycke 5 kap. 2 SoF Socialsekreterare 5 kap. 3 3p SoF Socialsekreterare 3 lagen om god man för ensamkommande barn Socialsekreterare/ Ensamkommande barn och social jour: Socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn och social jour Lagrum Delegat Kommentar 7 LVM Sektionschef Social jour Socialsekreterare vid verksamheten social jour 26

3.122 Beslut att utredning inte ska inledas eller att påbörjad utredning ska läggas ned alternativt övergå i utredning enligt 11 kap- 1 SoL 3.123 Beslut om läkarundersökning samt att utse läkare för denna 3.124 Beslut om att ansöka om vård hos förvaltningsrätten 3.125 Beslut om omedelbart omhändertagande 3.126 Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt LVM ska upphöra 3.127 Beslut om att begära polismyndighetens biträde med att föra missbrukaren till läkarundersökning och för inställelse till vårdinstitution 3.128 Företräda stadsdelsfullmäktige vid muntlig förhandling i mål enligt LVM i förvaltningsrätten och kammarrätten 7 LVM Sektionschef 9 LVM Socialsekreterare 11 LVM Myndighetsutskott 13 LVM Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. 18 b LVM Sektionschef 45 LVM Sektionschef Sektionschef, stadsjurist Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. 27

Ärende Vård av unga enligt LVU 3.129 Beslut att ansöka om vård hos Förvaltningsrätten Lagrum Delegat Kommentar 4 LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.130 Beslut om omedelbart omhändertagande. 6 LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. 3.131 Begäran om förlängd tid för ansökan om vård 3.132 Beslut om ett omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU ska upphöra 8 LVU Sektionschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 9 3 st. LVU Sektionschef Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.133 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge ska vistas under vårdtiden. 3.134 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1-2st LVU 11 1-2 st. LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. 11 4 st. LVU Socialsekreterare Ensamkommande barn: socialsekreterare vid verksamheten ensamkommande barn Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. Ensamkommande barn: beredning hos SRF 28

3.135 Övervägande om fortsatt vård av den unge 3.136 Omprövning av fortsatt vård enligt LVU 3.137 Särskilt övervägande om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 FB 13 1 st. LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 13 2 st. LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 13 3 st. LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.138 Beslut hur den unges umgänge med vårdnadshavare utövas 14 andra stycket 1 LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.139 Beslut att den unges vistelseort inte skall röjas för vårdnadshavare 14 andra stycket 2 LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 3.140 Beslut hur den unges umgänge med vårdnadshavare utövas, samt beslut att den unges vistelseort inte ska röjas för vårdnadshavare, i avvaktan på myndigutskottets beslut 3.141 Övervägande om beslut rörande rätt till umgänge, umgängesförbud eller hemlighållande av vistelseort för den unge ska kvarstå 3.142 Beslut om upphörande av vård 3.143 Beslut om individuellt förebyggande insatser som inte kan ges med samtycke av den unge 14 1-2 st. LVU Sektionschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 14 3 st. LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 21 LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 22 LVU Myndighetsutskott Ensamkommande barn: beredning hos SRF 29

3.144 Beslut om prövning respektive upphörande av insats enligt 22 3 st LVU 3.145 Ansökan om flyttningsförbud 3.146 Övervägande om fortsatt Flyttningsförbud 3.147 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud 3.148 Beslut om att tillfälligt flyttningsförbud ska upphöra 3.149 Beslut om den unges umgänge med vårdnadshavare och med förälder som har reglerad umgängesrätt efter beslut om flyttningsförbud 3.180 Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökning 3.181 Beslut om att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 22 3 st LVU Myndighetsutskott 24 LVU Myndighetsutskott 26 LVU Myndighetsutskott 27 LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. 30 2 st LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. 31 LVU Myndighetsutskott 32 1 st. LVU Sektionschef Ensamkommande barn: Sektionschef vid verksamheten för ensamkommande barn 43 1 p LVU Myndighetsutskott (ordförande enligt 43 1 LVU) Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. Ensamkommande barn: beredning hos SRF 30

3.182 Beslut om att begära biträde av polismyndighet för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande 3.183 Företräda stadsdelsfullmäktige vid muntlig förhandling i mål enligt LVU i förvaltningsrätt, kammarrätt 43 2 p LVU Myndighetsutskott När utskottets beslut inte kan avvaktas ordförande i nämnden och förordnad ledamot. Sektionschef och Stadsjurist Detta beslut kan inte delegeras till tjänsteman Se förordnande i särskilt beslut SoN Öster 2015-01-02, 5. 4. Socialtjänst Vård och omsorg Ärende Ansvarsfördelningen mellan kommuner, 2 a kap. SoL 16 LSS 4.1 Beslut med anledning av ansökan om flyttning till annan kommun (förhandsbesked) 4.2 Beslut med anledning av ansökan om flyttning till annan kommun (förhandsbesked) Lagrum Delegat Kommentar 2a kap. 8 SoL, Enhetschef 16 LSS Enhetschef 4.3 Ansökan om överflyttning av ärende till annan kommun 4.4 Meddela inställning i fråga om annan kommuns begäran om överflyttning 2 a kap. 11 SoL 2 a kap. 10 SoL Enhetschef Enhetschef Ansökan hos Inspektionen för vård och omsorg Ärende Bistånd Lagrum Delegat Kommentar 31

4.5 Beslut om bistånd i form av särskild boendeform 4.6 Beslut om bistånd i form av hemtjänst eller livsföring i övrigt 4 kap. 1 SoL Enhetschef 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4.7 Beslut i form av korttidsplats 4 kap. 1 SoL Enhetschef 4.8 Beslut om bistånd i form av sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt 5 kap. 7 SoL 4.9 Beslut om bistånd i form av boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar 4.10 Beslut i form av kontaktperson eller kontaktfamilj 4.11 Beslut om upphörande av kontaktperson eller kontaktfamilj 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare Socialsekreterare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 4.12 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson eller kontaktfamilj samt sluta avtal med dessa, både enligt norm och riktlinjer och utöver norm och riktlinjer 4 kap. 1 SoL, 9 4 LSS Delegat vid Sociala resursnämnden 4.13 Beslut om bistånd enligt 4 kap. 2 SoL Ärende Avgifter inom omsorgen av äldre och funktionshindrade 4.14 Beslut om avgift samt jämkning av avgift för service, boende och omvårdnad 4.15 Nedskrivning av eller befrielser från skuld avseende debiterad avgift inom 4 kap. 2 SoL Enhetschef Lagrum Delegat Kommentar 8 kap. 2 SoL Assistent/avgifts handläggare Biståndshandläggare 8 kap. 2 SoL Myndighetsutskott 32

omsorgen av äldre och funktionshindrade 4.16 Beslut om ersättning från förälder vars barn är under 18 år och får vård i annat hem än det egna 8 kap 1 2 st SoL Biståndshandläggare Ärende Utredning inom omsorgen av äldre och funktionshindrade 4.17 Beslut om inledning av utredning och att avsluta utredning utan åtgärd Ärende Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 4.18 Beslut om personkretstillhörighet 4.19 Biträde av personlig assistent och ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent till den del kostnaderna inte täcks enligt SFB (socialförsäkringsbalken) 4.20 Anmälan till Försäkringskassan vid behov av ersättning för personlig assistent. Gäller under förutsättning att den enskilde ansökt om personlig assistent enligt LSS, inte SoL 4.21 Återbetalning av sådan ersättning som givits i avvaktan på ersättning 4.22 Beslut om återbetalningsskyldighet för felaktig eller för högt belopp för assistansersättning Lagrum Delegat Kommentar 11 kap. 1 SoL Biståndshandläggare Lagrum Delegat Kommentar 1 LSS Biståndshandläggare 9 2 LSS Biståndshandläggare 6 LSS Biståndshandläggare 6 LSS Enhetschef 12 LSS Enhetschef 4.23 Beslut om ledsagarservice 9 3 LSS Biståndshandläggare 33

4.24 Beslut om biträde av kontaktperson 4.25 Beslut om bistånd till kontaktperson enligt SoL 4.26 Beslut om avlösarservice i hemmet 4.27 Beslut om korttidsvistelse utanför hemmet under max två sammanhängande veckor 4.28 Beslut om korttidsvistelse utanför hemmet utöver två sammanhängande veckor 4.29 Beslut om korttillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen och under lov 9 4 LSS Biståndshandläggare 4 kap. 1 SoL Biståndshandläggare 9 5 LSS Biståndshandläggare 9 6 LSS Biståndshandläggare 9 6 LSS Enhetschef 9 7 LSS Biståndshandläggare 4.30 Godkännande av familjehem 6 kap. 6 SoL Myndighetsutskott 4.31 Beslut om boende i familjehem 9 8 LSS Myndighetsutskott 4.32 Beslut om bostad med särskild service för barn 4.33 Beslut om boende med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna 4.34 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig 4.35 Beslut om utbetalning av ekonomiskt stöd till annan person än den som är berättigad till insats 4.36 Utredning av behoven för enskild på tillfälligt besök i kommunen och som behöver beslut om insatser enligt LSS 9 8 LSS Enhetschef 9 9 LSS Enhetschef 9 10 LSS Biståndshandläggare 11 LSS Enhetschef/ Sektionschef 16 3 st. LSS Enhetschef 34

4.37 Beslut om avgift från förälder vars barn är under 18 år för omvårdnad i annat hem än det egna 4.38 Beslut om arvode- och omkostnadsersättning till familjehem 4.39 Beslut om arvode- och kostnadsersättning till kontaktperson och kontaktfamilj 4.40 Övervägande i likhet med 6 kap. 8 SoL om vård fortfarande behövs för barn som vistas i annat hem än det egna Ärende Anmälan om skada eller missförhållanden inom omsorgen om äldre och funktionshindrade 20 LSS Biståndshandläggare Sektionschef/ Enhetschef Delegat vid Sociala resursnämnden 6 kap. 8 SoL Myndighetsutskott Lagrum Delegat Kommentar 4.41 Mottagande av skriftlig och muntlig rapport 14 kap. 3 SoL, 24b LSS Sektionschef Chef i beredskap Tjänstgörande sjuksköterska Inget delegationsbeslut Förtydligande av ansvarsfördelning 4.42 Beslut om att undanröja eller avhjälpa genom omedelbara åtgärder 14 kap. 6 SoL, 24e LSS 4.43 Inleda utredning 14 kap. 6 SoL, 24e LSS 4.44 Beslut att godkänna åtgärd 14 kap. 6 SoL, 24e LSS 4.45 Anmälan om allvarliga 14 kap. 7 missförhållanden eller risk för SoL, 24f LSS allvarliga missförhållanden Sektionschef Chef i beredskap Tjänstgörande sjuksköterska Socialt ansvarig samordnare (SAS) Enhetschef Förtydligande av ansvarsfördelning. Myndighetsutskott Myndighetsutskott Inget delegationsbeslut Förtydligande av ansvarsfördelning. Inget delegationsbeslut 35

till IVO (inspektionen för vård och omsorg) 4.46 Beslut om att anmäla händelser till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada (Lex Maria) Ärende Övriga ärenden 3 kap. 5 PSL Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Lagrum Delegat Kommentar 4.47 På begäran lämna uppgifter till smittskyddsläkare 4.48 Anmälningsskyldighet enligt Smittskyddslagen 4.49 Ansvarsfördelning medicintekniska produkter 6 kap. 9-10 smittskyddslagen 6 kap. 12 smittskyddslagen SOSFS 2008:1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Sektionschef Verksamhetschef HSL Inget delegationsbeslut Förtydligande av ansvarsfördelning. 4.50 Fastställa hyresnivå för hyresgäst vid blockförhyrning efter framräkning av LiMa Enhetschef Enligt hälso- och sjukvårdslagen 20 och 30 har verksamhetschef HSL detta ansvar. Se ansvarsfördelning diarienr: SOFÖ 2015-607 4.51 Förändring av inriktningen av enstaka platser inom särskilda boendeformer för äldre vid behov 5 kap. 5 SoL Sektionschef/ Enhetschef 36

5. Delegationsärenden Offentlighet och sekretess Ärende Lagrum Delegat Kommentar 5.1 Beslut att lämna ut allmän handling, uppgifter i allmän handling 2 kap. 12 TF, OSL Den som har vården om en handling 5.2 Beslut att lämna ut patientjournal Beslut att inte lämna ut patientjournal/uppgifter i patientjournalen 5.3 Beslut att lämna ut allmän handling/uppgift i allmän handling till enskild med uppställande av förbehåll OSL och PDL 10 kap. 14 OSL Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig sjuksköterska Stadsområdesdirektören Överklagas till Kammarrätten i Göteborg 5.4 Beslut att inte lämna ut allmän handling/uppgifter i allmän handling med stöd i TF och OSL Stadsområdesdirektören Stadsjuristen kan sätta upp beslutsförslag 5.5 Yttrande vid överklagande Vederbörande beslutsdelegat Stadsjuristen kan sätta upp yttrandeförslag 6. Delegationsärenden Övrigt Ärende Lagrum Delegat Kommentar 6.1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas 6.2 Beslut att skicka vidare medborgarförslag vars ansvar är annan nämnd 6 kap. 36 KL Ordföranden i nämnden, första vice ordförande, vid dennes förfall andre vice ordförande Arbetsutskott Arbetsutskott beslutar i förslag som skickas vidare till annan nämnd. Hela nämnden får sedan dessa 37

6.3 Beslut om projekt med finansiering/medfinansierin g under beloppet 50 000 kronor 6.4 Föra stadsområdesnämndens talan i allmän domstol och förvaltningsdomstol 6.5 Överklaganden av förvaltningsdomstols dom och fortsatt kommunicering i målet, om ursprungsbeslutet fattats av delegat samt avgivande av yttranden till förvaltningsdomstol där ursprungsbeslutet fattas av delegat. 6.6 Överklagande av samt yttrande till tillsynsmyndighet Stadsområdesdirektör Stadsområdesdirektören med rätt att vidaredelegera samt stadsjurist Delegaten i ursprungsbeslutet Arbetsutskott/ Myndighetsutskott ärenden redovisade för kännedom vid nästkommande sammanträde. Nytt förslag utifrån riktlinje projektverksamhet. Avser inte myndighetsutövning mot enskilda i ärende av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 6.7 Rättelse av skrivfel och omprövning av beslut 6.8 Rättidsprövning och beslut om avvisning om överklagandet har kommit in för sent 26 och 27 FL 24 1 st. FL Delegaten i ursprungsbeslutet Kanslist/delegat i ursprungsbeslutet 6.9 Avvisande av ombud 9 FL Myndighetsutskott 6.10 Beslut om förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst 6.11 Teckna samverkansavtal och likande med kommuner, landsting m.m. Arbetsutskott Stadsområdesdirektör 38

6.12 Beslut om jäv 6 kap. 24 kommunal -lagen 6.13 Beslut efter ansökan om information enligt 26 PUL 6.14 Beslut på begäran om rättelse av personuppgift som behandlats felaktigt och underrättelse till tredje man 6.15 Beslut efter ansökan om upplysningar enligt 29 PUL Stadsområdesdirektör gällande tjänstemän Utskott gällande ledamöter och ersättare inom berört utskott Nämnd gällande ledamot och ersättare inom berörd nämnd samt stadsområdes-direktör. 26 PUL Enhetschef i samråd med personuppgiftsombud (PUO) 28 PUL 9 (2001:454) 29 2 st PUL Enhetschef i samråd med personuppgiftsombud (PUO). Enhetschef i samråd med personuppgiftsombud (PUO) Beslut behöver endast fattas när den avseende vilken jävsfrågan uppkom vägrar att träda åt sidan, beslutet kan överklagas endast i samband med det primära beslutet Kan överklagas enligt 52 PUL till allmän förvaltningsdo mstol/10 (2001:454) Kan överklagas enligt 52 PUL, 10 (2001:454) Kan överklagas enligt 52 PUL 6.16 Beslut på begäran om upplysningar enligt 42 PUL 42 PUL Enhetschef i samråd med personuppgiftsombud (PUO) Enhetschef i samråd med PUO 7. Delegationsärenden Ekonomi Vissa ekonomiska ärenden Lagrum Delegat Kommentar 7.1 Bevilja kassaförlag (Handkassa) Ekonomichef 7.2 Bevilja kredit- och betalkort Firmatecknare enligt särskilt beslut 7.3 Beslut om att bevilja Budgetansvarig anstånd med betalning samt upprätta avbetalningsplaner Se beslut, dnr 39

7.4 Beslut om försäljning av egen produktion 7.5 Beslut om periodisering av kommunbidrag Budgetansvarig Ekonomichef Efter samråd med ekonomichef Ärenden om upphandling och avrop 7.6 Beslut om att inleda upphandling och tilldelningsbeslut inom ramen för verksamhetens normala drift 7.7 Beslut om att inleda upphandling som alternativ till egenregi och underlag för infordran till anbud som inte är inom ramen för verksamhetens normala drift 7.8 Beslut om antagande av anbud (tilldelningsbeslut) samt tecknande av avtal avseende upphandlingar som inte är inom ramen för verksamhetens normala drift 7.9 Beslut om tecknande och uppsägning av serviceavtal och övriga avtal inom verksamhetens normala drift. Lagrum Delegat Kommentar Budgetansvarig Arbetsutskott Stadsområdesdirektör Budgetansvarig Avtal, hyresavtal, leasingavtal 7.10 Beslut om tecknande av leasingavtal - VISAB - Övriga - 7.11 Beslut om att teckna och förlänga hyresavtal för högst fem år med hyreskostnad högst 500 tkr/år 7.12 Beslut om att teckna och förlänga hyresavtal för mer än fem år Delegat - Budgetansvarig - Ekonomichef Stadsområdesdirektör Arbetsutskott Kommentar 40

7.13 Beslut om uthyrning av lokaler inom ramen för hyresavtalet med fastighetsägaren - Kortare tid än sex månader och internt - Längre tid än sex månader Investeringar, avskrivning, försäljning av inventarier, avskrivning förluster 7.14 Beslut om nedskrivning och avskrivning av anläggningstillgångar 7.15 Beslut om försäljning av inventarier 7.16 Beslut om avskrivning av förluster på fordringar (inte lön) - Upp till ett halvt basbelopp - Upp till två basbelopp - Över två basbelopp Skadestånd och ersättningar 7.17 Ersättning till personal för under arbetet av vårdtagare/omsorgstagare/ patient förstörda persedlar och tillhörigheter och som utretts föreligga. 7.18 Ersättning för skada som personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, högst 5 000 kr 7.19 Ersättning för skada som personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, högst ett basbelopp - Budgetansvarig - Stadsområdesdirektör Delegat Ekonomichef Ekonomichef - Ekonomichef - Stadsområdesdirektör - Arbetsutskott Delegat Budgetansvarig Enhetschef Stadsområdesdirektör Kommentar 41

7.20 Ersättning för skada som personal åsamkat tredje man och som utretts föreligga, överstigande ett basbelopp Arbetsutskott 8. Delegationsärenden Personal Ärende Anställningsbeslut, Anställningsärenden Lagrum Delegat Kommentar 8.1 Grundbefattningar Tillsvidareanställning 4 LAS Närmaste chef Tidsbegränsad anställning > 6 månader Provanställning - grundbefattning 5 LAS AB 4 mom. 2 Närmaste chef Närmaste chef I samråd med HR-avdelning Tidsbegränsad anställning av arbetstagare över 67 år < 90 dagar Tidsbegränsad anställning av arbetstagare över 67 år > 90 dagar 5 LAS 5 LAS Närmaste chef AGU I samråd med HR-avdelning HR-chef gör framställan till HR-strategiska avdelningen 8.2 8.3 Avdelningschef Tillsvidareanställning Tidsbegränsad anställning > 6 månader Övriga chefsbefattningar Tillsvidareanställning - Enhetschef - Sektionschef 4 LAS 5 LAS 4 LAS Stadsområdesdirektör Stadsområdesdirektör Närmaste chef Lön och anställningsvillkor fastställs i samråd med HR-strategiska avdelningen Tidsbegränsad anställning > 6 månader AB 4 mom. 2 Närmaste chef 42

Ärende Arbetsmiljö Lagrum Delegat Kommentar 8.4 Arbetsmiljöuppgifter 3 kap. AML 6 SAM Stadsområdesdirektör Kan vidarefördelas. Den som mottar fördelningen ska ha kompetens att utföra uppgiften, befogenhet att vidta erforderliga åtgärder när problem uppstår samt möjlighet att returnera fördelad uppgift. 43

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster Rutiner för anmälan av delegationsbeslut till nämnden Stadsområdesnämndernas delegationsordningar, som är framtagen tillsammans med Juridiska enheten, finns tillgänglig på Komin och innehåller 6 avsnitt med delegerade beslut inom områdena Socialtjänst - Individ- och familjeomsorg, Socialtjänst Vård och omsorg, Offentlighet och sekretess, Ekonomi, Personal och Övrigt. Beslut enligt delegationsordningen kan fattas av tjänstepersoner eller nämndernas utskott. Av delegationsordningen framgår vilka beslut som får tas på delegation och av vem. Alla beslut som fattas på delegation från nämnden ska återredovisas. Enligt 6 kap. 35 KL ska beslut som fattats med stöd av delegation anmälas till nämnden. Alla beslut som har fattats med stöd av delegation från nämnden ska anmälas till nämnden vid närmast påföljande nämndssammanträde. (utdrag från delegationsordningen) Samtliga delegationsbeslut som exempelvis fattats i januari månad redovisas vid nämndens februarisammanträde, beslut fattade i februari redovisas vid marssammanträdet o.s.v. De beslut som inte registreras i annat system, som Procapita eller HR-system, ska diarieföras i Platina och blir då en allmän handling. Ett underskrivet original arkiveras även i pappersform. Om mallen för delegationsbeslut i Platina används räcker det att diarieföra beslutet utan underskrift. Respektive förvaltning kan själv avgöra om det är lämpligt att diarieföra i ett samlingsärende delegationsbeslut 2015 eller om varje beslut diarieförs separat. rutin för anmälan av delegationsbeslut, förslag 150914 Redovisning av fattade delegationsbeslut, enstaka eller i listform, ska lämnas till nämndensekreteraren senast den 10:e i månaden, så att de finns tillgängliga för nämndsledamöterna att ta del av innan sammanträdet. I beslutet/listorna ska framgå beslutets art (lagrum, nr. i delegationsordning, ev. diarienummer), vem beslutet gäller, när beslutet är fattat och vem som fattat beslutet. Beslut som fattats av utskotten anmäls i form av protokoll från respektive utskott. Nämndsekreteraren ansvarar för att det vid varje sammanträde tas fram ett ärende, Anmälan av delegerade beslut, där besluten bifogas och publiceras. Uppgifter som skyddas av sekretess läggs inte ut digitalt utan förvaras i pappersform hos nämndsekreteraren i pärm som tas med till nämndens sammanträde. Nämndsekreteraren ansvarar också för att listorna gallras efter föreskriven tid, fem år. STADSOMRÅDES- FÖRVALTNING ÖSTER

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (3) Datum 2016-01-05 Vår referens A Pettersson Gustafsson Controller anna.pettersson@malmo.se Tjänsteskrivelse System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll SOFÖ-2015-621 Sammanfattning Stadsområdesnämnden ska enligt kommunfullmäktiges anvisningar anta regler och anvisningar för den interna kontrollen. Stadsområdesnämndens anvisningar genomgår årligen en översyn och eventuell uppdatering och revidering ska beslutas av nämnden. I detta förslag till reviderat System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll har revisorskollegiets bedömning i rapport efter delårsrapport januari augusti 2015 vägts in. Vidare har revidering skett utifrån kommunstyrelsens beslut om kommungemensamma granskningsområden och om kommungemensamma kriterier för utvärdering av intern kontroll, samt utifrån den under 2015 introducerade handboken för arbetet med intern kontroll i Malmö stad. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna förslag till System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU 160118 anvisningar intern kontroll System regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2016-01-18 Stadsområdesnämnd Öster 2016-01-28 Ärendet Stadsområdesnämnd Öster beslutade 2015-01-28, 14 om gällande regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll. Vid den årliga översynen av anvisningarna i samband med årsrapporteringen av den interna kontrollen har nu en revidering av anvisningarna genomförts. Förslag till System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll inom Stadsområdesnämnd Östers verksamhetsområde framgår av särskild bilaga. SIGNERAD 2016-01-05

2 (3) Utgångspunkter för revideringen Revisorskollegiets årsrapport En utgångpunkt för revideringen är revisorskollegiets årsrapport över delårsrapport januari augusti 2015 där det bland annat nämnden rekommenderas att arbeta fram en enhetlig dokumenterad metod för systematisk kontroll av de risker som inte tas med i intern kontrollplanen. Med anledning av detta har anvisningarna kompletterats med rutiner för hantering av risker som hanteras inom ramen för det löpande utvecklingsarbetet, det vill säga sådana risker som inte ingår i intern kontrollplan. Där befintliga åtgärder/ inbyggda kontroller bedöms som tillräckliga följs arbetet med den interna kontrollen upp inom ramen för löpande arbete inom förvaltningens avdelningar. Respektive avdelningschef ansvarar för att följa upp dessa risker. Eventuella avvikelser ska rapporteras till stadsområdesdirektören i samband med delårsrapporter och årsanalys. Direktåtgärder respektive granskningar där förslaget är att dessa hanteras inom ramen för stadsområdesförvaltningens löpande utvecklingsarbete ska enligt förslaget till anvisningar hädanefter rapporteras till stadsområdesdirektören och rapporteras för kännedom till stadsområdesnämnden i samband med delårsrapporter och årsanalys. Kommunövergripande beslut och utvecklingsarbete Ytterligare utgångspunkter för revideringen har varit beslut av kommunstyrelsen under 2015 avseende arbetet med intern kontroll samt det kommunövergripande metodstöd som introducerades under år 2015. Genom ett kommunövergripande projekt som pågått sedan år 2014 har en kommungemensam plattform för arbetet med intern kontroll arbetats fram. Utgångspunkterna i arbetet har bland annat varit att skapa förutsättningar för standardiserade kontroller, regelbunden testning av kontrollsystemet och involverad och informerad ledning, att uppnå en fullgod kunskapsnivå inom intern kontroll samt en strävan efter att förvaltningarna/bolagen i Malmö stad arbetar mer likartat med intern kontroll. Under år 2015 har kommunstyrelsen antagit såväl kommungemensamma kriterier för utvärdering av intern kontroll som gemensamma granskningsområden med tillhörande kontroller under 2016. Vidare har en handbok för intern kontroll i Malmö stad introducerats, vilken utgör ett metodstöd för nämndernas verksamheter i det praktiska arbetet med intern kontroll. Den kommungemensamma handboken ligger bland annat till grund för en gemensam bedömningsskala för riskvärdering som samtliga nämnder och bolag nu förväntas använda. Detta innebär för Stadsområdesnämnd Östers del att en ny skala ska användas vid riskvärderingen inför arbetet med intern kontroll år 2016, en förändring som nu ingår i förslaget till reviderade anvisningar. Den kommungemensamma plattformen innebär vidare att risker i nämndernas planer från och med år 2016 hanteras genom antingen direktåtgärd eller granskning.

3 (3) Från och med år 2016 sker arbetet med planering och genomförande av intern kontroll i Malmö stad med hjälp av systemstödet Stratsys. Ansvariga Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll Stadsområdesnämnd Öster

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Inriktning och viktiga förutsättningar... 4 4 Ansvar och organisation... 4 5 Kommungemensamma granskningsområden... 5 6 Arbetsprocessen under året... 5 6.1 Riskanalys... 6 6.2 Åtgärder och granskningar - Intern kontrollplan... 7 6.3 Genomförande och rapportering... 8 6.4 Uppföljning av årets arbete... 9 7 Introduktion av nyanställda... 9 8 Revidering... 9 Stadsområdesnämnd Öster, System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll 2(9)

1 Inledning "Malmö stads huvudsakliga uppdrag som kommun är att erbjuda välfärd, service och tjänster av hög kvalitet till dem som bor och verkar i kommunen - i livets alla skeden. Kommunen är också beslutande myndighet enligt ett antal olika lagstiftningar. Intern kontroll är ett av flera sätt för en organisation att säkra och utveckla verksamhetens kvalitet" (Källa: Intern kontroll i Malmö stad, En handbok, sid. 6) Intern kontroll handlar om att med rimlig grad av säkerhet uppnå målen att verksamheten är ändamålsenlig och effektiv, att information om verksamhet och ekonomi är tillförlitlig och att lagar, samt att förordningar och styrdokument efterlevs. Ledningen ska ha grepp om både ekonomi och verksamhet, samt skapa förutsättningar för att verksamheten kan arbeta för att uppnå politiskt satta mål. Intern kontroll handlar vidare om att säkra tillgångar och förhindra förluster samt upptäcka och eliminera eller förebygga allvarliga fel. Den interna kontrollen ska genom att hålla fokus på osäkerheter och risker bidra till att kvalitetssäkra de interna verksamhetsprocesserna på olika områden. Kommunfullmäktiges reglemente för intern kontroll (2000-09-28) fastslår nämndens ansvar. I 3 i tillämpningsanvisningarna, som är knutna till reglementet fastslås följande: "Nämndernas ansvar för den interna kontrollen anges i KL 6:7 och 9:9. Det är alltid respektive nämnd som har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll. I detta ansvar ligger att utifrån principerna för den interna kontrollen i kommunen utfärda regler och anvisningar för den egna interna kontrollens organisation, utformning och funktion. Det är viktigt att detta dokumenteras och antas av nämnden. Varje nämnd skall minst ha en fastställd rutin för: hur planering och rapportering av internkontrollarbetet skall gå till introduktion av nyanställda av vad intern kontroll innebär." 2 Syfte Syftet med stadsområdesnämndens interna kontroll är att ha ordning och reda och att se till att: verksamheten är ändamålsenlig och effektiv, information om verksamhet och ekonomi är tillförlitlig, samt att lagar, förordningar och styrdokument efterlevs. Varje år ska nämnden besluta om en intern kontrollplan. Stadsområdesnämnden ska, enligt Malmö stads reglemente för intern kontroll, som grund för sin styrning genomföra riskanalyser för sin verksamhet. Riskanalysen ger en grund för intern kontrollplanen, vilken innehåller två delar: direktåtgärder och granskningar. Föreliggande dokument innehåller anvisningar för arbetet med intern kontroll inom Stadsområdesnämnd Östers ansvarsområden och verksamheter. Stadsområdesnämnd Öster, System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll 3(9)

3 Inriktning och viktiga förutsättningar Intern kontroll är en sammanhängande process för att kvalitetssäkra styrningen av verksamheten. Arbetet utgår från en helhetssyn på verksamheten som innebär mer än att utföra enstaka stickprov på olika områden. Den interna kontrollen ska genom att hålla fokus på osäkerheter och risker bidra till att kvalitetssäkra de interna verksamhetsprocesserna på olika områden. All mänsklig verksamhet är förknippad med risk för att det kan bli fel någonstans i kedjan. Att systematiskt arbeta med riskanalyser innebär inte att felen med automatik elimineras. Dock skapas bättre förutsättningar att identifiera vad som kan gå fel liksom för att identifiera konsekvenserna av felen. Åtgärder kan sättas in för att minska sannolikheten för att något icke önskat inträffar liksom för att begränsa konsekvenserna om det ändå sker. Den interna kontrollen omfattar därför i princip alla processer på alla nivåer i organisationen. Allt kan dock inte kontrolleras. Av denna anledning måste en avvägning alltid göras mellan olika aktiviteters kontrollkostnad och kontrollnytta. De övergripande målen med intern kontroll är att: Skapa en god kontrollmiljö - en organisationskultur där alla är medvetna om vilka spelregler, attityder och värderingar som gäller. Genom systematisk riskanalys prioritera områden där högre sannolikhet föreligger att det blir fel och där felen kan leda till kännbara eller allvarliga konsekvenser. Kontrollaktiviteterna så långt som möjligt ska integreras i ordinarie verksamhet och ingå som integrerade delar i de processer som behövs för att nå de politiskt beslutade målen. Säkerställa att verksamhetsprocesserna kontinuerligt anpassas till förändrade förutsättningar. Snabba omvärldsförändringar kräver löpande utvärdering av processerna för styrning och kontroll av verksamheten. En god intern kontroll bygger på att det finns en god kontrollmiljö. Kontrollmiljön är summan av de attityder och värderingar som präglar verksamheten i stort och smått. En god kontrollmiljö präglas av hög etik och kompetens. Tydliga styr- och ledningssystem är ytterligare en viktig förutsättning för en god intern kontroll. Styrdokument som behövs för att verksamheten ska kunna nå målen ska finnas och ansvar och befogenheter ska vara beslutade. Styr- och ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utgör i detta sammanhang en viktig grund. 4 Ansvar och organisation I Malmö stads reglemente för den interna kontrollen (2000-09-28) fastställs ansvarsfördelningen på följande sätt: Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret. I detta ligger ett ansvar för att en organisering kring intern kontroll med regler och anvisningar upprättas inom kommunen. Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sina verksamhetsområden. De ska se till att en organisation upprättas samt att regler och anvisningar antas Stadsområdesnämnd Öster, System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll 4(9)

för intern kontroll. Förvaltningschefen ansvarar för att konkreta regler och anvisningar är utformade och för att en god intern kontroll kan upprätthållas. Verksamhetsansvariga chefer på olika nivåer är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar samt att informera övriga anställda om reglernas och anvisningarnas innebörd. Vidare ska de verka för att de arbetsmetoder som används bidrar till en god intern kontroll. Övriga medarbetare är skyldiga att följa antagna regler och anvisningar i sin arbetsutövning Stadsområdesdirektören ansvarar för att löpande rapportera till nämnden hur den interna kontrollen fungerar. Stadsområdesdirektören fastställer förslag till intern kontrollplan och ansvarar dels för återrapportering till nämnd och dels för att de brister som identifieras rättas till i verksamheten. Den interna kontrollen samordnas inom stadsområdesförvaltningens stab där förvaltningscontroller ingår. Förvaltningscontrollern har som uppdrag att samordna arbetet med intern kontroll inom förvaltningen. I stadsområdesförvaltning Öster finns ett nätverk för planering och uppföljning. Nätverket, där nyckelfunktioner som har koppling till interna kontrollen ingår, har bland annat en samordnande roll i den interna kontrollprocessen. Nätverket utgör vidare ett forum för erfarenhetsutbyte och ömsesidigt metodstöd när det gäller bland annat riskanalyser och genomförande av åtgärder och granskningar. 5 Kommungemensamma granskningsområden Kommunstyrelsen beslutar årligen om gemensamma granskningsområden för Malmö stads nämnder. Det övergripande syftet med de gemensamma granskningsområdena liksom med all intern kontroll är att kvalitetssäkra kommunens processer utifrån ändamålsenlighet och effektivitet. De gemensamma granskningsområdena och kontrollerna är ett medel för kommunstyrelsen i dess roll som ansvarig för ledning, samordning och uppsikt över nämndernas verksamhet. Kommunstyrelsen har bedömt att cirka tre gemensamma kontrollområden med tillhörande kontroller per år är en rimlig nivå. 6 Arbetsprocessen under året All verksamhet som omfattas av intern kontroll-begreppet ingår inte i det årliga intern kontrollarbetet med riskanalyser och intern kontrollplan. Uppföljning av kommunens mål och förvaltningens åtaganden sker inom budget- och uppföljningsprocessen. Uppföljning och hantering av avvikelser hanteras i det systematiska kvalitetsarbetet. Vissa kontroller är redan inbyggda i kommunens normala processer, exempelvis attestrutiner. Samtliga dessa exempel hjälper till att säkerställa att nämnden och förvaltningen har en god intern kontroll, även om dessa kontroller inte ingår som ett kontrollmoment i intern kontrollplanen för året. Stadsområdesnämnd Öster, System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll 5(9)

Riskanalysen utgör grunden för hela intern kontrollarbetet och är ett viktigt verktyg som används för att identifiera och hantera risker. Det handlar om att föregripa riskerna innan en negativ händelse inträffar. I Malmö stad används Stratsys som systemstöd för det interna kontrollarbetet. Stadskontorets handbok för intern kontroll i Malmö stad utgör metodstöd i det praktiska arbetet. Det årliga intern kontroll arbetet utgörs av återkommande aktiviteter där den interna kontrollen planeras, genomförs, följs upp och analyseras: Inventering och riskanalys Riskhantering Förslag till direktåtgärder eller granskningar Sammanställning av intern kontrollplan Genomförande och rapportering Förbättringsarbete och åtgärder I detta avsnitt görs en genomgång av arbetsprocessen under året. 6.1 Riskanalys En riskanalys innehåller tre generella steg: Identifiera risker och dess konsekvenser Värdera och prioritera risker Välja ut vilka risker som ska åtgärdas, granskas eller accepteras utan vidare behandling. Samtliga av stadsområdesförvaltningens avdelningar ska genomföra de tre stegen. Detta arbete genomförs under perioden september-november. Riskidentifiering Avdelningarna börjar med att göra en ny riskvärdering avseende de risker som varit aktuella inför innevarande års arbete med intern kontroll. Sedan identifieras eventuella nya risker. Följande kommungemensamma riskkategorier tillämpas vid identifieringen: Verksamhetsrisker Ekonomi/finansiella risker HR-risker Kommunikationsrisker Informationssäkerhetsrisker Upphandling/ inköp Riskvärdering När risker identifierats ska de analyseras och vägas i ett risk- och väsentlighetsperspektiv. Det handlar om att bedöma dels sannolikheten för att fel ska uppstå, dels konsekvensen om fel uppstår. Varje risk värderas utifrån en sannolikhets- och konsekvensskala där sannolikhet multipliceras med konsekvens. Riskvärdet anger riskens storlek i relation till andra identifierade risker. Stadsområdesnämnd Öster, System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll 6(9)

Vidare hantering Stadsområdesnämnden avgör hur risker med olika riskvärden ska hanteras vidare. Följande alternativ finns: Accepteras Befintliga åtgärder/ inbyggda kontroller bedöms tillräckliga Granskning Direktåtgärd Vissa risker kan accepteras på grund av att riskvärdet är lågt, att nyttan av eventuella åtgärder eller granskningar är mindre än de resurser som måste avsättas eller att risker är under bevakning/ redan föremål för utvecklingsarbete. Där befintliga åtgärder/ inbyggda kontroller bedöms som tillräckliga följs arbetet med den interna kontrollen upp inom ramen för löpande arbete inom förvaltningens avdelningar. Respektive avdelningschef ansvarar för att följa upp dessa risker. Eventuella avvikelser ska rapporteras till stadsområdesdirektören i samband med delårsrapporter och årsanalys. Där bedömningen görs om granskning eller direktåtgärd finns två alternativ när det gäller återrapportering inom Stadsområdesnämnd Öster: 1. Granskningen/ direktåtgärden ingår i intern kontrollplan och genomförs och följs upp med återrapportering till Stadsområdesnämnd Öster. 2. Granskningen/ direktåtgärden hanteras inom ramen för stadsområdesförvaltningens utvecklingsarbete och genomförs och följs upp med återrapportering till stadsområdesdirektör. Hanteringen av dessa risker sammanställs och ska rapporteras för kännedom till Stadsområdesnämnd Öster i samband med delårsrapporter och årsanalys. 6.2 Åtgärder och granskningar - Intern kontrollplan De risker som identifierats ska ingå i intern kontrollplan följs upp med hjälp av direktåtgärder eller granskningar. Direktåtgärder Åtgärdsdelen ska innehålla: beskrivning av risk som ligger till grund för direktåtgärd vad som ska göras Stadsområdesnämnd Öster, System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll 7(9)

vem som ansvarar för att det blir gjort när åtgärden ska vara genomförd och när återrapportering ska ske till nämnden/styrelsen. Granskningar Granskningsdelen ska innehålla: vilka områden och tillhörande rutiner som ska granskas syfte med granskningen omfattning, metod och frekvens vem som ansvarar för att utföra granskningen till vem resultatet av granskningen ska rapporteras tidpunkt för genomförande av granskningen och när den ska rapporteras till nämnden/styrelsen Vid val av metod för kontroll är det viktigt att kostnaden för kontrollen inte överstiger värdet som kontrollen har för verksamheten. Det är vidare viktigt att den som ska utföra kontrollen inte står i jävsförhållande till det som ska kontrolleras. Kommande års interna kontrollarbete är resultatet av tre moment: Inventering och riskanalys i stadsområdesförvaltningens verksamhetsområden, avdelningsvis. Övergripande riskbedömning av förvaltningens ledningsgrupp utifrån det övergripande ansvaret. Genomförda riskanalyser sammanställs, diskuteras i förvaltningens ledningsgrupp och godkänns av stadsområdesdirektören. Kompletterande riskanalys av de förtroendevalda i stadsområdesnämndens arbetsutskott. Stadsområdesnämnden beslutar om den interna kontrollplanen för innevarande år senast på nämndens februarimöte. Internkontrollplan ska innehålla: Vilka rutiner som ska följas upp Omfattningen på uppföljningen Vem som ansvarar för att utföra uppföljningen Till vem uppföljningen ska rapporteras När rapportering ska ske En sammanställning över samtliga identifierade risker ska medfölja intern kontrollplanen. 6.3 Genomförande och rapportering Genomförandet av de enskilda granskningarna och direktåtgärderna i intern kontrollplan sker löpande till nämnden i form av separata ärenden enligt intern kontrollplan. En modell med rullande intern kontrollplan tillämpas. Ett enskilt kontrollmoment ingår i planen så länge risken för avvikelser bedöms som hög eller till dess den interna kontrollen bedöms kunna tillgodoses på annat sätt. De granskningar och direktåtgärder som hanteras inom ramen för stadsområdesförvaltningens Stadsområdesnämnd Öster, System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll 8(9)

utvecklingsarbete (det vill säga inte ingår i intern kontrollplan) återrapporteras till stadsområdesdirektören. Information lämnas för kännedom till stadsområdesnämnd Öster i samband med delårsrapporter och årsanalys. När det gäller risker där befintliga åtgärder eller inbyggda kontroller bedöms som tillräckliga ansvarar respektive avdelningschef för att följa upp dessa risker. Eventuella avvikelser ska rapporteras till stadsområdesdirektören i samband med delårsrapporter och årsanalys. Den som utses till granskare ska ha tillräcklig kunskap om granskningsområdet men inte stå i jävsförhållande till granskad process. När en granskning planeras bör ett övervägande göras om kostnaden för granskning i förhållande till nyttan med granskningen. Denna bedömning kan till exempel påverka val av granskare, storlek på granskningen samt val av granskningsmetod. Samtidigt måste granskningen vara tillräckligt omfattande och träffsäker för att resultatet ska vara till någon nytta. Planering av urval ska också göras liksom tidsmässig planering av granskningen. För varje genomförd granskning upprättats en granskningsrapport. Efter genomförd granskning ska eventuella fel och brister leda till åtgärdsförslag från granskaren. Granskare ska efter genomförda kontroller rapportera resultatet till granskad verksamhet. Det är ansvarig chef som beslutar om vilket förbättringsarbete eller vilka åtgärder som behöver vidtas för att förebygga att fel uppstår. 6.4 Uppföljning av årets arbete Stadsområdesnämnden ska senast i samband med årsanalysens upprättande, rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen. Rapporteringen ska samtidigt ske till kommunens revisorer. Kommunstyrelsen har beslutat om kommungemensamma kriterier för årlig utvärdering av nämndernas interna kontroll. Nämnderna ska genom en självskattning utvärdera sitt arbete med intern kontroll. I självskattningen värderar nämnden nivån på sitt eget arbete utifrån ett antal kriterier: kontrollmiljö riskanalys kontrollaktiviteter kommunikation/information uppföljning/utvärdering Resultatet av självskattningen ska rapporteras till kommunstyrelsen senast i samband med årsanalysen. 7 Introduktion av nyanställda Det åligger respektive chef att informera nyanställd personal om vad intern kontroll innebär. Gällande checklista för nyanställda medarbetare och chefer innehåller intern kontroll som en del. 8 Revidering I samband med årsrapportering till stadsområdesnämnden görs en årlig översyn av System, regler och anvisningar för intern kontroll. Beslut om uppdatering och revidering fattas av stadsområdesnämnden. Stadsområdesnämnd Öster, System, regler och anvisningar för arbetet med intern kontroll 9(9)

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum 2016-01-07 Vår referens Gunnel Simon Edgren Utvecklingssekreterare gunnel.simon-edgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Utseende av verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen SOFÖ-2015-622 Sammanfattning Enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska det där hälso- och sjukvård bedrivs finnas en verksamhetschef som ansvarar för verksamheten. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och har det yttersta ledningsansvaret. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att utse avdelningschef Susanna Ramberg till verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2016-01-18 Stadsområdesnämnd Öster 2016-01-28 Ärendet Enligt 28 29 hälso- och sjukvårdslagen ska ledningen av hälso- och sjukvårdsen vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas en verksamhetschef som ansvarar för verksamheten. Verksamhetschefen är den person som patienter, anhöriga, personal och tillsynsmyndigheter ska kunna vända sig till rörande frågor kring verksamheten. Verksamhetschefen representerar vårdgivaren och har det samlade ledningsansvaret vilket inte kan överlåtas till annan befattningshavare. Verksamhetschef kan, och i vissa fall måste mot bakgrund av sin kompetens, uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter enligt 30 HSL. Det ingår i den kompetens som verksamhetschefen ska ha, att veta när man bör och kan överlåta ledningsuppgifter till annan för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården. SIGNERAD 2016-01-04

Det samlade ledningsansvaret är undantaget uppgifter som MAS ansvarar för enligt 24 HSL. 2 (2) Verksamhetschefens ansvar: Leda, samordna och utveckla verksamhetens kvalitet, säkerhet och effektivitet Tillse att det medicinska omhändertagandet av patienten tillgodoser kraven på patientsäkerhet och god vård Ansvara för en säker användning och hantering av medicintekniska produkter i enlighet med SOSFS (2008:1) Tillse att samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredställande sätt Se till att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver Tillse att personalens kompetens upprätthålls genom adekvata utbildningsinsatser Inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt ska bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten Ansvara för att mål för verksamheten formuleras och för att dessa nås Ansvara för uppföljning och analys av verksamheten, så att åtgärder kan vidtas för att förbättra vården Ansvariga Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (1) Datum 2016-01-05 Vår referens Daniel Nilsson Utvecklingssekreterare daniel.nilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av effektmålen i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad SOFÖ-2015-499 Sammanfattning Föreliggande rapport är Stadsområdesnämnd Östers årligt återkommande rapport till kommunstyrelsen om hur effektmålen uppfyllts i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till kommunstyrelsen i enlighet med föreliggande rapport Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AU 2015-01-18 Uppföljning av effektmålen i Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad SoF Östers redovisning av effektmålen enligt mall Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2016-01-18 Stadsområdesnämnd Öster 2016-01-28 Ärendet I samband med att Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad antogs av kommunfullmäktige i april 2013 fick kommunstyrelsen i uppdrag att årligen följa upp effektmålen i planen. Stadsområdesnämnd Öster har sedan dess årligen rapporterat till kommunstyrelsen om hur effektmålen har uppfyllts inom sina verksamheter. Föreliggande ärende avser uppföljningen för år 2015. Ansvariga Susanna Ramberg Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör SIGNERAD 2016-01-05

Rapportmall för nämndernas uppföljning av effektmål i Plan för vård- och omsorgsverksamheten Nämndernas rapporter ska avse mätdatum 2015-12-01, och vara Stadskontoret tillhanda senast 2016-01-30. Rapporten avser stadsområde Öster. Enhet Antal brukare inom verksamheten Antal kvinnliga brukare inom verksamheten Antal manliga brukare inom verksamheten Ordinärt boende 1 092 731 361 Särskilt boende 161 113 48 Boendestöd 58 29 29 Förstärkt rehab 54 31 23 Övrigt 3 1 2 Totalt 1 368 905 463 Effektmål 1 Alla brukare ska aktivt erbjudas att medverka i upprättande och uppföljning av genomförandeplaner Nämnderna ska rapportera till Stadskontoret: - Hur många brukare har aktivt erbjudits att medverka i upprättande av en genom förandeplan? - Hur många av dessa har tackat ja till att medverka vid upprättandet av genomförandeplan? Enhet Antal kvinnor som erbjudits Antal kvinnor som tackat ja Antal män som erbjudits Antal män som tackat ja Ordinärt boende 597 588 341 333 Särskilt boende 84 64 33 28 Boendestöd 29 29 29 28 Förstärkt rehab 31 31 23 23 Övrigt 0 0 0 0 Totalt 741 712 426 412 Om inte alla har erbjudits aktivt ge exempel på varför.

2 (5) Långt gången i sin demenssjukdom - om möjligt har anhöriga varit behjälpliga. Nyinflyttade personer som inte hunnit bo två veckor. - Hur många brukare har aktivt erbjudits att medverka i uppföljningen av en genomförandeplan? - Hur många av dessa har tackat ja till att medverka vid uppföljningen av genomförandeplanen? Enhet Antal kvinnor som erbjudits Antal kvinnor som tackat ja Antal män som erbjudits Antal män som tackat ja Ordinärt boende 522 518 293 285 Särskilt boende 64 46 28 22 Övrigt 0 0 0 0 Totalt 586 564 321 307 Om inte alla har erbjudits aktivt ge exempel på varför. Långt gången i sin demenssjukdom - om möjligt har anhöriga varit behjälpliga. Då genomförandeplanerna fortfarande är aktuella har det inte varit dags för uppföljning än. Effektmål 6 Alla medarbetare ska kunna anpassa kommunikationen efter brukarens förutsättningar Nämnderna ska rapportera till Stadskontoret: Hur uppfyller nämnden målet? Svara på en fyragradig skala: 1- Uppnår inte målet, 2 - uppnår målet i liten utsträckning, 3 uppnår målet i hög utsträckning, 4 - uppnår målet helt. Ge exempel på vilka åtgärder ni har vidtagit och vilka åtgärder ni planerar för att uppnå målet. Målet bedöms uppfyllas till nivå 3 på den fyragradiga skalan, det vill säga att målet uppfylls i hög utsträckning. Tillvarata språkkompetens. Att försöka matcha personalens språkkompetens med brukarens behov samt att anpassa

3 (5) kontaktmannaskapet utifrån brukarens behov. Vid rekrytering av personal är det meriterande att vara flerspråkig. Vid behov anlitas tolk. Välkomstsamtal genomförs inom korttidsboenden och av hemsjukvården. Utbildningar i värdegrund och Det goda värdskapet har genomförts. Användning av tekniska lösningar för att underlätta kommunikationen. Kommunikationshjälpmedel erbjuds vid behov. Inom korttidsboendena har en struktur utarbetats för införandet av genomförandeplaner som är anpassade efter korttidsverksamhetens målgrupp. Ansträngningar för att vara tydliga i bemötandet och att personalen använder sig av enkla frågor och ställer en fråga i taget samt att brukarens individuella behov och upplevelser respekteras. Effektmål 7 Samtliga stadsområdesnämnder ska rapportera i de nationella kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativregistret. Nämnderna ska rapportera till Stadskontoret: Om ni inte rapporterar i kvalitetsregistren, ange varför. Beskriv hur ni använder registren för att utveckla ert arbete kvalitativt. Palliativa registret Palliativa registret används av sjuksköterskorna inom ordinärt boende och på alla särskilda boenden. Statistik från registret används i syfte att kvalitetssäkra vården i livets slut. Att arbeta systematiskt med uppföljning av den palliativa vården leder till ett lärande som leder till att, på bästa sätt, ge en god vård i livets slutskede. Stadsområdesförvaltning Öster kommer att delta i betatesten av den Nationella vårdplanen för palliativ vård (NVP). Arbetet inleds i september månad 2015, i samarbete med Palliativt utvecklingscentrum och primärvården. Vårdboendet Kryddgården kommer att vara med och arbeta i NVP. Senior Alert Senior Alert är inte implementerat inom enheten för ordinärt boende men inom enheten för särskilt boende är det implementerat på samtliga vårdboenden samt på två gruppboenden. I de verksamheter där registret är implementerat har det utvecklats ett systematiskt arbetssätt för att förebygga riskfaktorer. Verksamheten följer upp åtgärderna och justerar dessa vid behov. Riskbedömningar görs minst två gånger om året och då förändringar sker. Riskbedömningarna diskuteras i teamet.

4 (5) Effektmål 8 Alla medarbetare ska ha kunskap om vad ett rehabiliterande förhållningssätt innebär Nämnderna ska rapportera till Stadskontoret: Hur uppfyller nämnden målet? Svara på en fyragradig skala: 1- Uppnår inte målet, 2 - uppnår målet i liten utsträckning, 3 uppnår målet i hög utsträckning, 4 - uppnår målet helt. Ge exempel på vilka åtgärder ni har vidtagit och vilka åtgärder ni planerar för att uppnå målet. Målet bedöms uppfyllas till nivå 3 på den fyragradiga skalan, det vill säga att målet uppfylls i hög utsträckning. Enheten för särskilt boende I stort sett all personal har gått utbildning i rehabiliterande förhållningssätt som syftar till att brukaren ska behålla sina förmågor och göra så mycket han/hon själv kan, utifrån sin individuella förmåga samt få det stöd han/hon behöver. Aktiviteter erbjuds utifrån brukarens förmåga, t.ex. att damma, vika tvätt, duka osv. Det tas även upp på teammöten där arbetsterapeut och sjukgymnast ingår. Enheten för ordinärt boende Medarbetarna arbetar utifrån ett rehabiliterande synsätt i den mån det finns möjlighet. Arbetssättet diskuteras på arbetsplatsträffar och andra möten, t.ex. reflektionsmöten för att hålla arbetssättet vid liv. Enheten för hälso- och sjukvård Samtliga sjuksköterskor/distriktsköterskor och legitimerade arbetsterapeuter och fysioterapeuter har kännedom om vad rehabiliterande förhållningssätet innebär. Inom hemsjukvården genomfördes en enkät under våren 2014. Enkätresultatet visade att sjuksköterskor och distriktsköterskor har goda kunskaper inom området. Hemsjukvården har inte genomfört någon ny utvärdering under 2015, med tanke på det goda resultatet under 2014. Det finns en plan att genomföra en ny enkätundersökning under våren 2016. Rehabiliteringsenheten deltar aktivt i verksamheternas teamträffar där man diskuterar brukarnas situation utifrån ett fallpreventivt och rehabiliterande förhållningssätt. Förstärkt rehabilitering är en verksamhet inom rehabiliteringsenheten som jobbar utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt med bland annat patienter som går hem efter sjukhusvistelse. Under den period som en patient har förstärkt rehabilitering skrivs en genomförandeplan som också utgår från ett rehabiliterande förhållningssätt. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter uppmuntrar och stödjer patienter/brukare utifrån deras egna förutsättningar. Detta innebär att den som får insatser beviljade ska få göra så mycket som den kan själv. De dagliga aktiviteterna är ett bra tillfälle att träna för att kunna behålla, bevara eller förbättra sina

5 (5) nuvarande funktioner. Personalen får handledning från fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Följande utbildningar har arrangerats månadvis för omvårdnadspersonalen under 2015: utbildning i ergonomi och manuell förflyttning förflyttning med personlyft Enheten för kommungemensamma korttidsboenden Under året har rehabiliteringsnivåer tagits fram som förtydligat rehabiliteringsbegreppet inom enheten. Inom de olika nivåerna finns det rehabiliterande förhållningssättet beskrivet. Resultatet i korttidsenhetens brukarenkät visar att brukarna känner sig delaktiga i vård och omsorgen vilket tolkas om att personalen bemöter den enskilde med ett rehabiliterande förhållningssätt. Vid introduktion av nyanställd personal kommer ett frågan kring ett rehabiliterande förhållningssätt att utvecklas ytterligare. Planering finns för utbildning i rehabiliterande förhållningssätt till omvårdnadspersonalen. Pågående utveckling av teamarbetet kommer att stärka det rehabiliterande förhållningssättet till brukaren. Vidare kommer införandet av genomförandeplaner leda till utveckling av det rehabiliterande förhållningssättet.

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (4) Datum 2016-01-11 Vår referens Annika Persson Utvecklingssekreterare Annika.Persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu en fråga om Struktur för arbetet med att nå social hållbarhet SOFÖ-2015-540 Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett stadskontoret i uppdrag att utreda strukturen för det fortsatta arbetet med social hållbarhet i Malmö stad. Under senare år har Malmö stad i större utsträckning övergått till en helhetssyn och initierat tvärprocesser mellan olika aktörer. Idag är social hållbarhet själva målet för arbetet och Malmö stad strävar efter att påverka ojämlikheten i hälsa bland befolkningen. Det finns en ökad förståelse för att de sociala bestämningsfaktorerna oftast är desamma oavsett sakområde. Vinsterna med att föra samman olika perspektiv och aktörer har blivit tydliga, bland annat genom Malmökommissions arbete. En sådan utgångspunkt förutsätter att det finns en struktur, en organisation och kompetens på alla nivåer i organisationen som stödjer arbetet med social hållbarhet. Den aktuella utredningen ska bidra till att få en bättre helhetsbild, att effektivisera arbetet, att öka tydlighet i roller och ansvar, öka nyttan i ett långsiktigt perspektiv samt som en följd av detta bidra till minskade kostnader när det gäller det fortsatta arbetet med social hållbarhet i Malmö stad. Utredningen visar att det finns ett behov av en gemensam bild av VAD som avses med såväl social hållbarhet, folkhälsa som prevention, en tydligare systematik för HUR arbetet ska bedrivas, samt att roller och ansvar blir tydliga på alla nivåer i organisationen VEM. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att.. avge yttrande till kommunstyrelsen enligt upprättat förslag Beslutsunderlag Missivskrivelse Tjänsteskrivelse från Stadskontoret Utredning - Struktur för arbetet med social hållbarhet SIGNERAD 2016-01-11

Remissbrev - Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet Yttrande AU 2016-01-18 Stadsområdesnämnd Östers yttrande avseende utredningsuppdraget "Struktur för arbetet med social hållbarhet" Yttrande AU 20160118 Stadsområdesnämnd Östers yttrande avseende utredningsuppdraget "Struktur för arbetet med social hållbarhet" G-Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu en fråga om Struktur för arbetet med att nå social hållbarhet 2 (4) Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2016-01-18 Stadsområdesnämnd Öster 2016-01-28 Ärendet Kommunstyrelsen har gett stadskontoret i uppdrag att utreda strukturen för det fortsatta arbetet med social hållbarhet i Malmö stad. Stadsområdesnämnd Öster har fått Struktur för arbetet med social hållbarhet för yttrande. Remissyttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 5 februari. Utgångspunkten för utredningen bestod inledningsvis av två uppdrag: ett med syfte att se över och eventuellt revidera Malmö Stads folkhälsopolicy och ett med syfte att se över struktur och organisering för Malmö stads preventionsarbete. De två uppdragen har slagits ihop i en utredning då frågorna har många gemensamma beröringspunkter. Folkhälsofrågor och kunskapen om de sociala bestämningsfaktorerna har funnits i många år. Trots det har livsstilsfaktorer såsom matvanor, fysisk aktivitet och ANTD ofta hanterats separat, i flera fall har det byggts upp styrdokument och organisationsstrukturer för olika fokusområden. Under senare år har Malmö stad i större utsträckning övergått till en helhetssyn och initierat tvärprocesser mellan olika aktörer. Idag är social hållbarhet själva målet för arbetet och Malmö stad strävar efter att påverka ojämlikheten i hälsa bland befolkningen. Det finns en ökad förståelse för att de sociala bestämningsfaktorerna oftast är desamma oavsett sakområde. Vinsterna med att föra samman olika perspektiv och aktörer har blivit tydliga, bland annat genom Malmökommissions arbete. En sådan utgångspunkt förutsätter att det finns en struktur, en organisation och kompetens på alla nivåer i organisationen som stödjer arbetet med social hållbarhet. Den aktuella utredningen ska bidra till att få en bättre helhetsbild, att effektivisera arbetet, att öka tydlighet i roller och ansvar, öka nyttan i ett långsiktigt perspektiv samt som en följd av detta bidra till minskade kostnader. Utredningen visar bland annat att det finns ett behov av en gemensam utgångspunkt för VAD som avses med social hållbarhet men också av att Malmö stad utvecklar kommunikationen kring hur olika begrepp och perspektiv förhåller sig till varandra. Social hållbarhet är det begrepp som används som målbild. Den av stadskontorets föreslagna definition lyder: Ett socialt hållbart samhälle är ett samhälle med jämlika förutsättningar för ett bra liv, en trygg uppväxt, utbildning, arbete och bostad. Ett samhälle som inte äventyrar framtida generationers möjligheter att till-

godose sina behov. 3 (4) Utredningen visar vidare på att det finns ett behov av en systematik (planera, genomföra, följa upp och lära), för HUR arbetet ska drivas framåt och bidra till måluppfyllelse. Inom ramen för denna systematik finns behov bland annat av prioriteringsverktyg, statistiska underlag med grund i orsaksfaktorer, en utvecklad analysstruktur och en tydligare koppling mellan praktik och forskning. Det pågår flera utredningar och utvecklingsarbeten inom Malmö stad som på olika sätt kommer att utgöra en viktig del i det systematiska arbetet. I utredningen föreslås bland annat en PSGA-cykel (Planera, Genomföra, Studera, Agera) som instrument för ett systematiskt arbete. I relation till VEM visar utredningen att det finns ett behov av samordning som stödjer länken mellan forskning och praktik, omvärldsbevakning och stöd i uppföljningsarbete. Enligt utredningen framkommer också att det finns också ett behov av att utveckla nya samverkansformer och kunskapsallianser som arbetar på mikronivå och med utgångspunkt i bakomliggande faktorer och gemensamma behov. Stadsområdesförvaltningens överväganden Stadsområdesförvaltningen har i beredningen av ärendet identifierat ett antal områden som särskilt bör betonas: Utredningens föreslagna definition för social hållbarhet (VAD) är tydlig men bör kompletteras med värdeord som tolerans, tillit, delaktighet, förtroende och människors lika värde vilka är grundbultar i en fungerande demokrati och därmed i ett socialt hållbart samhälle. Stadsområdesnämndens uppfattning är att arbetet bör kommuniceras som en helhet då ett hållbart samhälle aldrig kan handla om enbart en av dimensionerna. De perspektiv som här ges som exempel bör snarare betraktas som viktiga hållbarhetsindikatorer och därmed utgöra mått på hållbarhetsarbetets framåtskridande. I detta sammanhang vill nämnden understryka vikten av att sträva efter att begränsa antalet styrdokument för att istället integrera sakområdena i befintliga målstyrningssystem. Den föreslagan PSGA-cykeln är ett bra exempel på ett systematiskt arbetssätt som bedöms kunna bidra till en ökad kvalitetssäkring (HUR). Ett annat exempel på hur socialt hållbarhetsarbete kan systematiseras är CTC (Communities That Care). Stadsområdesförvaltningen bedömer vidare att arbetsformen för SSP är i behov av förändring, uppfattningen delas av skola, polis och räddningstjänst. SSP bör ersättas av lokala områdesgrupper som verkar i avgränsade områden. Grupperna bör ha en bred sammansättning av lokala aktörer och arbeta långsiktigt, behovsstyrt, på en universell nivå och utifrån ett tydligt styrsystem. När det gäller stadskontorets roll (VEM) anser stadsområdenämnden att stadskontoret framför allt har en viktig roll inom följande områden. Förse stadsområdena med tillgänglig, relevant och statistik och analyser. Stöd i att göra sociala hållbarhetsberäkningar för att kunna göra rätt prioriteringar. Det är viktigt med en gemensam beräkningsmodell för hela staden. Stöd i kvalitetssäkring/utvärdering gärna i samverkan med högskola/universitet. Ha en helhetsblick över pågående insatser och samordna resurser så att de används på ett optimalt sätt. Arrangera utbildningar och ansvara för kunskapsspridning.

Vara behjälpliga i att söka extern finansiering. 4 (4) Förslaget till yttrande framgår av särskild handling. Ansvariga Marie Hendra Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (6) Datum 2016-01-11 Adress Diarienummer SOFÖ-2015-540 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss angående Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu en fråga om Struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK-2015-360 Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Den föreslagna strukturen i föreliggande remiss bedöms öka stadens samsyn och helhetsyn på ett socialt hållbart Malmö, kunna bidra till bättre samverkan samt öka förutsättningarna för behovsstyrt arbete på olika preventionsnivåer. Stadområdesnämnden anser att utredningens föreslagna definition för Social hållbarhet (VAD) är tydlig men bör kompletteras med värdeord som tolerans, tillit, delaktighet, förtroende och människors lika värde vilka är grundbultar i en fungerande demokrati och därmed i ett socialt hållbart samhälle. Stadsområdesnämnden föreslår att nuvarande folkhälsopolicyns integreras i stadens befintliga målstyrningsstruktur. Stadsområdesnämnden ser ett behov av att systematisera insatser och arbetssätt (HUR) som sker över staden inom ramen för social hållbarhet. Den föreslagan PSGA-cykeln är ett bra exempel på ett systematiskt arbetssätt som bedöms kunna bidra till en ökad kvalitetssäkring. Ett konkret exempel på hur socialt hållbarhetsarbete kan systematiseras är CTC (Communities That Care) i Almgården. Stadsområdesnämnden bedömer vidare att arbetsformen för SSP är i behov av förändring, en uppfattning som delas av skola, polis och räddningstjänst. SSP bör ersättas av lokala områdesgrupper som verkar i avgränsade områden. Grupperna bör ha en bred sammansättning av lokala aktörer och arbeta långsiktigt, behovsstyrt, på en universell nivå och utifrån ett tydligt styrsystem. När det gäller stadskontorets roll (VEM) ser stadsområdesnämnden att stadskontoret bör anta en samordnande roll i staden med uppdrag att vägleda, erbjuda kunskapshöjande insatser, inspirera och processleda.

Yttrande 2 (6) Inledning Stadsområdesnämnd Öster har av kommunstyrelsen ombetts att inkomma med ett yttrande avseende utredningen Struktur för arbetet med social hållbarhet. Nämnden redogör nedan för sin inställning till utredningen. Det är stadsområdesnämndens bedömning att medvetenheten och kunskapen om vilka bestämningsfaktorer som är av relevans för en god och jämlik hälsa under de senaste åren har ökat. Slutsatser och rekommendationer från Malmökommissionen samt erfarenheterna från områdesprogrammen har bidragit till detta liksom lärdomar som kommer ur praktikbaserad verksamhet och samverkan. Även Malmö stads omorganisering 2013 bedöms på ett positivt sätt har bidragit till ökad helhetssyn på social hållbarhet vilket också påtalas i utredningen. Bland annat genom bildandet av avdelningen för områdesutveckling med uppdrag att ansvara för och utveckla tvärprocesser för stadsutveckling, folkhälsa, jämställdhet, närdemokrati/medborgardialog, trygghet samt samverkan med föreningsliv och näringsliv. Stadsområdesnämnden instämmer i att det finns ett behov av att utarbeta en struktur för det fortsatta arbetet med folkhälsa och social hållbarhet. Det finns behov av att tydliggöra VAD som avses med social hållbarhet, HUR arbetet ska planeras, genomföras och följas upp samt tydliggöra VEM som gör vad. Den föreslagna strukturen bedöms kunna öka stadens samsyn och helhetsyn på ett socialt hållbart Malmö, bidra till bättre samverkan samt öka förutsättningarna att arbeta behovsstyrt på olika preventionsnivåer. Stadsområdesnämnden anser att en gemensam och tydlig struktur för arbetet med ett socialt hållbart Malmö är att föredra framför en policy. Däremot är nuvarande folkhälsopolicyns sex principer fortfarande relevanta och anses gå hand i hand med Malmökommissionens fortsatta rekommendationer. Stadsområdesnämnden föreslår därför att folkhälsopolicyn bör integreras i stadens befintliga målstyrningsstruktur. Definition och begrepp (VAD) Stadsområdesnämnden instämmer med utredningens slutsats att det är centralt med en gemensam formulering för vad som avses med social hållbarhet. Stadens förvaltningar och nämnder har olika ansvarsområden och använder sig av olika begrepp. Dessa begrepp bör samlas under en gemensam definition där såväl de olika dimensionerna som olika förvaltningars ansvarsområden inkluderas. Stadsområdesnämnden ser positivt på den definition som föreslås i utredningen bland annat för att den klargör viktiga delar som måste ingå i ett socialt hållbart samhälle som trygghet, arbete, utbildning och bostad. På Mötesplats social hållbarhet som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting i samverkan med Folkhälsomyndigheten beskrivs ett socialt hållbart samhälle som ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen." 1 Stadområdesnämnden anser att denna 1 http://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/

formulering bör komplettera den föreslagna definitionen då människors lika värde, tillit och delaktiget är grundbultar i en fungerande demokrati och därmed i ett socialt hållbart samhälle. 3 (6) Kommunstyrelsen har särskilt bett om synpunkter gällande hur de tre hållbarhetsdimensionerna (sociala, ekonomiska och ekologiska) förhåller sig till andra perspektiv exempelvis jämställdhet, antidiskriminering, trygghet och barnrätt. Stadsområdesnämndens uppfattning är att arbetet bör kommuniceras som en helhet då ett hållbart samhälle aldrig kan handla om enbart en av dimensionerna. De perspektiv som här ges som exempel bör snarare betraktas som viktiga hållbarhetsindikatorer och därmed utgöra mått på hållbarhetsarbetets framåtskridande. I detta sammanhang vill nämnden understryka vikten av att sträva efter att begränsa antalet styrdokument för att istället integrera sakområdena i befintliga målstyrningssystem. Som det påpekas i utredningen blir nästa steg att gå från ord till handling och att knyta hållbarhetsindikatorer till definitionen och därigenom göra arbetet med den sociala hållbarheten mätbar. Stadsområdesnämnden framhåller att hållbarhetsindikatorerna ska kunna gå att bryta ner på stadsområdes och delområdesnivå. Systematiskt arbetssätt(hur) Stadsområdesnämnden ser ett behov av att systematisera insatser och arbetssätt som sker över staden inom ramen för social hållbarhet. Att tydligare Planera, Genomföra, Följa upp och Lära skulle innebära en kvalitetssäkring. Den föreslagna PSGA-cykeln är ett exempel på ett sådant kvalitetssäkringssystem. Ett annat exempel är den guide som Folkhälsomyndigheten har tagit fram gällande ANTD-preventionsarbete men som med fördel kan tillämpas även i bredare sociala utvecklingsarbeten. Guiden baseras på European Drug Prevention Quality Standards, och ska bidra till att kvalitetssäkra det förebyggande arbetet på universell, selektiv och indikerad nivå samt göra det ändamålsenligt 2. Att arbeta enligt en gemensam modell bidrar till en ökad likställdhet över staden. Ett systematiskt arbetssätt underlättar för viktiga perspektiv som barnperspektiv, antidiskriminering, och jämställdhetsperspektiv att integreras på ett tydligt sätt samt garanterar för noggrann behovsinventering, kartläggning och uppföljning. En central del i ett systematiskt arbete är följeforskning som ett led i att kunna säkerställa att rätt saker görs och att det som görs får förväntad effekt. I sammanhanget vill stadområdesnämnden lyfta betydelsen av metoder som inkluderar medborgare, forskare och tjänstemän t ex forskningscirklar eller deltagarbaserad forskning. En fördel med denna typ av kunskapsallians är att det utöver studien leder till kunskapshöjning och ökad medvetenhet bland deltagarna. I sammanhanget understryker stadsområdesnämnden att det även måste finnas utrymme för praktikbaserad evidens d.v.s. att utgå från lokala goda erfarenheter och arbetssätt samt att få 22 http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20676/snabbguide-drogforebyggande-arbete-15034-webb.pdf

hjälp med att mäta effekterna av dessa. En FOU-enhet med uppdrag att vara stöd i att ta fram tvärsektoriell kunskap och metoder skulle kunna utgöra plattform för detta. Uppdraget för denna enhet skulle även kunna vara att samordna, jämföra och sprida metoder och arbetssätt mellan stadsområden och övriga förvaltningar så att verkningsfulla insatser används på ett optimalt sätt. I nuläget finns inte möjlighet till forskningsstöd kring universell prevention som föräldrastöd eller insatser som sker via öppna mötesplatser. Det vore önskvärt med t.ex. stöd i att mäta vilken effekt bibliotek, medborgarkontor samt mötesplatser för barn, unga och äldre har på stadsområdets medborgare och för området som helhet. 4 (6) Ett konkret exempel på hur socialt hållbarhetsarbete kan systematiseras är CTC (Communities That Care) som bedrivs i Almgården. CTC är ett styrsystem för prioriteringar av förebyggande och främjande insatser i ett geografiskt avgränsat område. CTC fokuserar på universell prevention och systemet utgår från forskning om risk- och skyddsfaktorer. Syftet med CTC Almgården är att tillsammans med boende, skola, polis, räddningstjänst, föreningar, fastighetsägare och näringsliv skapa en positiv utveckling av området över tid. Systemet består bland annat av behovskartläggning, målsättning och handlingsplan samt regelbunden uppföljning och revidering. Örebro universitet är kopplade till satsningen och bidrar bland annat med vetenskaplig förankring samt metodutveckling. En av CTC:s styrkor är att systemet tar sin utgångspunkt både i evidensbaserade program och i allmänt främjande insatser som utgår från medborgarnas perspektiv, behov och önskemål. Stadsområdesnämnden bedömer att arbetsformen för SSP (skola, socialtjänst, polis) är i behov av förändring, en uppfattning som delas av skola, polis och räddningstjänst. Polismyndigheten och Malmö stad har omorganiserats och staden har fått ökad kunskap om hållbarhetsdimensionerna och tvärsektoriellt arbete bland annat genom erfarenheterna från Malmökommissionen och områdesprogrammen. I SSP-arbetet i stadsområde Öster ingår Räddningstjänsten liksom delar av avdelningen för områdesutveckling sedan många år. Även fastighetsbolag och ibland föreningar ingår i vissa s.k. operativa grupper. I nuläget råder det otydlighet avseende SSP:s roll, syfte och inriktning. Den ursprungliga avsikten med SSP var att arbetet skulle verka universellt men flertalet insatser sker i dagsläget främst på selektiv och indikativ nivå, insatser som egentligen utgör naturliga delar av ordinarie verksamhet. Bedömningen är att även om SSP avvecklas kommer detta inte att påverka insatserna eftersom de utförs inom kärnverksamheter. Det avgörande är att det finns fungerande signalsystem, tydliga kontaktvägar och sociala verktyg inom respektive organisation. I stadsområde Öster finns parallellt med SPP den så kallade fredagsgruppen som med sin breda sammansättning och regelbundna träffar t.ex. snabbt kan agera vid allvarliga händelser. Mot bakgrund av ovanstående anser stadsområdesnämnden att SSP bör ersättas av lokala områdesgrupper som verkar i avgränsade områden. Grupperna bör ha en bred sammansättning av lokala aktörer och arbeta med universell prevention med fokus på att utveckla området så att det upplevs tryggt och trivsamt. Områdesgrupperna bör arbeta behovsstyrt och långsiktigt utifrån ett tydligt styrsystem liknande CTC, PSGA eller Folkhälsomyndighetens preventionsguide. Antalet områdesgrupper i ett stadsområde bör avgöras utifrån behov och data från hållbarhetsindikatorer på delområdesnivå.

5 (6) Organisation (VEM) Stadsområdesnämnden konstaterar att social hållbarhet är ett komplext område som omfattar många aspekter och organisationer på olika nivåer. Grunden i arbetet bör vara att arbetet sker på lokal nivå, i bred samverkan och med delaktighet och inflytande från stadens medborgare. Stadsområdesnämnden anser att stadskontoret bör anta en samordnande roll med uppdrag att vägleda, erbjuda kunskapshöjande insatser, inspirera och processleda. Nämnden ser i sammanhanget att helhetssynen på arbetet med social hållbarhet möjligen hade kunnat förstärkas om områden som folkhälsa, trygghet, prevention, antidiskriminering och jämställdhet organiseras under samma avdelning även centralt i staden. Stadsområdenämnden ser att stadskontoret framför allt har en viktig roll inom följande områden: Förse stadsområdena med tillgänglig, relevant och statistik och analyser. Det är önskvärt att statistiken går att bryta ner på delområdesnivå. Stöd i att göra sociala hållbarhetsberäkningar för att kunna göra rätt prioriteringar. Det är viktigt med en gemensam beräkningsmodell för hela staden. Stöd i kvalitetssäkring/utvärdering gärna i samverkan med högskola/universitet. Kostnaderna som följer vid extern forskning är ofta svåra att bära och som uttrycks ovan kan en FOUenhet bistå stadsområdena med metod- och forskningsstöd. Ha en helhetsblick över pågående insatser och samordna resurser så att de används på ett optimalt sätt. Arrangera utbildningar och ansvara för kunskapsspridning. Vara behjälpliga i att söka extern finansiering. En viktig aspekt som bör genomsyra hela den föreslagna strukturen är kommunikationsarbete ur ett medborgarperspektiv. Utredningen syftar till att få en bättre helhetsbild, effektivisera arbetet, öka tydlighet i roller och ansvar samt minska kostnader och öka nyttan i ett långsiktigt perspektiv. Detta bör kommuniceras på ett sätt så att Malmöborna ser att det som görs har betydelse för dem i syfte att bygga tillit och förtroende. I ett sådant kommunikationsarbete blir stadens mötesplatser särskilt viktiga. Ordförande [Förnamn Efternamn] [Fyll i titel] [Förnamn Efternamn]

[Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden] 6 (6)

Malmö stad Stadskontoret Datum 2015-10-29 Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Söder Sociala resursnämnden Grundskolenämnden Tekniska nämnden Stadsbyggnadsnämnden Servicenämnden Stadsområdesnämnd Öster Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Förskolenämnden Revisorskollegiet Remiss angående Remiss angående Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu en fråga om Struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK-2015-360 Ärendet lämnas till samtliga nämnder, helägda bolag, berörda fackliga organisationer samt polisområde Malmö för yttrande. Svaret, ställt till kommunstyrelsen, skickas till registrera.stk@malmo.se. Handläggande tjänsteman på stadskontoret är Jenny Theander. Enligt uppdrag Stadskontoret Pia Martinsson Sista svarsdatum är 2016-02-05 Stadskontoret Adress: August Palms Plats 1 Tel: 040 34 10 00 Org.nr. 212000-1124 E-post: malmostad@malmo.se Webbplats: www.malmo.se

2 (2)

Malmö stad Stadskontoret Datum 2015-10-12 Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.theander@malmo.se Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK-2015-360 Till: Samtliga nämnder och helägda bolag Berörda fackliga organisationer Polisområde Malmö Ärendet, med vårt dnr STK-2015-360 överlämnas till ovanstående för yttrande. Svaret ställt till kommunstyrelsen ska vara stadskontorets epostadress: registrera.stk@malmo.se tillhanda senast 5 februari 2016 kl 12:00. Bakgrund Det pågår ett brett arbete inom ramen för social hållbarhet. En del pågår sedan tidigare och ligger i flera fall som en del i ordinarie verksamhet, andra utredningar och processer har initierats under senare tid bland annat som en del av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Arbetet har i flera fall kommit så långt att det nu finns ett behov av att stanna upp för att identifiera var och hur dessa pågående processer påverkar varandra och ett behov av att utforma en struktur som långsiktigt och integrerat håller samman Malmö stads arbete för ett socialt hållbart Malmö Föreliggande utredning tar sin utgångspunkt i två uppdrag, ett med syfte att se över och eventuellt revidera Malmö stads folkhälsopolicy och ett med syftet att se över struktur och organisering för Malmö stads preventionsarbete. Utredningen visar på ett behov att i större utsträckning lägga fokus vid social hållbarhet som mål för arbetet och ett förslag till en struktur för arbetet med social hållbarhet föreslås därför. Beslut Kommunstyrelsen beslutade att utan eget ställningstagande sända ärendet på remiss till samtliga nämnder, helägda bolag, berörda fackliga organisationer samt polisområde Malmö för ställningstagande kring föreslagna struktur för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. nytt dokument(474592)_tmp Uppdrag Den struktur som presenteras föreslås vara utgångspunkt för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Strukturen förväntas bidra till att alla verksamheter arbetar i samma riktning samt ge stöd för att systematisera arbetet och säkerställa att det som utförs ger önskvärda effekter. Det är i detta sammanhang viktigt att ta del av remissinstansernas synpunkter och ställningstagande kring strukturen och dess innehåll. [ORG] [Besöksadress] [Postadress] [Postnr] [Postort] Tel. [Tfn] Org.nr. [Org nr] [e-post] [web]

2 (2) Den föreslagna strukturen för arbetet med social hållbarhet består av tre delar; definition av relevanta begrepp och hur de förhåller sig till varandra (vad), ett systematiskt arbete med utgångspunkt i PDSA-cykeln (hur) samt ett förslag på viktiga delar i en organisation för att kunna bedriva det systematiska arbetet och för att förtydliga roller och ansvar (vem). Det är strukturen i sin helhet och dess tre delar vad, hur och vem som Kommunstyrelsen önskar att remissinstanserna tar ställning till. I remissvaren bör remissinstanserna ta ställning till: - Om strukturen i sin helhet bidrar till att alla verksamheter arbetar i samma riktning och om den verkar som ett stöd för att systematisera arbetet och säkerställa att det som utförs ger önskvärda effekter. - Den definition för social hållbarhet som föreslås i utredningen - Det behov av vidare arbete som föreslås för att kommunicera hållbarhetsdimensionerna och att kommunicera/arbeta med flera parallella perspektiv - Den systematik som föreslås vara utgångspunkt för arbetet med social hållbarhet - De utgångspunkter som utredningen föreslår bör vara en grund i framtida samverkansformer inom området Inbjudan Om ni har frågor kring remissen är ni välkomna att kontakta Jenny Theander på stadskontoret - jenny.theander@malmo.se eller 0721 64 60 63. För att ge er som remissinstanser goda förutsättningar för att reflektera över och komma med synpunkter kring förslaget som beskrivs ovan ges ni också möjlighet att delta vid ett diskussionsforum den 26 november kl. 10.00 12.00. Vid detta tillfälle ges en kort redogörelse av förslaget och framförallt ges utrymme för frågor och diskussion. Maila din anmälan till jenny.theander@malmo.se senast den 20 november. Välkomna!

Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2015-10-29 Vår referens Marie Hendra Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK-2015-360 Sammanfattning Föreliggande utredning tar sin utgångspunkt i två uppdrag, ett med syfte att se över och eventuellt revidera Malmö stads folkhälsopolicy och ett med syftet att se över struktur och organisering för Malmö stads preventionsarbete. Utredningen visar på ett behov att i större utsträckning lägga fokus vid social hållbarhet som mål för arbetet och ett förslag till en struktur för arbetet med social hållbarhet föreslås därför. Strukturen omfattar tre delar; definition av relevanta begrepp och hur de förhåller sig till varandra (vad), ett systematiskt arbete med utgångspunkt i PDSA-cykeln (hur) samt ett förslag på viktiga delar i en organisation för att kunna bedriva det systematiska arbetet och för att förtydliga roller och ansvar (vem). Förslag till beslut Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa föreslår kommunstyrelsen besluta att utan eget ställningstagande sända ärendet på remiss till samtliga nämnder, helägda bolag samt berörda fackliga organisationer för ställningstagande kring föreslagna struktur för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Beslutsunderlag G-Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Folkhälsopolicy - nu en fråga om Struktur för arbetet med att nå social hållbarhet Beslutsplanering Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa 2015-10-13 KS Arbetsutskott II 2015-10-19 Ärendet Inledning Under de senaste åren har hållbarhetsperspektivet fått starkt fäste i diskussioner på såväl internationell, nationell, regional som lokal nivå, och Malmö är inget undantag. Malmö stads budget för 2016 framhåller betydelsen av arbetet för en ur alla aspekter hållbar stad och att staden genom kunskapsallianser med forskning, civilsamhälle, näringsliv och andra myndigheter ska arbeta vidare i Malmökommissionens anda för att uppnå social hållbarhet. SIGNERAD 2015-10-07

2 (6) Det pågår ett brett arbete inom ramen för social hållbarhet. En del pågår sedan tidigare och ligger i flera fall som en del i ordinarie verksamhet, andra utredningar och processer har initierats under senare tid bland annat som en del av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Arbetet har i flera fall kommit så långt att det nu finns ett behov av att stanna upp för att identifiera var och hur dessa pågående processer påverkar varandra och ett behov av att utforma en struktur som långsiktigt och integrerat håller samman Malmö stads arbete för ett socialt hållbart Malmö En gemensam struktur för arbetet med att nå social hållbarhet ger förutsättningar för att olika delar av organisationen går i samma riktning och bidrar också till att kvalitetssäkra arbetet. Det skapar också bättre förutsättningar för ett mer kostnadseffektivt arbete. En struktur gör arbetet mindre sårbart och synliggör vad som ska göras, hur det ska göras och vilken organisation detta förutsätter - tre nödvändiga delar för att säkerställa att arbetet blir effektivt och hållbart över tid. En sådan struktur utgör en paraply för arbetet med att nå social hållbarhet i Malmö stad och ger förutsättningar för att implementera Malmökommissionens slutsatser som sedan kommit att bli Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. En gemensam struktur bidrar till att skapa en helhetsbild som gör det möjligt att kommunicera en tydlig bild av Malmö stads arbete såväl internt som externt. Genom att anpassa strukturen till Malmö stads styr- och ledningssystem blir det integrerat i det ordinarie arbetet och uppföljningen sker genom den ordinarie målkedjan, årligen via rapportering utifrån aktiviteter, åtaganden och nämndsmål och på lång sikt via den hållbarhetsrapportering som är under utveckling i Malmö stad. I såväl rapporten Closing the gap in a generation (2008) som i Malmökommissionen slutrapport är utgångspunkten att arbeta för minskade skillnader i hälsa. Hälsa utgör en av de viktigaste förutsättningarna för individens möjligheter till utveckling, t ex genom utbildning, förvärvsarbete och sociala relationer. Oskäliga skillnader i hälsa är dels samhällsekonomiskt kostsamt, dels är de inte etiskt försvarbara i termer av att det finns kunskap om lösningarna. Det är därför avgörande att de insatser som initieras och genomförs i syfte att minska de strukturella hälsoskillnaderna inte riskerar att ge negativa effekter. Det kan innebära att valet blir att avstå helt till dess att detta kan säkerställas. Insatser tar också resurser i anspråk, såväl ekonomiska som personella, och måste därför också vara effektiva, det vill säga ge de positiva effekter som eftersträvas. Det förutsätter att insatser som används ska ha visat sig vara effektiva i forskning, och innovativa ansatser blir möjligt då de sker i samverkan med forskningen och då ansatsen bygger på en väletablerad teori. Ett effektivt arbete, som ger störst nytta för Malmöborna och som ur ett ekonomiskt perspektiv ger mest nytta för varje investerad krona, förutsätter därför en struktur som bidrar till förståelsen kring hur Malmö stad tar tillvara på det som görs och fungerar effektivt, om hur det nya utvecklar, kompletterar eller ersätter befintligt arbete och om att prioritera det som fungerar och våga ta bort det som inte gör det. Befintliga resurser behöver också fördelas på ett sätt som stödjer ett sådant förhållningssätt. En struktur som beskrivs ovan förutsätter i sin tur ett ledarskap som har kunskap om hållbarhetsarbete och mod att prioritera. I flera fall kan det handla om att prioritera bort pågående aktiviteter/insatser till förmån för ett mer evidensbaserat och systematiskt arbete som med större säkerhet leder till goda resultat. Följande tjänsteskrivelse behandlar den utredning som gjorts gällande en struktur för arbetet med att nå social hållbarhet. Utredningen har sin grund dels i utredningsuppdraget gällande en

eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy (STK-2014-1204) dels i ett uppdrag gällande organisation och struktur för preventionsarbetet i Malmö stad. Utredningen har tydliga kopplingar till flera andra pågående processer och utredningar, bland annat utredningen Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen (STK-2014-1210) och stadskontorets pågående pilotarbete i stadsområde Öster kring styrsystemet Communities that Care (CTC). 3 (6) I utredningen Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen sammanfattas förutsättningarna för en långsiktigt hållbar och funktionell epidemiologisk bevakning i Malmö stad för att kunna planera och följa upp arbetet som bedrivs för ett socialt hållbart Malmö. Tre viktiga utvecklingsområden för att möjliggöra en långsiktigt hållbar och funktionell epidemiologisk bevakning i Malmö stad identifieras i utredningen; 1) säkerställ förbättrad struktur för hantering av data och statistik, 2) koordinera analys och uppföljning samt 3) utveckla epidemiologisk bevakning som beslutsunderlag. Alla dessa tre utvecklingsområden berör strukturen för arbetet med social hållbarhet i staden som behandlas i föreliggande utredning. CTC är ett styrsystem för att kvalitetssäkra preventionsarbete i ett avgränsat lokalt område. Genom att arbeta enligt CTC blir det tydligt både vad som ska göras, hur det ska göras och vilken organisering detta förutsätter på lokal nivå. I systemet ingår en struktur för datainsamling av riskoch skyddsfaktorer samt en analys av problem och tillgångar i det lokala området som ligger till grund för prioriteringar av insatser. Eftersom CTC ger förutsättningar för god organisering av lokalt förebyggande och hälsofrämjande arbete med syfte att stärka den sociala hållbarheten i staden är arbetet tydligt kopplat till föreliggande utredning. Utredningen Föreliggande utredning tar sin utgångspunkt i två uppdrag, en med syfte att se över och eventuellt revidera Malmö stads folkhälsopolicy och en med syftet att se över struktur och organisering för Malmö stads preventionsarbete. Utifrån syftet med dessa två uppdrag görs i utredningen en nulägesanalys, samt en beskrivning av en önskvärd framtidsbild för arbetet. Framtidsbilden lägger i större utsträckning fokus vid social hållbarhet som mål för ett systematiskt arbete och ett förslag till en struktur för arbetet med social hållbarhet föreslås därför. I utredningen har representanter från övriga förvaltningar i Malmö stad involverats genom intervjuer med en eller flera representanter från 16 av Malmö stads 17 förvaltningar. Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp med representanter från stadsområdena samt stadskontoret. En struktur Den föreslagna strukturen för arbetet med social hållbarhet består av tre delar; definition av relevanta begrepp och hur de förhåller sig till varandra (vad), ett systematiskt arbete med utgångspunkt i PDSA-cykeln (hur) samt ett förslag på viktiga delar i en organisation för att kunna bedriva det systematiska arbetet och för att förtydliga roller och ansvar (vem). Målen i Malmö stad är högt satta Malmö ska bli en socialt hållbar stad. Strukturen har som syfte att vara ett stöd för att arbeta med aktiviteter inom ordinarie styr- och ledningssystem, i syfte att uppfylla kommunfullmäktigemål och nämndsmål. Syftet är att strukturen ska vara landningsbana för flera pågående utredningar och uppdrag bland annat de som utgår från arbetet inom ramen för Det vidare arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Strukturen är inte komplett utan visar på de behov som finns idag. Luckorna i strukturen kommer att fyllas på efterhand som bland annat utredningar blir klara.

Definition Den första delen av strukturen bygger på behovet av en gemensam bild av vad som avses med de begrepp som kommuniceras, så som social hållbarhet, prevention och folkhälsa. Social hållbarhet är det begrepp som kommuniceras såväl nationellt som internationellt. Sverige har dock fortfarande ett övergripande nationellt mål för folkhälsoarbetet med elva målområden. Under våren 2015 tillsatte regeringen en nationell kommission med syftet att utjämna skillnaderna i hälsa. Förhoppningen är att det arbetet också kan vara vägledande för begreppsdiskussionen och det fortsatta arbetet med social hållbarhet. Även i Malmö är social hållbarhet det begrepp som kommuniceras utifrån Malmökommissionens arbete och det som är bärande i Malmö stads budget för 2015 och 2016. 4 (6) Utredningen visar att det finns ett behov av att tydligare definiera innehållet i social hållbarhet och att skapa en samsyn i Malmö stad kring vilka begrepp som används, samt att visa på kopplingen mellan dem. I utredningen föreslås att den definition av social hållbarhet som lyftes i Utredning gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem samt indikatorer för uppföljning (STK-2015-37) används som utgångspunkt i arbetet framåt. Ett socialt hållbart samhälle är ett samhälle med jämlika förutsättningar för ett bra liv, en trygg uppväxt, utbildning, arbete och bostad. Ett samhälle som inte äventyrar framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För att nå ett socialt hållbart Malmö förutsätts ett systematiskt arbete. Det handlar även om en samlad kommunikation kring hur social hållbarhet relaterar till andra perspektiv som jämställdhet, barnperspektiv och antidiskriminering samt till de andra hållbarhetsdimensionerna. För att gå från begrepp till handling kan det pågående arbetet med att utveckla en hållbarhetsrapport för Malmö stad vara ett stöd. I det arbetet identifieras ett antal indikatorer som ska följas över tid i Malmö och visa på Malmös utveckling mot en hållbar stad, bland annat fördelningen av hälsa i staden. Även de två övergripande rekommendationerna Att inrätta en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällsystemen mer jämlika och att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning som kommunstyrelsen antog i mars 2014 ger viktiga inspel till innehållet i social hållbarhet. En uppföljning av arbetet utifrån de övergripande rekommendationerna genomfördes under våren 2015 (STK-2015-350)och ger ytterligare information om vilken typ av stöd Malmö stads förvaltningar och bolag behöver för att omsätta rekommendationerna och social hållbarhet i det dagliga arbetet. Systematiskt arbete Befintlig folkhälsopolicy omfattar en beskrivning av en struktur och organisation för folkhälsoarbetet, men besvarar inte frågan hur. Den andra delen av strukturen syftar därför till att skapa en tydlighet kring hur arbetet ska integreras i organisationen. För att bidra till kommunfullmäktigemålen och möjliggöra en bedömning av graden av måluppfyllelse är det därför en förutsättning att arbetet som bedrivs utgör en del av ordinarie styrsystem: Tydliga målkedjor och roller skapar förutsättningar för en god verksamhetsplanering samt möjliggör bättre resursutnyttjande. När planer, policys och handlingsplaner tas fram ska dessa ha sin utgångspunkt i Malmö stads vision och kommunfullmäktigemålen. Av föreliggande utredning beskrivs ett behov av ett systematiskt arbete för att uppnå social hållbarhet. Om organisationen menar allvar med ambitionen om ett socialt hållbart Malmö, måste rätt förutsättningar ges för att bedriva arbetet. Det är först när alla led i organisationen får rätt

förutsättningar, resurser och verktyg för att arbeta som den kan göra skillnad och bidra till måluppfyllelse. De delar som förvaltningarna ser ett utvecklingsbehov kring för att systematisera arbetet, ligger väl i linje med de processer som en PDSA-cykel omfattar. Det handlar om planering, genomförande, uppföljning och lärande. 5 (6) Nyttjandet av forskning och statistiskt underlag är en viktig utgångspunkt i planerings- och prioriteringsarbetet. Bland annat utredningsuppdraget kring epidemiologisk bevakning kan bidra med det. Även arbetet med hållbarhetsintegrering inom vilket det ska utvecklas en modell för prioriteringar samt stadskontorets uppdrag att göra beräkningar på sociala investeringar är relevanta för arbetet med planering och prioritering. I genomförandefasen mäts och dokumenteras effekterna av insatserna löpande. Förändringarna eller aktiviteterna testas med fördel i liten skala och goda effekter skalas upp när samtliga fyra delar av det systematiska arbetet har genomförts. Social hållbarhet genomsyrar flera av Malmö stads kommunfullmäktigemål, och kommer enligt målstyrningen därför också att utgöra en viktig del då dessa bryts ned i nämndsmål, åtaganden och aktiviteter i verksamheterna. En systematisk uppföljning av arbetet är en förutsättning för att bedöma om det ger önskat utfall relaterat till uppsatta mål. Det pågår bland annat två utredningsuppdrag som är relevanta i detta sammanhang, det ena är att utreda samverkan med universitet och högskolor och det andra är att utreda samverkan utifrån olika metoder, där bland en metodbok om forskningscirklar kommer att utarbetas. Uppföljningen av det systematiska arbetet bör ske inom ordinarie uppföljningssystem, det vill säga utifrån nämndsmål och kommunfullmäktigemål. Den epidemiologiska bevakningen blir viktig även i uppföljningsfasen. Bland annat för att möta de behov av hälsodata av god kvalitet som behövs för en kontinuerlig uppföljning av effekterna av kommunfullmäktigemålen. Utifrån förvaltningarnas behov av ett förvaltningsövergripande arbete kring olika underlag inom social hållbarhet är det rimligt att stadskontoret, utifrån stadskontorets formella uppdrag, förstärker sin samordnande roll genom att stödja utvecklingen av samverkansformer mellan förvaltningarna och tillsammans med externa aktörer. En lärande organisation är en organisation i ständig förvandling som anpassar sig efter omvärldens krav och de utmaningar den står inför. Det innebär att reflektera, anpassa sig och växa med uppgiften och ta tillvara medarbetarnas kompetens. Endast de aktiviteter eller förändringar som skapar värde för medborgarna ska genomföras. Den lärande organisationen kännetecknas av samverkan och helhetssyn, inte stuprör- och sektorstänkande. Ledarskapet är bärare av den lärande organisationen. Organisation Den tredje delen av strukturen beskriver hur organisationen ska utformas så att den garanterar att nödvändiga resurser och rätt kompetens finns tillgängliga, att stabila samverkansformer gynnar arbetet, en utvecklad dialog internt såväl som externt samt en tydlighet i roller och ansvar. Malmökommissionen lyfter bland annat ett behov av att utgå från orsaker snarare än utfall och lyfter, genom en av sina rekommendationer, behovet av att flera aktörer ingår kunskapsallianser för att driva arbetet framåt. Det finns ett antal utgångspunkter som är särskilt viktiga att beakta i det fortsatta arbetet och som framtida samverkansformer bör stödja. Det avser att; - fokus bör ligga på bakomliggande faktorer. - komplexa utmaningar förutsätter fler aktörer i samverkan. - arbetet behöver ske på mikronivå (t ex mindre geografiska områden).

- medborgarperspektivet behöver vara en del i det kontinuerliga arbetet. 6 (6) De samverkansformer och arbetssätt som etableras ska bidra till en utveckling av kärnverksamheterna och att bidra till att organisationen i större utsträckning göra medvetna val och prioriteringar. Evidens och innovation ska kunna gå hand i hand och en bredd av aktörer bidrar till samhället och dess utveckling, även medborgarna. Den struktur som presenteras föreslås vara utgångspunkt för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Strukturen förväntas bidra till att alla verksamheter arbetar i samma riktning samt ge stöd för att systematisera arbetet och säkerställa att det som utförs ger önskvärda effekter. Det är i detta sammanhang viktigt att ta del av nämndernas synpunkter och ställningstagande kring strukturen och dess innehåll. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2015-06-09 1.0 Lisa Gunnefur, Jenny Theander Stadskontoret, välfärdsavdelningen och förvaltningsavdelningen

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 5 Preventionsnivåer... 5 Risk- och skyddsfaktorer... 6 Socialt investeringsperspektiv... 7 SYFTE OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 9 Syftet med utredningen... 9 Metod... 9 Avgränsningar... 9 RELATERADE UTREDNINGAR OCH UTVECKLINGSARBETEN 10 Epidemiologisk bevakning... 10 Hållbarhetsintegrering... 10 Communities That Care (CTC)... 10 Områdesprogrammen... 11 Översyn av arbetet med styrdokument... 11 Uppföljning Det vidare arbetet för ett socialt hållbart Malmö... 11 RESULTAT... 13 Systematiskt arbetssätt och integrering i befintliga strukturer... 13 Kommissionen och det vidare arbetet... 14 Begrepp... 15 Underlag för prioritering... 16 Prioriterade frågor i förvaltningarna... 18 Uppföljning... 19 Kompetens och resurser... 20 Samverkan... 21 DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 25 Struktur för arbetet mot ett socialt hållbart Malmö... 25 Definition och principer (vad)... 27 Systematiskt arbete (hur)... 30 Systematiskt arbete... 30 Resurser... 36 Organisation... 37 Kompetens och resurser... 37 Samverkan, roller och ansvar... 37 Bilaga 1 Utredningsdirektiv Folkhälsopolicy... 40 Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy... 40 Bilaga 2 Utredningsdirektiv Epidemiologisk bevakning... 42 2 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

INLEDNING Runt om i världen pågår en diskussion om strukturella skillnader i hälsa. Den folkhälsopolitiska debatten har gått från ett ensidigt fokus på livsstilsfaktorer till att alltmer fokusera på de bakomliggande orsaksfaktorerna till den ojämlikt fördelade hälsan. Det finns en ökad medvetenhet om att det är genom att påverka de sociala bestämningsfaktorerna och människors förutsättningar att uppnå god hälsa som vi uppnår bäst resultat. Utredningsuppdragen som kommit från Kommission för ett socialt hållbart Malmö, hädanefter Malmökommissionen, har också ett tydligt fokus på det strukturella arbetet. Malmö stad har arbetat med folkhälsofrågor under många år och kunskapen om de sociala bestämningsfaktorerna har funnits sedan länge, men arbetet har traditionellt ändå utgått från olika livsstilsfrågor, så som matvanor, fysisk aktivitet och ANDTfrågor. Dessa frågor har ofta också hanterats avgränsat från varandra och för respektive område har det i flera fall utarbetats styrdokument och även byggts upp en organisationsstruktur. Under senare år har Malmö stad i större utsträckning utgått från en helhetssyn och initierat tvärprocesser mellan olika frågor och aktörer. Idag är det social hållbarhet som är målet för arbetet och Malmö går i bräschen för att påverka ojämlikheten i hälsa i befolkningen. Det finns en ökad förståelse för att det är de sociala bestämningsfaktorerna som organisationen behöver arbeta utifrån och att dessa i mångt och mycket är desamma oavsett sakområde. Synen på frågorna har således förändrats och vinsterna med att föra samman olika perspektiv och aktörer är tydligare. En sådan utgångspunkt förutsätter att det finns en struktur, en organisation och kompetens som på alla nivåer i organisationen stödjer det fokus som social hållbarhet och jämlikhet i hälsa har fått i Malmö stad. En struktur och organisation som bidrar till en ökad helhetssyn och samordning av frågorna, och som ger förutsättningar för att arbetet ska få än större effekt på de orsaksfaktorer/sociala bestämningsfaktorer som det har för avsikt att påverka. Begreppsdiskussionen har varit en central del i utredningen och kommer att genomsyra kapitlena framåt. Med sin grund i två olika uppdrag var utgångspunkten för utredningen folkhälsa såväl som prevention, och i föreliggande utredning görs en beskrivning av nuvarande organisation och struktur utifrån dessa begrepp. Resultatet ligger sedan till grund för en djupare begreppsdiskussion som bidrar till att de förslag på utvecklingsmöjligheter som ges i utredningen utgår ifrån organisationens förmåga att bidra till en socialt hållbar stad. 3 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

SAMMANFATTNING Syftet med föreliggande utredning har varit att ge förslag till en struktur eller ett styrdokument för Malmö stad som bidrar till en bättre helhetssyn kring preventions/folkhälsofrågorna, ett effektivare arbete med frågorna, minskade kostnader och ökad nytta i ett långsiktigt perspektiv samt ökad tydlighet i roller och ansvar. Utredningen visar att det finns ett behov av en gemensam bild av vad som avses med såväl social hållbarhet, folkhälsa som prevention, en tydligare systematik för hur arbetet ska bedrivas, samt att roller och ansvar blir tydliga på alla nivåer i organisationen (vem). Utgångspunkten för detta behov är bland annat det politiska ställningstagande som gjorts i Malmö, förväntningarna och målen är högt satta - Malmö ska arbeta för att bli en socialt hållbar stad. Detta ställningstagande måste backas upp av en struktur och organisation som driver frågorna i önskad riktning. Befintlig folkhälsopolicy omfattar dessa delar men upplevs sakna en tydlighet kring hur arbetet ska integreras i organisationen. Utredningen visar bland annat att det finns ett behov av en gemensam utgångspunkt för vad som avses med social hållbarhet men också av att Malmö stad utvecklar kommunikationen kring hur olika begrepp och perspektiv förhåller sig till varandra. Social hållbarhet är det begrepp som används som målbild. Utredningen visar också på att det finns ett behov av en systematik (planera, genomföra, följa upp och lära), för hur arbetet ska drivas framåt och bidra till måluppfyllelse. Inom ramen för denna systematik finns det ett behov bland annat av prioriteringsverktyg, statistiskt underlag med grund i orsaksfaktorer, en utvecklad analysstruktur och en tydligare koppling mellan praktik och forskning. Det pågår flera utredningar och utvecklingsarbeten inom Malmö stad som på olika sätt kommer att utgöra en viktig del i det systematiska arbetet. I relation till vem visar utredningen att det finns ett behov av samordning som stödjer länken mellan forskning och praktik, omvärldsbevakning och stöd i uppföljningsarbete. Det finns också ett behov av att utveckla nya samverkansformer och kunskapsallianser som arbetar på mikronivå och med utgångspunkt i bakomliggande faktorer och gemensamma behov. Ett förtydligande av roller och ansvar är en förutsättning för att bedriva ett framgångsrikt arbete. Flera av de delar som lyfts fram i utredningen visar på hur de övergripande rekommendationerna som kommunstyrelsen antagit utifrån Malmökommissionens förslag (STK-2013-145), kan omsättas i verksamheten. Att inrätta en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällsystemen mer jämlika Att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. 4 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

BAKGRUND Under 2010 fattade kommunstyrelsen beslut om Malmö stads folkhälsopolicy. Utgångspunkten i policyn är de 11 nationella folkhälsomålen och det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolicyn beskriver hur Malmö stad ska arbeta med ett systematiskt folkhälsoarbete som följer den kommunala budgetprocessen. Under framtagandet av folkhälsopolicyn fastställdes ett särskilt behov av en fördjupad analys om varför ojämlikheten i hälsa ökar och vilka strategier som kan minska hälsoskillnaderna. WHO-rapporten Closing the gap in a generation satte fingret på de utmaningar som Malmö stad stod inför och kom att fungera som en central inspirationskälla för Malmökommissionens arbete med att utforma strategier för att hantera det övergripande målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor. Samma år som folkhälsopolicyn antogs beslutades även att Malmö stad skulle tillsätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö. Med anledning av detta föreslog stadskontoret att folkhälsopolicyn eventuellt skulle revideras när Malmökommissionen lämnat sin slutrapport. I april 2013 (Dnr 143/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt anta de två övergripande rekommendationerna om att 1) införa en social investeringspolitik och 2) förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Under 2014 initierades två olika utredningar, en med syfte att se över och eventuellt revidera Malmö stads folkhälsopolicy och en utredning för att se över struktur och organisering av Malmö stads preventionsarbete. Utredningen gällande folkhälsopolicyn är ett av utredningsuppdragen som initierats av kommunstyrelsen inom ramen för Det vidare arbetet för ett socialt hållbart Malmö 1, utredningen gällande preventionsarbetet initierades av stadskontoret mot bakgrund av att synen på det preventiva arbetet inom bland annat det brottsförebyggande- och trygghetsskapande området har förändrats från att tidigare mer ha arbetat utifrån olika sakområden till ett fokus där olika perspektiv i större utsträckning förs samman. Under utredningsarbetet blev det tydligt att dessa två utredningar låg nära varandra och de integrerades därför under hösten 2014. En delrapport av utredningsuppdraget avseende folkhälsopolicyn var planerat sedan tidigare och behandlades av kommunstyrelsen i januari 2015 2. Denna delrapport beskrev bland annat folkhälsa som disciplin och arbetet som pågår lokalt, nationellt och internationellt, och kan ses som ett första steg i ett utvecklingsarbete, där föreliggande utredning utgör steg två. Föreliggande utredning har genomförts under hösten 2014-våren 2015. Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp med representanter från stadsområdesförvaltningarna samt stadskontoret. Preventionsnivåer En viktig utgångspunkt för utredningen är kunskapen om de tre preventionsnivåerna. Dessa nivåer säger något om vilket arbete det är som ska organiseras och struktureras, om skillnader i ansats beroende på målgrupp samt ställer krav på tydlighet gällande roller och ansvar i det förebyggande arbetet. I föreliggande utredning är det framförallt den universella nivån som är utgångspunkt, det vill säga de tidiga insatserna. 1 Se bilaga 1: Utredningsdirektiv för utredningsuppdraget gällande revidering av folkhälsopolicy 2 STK-2014-1204 5 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Indikerad prevention Selektiv prevention Universell prevention Bildtext: De tre preventionsnivåerna är Universell, selektiv och indikerad prevention. Universell prevention är förebyggande metoder som riktas mot hela befolkningen eller en hel population. Åtgärder vidtas innan ett problem uppstått, oavsett graden av upplevd risk, skada eller problem. På denna nivå främjas skyddsfaktorerna för att kunna bibehålla en god hälsa. Fördelar med universell prevention är att kostnaden per individ oftast är låg och att interventionerna ofta är effektiva 3. Selektiv prevention är förebyggande metoder som riktas mot riskgrupper i befolkningen som antingen lever i risksituationer eller med riskbeteenden. Det är viktigt att det finns en identifierad och nåbar befolkningsgrupp för insatser på den här nivån. Insatser ska sättas in så tidigt som möjligt för att kunna undvika risk, skada eller problem. Indikerad prevention är förebyggande metoder som riktas mot individer som har ett riskbeteende av något slag. Åtgärderna förhindrar och motverkar ohälsan från att förvärras ytterligare. På de olika nivåerna kan det finnas faktorer som antingen ökar eller minskar risken för att utveckla ett problem, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Genom det preventiva arbetet kan dessa riskfaktorer minska eller försvinna helt, och genom det hälsofrämjande arbetet kan skyddsfaktorerna stärkas. Risk- och skyddsfaktorerna beskrivs närmare i nästa stycke. Risk- och skyddsfaktorer En riskfaktor kan definieras som möjligheten (sannolikheten) för oönskade händelser, beteenden, förhållande eller processer med ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden och som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Det som skiljer sociala risker från andra typer av risker är att de har sina rötter i sociala förhållanden. 3 Den preventiva paradoxen innebär att den största förebyggande effekten uppnås om insatserna riktas mot hela befolkningen vilket leder till att många människor gör en liten beteendeförändring (universell preventionsnivå). Att endast rikta insatser mot riskgrupper leder till att ett fåtal gör stora ändringar i sitt levnadssätt (selektiv och/eller indikerad preventionsnivå), vilket ger mindre effekt på befolkningsnivå. 6 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

En skyddsfaktor är en egenskap eller händelse som minskar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Skyddsfaktorerna kan ses som en buffert som gör att personen som exponeras för en eller flera risker inte utvecklar problem. Faktorer som kan vara skyddande är god känslomässig kontakt med familjen, goda kompisrelationer och fritidssysselsättningar, en välfungerande skola och sen alkoholdebut. Faktorer som ökar risken för att ett problembeteende ska uppstå är oftast desamma som de som stärker och skyddar individen. Genom att agera utifrån de risk- och skyddsfaktorer som identifieras i en befolkning eller en population är det möjligt att påverka utfallet. Genom att till exempel påverka risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende 4 är det möjligt att förebygga eller minska förekomsten av detta. Insatserna ska med fördel göras tidigt i livet för att ge störst effekt i befolkningen. Också utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv är det mer resurseffektivt att insatser initieras tidigt. Normbrytande beteende Bildtext: Bilden visar att det är flest individer med normbrytande beteende i ungdomsåren och därför behöver insatser ske tidigt i livet. Källa: Andershed, H., & Andershed, A-K. (2005). Normbrytande beteende i barndomen. Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia. Socialt investeringsperspektiv Med preventionspyramiden som grund och genom att identifiera risk- och skyddsfaktorer ges förutsättningar för att prioritera rätt insatser. Det handlar således både om att bedöma vad som är rätt insats och vem som är målgrupp för den. Detta resonemang är nära sammanlänkat med diskussionen om ett socialt investeringsperspektiv. I grunden handlar ett socialt investeringsperspektiv om att i större utsträckning genomföra och beräkna värdet av förebyggande insatser, med syftet att göra bättre prioriteringar utifrån såväl långsiktiga som kortsiktiga mål. För att resurserna ska göra så stor nytta som möjligt är det avgörande att sociala investeringar framförallt riktar sig mot tidiga insatser. Det kan vara tidigt i livet och/eller tidigt när ett problem uppstår. Inom till exempel skola och förskola har kommunen stor möjlighet att påverka barn och ungas uppväxtvillkor. Desto tidigare insatser utförs för att förebygga 4 Normbrytande beteende avser i denna rapport avvikande handling från samhällets formella eller informella normer kopplat till sådant som till exempel kriminalitet, våld och droger. 7 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

till exempel utanförskap och ohälsa, desto större blir den potentiella samhällsvinsten och de uteblivna kostnaderna för olika samhällsaktörer längre fram. Ett socialt investeringsperspektiv handlar både om att skapa faktiska möjligheter för kommunen att göra tidiga insatser och om att mäta effekten av den gjorda investeringen. Effekten behöver inte nödvändigtvis endast komma kommunen till nytta utan behöver ses i ett större samhällsperspektiv där flera aktörer verkar för både investeringen och effekterna av den 5. 5 Utredning gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem samt indikatorer för uppföljning - med tillhörande projektplan (STK-2015-37) 8 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

SYFTE OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Syftet med utredningen Det initiala syftet har i föreliggande utredning varit att dels göra en nulägesanalys av struktur och organisation för preventions-/folkhälsoarbetet i Malmö stad, dels att beskriva en önskvärd framtidsbild, med fokus på begrepp, struktur och organisation. Utifrån de utmaningar som lyfts fram ges sedan förslag på förändringar för att brygga över det gap som finns mellan nuläge och framtid. Syftet är att förslaget till en struktur eller styrdokument ska bidra till: En bättre helhetssyn på arbetet som bedrivs för att nå social hållbarhet Ett effektivare arbete Minskade kostnader och ökad nytta i ett långsiktigt perspektiv Ökad tydlighet i roller och ansvar Utredningen ska också utgöra ett underlag för att kunna fatta beslut om en eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy. Metod I utredningen har representanter från flertalet förvaltningar i Malmö stad involverats. Detta har gjorts genom intervjuer med en eller flera representanter från respektive förvaltning. Intervjuerna som varade cirka en timme, har sedan transkriberats och analyserats. Intervjuerna har genomförts utifrån ett frågebatteri som har haft utgångspunkt i: begrepp, organisation, styrning, verktyg och samverkan. De förvaltningar som intervjuats är: - Fastighetskontoret - Fritidsförvaltningen - Förskoleförvaltningen - Gatukontoret - Grundskoleförvaltningen - Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen - Kulturförvaltningen - Serviceförvaltningen - Sociala resursförvaltningen - Stadsbyggnadskontoret - Stadskontoret - Stadsområdesförvaltning Söder - Stadsområdesförvaltning Norr - Stadsområdesförvaltning Väster - Stadsområdesförvaltning Öster - Stadsområdesförvaltning Innerstaden Avgränsningar Utredningen omfattar inte ett eventuellt vidare implementeringsarbete. Detta kan lämpligen ske som ett nästa steg i arbetet. Intervjuerna har genererat ett stort och värdefullt material men det har i utredningen varit nödvändigt att göra ett urval av det som är relevant för syftet med utredningen och som informanterna lagt särskilt fokus vid. 9 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

RELATERADE UTREDNINGAR OCH UTVECKLINGSARBETEN I Malmö stads budget för 2015 konstateras att höga ambitioner, tillsammans med en stad som växer i snabb takt, ställer krav på kommunens verksamheter. Det pågår ett gediget arbete runt om i organisationen för att bidra till framgång i detta. Ett urval av de utredningar samt utvecklingsarbeten som tangerar föreliggande uppdrag och som pågår parallellt med detta beskrivs kortfattat nedan. Genom att synliggöra dessa i ett sammanhang blir det möjligt att hitta gemensamma beröringspunkter och förhoppningsvis bidra till en samsyn och gemensamma strävanden framåt. Epidemiologisk bevakning Ett av de utredningsuppdrag som ligger inom ramen för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö är att skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö 6. Bakgrunden till utredningsdirektivet är att den folkhälsodata som finns idag är underutnyttjad och det behöver utvecklas strukturer för att data ska användas i större utsträckning. En sådan epidemiologisk bevakning skapar förutsättningar för att på ett systematiskt sätt kunna följa upp utvecklingen av hälsan bland Malmöborna. I en lägesrapport som behandlades av kommunstyrelsen i januari 2015 identifieras tre utvecklingsområden; säkerställ förbättrad struktur för hantering av data och statistik, koordinera analys och uppföljning, samt utveckla epidemiologisk bevakning som beslutsunderlag. Tillgänglig kvalitetssäkrad statistik och utvecklade former för analys är förutsättningar för att utveckla beslutsunderlag av god kvalitet. Hållbarhetsintegrering I samband med att kommissionens slutrapport godkändes i april 2013 fattade kommunstyrelsen samtidigt beslut om tre utredningsuppdrag som redogjordes för gemensamt i rapporten Utredning gällande hållbarhetsredovisning, samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar och sociala investeringar (STK-2014-120). Rapporten behandlades på kommunstyrelsens sammanträde i juni 2014. Av utredningen framgick att de tre uppdragen i så stor utsträckning som möjligt bör integreras i kommunens ordinarie arbete och processer. Utredningen som följde därefter, och som kommunstyrelsen behandlade i mars 2015, omfattar ett kortsiktigt såväl som långsiktigt perspektiv för arbetet med att integrera ett hållbarhetsperspektiv i styr- och ledningssystemet. Under 2015 kommer en pilot att genomföras utifrån slutsatserna i utredningen 7. Flera av de processer som ingår i utvecklingsarbetet är viktiga i det arbete som föreliggande utredning beskriver. Det handlar till exempel om att utveckla en modell för prioriteringar och att utveckla indikatorer för uppföljning av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Communities That Care (CTC) Efter det att strategin En drogfri framtid 8 avslutades 2010 fanns det en ambition om att bredda perspektivet från tobak, alkohol och narkotika till ett bredare preventivt arbete. Det upplevdes dessutom viktigt att arbetet som följde skulle ha en bred 6 Bilaga 2: Utredningsdirektiv gällande epidemiologisk bevakning. 7 http://malmo.se/download/18.76b7688614bb5ccea09581e7/1425846325037/projektplan+h %C3%A5llbarhetsintegrering+2015.pdf 8 En drogfri framtid var en Tobaks-, alkohol- och drogförebyggande strategi för Malmö 2002-2010. 10 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

vetenskaplig grund att stå på. Communities That Care (CTC) är ett styrsystem för att kvalitetssäkra preventionsarbete. Det handlar om hälsofrämjande arbete för barn och unga i ett avgränsat område, där lokala aktörer involveras i samverkansinsatser under en längre tid med hjälp av forskningsbaserade verktyg. Systemet bygger på Social development model 9 och lägger sin grund i socialiseringsprocessen. Systemet utgår sedan från Social development strategy 10 som lägger ett främjande perspektiv, och teorin om riskoch skyddsfaktorer 11, genom vilket det förebyggande arbetet bedrivs. I en CTCprocess involveras många olika aktörer som arbetar med barn och ungdomars välbefinnande i aktuellt område. En pilot genomförs i stadsområde Öster och pågår till hösten 2015. Systematiken som CTC utgår från omfattar bland annat bred samverkan och vetenskaplig förankring. Områdesprogrammen Områdesprogrammen är en femårig investering för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som lägst. Beslutet om programmen togs i kommunstyrelsen 2010, samma år som kommissionen för ett socialt hållbart Malmö tillsattes och påbörjade sitt arbete. Kommissionen och områdesprogrammet skulle komplettera varandra genom att samtidigt både utreda och genomföra insatser som utjämnar skillnader i hälsa. Grunden till områdesprogrammen var att göra mycket på färre platser, för att sedan kunna skala upp och sprida till fler områden. Områdena ska ses som innovationsområden där idéer kan utvecklas, och en viktig ingång är delaktighet och involvering av olika aktörer i området. Kommissionens övergripande rekommendation om att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning har praktiserats med goda resultat i områdesprogrammen. Genom samverkan på lika villkor med olika aktörer har ny kunskap skapats och den kommunala verksamheten har anpassats efter de frågor som medborgare och föreningar bedömer som mest angelägna att arbeta vidare med. Översyn av arbetet med styrdokument En ny modell för styrning och ledning med mål har utvecklats och kommer bland annat att påverka hur stadskontoret ska arbeta med att ta fram styrdokument. En nulägesrapport har utarbetats och målet är att framåt skapa en gemensam process för hur stadskontoret med hög effektivitet ska ta fram och bereda styrdokument som håller hög kvalitet och som ger en god grund för att leda, samordna och följa den kommunala verksamheten 12. Arbetet är väl i linje med de resonemang som ligger till grund för föreliggande utredning, och handlar bland annat om utformning av styrdokument men också om att kunna göra en bedömning av om ett styrdokument ska utarbetas eller ej. Uppföljning Det vidare arbetet för ett socialt hållbart Malmö I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Detta omfattas bland annat av ett antal utredningsdirektiv, pågående arbeten och utvecklingsområden. Ansvaret för att skapa en socialt hållbar stad vilar på varje nämnd och bolag i kommunen, och det går i linje med de två övergripande rekommendationerna som kommunstyrelsen antagit och som ska genomsyra all verksamhet. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. I samband med kommunstyrelsens beslut fick stadskontoret i uppdrag att årligen återkomma med en uppföljning av arbetet. Den första har genomförts under våren 9 http://www.communitiesthatcare.net/ 10 http://www.communitiesthatcare.net/ 11 http://www.communitiesthatcare.net/ 12 En gemensam process för hur stadskontoret ska ta fram och bereda styrdokument ska vara färdig i slutet av juni 2015. 11 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

2015 och resultatet kommer tillsammans med föreliggande utredning att utgöra en bra grund för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. 12 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

RESULTAT I nedanstående avsnitt presenteras resultatet av de intervjuer som genomförts i utredningen. Resultatet redogör för hur förvaltningarna bedriver arbetet idag och hur de upplever att det bör bedrivas framåt. Det framgår i resultatet att social hållbarhet används i större utsträckning än folkhälsa och prevention. Därför kommer folkhälsa och prevention hädanefter att ersättas med ett systematiskt arbete för att uppnå social hållbarhet. I nästa kapitel, Diskussion och slutsatser, redogörs för slutsatser utifrån resultatet. Systematiskt arbetssätt och integrering i befintliga strukturer Flertalet förvaltningar framhåller att det finns ett behov av att etablera en struktur för arbetet kring social hållbarhet. Området är prioriterat i Malmö stad och för att arbetet i organisationen ska få önskade effekter är det en förutsättning att det sker utifrån ett systematiskt arbetssätt. Förvaltningarna menar att det i större utsträckning handlar om hur organisationen ska arbeta och organisera sig, snarare än frågan om det behövs en policy för området eller inte. Man behöver bestämma sig för någon gemensam strategi i Malmö stad för idag kan det ju bli så att det blir alla och ingen som ska hantera alla frågor och då blir det ingens ansvar. Utan man måste hitta ett ledningssystem som omfattar oss alla. Och som pågår över tid. Och där vi kan följa de politiska målen och folkhälsa och hållbarhet men ut till ett konkret arbete i respektive verksamhet. Ledord som lyfts fram för en sådan struktur är långsiktighet, helhet och integrering. Arbetet ska ske långsiktigt och med en ambition om att länka samman stuprör. Det bör också vara en integrerad del av ordinarie processer och styrsystem. Förvaltningarna menar också att det är av största vikt att arbetet kring social hållbarhet inte bara blir en redovisningsfråga utan att det finns en relevant anknytning till det dagliga arbetet i förvaltningarna och att dialog och kunskapsspridning är förutsättningar för att nå dit. Flera förvaltningar lyfter fram arbetet med jämställdhetsintegrering som förebild för hur arbetet kan integreras i verksamheten. Dels utifrån att arbetet bör integreras i ordinarie processer och dels utifrån det sätt som arbetet kring jämställdhet bedrivits, med till exempel utbildningar och god kommunikation mellan stadskontoret och andra förvaltningar. En utmaning i kommande arbete upplevs vara att det krävs ett förändrat tankesätt och mod för att utveckla kärnverksamheten. Flera förvaltningar lyfter att det är kärnverksamheten som bör utvecklas snarare än att lägga arbetet kring social hållbarhet vid sidan av. Både kommissionen och budgetskrivelsen vittnar om att det kommer nya tider. Vi måste ha nya sätt att arbeta på och det krävs rätt mycket för att kunna vända tunga mastodonter. Risken är att förändringsarbetet läggs i projekt och att kärnverksamheten fortsätter att trumma på. Den har ingen vågat röra på väldigt väldigt många år. För att börja arbeta i enlighet med budgetskrivelsens intentioner måste vi få prova i liten skala, utvärdera och få möjlighet att skala upp det som fungerar. Det krävs ändrade tankesätt och att resurserna kommer medborgarna till del. Vi är på rätt väg och det är stor skillnad i tankarna, sen är det en helt annan sak om vi har en organisation som bär det. 13 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Ett systematiskt arbetssätt upplevs vara en förutsättning för framgång men utrymme måste samtidigt ges för att testa och skala upp insatser och för variationer mellan förvaltningar och områden. Det upplevs som viktigt att en struktur bidrar till att synliggöra det systematiska arbetet arbetet från vision till det operativa arbetet i verksamheten, och framförallt på vilket sätt som dialog och delaktighet kan bidra till att bygga upp naturliga kommunikationsvägar mellan de olika nivåerna i organisationen. En struktur måste bidra till samverkan, att se helheten och till att gemensamt bidra till samma mål. Flera förvaltningar menar att det en grundläggande förutsättning att det avsätts resurser för att åstadkomma ett systematiskt arbete som bidrar till måluppfyllelse. Det säkerställer att arbetet prioriteras till dess att det är en integrerad del i ordinarie processer. Flera förvaltningar jämför med jämställdhetsarbetet som inledningsvis fått särskilda resurser, men som arbetat utifrån en ambition om att det ska bli en integrerad del av verksamheten. Flera förvaltningar lyfter att särskilda resurser i ett inledningsskede har betydelse för att de förbyggande insatserna inte med självklarhet ska behöva stå tillbaka för akuta behov. Om man menar allvar med att satsa på det preventiva och det förebyggande arbetet så ska man kanske också se till att det finns öronmärkta resurser till det arbetet. Tydliga mål och uppdrag men också resurser som är avsatta till det. Inte bara lägga stora uppdrag på en avdelning, och sen får det bli vad det blir. Blir det liksom pengar över i vård och omsorg så kanske vi kan göra något. Kommissionen och det vidare arbetet Flertalet förvaltningar menar att Malmökommissionens arbete har haft betydelse för arbetet i den egna förvaltningen. Ofta handlar det om att ha tagit del av rapporterna och om att kommissionens tankar används inom ramen för det egna verksamhetsområdet eller om att förvaltningen har specifika uppdrag utifrån kommissionen. Inom de tekniska förvaltningarna har kommissionen bidragit till ett ändrat fokus som tidigare framförallt varit inriktat på teknik och design, till att titta på hållbarhet ur alla aspekter. Det finns också exempel på hur kommissionens underlag har varit vägledande för att bygga upp en organisation/verksamhet. Detta lyfts fram av skolförvaltningarna. Inom till exempel gymnasieförvaltningen har kommissionens arbete bidragit till ny organisering med en central elevhälsa. Syftet är att skapa likvärdighet och att fler elever ska ha förutsättningar att nå målen i skolan. Vi kommer att bygga upp en central elevhälsa. Vi har haft en avdelning för elevhälsan i några år men det skapas en ny ledningsorganisation i vår förvaltning liknande den i grundskoleförvaltningen. Syftet är att skapa likvärdighet och att fler elever ska ha förutsättningar att nå målen. Bakom denna omorganisation av skolverksamheten ligger Malmökommissionens tankar. Flera förvaltningar har även valt att skapa arbetsgrupper utifrån kommissionens resultat, som har till uppgift att bryta ner resultatet och integrera det i befintliga strukturer som är kopplade till det egna uppdraget. Bland annat träffas utvecklingssekreterarna från stadsområdesförvaltningarnas områdesutvecklingsavdelningar för att samarbeta kring det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Det är på initiativ av stadsområdesdirektörerna och utgår från deras ansvar att driva utvecklingsarbete. Några menar att kommissionen har fått på pränt saker som man tidigare haft kunskap om och menar också att det engagemang som kommissionen skapat i förvaltningarna måste värnas om i det fortsatta arbetet. 14 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

En önskan från flertalet förvaltningar är att kommissionens slutsatser ska bli så integrerade i det dagliga arbetet att det kommer naturligt för alla medarbetare. Det behövs ett ständigt arbete med att förtydliga och implementera kommissionens rekommendationer i ordinarie strukturer och ansvarsfördelningen mellan framför allt stadskontoret och förvaltningarna behöver förhandlas om. Flera förvaltningar har kommenterat och kritiserat fördelningen av utredningsuppdrag utifrån det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Flera förvaltningar, framför allt de som har befolkningsansvar, hade önskat bli mer delaktiga i utredningarna och menar att risken med nuvarande fördelning är att det engagemang som kommissionen skapade inte tas tillvara på bästa sätt och istället skapar en ovilja att ställa upp med tid och resurser. De förvaltningar som inte fått ansvar för någon utredning ser en risk i att deras perspektiv inte blir beaktat. Den skjuts som det har fått genom kommissionen måste man hålla fast vid. När det är en förvaltning som ansvarar för uppdragen och att det inte hamnade där befolkningsansvaret är och då är det lätt att säga att vi har inget med den att göra och det är inte så smart att göra det så. Man måste dela ansvaret och det är inte fel att ha ansvaret nära där medborgarna är. Det brukar underlätta. För det är väl dem vi finns här för? Begrepp Social hållbarhet används ofta av förvaltningarna som ett paraply där folkhälsa är en del. Social hållbarhet anses ligga i linje med det som kommuniceras i Malmö idag utifrån till exempel kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Det som karakteriserar social hållbarhet i relation till övriga begrepp menar förvaltningarna är långsiktigheten och att det är inte ett projekt som ska avslutas. Begreppet upplevs också mer inkluderande än folkhälsa. Det blir tydligt framför allt i frågan om ansvariga kompetenser och funktioner inom förvaltningarna. Vid frågan om vem som ansvarar för folkhälsoarbetet hänvisas ofta till medicinska funktioner eller kompetenser. Vid samma fråga kring social hållbarhet är svaret samstämmigt; det är allas ansvar. Social hållbarhet är det begrepp som flera förvaltningar har börjat använda sig av mer och mer under senare år. Folkhälsobegreppet är bekant i förvaltningarna, men inte ett begrepp som används i vardagen. Istället pratar förvaltningarna om att Malmöborna ska må bra och i en medicinsk kontext används begreppet hälsa. I strategiska dokument används likvärdiga levnadsvillkor och social hållbarhet snarare än folkhälsobegreppet. Det är framför allt representanter från stadsområdena som använder folkhälsobegreppet och då hänvisas i första hand till det nationella folkhälsomålet och de elva målområdena och att folkhälsoarbete ligger som en del i uppdraget för områdesutvecklingsavdelningarna. Flera förvaltningar lyfter också att de inte alltid använder sig av begreppen men att de ändå arbetar mycket med folkhälsa, prevention och social hållbarhet. Dessa förvaltningar pratar istället om konkreta utmaningar som att alla elever ska klara utbildningen eller att minska antalet olyckor och skador i trafiken. I andra förvaltningar är inte hälsa utgångspunkt för måluppföljning utan resultat mäts till exempel utifrån miljömålen men utan att det görs en analys av vad resultatet samtidigt kan ha för betydelse för hälsan. Flertalet förvaltningar framhåller att det har stor betydelse vad vi sätter för ord på det vi gör, att vi måste länka samman olika begrepp och att vi bör använda oss av befintliga strukturer och begrepp i organisationen för att inte skapa flera olika spår. 15 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Sen kör vi Malmökommissionen, vi har de nya målen, vi har så mycket bra grejer. Och vi jobbar utifrån det nationella uppdraget också. Så det är så mycket som snurrar. Jag hade hoppats att vi kunde hitta de här orden och använda det vi har. Orden är viktiga. Det handlar till exempel om hur organisationen kommunicerar kring hållbarhet, social hållbarhet, folkhälsa, prevention, kommissionen och förebyggande arbete, men också om att knyta detta till de begrepp som etablerats genom övergripande processer och styrdokument. Förvaltningarna menar också att det finns ett behov av att föra en diskussion kring hållbarhetsbegreppet i sin helhet istället för att som idag endast kommunicera utifrån de olika dimensionerna av hållbarhet. Mycket handlar om att höja medvetandet om sociala frågor helt enkelt. Att saker och ting hänger samman. Och även då få in det ekonomiska tänket i det så att man kan säga att den här kronan vi lägger på någonting ska också kunna vara samma krona som gör något för social hållbarhet, som gör något för folkhälsan, och det kan vara fyra-fem andra saker som man gör något för när man ändå håller på. Det är inte så konstiga saker, det är mest det att vi ska vara duktiga på att inte se en sak i taget. Underlag för prioritering För att kunna driva ett systematiskt arbete av god kvalitet lyfter förvaltningarna fram några viktiga delar. En del som flera förvaltningar lyfter är att det finns ett behov av att i större utsträckning kunna planera och prioritera insatser och att en struktur behöver ge stöd i detta arbete. Det handlar till exempel om roller och ansvar; det ligger i tjänstemännens roll att bistå med underlag av hög kvalitet men flera förvaltningar menar att politiken måste vara tydliga kring kvaliteten i det som beställs. Förvaltningarna uppger att det finns flera delar som styr vilka insatser som görs inom ramen för social hålbarhet. Det handlar om lagstiftning, upplevda behov, forskning, statistik, kunskap om risk- och skyddsfaktorer, styrdokument, politiska beslut, beräkningar och nationell tillsyn. Några av dessa utvecklas vidare nedan. Vad som styr skiljer sig åt inom och mellan olika förvaltningar och från uppdrag till uppdrag. Statistiskt underlag Statistiska underlag används ibland som underlag för planering och prioritering men flera förvaltningar menar att statistik kunde nyttjas bättre om den blev mer lättillgänglig och kommunicerades på ett mer systematiskt sätt till förvaltningarna. Välfärdsredovisningen används till exempel i varierade omfattning av stadsområdesförvaltningarna men förvaltningarna menar att statistiken i redovisningen behöver ses över också för att göras användbar i uppföljning av hälsoläget. Kartorna som bygger på hälsostatistiken i välfärdsredovisningen är relativt kända i förvaltningarna och upplevs som ett bra sätt att visualisera hälsodata 13. Även gatukontoret använder grafiskt informationssystem (GIS). I kartorna finns lager som kan illustrera exempelvis buller och föroreningarna och vilken typ av olyckor som inträffat. Sen tänker jag också, den här gemensamma databasen för saker och ting. Det finns behov av att systematisera alla de underlag vi har. När det gäller ekonomiskt bistånd, skolresultat, trygghet eller regionens mätning. Att ta tillvara det. Det är idag för fragmenterat, vi kan inte använda det ordentligt. Risken är att vi springer på bollar som vi tror, men vi har otillräckligt med underlag för att se hur vi ska rikta våra insatser. 13 Avser Statistikatlas: http://kartor.malmo.se/statistikkarta/ 16 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

En stor del lokal statistik utarbetas av förvaltningarna själva, bland annat genom en rad olika enkäter som genomförs med syfte att få kunskap om olika målgrupper. Användandet av statistik upplevs vara en viktig källa till information men för att besluta om åtgärder behöver statistiken i många fall kompletteras med kunskap om området och samtal med berörda. Risk- och skyddsfaktorer När det gäller risk- och skyddsfaktorer så skiljer sig upplevelsen åt mellan olika förvaltningar och de lägger olika innehåll i vad som anses vara en risk- och skyddsfaktor. Användandet av risk- och skyddsfaktorer som underlag i arbetet beror på typ av verksamhet men är också avhängigt om det finns kompetens kring detta i organisationen. En del använder inte begreppen alls, och några menar att det är önskvärt att arbeta mer med utgångspunkt i risk- och skyddsfaktorer i sin verksamhet. Beräkningar Endast en förvaltning har angett att de använder sig av någon form av beräkningar som grund för planering och prioritering, men samma förvaltning menar ändå att det saknas en systematik för att göra konsekvensanalyser, det vill säga, vad som sker om organisationen bestämmer sig för att göra eller inte göra på ett visst sätt. Några förvaltningar har planerat en ansökan till den sociala investeringsfonden, men valt att avstå på grund av en känsla av osäkerhet kopplat till återbetalningen. Styrdokument Alla förvaltningar använder sig av ett eller flera styrdokument för planering och prioritering, men vilka och hur många skiljer sig åt. Förhållningssättet till dem eller det sätt på vilket de används varierar också. Några knyter samman verksamhetens uppdrag och aktiviteter med befintliga styrdokument, medan andra har dem i form av uppslagsverk och använder dem vid behov. Vad avser folkhälsopolicyn så har några stadsområdesförvaltningar precis som för andra policys integrerat den i planeringen. Men flertalet förvaltningar använder inte folkhälsopolicyn aktivt. Upplevelsen är att policyn är bra men att den inte ger något stöd i arbetet. Samtliga förvaltningar upplever dessutom att antalet styrdokument är för stort, vilket medför att de väljer ut ett eller några att förhålla sig till. Dessutom finns det en upplevelse av att innehållet i vissa policys redan finns i styrande dokument på nationell nivå som används utifrån lagstiftning. Det finns en tendens till att endast arbeta med de policys som ligger närmast den egna verksamheten, och en upplevelse av att det är vad man klarar av att hantera. Flertalet förvaltningar menar att det finns ett behov av ett systematiskt arbete för att nå social hållbarhet. Om strukturen ska ingå i ett nytt policydokument finns det förutsättningar som behöver skapas för att ett styrdokument ska få bäring i organisationen. Redan i framtagandet av ett styrdokument behöver en dialog initieras och en plan utarbetas för fortsatt diskussion mellan flera olika förvaltningar för att få en förståelse för hur alla tillsammans bidrar till ett gemensamt mål. Att vara delaktig i framtagandet upplevs som viktigare än styrdokumentet i sig själv. Men sen är det ju också så med alla policys och liknande. Att jag tror ju att en policy fungerar bäst om man på något sätt är med i framtagandet av den, sen kan den på något sätt vara en hyllvärmare som det heter efter det. Det spelar ingen roll. För då vet man om att den finns. För att ett styrdokument ska bli levande och användas ska det vara relevant, vägledande och lättillgängligt. Förvaltningarna menar att riktlinjerna i en policy ska 17 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

vara enkla, få till antalet och en självklar del av arbetet för att bidra till målet om att skapa lika förutsättningar för hälsa. De menar därför att riktlinjerna behöver stämma överens med kommissionens rekommendationer. En eventuell policy kring social hållbarhet behöver bidra till att skapa förståelse för sambandet mellan förvaltningarnas uppdrag och hälsoeffekter och också en förståelse för kopplingen mellan hälsa och övriga perspektiv så som jämställdhets- och barnperspektivet. Att kommunicera frågor ihop och i vissa fall föra samman olika policydokument anser flera förvaltningar vara önskvärt för att frågorna inte ska bli en separat verksamhet utan genomsyra förvaltningarnas arbete. Det överensstämmer även med förvaltningarnas önskan om att social hållbarhet ska vara ett begrepp som har många olika frågor under sitt paraply. För då blir det ändå lite så att man avlastar stadsområdena med det. Att man kommunicerar ut, att hitta något samarbete när man kommer med nya dokument eller när man reviderar, att det inte blir rör mellan dokument och verksamhet. Om det nu finns fem personer i de olika stadsområdena som har de här uppdragen kring samma styrdokument, att sammankalla dem och ha dialog med dem. Man får ta sig den tiden annars kan man lika bra strunta i det. Prioriterade frågor i förvaltningarna Flera förvaltningar uttrycker att det pågår en förändring mot att frågor som tidigare hanterats separat, mer och mer börjar ses som en del av en helhet. Fortfarande finns det dock frågor som förvaltningarna arbetar med separat och som det till exempel finns särskilda nätverk kring. Bland annat kan kvinnofrid och sexuell hälsa nämnas. De som ingår i nätverk som är knutna till specifika sakfrågor beskriver en dubbel känsla, å ena sidan att det är värdefullt att samverka med andra förvaltningar kring specifika frågor, å andra sidan att det är svårt att fokusera på en sakfråga eftersom frågorna behöver ses som en del av en helhet. Trygghetsfrågorna har ett tydligt fokus i staden och framförallt kopplat till samverkan utifrån skola, socialtjänst, polis (SSP). För trygghetsarbetet finns även flera lokala arbetsgrupper som till exempel kraftsamling Herrgården där det finns en process som handlar om trygghet samt regelbundna möten mellan berörda aktörer i stadsområdena. Trygghetsarbetet omfattar både långsiktigt arbete för att skapa besökstrygghet och motverka kriminalitet, trygghetsvandringar i specifika områden och nätverk som hanterar mer akuta insatser vid arrangemang i staden. Trygghetsarbetet omfattas även av att bygga säkra trafikmiljöer. Flera förvaltningar nämner jämställdhetsarbetet som ett gott exempel på hur staden kan arbeta med en fråga som rör alla förvaltningar. På gatukontoret nämns ett genusperspektiv på den fysiska planeringen av staden som, i förlängningen, har betydelse för människors hälsa. Det kan till exempel innebära att välja mellan att bygga parkeringsplatser som gynnar människor som kör bil eller genom stadsbyggandet uppmuntra till att åka kollektivt eller cykla. Bygger vi enligt traditionella metoder, kan man bygga så att man har en parkeringsplats per lägenhet. Då kommer det att gynna människor som kör bil. Bygger man på ett annat sätt kan man tänka på var man placerar barnomsorg i relation till boende och i relation till allmänna färdmedel. Om vi vill att människor i mindre utsträckning ska köra bil som vi ju vill i Malmö. Vi vill att de ska åka kollektivt eller vi vill att de ska cykla. Då kanske dagiset ska ligga på vägen till bussen till exempel. 18 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Utvecklingssekreterarna i stadsområdena har sedan kommissionens slutrapport presenterades haft ett särskilt uppdrag att på initiativ av stadsområdesdirektörerna se till helheten kring social hållbarhet och samverka i uppdraget att arbeta vidare för ett socialt hållbart Malmö. Uppföljning Bristande systematik Trots några goda exempel på systematiskt arbete är det just prioritering av insatser och att mäta och utvärdera ett område som flera upplever behöver förbättras såväl i ordinarie verksamhet som i tidsbegränsade projekt. Det handlar i grunden om att hitta ett sätt att se hur resurser och effekter av insatser hänger samman och utifrån utfallet skapa förändringar som bidrar till minskade eller uteblivna kostnader. Detta menar förvaltningarna är en del av att skapa ett lärande i organisationen. Förvaltningarna menar att det systematiska arbetet för att uppnå social hållbarhet inte bör vara ett fritt valt arbete och att det borde integreras i det ordinarie återrapporteringsförfarandet och därmed ges större dignitet. Det finns också en uppfattning om att uppföljning, liksom mål, måste bli mer förvaltningsövergripande. Det innebär att den uppföljning som sker skulle kunna ske utifrån flera olika perspektiv och en möjlighet att förbättra uppföljningen av inte bara kvantiteter utan också av insatsers kvalitativa värden och dess påverkan på hälsa. Förvaltningarna menar att det är en förutsättning om staden har ambitionen att det ska ge effekter för Malmöborna. Våra politiker har flera trafikpolitiska mål. Det är tydligt satta värden och siffror på hur mycket biltrafiken ska minska till förmån för andra färdmedel fram till år 2030 till exempel. Vi mäter också utsläpp och buller. Men alla dessa åtgärder görs utifrån ett miljöperspektiv, inte för att människor ska må bättre eller få bättre hälsa. Att sätta ett folkhälsoperspektiv på samma fråga, inte hitta på något nytt att följa upp och skapa mer pappersarbete för någon administratör. Uppföljning är ett ämne som engagerar och flera av förvaltningarna tar upp olika typer av svårigheter gällande uppföljning. Det handlar bland annat om att det inte planeras för uppföljning när projekt sätts igång och att det saknas efterfrågan av uppföljning av god kvalitet från politik och chefer vilket påverkar benägenheten att följa upp. Förvaltningarna upplever också att det saknas tid och kompetens för att på bästa sätt ta hand om resultat av forskning och för att göra uppföljningar av kvalitet och i den utsträckning som är önskvärt. Flera förvaltningar har egna uppföljningar eller brukarundersökningar kopplade till sin verksamhet. Det kan handla om att följa upp volymer eller antal men också om medborgarnas åsikter i olika frågor. I några fall styrs uppföljningen av huruvida det ges projektpengar till det som ska göras eller inte. Samverkan med lärosäten samt stadskontorets roll Flera förvaltningar menar att det är en utmaning att hitta en balans mellan att ta till sig evidensbaserad praktik och att testa nya sätt att arbeta på som leder till praktikbaserad evidens. En förutsättning som lyfts fram för att kunna bedriva ett systematiskt uppföljningsarbete är att det finns tillgång till statistik av god kvalitet. På så sätt är det möjligt att förstå hälsoläget och koppla detta till ansvar och prioritering av insatser. Stadområdesförvaltningarna uttrycker ett stort behov av att ett tätare samarbete med lärosätena i syfte att mäta effekter av verksamheter och insatser. En starkt bidragande 19 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

orsak till att stadsområdena inte använder mer forskning i sina verksamheter är lärosätenas höga arvoden. Ja absolut, jag skulle önska att det var mer forskning påkopplad till uppföljningen och anledning till att det inte är så är pengar. Och att man inte vet hur man ska använda sig av det, man vet inte hur man ska använda sig av forskningsresultaten. Man har ingen erfarenhet av att använda det. Det tror jag att de här allianserna med till exempel forskningscirklar kan bidra till att förbättra. Någon som visar vägen, men vem ska betala det? Stadsområdesförvaltningarna önskar att stadskontoret kunde bidra med att bevaka utlysningar av externa medel och samordna de förvaltningar som önskar söka medel till forskning. Flera förvaltningar ser även det som önskvärt att stadskontoret kunde vara behjälplig i arbetet med att till exempel etablera ett mer systematiserat samarbete med högskola och universitet och i större utsträckning stödja förvaltningarna i arbetet med att analysera och kommunicera resultat av olika uppföljningar. Kompetens och resurser Flertalet förvaltningar lyfter att områdesprogrammet och kommissionsarbetet har gett en ökad förståelse och medvetenhet kring social hållbarhet. Förvaltningarna menar att det måste vara allas ansvar. Flertalet förvaltningar har av den anledningen inte en särskild samordnare för arbetet. Ett antal förvaltningar har dock, eller är på väg att utforma, en tjänst med fokus på att hålla ihop arbetet kring social hållbarhet. Många förvaltningar menar att kompetensen i den egna förvaltningen inte är tillräcklig kring social hållbarhet och efterfrågar mer kunskap för att kunna arbeta systematiskt. I de förvaltningar där kopplingen till hälsa inte är så tydlig finns i några fall ett behov av att få stöd i att göra kopplingen mellan förvaltningens uppdrag och det hälsofrämjande perspektivet. En fackförvaltning hänvisar till arbetet med jämställdhetsintegrering som ett gott exempel som skulle kunna anammas vid implementering av ett systematiskt arbete för att uppnå social hållbarhet. Det kan handla om att tillsätta personella resurser i förvaltningen med uppdrag att driva frågorna och/eller att stadskontoret erbjuder utbildning och stöd vid implementering av det nya perspektivet. Det finns dessutom flera olika perspektiv som ska beaktas i det vardagliga arbetet, och därför en viss konkurrens med andra perspektiv, så som jämställdhet och miljö. Uppfattningen är att arbetet utifrån dessa perspektiv inte sköter sig själva utan måste ges näring i alla fall i ett inledningsskede. Vi skulle behöva både utbildningsinsatser och då behöver man stöd och medel. Och ska man ha någon som samordnar så behöver vi faktiskt ha extra tjänster. För nu är det ju både vad gäller jämställdhetsintegrering, miljöarbete, ja och folkhälsoarbetet. Och ska man driva det så behöver man människor som har den kompetensen i verksamheterna. Det sköter sig inte själv. Det är inte så medvetet integrerat som man kanske skulle behöva jobba med. Stadsområdena behöver ju experter inom folkhälsa, men kanske vi andra också. Någon som faktiskt kan det här med risk- och skyddsfaktorer, rätt insatser och så. I den mån förvaltningarna uttrycker ett behov av resurser inom sin egen verksamhet, lyfter de bland annat ett behov av kompetens kring risk- och skyddsfaktorer. Det finns också ett upplevt behov av stöd i analysarbete och omvärldsbevakning. Är man inte superutredare eller sitter vid sitt skrivbord och letar rapporter hela tiden så hittar man inte detta. Och det har jag efterlyst under alla år. Kan vi inte få hjälp med det från välfärdsavdelningen eller stadskontoret eller vad man nu hetat. Alltså att lyfta fram viktiga underlag, 20 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

det här är viktigt, och det här skulle ni kunna dra nytta av som arbetar nära medborgarna. Men då måste man också veta vad det är vi gör. Annars skickar man något som handlar om äppelodling. Flera förvaltningar upplever att det saknas tid och/eller kompetens för att kunna analysera olika undersökningar och menar därför att det är önskvärt om stadskontoret kan bistå med att analysera olika undersökningar innan de skickas vidare ut till förvaltningarna samt verka i en koordinerande roll för att dessa underlag diskuteras gemensamt av förvaltningarna. Det jag tänker på är de här regelbundna uppföljningarna, som folkhälsoenkät barn och unga eller Malmö områdesundersökning och så vidare, att få hjälp med utvärdering, analysarbete och så vidare. Som det är idag görs en sammanställning av svar och sen så skickas den ut i stadsområdena. Och där finns inga resurser att göra så hemskt mycket med det. Samverkan Det finns flera olika konstellationer för samverkan mellan delar av organisationen. Det handlar om samverkan inom förvaltningar, mellan förvaltningar och om samverkan med externa aktörer. Samverkan, roller och ansvar Stadsområdesförvaltningarna har i olika sammanhang regelbundna möten med representanter från stadskontoret. Förvaltningarna upplever att det är ett gott samarbete men att rollerna inte alltid är tydliga, framförallt utifrån frågan om huruvida stadskontoret ska styra eller leda. Otydligheten bidrar till olika förväntningar kring arbetet med social hållbarhet och några upplever att det också beror på att välfärdsavdelningen på stadskontoret ännu inte har formerat sig efter omorganisationen. Stadsområdena lyfter det medborgarnära som viktigt för att kunna fatta bra beslut. Att se kopplingen till social hållbarhet ökar i mötet med medborgaren och kopplingen mellan arbetsinsatser och effekten hos medborgarna blir tydlig. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan stadsområdena och stadskontoret för att stadskontoret ska kunna fatta beslut som överensstämmer med verkligheten. Generellt finns det en uppfattning från förvaltningarna att det är viktigt att stadskontoret använder sig av kunskapen i verksamheterna som grund i sitt arbete. Att det finns ett genuint intresse för varandras kunskaper är en förutsättning för ett gott samarbete. Vi finns här, vi har kontakten med medborgarna, använd oss. Några fackförvaltningar uttrycker att samverkan med stadskontoret fungerar mycket bra och att samverkan utgår från tydliga uppgifter/uppdrag. Andra menar att samverkan är otydlig och det istället är ett problem att samverkan bygger på uppdrag/uppgifter. Det finns ett upplevt behov av en struktur, för kontakten mellan stadskontor och övriga förvaltningar, som bygger på robusta nätverk istället för sårbara personrelaterade kontakter som det ofta är idag. Det måste finnas naturliga relationer till förvaltningarna och inarbetade kanaler för dialog. Vi skulle behöva bättre struktur på samverkan. Attitydförändring, det finns inget annat. Man kan starta hur många samverkansgrupper som helst. Jag tror inte på det. Det handlar om en attitydförändring. Man är intresserad av den andra personen och att den kan bidra med något som jag själv inte kan. Det är en generationsfråga. Jag hoppas att nästa generations ledare är mer för detta, att man kan mäta kunskap och kompetens på olika sätt. 21 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Flera förvaltningar lyfter att det finns ett behov av bättre samverkan med stadskontoret inom området social hållbarhet. Det ska kännas nära och det ska finnas en tydlighet i att vi arbetar mot samma mål. Förvaltningarna menar att detta kan göras genom samarbete och att mötas i olika konstellationer. Det finns också en önskan om att delta i nätverk och få kunskap genom bland annat föreläsningar och workshops. Flera av informanterna ingår i det nätverk som finns för utredningsledare 14 men svarar trots det att de inte samarbetar med stadskontoret kring social hållbarhet. Stadskontorets roll Alla delar av verksamheten har enligt förvaltningarna ett ansvar för arbetet med social hållbarhet. Men flera menar samtidigt att stadskontoret är den förvaltning som har överblick över helheten i Malmö stad och därför också borde ha en större roll i att hjälpa till att se kopplingen mellan samtliga förvaltningarnas arbete och effekter i befolkningen. Stadskontoret behöver ta rollen som koordinator och flera förvaltningar menar att det förutsätter att stadskontoret tar del av det som sker på olika nivåer i organisationen. Utan att om man har en sån här enhet på stadskontoret, att den är aktiv utåt med exempelvis de här frågorna, vad håller ni på med? Och det är kanske den ansvarsinstansen som kopplar ihop och säger att nu måste nog grundskolan prata lite mer med stadsbyggnadskontoret. Ledarskapet, såväl på tjänstemannanivå som politikernivå, lyfts av flera förvaltningar som viktiga drivkrafter för det arbete som ska ske framåt inom området. Ledare och chefer ses som viktiga ambassadörer och har stor betydelse för hur arbetet prioriteras på olika nivåer i organisationen. Flera förvaltningar menar också att politiken behöver vara tydliga med att poängtera att arbetet för ett socialt hållbart Malmö inte är valbart, utan något som alla bidrar till. Det är väldigt viktigt att det kommer tydliga signaler, både från den politiska nivån och från Malmö stads ledning, att det här är prioriterat. Till exempel vad gäller jämställdhet där har man väldigt tydligt pekat ut det som prioriterat. Då har man ordnat utbildningar. Alla förvaltningscheferna var ju mangrant på St. Gertrud inklusive stadsdirektören nu när det var ett seminarium som gällde jämställdhet. Det är oerhört viktiga signaler att skicka. Behov av nya samverkansformer Trots flera goda exempel på samverkan upplever flertalet förvaltningar att det finns ett behov av utvecklade samverkansformer och att samverkan mellan olika delar inom organisationen behöver stärkas. Flertalet förvaltningar menar att Malmö stad behöver etablera stabila samverkansformer mellan förvaltningarna för att få till ett effektivt strukturerat arbete kring de frågor som är förvaltningsövergripande så som till exempel systematiskt arbetsmiljöarbete, jämställdhetsarbete, barnperspektivet, social hållbarhet och miljöarbete. Politikerna måste också ta ansvar för detta och samarbetet bör inte vara personbundet. Olika verksamheter har olika perspektiv på samma fråga och det menar man måste bli utgångspunkten för samverkan. En viktig anledning till samarbete är att underlätta för alla chefer och medarbetare som har ett stort antal styrddokument, rutiner och handlingsplaner att förhålla sig till. Det finns en lång lista på olika perspektiv jag ska arbeta med och en del av dem har dessutom rutiner och handlingsplaner för hur det arbetet ska gå till. Det leder till att det blir lite ad hoc. Man 14 För respektive utredningsuppdrag inom ramen för Det vidare arbetet för ett socialt hållbart Malmö ansvarar en utredningsledare. Dessa har under hösten 2014 träffats vid ett antal tillfällen. 22 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

kopplar på olika perspektiv beroende på vilka frågor man arbetar med för tillfället, och så går man runt och skäms lite hela tiden istället. Flera förvaltningar menar att omorganisationen kräver att det tas nya tag kring olika samverkansformer och att det fortfarande finns samverkansvinster att göra. Detta avses internt såväl som externt. Genom att göra saker tillsammans blir det möjligt att minska administration och drift samtidigt som genomslaget blir större. Genom stabila samverkansformer blir det också möjligt att sprida goda exempel och därmed vara mer resurseffektiva. Jag tror på inspiration och jag tror att folk kommer på goda exempel för att vi gör ett hårt jobb alla och vi behöver se och få inspiration. Det är alltid bra att sprida goda exempel och sen kan man lägga på förklaringsmodeller på så får vi ihop det och kan ta ett steg längre. Det finns en upplevelse av att tankesättet kring samverkan har förändrats i staden men att organisationen behöver utvecklas ytterligare för att stödja denna rörelse. Organisationen behöver till exempel stödja samverkan gällande mål och uppföljning över förvaltningsgränserna och bygga in förutsättningar för samverkan med till exempel civilsamhälle. Samverkansformer mellan olika aktörer i staden Alla förvaltningar bedriver samverkan med externa aktörer. Det handlar om allt från polis, byggherrar, räddningstjänst, föreningar, Malmö högskola, nationella aktörer etc. Flera förvaltningar framhåller den betydelse som områdesprogrammen har haft för att etablera olika samverkansformer i stadsområdena. Samverkan har betytt mycket för hur stadsområdena idag hanterar både långsiktiga processer och mer akuta händelser i området. Men att samverka kräver tålamod och ödmjukhet. Där har vi lärt oss att vissa är maratonlöpare och andra är kortdistansare men vi höll på att bli tokiga i början. Vi tyckte att det hände hur mycket som helst men näringslivet hade tröttnat på oss för länge sedan. Det kräver rätt mycket ödmjukhet. Det hade inte sett ut som det gör om det var vi som hade lösningarna. Utmaningarna är att hela tiden stötas och blötas och hitta sätt att lösa. Det finns en upplevelse av att samverkan mellan flera olika aktörer är en förutsättning för att nå en socialt hållbar stad. I områdesprogrammet har samarbeten mellan förvaltningar och med externa aktörer blivit ett naturligt sätt att arbeta på och relationerna mellan förvaltningarna har lett till flera synergieffekter. En tydlig förändring är de egna initiativ till förändringar i den fysiska miljön som bland annat de tekniska förvaltningarna tar i områdesprogrammet. Om vi pratar om hållbarhet så måste vi göra det tillsammans. Det finns väldigt effektiva vapen som vi inte hanterar som när gatukontoret säger att om vi väljer på att åka till två områden så åker vi till [delområdet, förf. anm.] och ändrar gatstenarna. Det är en jättestor samhällsförändring som vi hade kunnat snacka oss sönder att få till. För varenda människa ser ju att det är någon som bryr sig om deras område. Varje gång det trillar in fyra personer med gula västar och börjar greja med deras gångbanor så är det ett tecken på att det kommer bli bättre här. Tillsammans tror jag att vi kan göra underverk snabbt. Det finns en förhoppning om att de samverkansformer som etablerats genom områdesprogrammen ska leva kvar även efter områdesprogrammens formella avslut. Generellt finns det en upplevelse av att det framåt är viktigt att samverka med flera olika externa aktörer och i olika former för samverkan. Detta ställer dock också krav på Malmö stads eget engagemang och ansvar i olika frågor. 23 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

När det gäller SSP menar flera förvaltningar att formen för SSP har varierat mellan stadsområdena, för en del har det fungerat bra, för andra inte. De förvaltningar som menar att SSP-strukturen har haltat uttrycker några olika anledningar till detta. Bland annat för att det saknats en central samordning, för att omorganisationen har påverkat strukturerna och för att parterna i samverkan har olika möjligheter att lägga in personella resurser. En del förvaltningar ser utifrån ovanstående ett behov av att se över strukturen för SSP och att vidare diskutera samverkansformerna utifrån de behov som finns idag. Dels för att tydliggöra ansvarsfrågan, dels för att utveckla samverkan till att omfatta fler aktörer. De utmaningar som finns att arbeta med idag är komplexa och flera menar att det därför också är nödvändigt att fler aktörer än skola, socialtjänst och polis samverkar i det förebyggande arbetet. SSP upplevs för snävt för att hantera utmaningarna på en universell nivå. Däremot upplevs samverkan på selektiv nivå fungera. Man upplever att det finns ett behov av att på nytt försöka identifiera de gemensamma behoven som en grund för samverkan. Det har sett lite olika ut, så jag tror att man hade behövt bli ännu tydligare även där, vem har ansvaret för att driva frågorna? Jag tycker att strukturen för SSP- arbetet var bra då men sen behöver man nog gå vidare med det nu och utveckla arbetet. Det finns andra behov idag. Det är lätt att säga att man ska samverka, men vad det sen blir av det i praktiken handlar om resurser och samordning. Man måste hitta behoven, annars blir det meningslösa möten. Man måste titta på det igen, vilka är de gemensamma nämnarna och behoven? 24 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

DISKUSSION OCH SLUTSATSER I nedanstående kapitel presenteras de slutsatser som följer av utredningen samt de resonemang som ligger till grund för dessa. Slutsatserna bygger på de intervjuer som gjorts med representanter från förvaltningar i Malmö stad och på inhämtande av övrig information och kunskap gällande bland annat organisation och ansvarsfrågor. Struktur för arbetet mot ett socialt hållbart Malmö Utredningen visar att det finns ett behov av en gemensam bild av vad som avses med social hållbarhet, en tydligare systematik för hur arbetet ska bedrivas, samt att roller och ansvar blir tydliga på alla nivåer i organisationen (vem). Utgångspunkten för detta behov är bland annat det politiska ställningstagande som gjorts i Malmö, förväntningarna och målen är högt satta - Malmö ska arbeta för att bli en socialt hållbar stad. Detta ställningstagande måste backas upp av en struktur och organisation som driver frågorna i önskad riktning. Befintlig folkhälsopolicy omfattar dessa delar men saknar en tydlighet kring hur arbetet ska integreras i organisationen. Utredningen visar bland annat att det saknas tillräcklig kunskap, verktyg för prioritering, tillgång till bra statistiskt underlag och analyser samt uppföljning. Dialog och strukturerad samverkan för arbetet bedöms utgöra grunden för ett resurseffektivt och kvalitativt arbete men upplevs också bristfälligt. För att bidra till kommunfullmäktigemålen och möjliggöra en bedömning av graden av måluppfyllelse är det en förutsättning att arbetet som bedrivs utgör en del av ordinarie styrsystem: Tydliga målkedjor och roller skapar förutsättningar för en god verksamhetsplanering samt möjliggör bättre resursutnyttjande. När planer, policys och handlingsplaner tas fram ska dessa ha sin utgångspunkt i Malmö stads vision och kommunfullmäktigemålen 15. Vad, hur och vem utgör tillsammans en struktur och kan beskrivas utifrån definition och principer, systematiskt arbete och organisation. Definition (vad) Denna del beskriver vad social hållbarhet, folkhälsa och flera andra begrepp innebär för Malmö stad och vilka principer som är vägledande i arbetet. Definition och principer bör ta avstamp i kommunfullmäktigemålen - som ger inriktning för arbetet mot ett socialt hållbart Malmö. Det är en förutsättning för att organisationen ska bidra till måluppfyllelse. Systematiskt arbete (hur) Systematiskt arbete beskriver det arbetssätt vi använder oss av för att nå önskad riktning och vilka förutsättningar som måste finnas för att följa detta. Arbetet med att bidra till måluppfyllelse av kommunfullmäktigemålen utgår från nämndernas åtaganden och aktiviteter i målkedjan. Strukturen för det systematiska arbetet ska utgöra ett stöd i utförandet av en del av dessa aktiviteter. Den systematik som efterfrågas tar avstamp i en PGSA-cykel. 16 Organisation (vem) Organisering handlar om hur Malmö stad, tillsammans med andra aktörer, organiserar sig för att bedriva arbetet. 15 Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. Förslag från Stadskontoret, s 62. 16 PGSA (Planera, Genomföra, Studera, Agera. Vidare resonemang förs under kapitlet Systematiskt arbete. 25 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Det finns ett uttalat behov av en struktur (definition, systematiskt arbete och organisation) för att arbeta i riktning mot en socialt hållbar stad, och utifrån den översyn som gjorts av befintlig folkhälsopolicy och utifrån de slutsatser som kan dras utifrån kommissionens slutrapport, Det vidare arbetet för ett socialt hållbart Malmö och det pågående arbetet med målstyrning i Malmö stad, föreslås folkhälsopolicyn ersättas av en sådan struktur. 17 De sex principer som finns i befintlig folkhälsopolicy ligger i linje med det som sedan också har kommit att bli viktiga delar i kommissionens arbete och som bekräftas i föreliggande utredning. Dessa principer bör därför beaktas i det vidare arbetet (systematiskt folkhälsoarbete, bättre analyser, prioritera, kvalitet och innovation, samverkan och gränsöverskridande ledarskap, kompetensutveckling). Den struktur som presenteras föreslås vara utgångspunkt för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Strukturen förväntas bidra till att alla verksamheter arbetar i samma riktning samt ge stöd för att systematisera arbetet och säkerställa att det som utförs ger önskvärda effekter. Mycket av det som pågår i form av utredningar och utvecklingsarbeten inom ramen för social hållbarhet, får genom denna struktur en gemensam plattform. Det finns i detta sammanhang också anledning att lyfta frågan kring hur styrdokument i Malmö stad som direkt eller indirekt relaterar till exempel folkhälsa och social hållbarhet ska hanteras. Utredningen visar att ett styrdokument kan vara viktigt för att lyfta ett politiskt ställningstagande och för belysa ett område som anses särskilt prioriterat. Det kan däremot finnas anledning till att föra samman närliggande styrdokument och att samordna kommunikationen kring dem, med syfte att minska den spretighet som flera förvaltningar upplever idag. Behovet av att föra samman närliggande styrdokument lyfts också fram som ett utvecklingsområde i den nulägesrapport som gjorts utifrån arbetet kring styrdokument som leds av stadskontoret. 18 I följande kapitel (Definition och principer, Systematiskt arbete och Organisation) görs en övergripande beskrivning av en sådan struktur som beskrivits ovan och utmaningar för att utveckla denna. 17 Se bilaga 1: Utredningsdirektiv översyn och eventuell revidering av folkhälsopolicy. 18 Så tar vi fram styrdokument: nulägesrapport och fortsatt arbete. Stadskontoret. En vidare rapport presenteras under våren 2015. 26 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Definition och principer (vad) Social hållbarhet är det begrepp som under de senaste åren börjat kommuniceras såväl nationellt som internationellt genom till exempel Folkhälsomyndighetens och SKL:s Mötesplats för social hållbarhet och arbetet som spridit sig utifrån WHO:s Commission on Social Determinants of Health. Sverige har dock fortfarande ett övergripande nationellt mål för folkhälsoarbetet med elva folkhälsomålområden 19. Under våren 2015 tillsatte regeringen en nationell kommission med syftet att utjämna skillnaderna i hälsa. Förhoppningen är att det arbetet också kan vara vägledande för begreppsdiskussionen och det fortsatta arbetet med social hållbarhet. Även i Malmö är social hållbarhet det begrepp som kommuniceras utifrån Malmökommissionens arbete och det som är bärande i Malmö stads budget 2015. Utredningen visar att social hållbarhet är det begrepp som förvaltningarna framför allt använder. Flera förvaltningar uttrycker dock samtidigt att det finns ett behov av att tydligare definiera innehållet i social hållbarhet. I en av de utredningar som följt efter kommissionens arbete har en utgångspunkt för arbetet med social hållbarhet föreslagits: Ett socialt hållbart samhälle är ett samhälle med jämlika förutsättningar för ett bra liv, en trygg uppväxt, utbildning, arbete och bostad. Ett samhälle som inte äventyrar framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 20 För att gå från begrepp till handling och för att bli drivande i arbetet behöver innehållet i begreppet förtydligas och brytas ner. Det arbete som pågår med att utveckla indikatorer för att följa upp hållbar utveckling är ett sätt att konkretisera begreppet. Dessa indikatorer har för avsikt att följas över tid i Malmö och några av dem ska bidra till att kunna visa på fördelningen av hälsa i staden. Arbetet med indikatorerna ska utvecklas under 2015 inom ramen för arbetet med hållbarhetsintegrering. Även de två övergripande rekommendationerna som kommunstyrelsen antog i mars 2014 ger viktiga inspel till innehållet i social hållbarhet. Att inrätta en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällsystemen mer jämlika och att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Det är av betydelse att skapa en samsyn i Malmö stad kring vilka begrepp som används, och att visa på kopplingen mellan dem. Att begreppet social hållbarhet framför allt används innebär inte att till exempel prevention, förebyggande arbete och folkhälsa inte är relevanta begrepp, utan snarare att det behöver synliggöras hur de förhåller sig till social hållbarhet. Det behöver också bli tydligt vad som beskriver huret och vad som beskriver målet. Det är rimligt att formulera som: ett systematiskt arbete bidrar till att nå ett socialt hållbart Malmö. Det arbete som följde av Malmökommissionen; Det vidare arbetet för ett socialt hållbart Malmö är en del av ett bredare arbete kring social hållbarhet i Malmö. I ett breddat perspektiv görs mycket arbete för att bidra till social hållbarhet inom till exempel 19 Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". Målområdena: Delaktighet och inflytande i samhället; Ekonomisk och social trygghet; Trygga och goda uppväxtvillkor; Ökad hälsa i arbetslivet; Sunda och säkra miljöer och produkter; En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård; Gott skydd mot smittspridning; Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa; Ökad fysisk aktivitet; Goda matvanor och säkra livsmedel; Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande (antogs 2003, reviderades 2007). 20 Utredning gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem samt indikatorer för uppföljning. Malmö stad, stadskontoret 2014. Theander, Jakobsson, Heckley, Kronogård. 27 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

skolans kontinuerliga verksamhet. Arbetet efter kommissionen går nu in i en ny fas där till exempel flera av utredningsuppdragen behandlas politiskt och går in i ordinarie verksamhet. Detta föranleder att arbetet framåt bör ses som en helhet, det vill säga att fortsättningsvis inte separera de delar som har sitt ursprung i kommissionen och övriga delar som bidrar till ett socialt hållbart Malmö. Det finns också ett behov av att se alla pågående uppdrag och utvecklingsarbeten i sitt sammanhang. Dessa är inte isolerade öar utan verkar alla i riktning mot att nå ett socialt hållbart Malmö. Bildtext: Flera projekt och utvecklingsarbeten som drivs såväl internt i Malmö stad som i samverkan med andra aktörer, har som syfte att bidra till ett socialt hållbart Malmö. I föreliggande utredning har det blivit tydligt att det även är viktigt med en samlad kommunikation kring hållbarhetsarbetet. Det handlar således inte bara om förhållandet mellan till exempel folkhälsa och social hållbarhet utan också om hur dessa relaterar till andra perspektiv som jämställdhet, barnperspektiv och antidiskriminering samt till de andra hållbarhetsdimensionerna. Det finns en upplevd komplexitet i att organisationen till exempel kommunicerar kring hållbarhetsdimensionerna (den sociala, ekonomiska och miljömässiga) separat, eftersom de är beroende av varandra. Det finns således ett kommunikativt behov kring begreppen för Malmö stad som är bärande för att olika delar av organisationen ska arbeta mot samma mål. 28 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Bildtext: Utredningen visar på ett behov av att Malmö stad kommunicerar på ett sammanhållet sätt kring olika begrepp gällande bland annat hållbarhet och olika perspektiv som ska beaktas i verksamheterna. 29 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Systematiskt arbete (hur) Av föreliggande utredning framgår ett uttalat behov av ett systematiskt arbete för att uppnå social hållbarhet. Om organisationen menar allvar med ambitionen om ett socialt hållbart Malmö, måste rätt förutsättningar ges för att bedriva arbetet. Det är först när alla led i organisationen får rätt förutsättningar, resurser och verktyg för att arbeta som den kan göra skillnad och bidra till måluppfyllelse. Systematiskt arbete Ett systematiskt arbetssätt ger förutsättningar för kvalitets- och verksamhetsutveckling. Det handlar bland annat om att ha rätt förutsättningar för att göra medvetna val och om att bidra till ett lärande i organisationen. Systematiken är en förutsättning för att återföra och tillämpa relevant kunskap i organisationen oavsett om den kommer ur ordinarie verksamhet eller genom innovativa projekt som har för avsikt att skalas upp. Att en struktur ger förutsättningar för variation och kreativitet är viktigt för förvaltningarna och det ges också uttryck för i en av principerna i Malmö stads befintliga folkhälsopolicy: Malmö stad är en lärande organisation. Organisationen behöver kontinuerligt uppdatering av ny kunskap om främjande och förebyggande metoder. I Malmö stad ska vi i möjligaste mån använda kostnadseffektiva och evidensbaserade metoder, men också finna nya innovativa sätt för att påverka hälsoutvecklingen. Samverkan och gränsöverskridande ledarskap kan generera kreativa och innovativa lösningar på folkhälsans utmaningar (Ur Malmö stads folkhälsopolicy). De delar som förvaltningarna ser ett utvecklingsbehov kring för att systematisera arbetet, ligger väl i linje med de processer som en PGSA-cykel 21 omfattar. Det handlar om planering, genomförande, uppföljning och lärande (Planera, Genomföra, Studera, Agera). Den systematik som efterfrågas överensstämmer väl bland annat med CTC, som är det system för att kvalitetssäkra preventionsarbete som just nu testas i stadsområde Öster 22. Föreliggande utredning visar på ett behov av fokus på bakomliggande faktorer, fler aktörer i samverkan, att arbeta på mikronivå och att medborgarnas röster är en självklar del i arbetet. CTC kan vara en viktig inspirationskälla vid utformningen av ett systematiskt arbete för att nå social hållbarhet. I följande avsnitt beskrivs kortfattat de delar som utredningen visar är grundläggande för att utveckla ett systematiskt arbete för att nå social hållbarhet. Utgångspunkten är att det systematiska arbetet ska integreras i ordinarie styrstrukturer. Planering Det finns några goda exempel på planeringsarbete men i stora delar av organisationen saknas systematik för prioritering och planering av insatser inom arbetet för att uppnå social hållbarhet. Upplevda behov, forskning, statistik, goda exempel och styrdokument används om vartannat som grund för prioritering, olika alternativ ställs sällan mot varandra och det görs sällan en bedömning av vad utfallet skulle bli om ingen insats initierades. Det innebär att kunskapen också saknas om huruvida insatser faktiskt är kontraproduktiva. Grundläggande för planeringen är att identifiera förvaltningens uppdrag och ansvar och utifrån det arbeta med de luckor som finns i samverkan och insatser. Det finns en tydlig politisk viljeinriktning om att ett socialt investeringsperspektiv ska genomsyra Malmö stads verksamheter genom den övergripande rekommendationen: Att inrätta en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällsystemen mer jämlika. Det finns också en medvetenhet om betydelsen av detta i 21 Modell för systematiskt förbättringsarbete. 22 Mer information om CTC går att få under kapitlet Relaterade utredningar och utvecklingsarbeten. 30 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

organisationen, men utifrån resonemangen ovan saknas det dels kunskap, dels stöd för att i verksamheten medvetet kunna arbeta efter och bidra till denna rekommendation. Inom arbetet med hållbarhetsintegrering i Malmö stad finns ett uppdrag att utveckla en modell för prioriteringar 23. Även inom arbetet med investeringsstyrning som leds av ekonomiavdelningen på stadskontoret ligger ett uppdrag att ta fram en modell för prioriteringar av fysiska investeringar. Dessa två utvecklingsarbeten samverkan med syfte att nå fram till en gemensam moell. Den modell som utarbetas måste vara möjlig att utgå ifrån på olika nivåer i organisationen, och verktyg som kan tillämpas inom ramen för denna modell behöver synliggöras och implementeras. Det finns till exempel ett antal befintliga verktyg som tillämpas av olika förvaltningar, till exempel sociala konsekvensbedömningar 24. Genom budget 2015 har stadskontoret också i uppdrag att göra beräkningar på sociala investeringar. Den lärdom och eventuella former för bedömningar som kommer ur detta arbete behöver spridas. Nyttjandet av forskning och statistiskt underlag är en viktig utgångspunkt i planeringsoch prioriteringsarbetet och flera förvaltningar efterfrågar bland annat mer lättillgänglig statistik. Att tillgängligöra statistik är en viktig del (som utvecklas under avsnittet uppföljning ) men lika viktigt är att lyfta fram rätt data. Så som arbetet ser ut idag ligger ett alltför stort fokus på utfallsfaktorer som grund för planering (dessa kan dock vara relevanta på en mer övergripande nivå). Det bidrar till insatser som försöker hantera uppkomna problem snarare än att arbeta med orsakerna till problemen, och bidrar till att arbetet bedrivs på en selektiv nivå i större utsträckning än med fokus på universell prevention. Med utgångspunkt i den preventiva paradoxen 25 åstadkoms den största förebyggande effekten om insatserna riktas mot hela befolkningen och inte endast mot högriskgrupper. I utredningsuppdraget kring epidemiologisk bevakning finns anledning att behandla hur statistik kring orsaksfaktorer kan säkerställas. Vidare resonemang om ansvarsförhållanden relaterat till olika preventionsnivåer förs under kapitlet Organisation. Bildtext: Exempel på stöd i planeringsfasen. 23 STK-2014-120 24 SBN-2014-1570 25 Se fotnot 3 31 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Genomförande I genomförandefasen genomförs de aktiviteter eller förändringar som tidigare planerats. De kan genomföras bland annat med stöd i olika program eller modeller. Effekterna mäts löpande under tiden och oförutsedda effekter, eventuella svårigheter eller avvikelser från planen dokumenteras. Förändringarna testas med fördel i liten skala för att göra dem hanterbara och för att ha mod att testa innovativa eller kontroversiella lösningar. Idéer som testas i liten skala kan också lättare förkastas om effekterna inte blir som förväntat. Goda effekter på förändringar eller aktiviteter skalas upp och implementeras när samtliga fyra delar av det systematiska arbetet har genomförts. Social hållbarhet genomsyrar flera av Malmö stads kommunfullmäktigemål, och kommer enligt modellen för målstyrningen därför också att utgöra en viktig del då dessa bryts ned i nämndsmål, åtaganden och aktiviteter i verksamheterna. För att bidra till måluppfyllelse är det viktigt att aktiviteterna genomförs med stöd i ett systematiskt arbete där det förslag som beskrivs i detta ärende kan vara ett stöd i arbetet. Bildtext: Planerade aktiviteter genomförs och kontinuerlig uppföljning pågår parallellt. De aktiviteter som visats effektiva kan implementeras. Uppföljning En systematisk uppföljning av arbetet är en förutsättning för att bedöma om arbetet ger önskat utfall relaterat till uppsatta mål. Det avser såväl ordinarie arbete som insatser som testas med ambition om att skalas upp. Ett systematiskt folkhälsoarbete ger således också utrymme för kreativitet, men säkerställer att det arbete som testas i förlängningen också bidrar till ett lärande i organisationen. Förvaltningarna upplever dock att det saknas tid, kunskap och resurser för att genomföra egna uppföljningar och/eller för att ta in externa aktörer. Flera menar att stadskontoret skulle kunna stödja arbetet med att utveckla samverkan med universitet och högskola, samt ge stöd i analysarbete och omvärldsbevakning. 32 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Samverkan med forskning 26 Ett av utredningsuppdragen inom ramen för Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö är att: göra en översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodellen som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I delrapporten som behandlades av kommunstyrelsen i januari 2015 föreslås att en process påbörjas genom vilken representanter från Malmö stad och Malmö högskola samt andra lärosäten, ges möjlighet att diskutera samverkansformer. Formerna för samverkan med universitet och högskola är således under utredning 27. I ett ytterligare utredningsuppdrag ligger fokus vid samverkan utifrån olika metoder Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i enlighet med åtgärdsförslaget gällande följeforskning och forskningscirklar. I den lägesrapport som behandlades av kommunstyrelsen i januari 2015 konstateras att det pågår många samarbeten med närliggande lärosäten men att det saknas en strukturerad samverkan kring metodutveckling. I det fortsatta utredningsarbetet läggs fokus bland annat vid att utarbeta/uppdatera en metodbok om forskningscirklar. Denna metod kan vara ett stöd i att föra samman forskning och praktik och för att kunna ta till sig forskningsresultat. Ett medskick till det vidare arbetet är betydelsen av att kommunicera metodboken och att utforma stöd för implementering. Inom ramen för utredningsuppdraget ska också forskarkompetens inom Malmö stad kartläggas. Det är vidare därför intressant att väcka frågan om en FOU-resurs kopplat till ambitionen om att nå ett socialt hållbart Malmö. Vidare resonemang om detta under kapitlet Organisation. Analysarbete och kunskapsallianser 28 Flera förvaltningar förespråkar att stadskontoret i större utsträckning än tidigare bör ta ansvar för analys av olika undersökningar samt bjuda in till dialog med såväl interna som externa aktörer för att tillsammans diskutera olika underlag. Behovet bottnar i brist på tid och/eller analytisk kompetens. Ett utredningsuppdrag inom ramen för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö är att: Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö 29. I uppdraget ska förslag ges på former för hur Malmö stad ska hantera underlag innehållande data som är relevanta för området men också för hur dessa underlag samordnas och kommuniceras 30. Det finns anledning att utveckla kunskapsallianser för detta ändamål eftersom underlag kring till exempel befolkningens hälsa måste ses ur ett samhällsperspektiv med flera aktörer som dels har möjlighet att påverka utfallet dels bär eventuella kostnader. Social hållbarhet är ett omfattande område där flera samhällsaktörer är experter. Utifrån förvaltningarnas behov av ett förvaltningsövergripande arbete kring olika underlag inom området social hållbarhet är det rimligt att stadskontoret, utifrån stadskontorets formella uppdrag, förstärker sin samordnande roll bland annat genom de uppdrag som nämnts ovan. Förvaltningsövergripande grupper har etablerats för arbetet med kommunfullmäktigemålen. Eftersom underlag för uppföljning av social hållbarhet kan förutsättas vara en viktig del i målarbetet, kan kunskapsallianser med externa aktörer ses som komplement till de förvaltningsövergripande grupperna. 26 Samverkan med forskning sker i uppföljningssyfte men också i planeringssyfte varför detta avsnitt också är relevant under avsnittet Planering. 27 Ett förslag presenteras för kommunstyrelsen under våren 2016. 28 Analys av undersökningar/underlag sker i uppföljningssyfte men också i planeringssyfte och detta avsnitt är således också relevant som en del av avsnitten under Planering. 29 En grundläggande del som lyfts fram i flera delar i föreliggande utredning är behovet av tillgång till kvalitetssäkrad statistik och samordning av densamma. Detta knyter an till såväl asvnittet om planering som till avsnittet gällande uppföljning. 30 Stadskontoret ska återkomma till kommunstyrelsen under våren 2015 33 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Indikatorer för uppföljning på längre sikt Det systematiska arbetet ska vara ett stöd för att arbeta med aktiviteter inom ordinarie styr- och ledningssystem, i syfte att uppfylla kommunfullmäktigemål och nämndsmål. På lång sikt och för att bedöma om organisationen drar åt rätt håll är de indikatorer som utvecklas inom ramen för arbetet med hållbarhetsintegrering en utgångspunkt för uppföljning av om Malmö går i riktning mot en socialt hållbar stad 31. Bildtext: Uppföljning dels utifrån de aktiviteter som genomförts, dels av de långsiktiga effekterna. Lärande organisation En lärande organisation är en organisation i ständig förvandling som anpassar sig efter omvärldens krav och de utmaningar den står inför. Malmö stad är en del av omvärlden och behöver förändras i takt med att omvärlden förändras. En lärande organisation reflekterar, anpassar sig och växer med uppgiften och tar tillvara medarbetarnas kompetens. Den lärande organisationen kännetecknas av samverkan och helhetssyn, inte stuprör- och sektorstänkande. Chefer måste vara bärare av den lärande organisationen för att den ska kunna bli verklighet i alla led. En av grundtankarna med en lärande organisationen är att bättre nyttja den kompetens som finns inom organisationen. Bara de handlingar som skapar värde för medborgarna ska genomföras. Utvecklingen av till exempel den epidemiologiska bevakningen är ett viktigt led i att bli en mer lärande organisation. Planeringen av nya insatser kan ta utgångspunkt i statisktik och utfallet kan mätas för att vara en del av lärandeprocessen. En förutsättning för att statisktiken ska bli relevant är att den presenteras på delområdesnivå, att fördelningen av hälsa är möjlig att utläsa och att den utgår från orsaker snarare än utfall. I områdesprogrammet har ett prövande förhållningssätt använts. Malmö är i ständig förändring och de utmaningar som staden ställs inför kräver nya lösningar och en 31 Arbetet med indikatorerna pågår under 2015. 34 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

otraditionell organisering som involverar fler aktörer och framför allt medborgarna i områdena. Områdesprogrammets arbetssätt har lett till många nya lösningar och arbetssätt, men att sprida goda exempel och att förändra kärnverksamheterna har visat sig vara svårt. Att det saknats följeforskning och bra statistiskt underlag på delområdesnivå kan vara en bidragande orsak. Bildtext: Uppföljningen ligger till grund för bland annat prioritering, resursfördelning, implementering och bidrar till ett lärande i organisationen. 35 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Bildtext: Modell för systematiskt arbete för att nå social hållbarhet. Resurser Flera förvaltningar menar att ett systematiskt arbete för att uppnå social hållbarhet förutsätter särskilda resurser för att arbetet ska prioriteras. En risk är dock att särskilda resurser bidrar till att arbetet läggs i projekt vid sidan av ordinarie strukturer och det är grundläggande att arbetet utgör en del som beaktas i ordinarie budgetprocess. Men en jämförelse kan göras till arbetet med jämställdhetsintegrering till vilket särskilda resurser avsatts under en begränsad period till bland annat utbildningsinsatser och implementeringsarbete. Det kan finnas anledning att hantera det systematiska arbetet för att uppnå social hållbarhet på liknande sätt. 36 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Organisation Om definitionen beskriver vad och systematiken hur arbetet ska bedrivas så handlar den tredje delen om att organisationen ska utformas på ett sätt som stödjer arbetet. Det ska finnas nödvändiga resurser och rätt kompetens, stabila samverkansformer som gynnar arbetet, tydlighet i roller och ansvar och en utvecklad dialog internt såväl som externt. Kompetens och resurser Flertalet förvaltningar lyfter behovet av stöd och kunskap inom social hållbarhet bland annat utifrån att det är flera perspektiv, till exempel jämställdhets-, miljö- och barnperspektivet, som ska beaktas inom en verksamhet. Flera förvaltningar upplever att det är svårt att med befintliga resurser driva arbetet utifrån dessa. Inom ramen för jämställdhetsintegreringsarbetet som av många upplevs lyckat, har det bland annat anordnats utbildningsinsatser och representanter som arbetar centralt med jämställdhetsintegreringen har också informerat om och diskuterat arbetet ute i förvaltningarna. Det finns anledning att beakta det sätt på vilket jämställdhetsintegreringen bedrivits och inom ramen för detta också se över möjligheterna till att kommunicera flera olika perspektiv parallellt (mer resonemang om detta under kapitlet Definition och principer ). Det finns en tydlig efterfrågan på stöd kring statistik, analys och omvärldsbevakning. Det handlar om att tillhandahålla kvalitetssäkrad lättillgänglig statistik, om att bistå med mer fördjupade analyser av underlag och undersökningar och att genom omvärldsbevakning bistå förvaltningarna med information om aktuella forskningsresultat, möjligheter att söka medel etc. Former för hur detta kan hanteras beskrivs bland annat under kapitlet Systematiskt arbete. En vidare del kring detta handlar om kompetensutveckling, och utredningen visar att den kunskap som särskilt behöver utvecklas för att möjliggöra ett systematiskt arbete med hög kvalitet är kompetens kring bland annat preventionsnivåer, risk- och skyddsfaktorer samt orsaksoch utfallsmått. Utifrån den efterfrågan som finns kring en mer strukturerad samverkan mellan forskning och Malmö stad, omvärldsbevakning och förutsättningar för att ta till sig forskningsresultat, finns det anledning att diskutera en FOU-resurs kopplat till området. Sådana resurser finns inom vård och omsorg, individ och familjeomsorgen och skolan. En sådan resurs har forskarkompetens och deras roll är att vara en länk mellan forskning och praktik. FoU-enheterna bidrar bland annat med metodstöd i verksamheterna, implementering av planer och forskningsresultat, håller i utbildningar, handleder personal, håller i forskningscirklar och bedriver verksamhetsnära forskning. Samverkan, roller och ansvar Strukturer för samverkan De befintliga strukturer för samverkan som framför allt diskuteras av förvaltningarna är Områdesprogrammet och SSP. Flertalet av förvaltningarna har på ett eller annat sätt varit delaktiga i en av eller båda dessa samverkansformer. Såväl stadsområden som fackförvaltningar. Många förvaltningar menar att Områdesprogrammet bidragit till de utvecklade nätverk som finns i områdena idag. Nätverk som omfattar flera olika aktörer från såväl kommun, näringsliv som civilsamhälle. Det är öppna samtal och nära kontakter mellan olika aktörer som har varit värdefullt för att hantera olika händelser. I vissa förvaltningar behöver dock samverkan utvecklas på ett sätt som gör att den också bedriver arbete på en universell nivå och inte endast då det inträffar händelser av akut karaktär. 37 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

SSP har under många år varit utgångspunkt för samverkan inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet i Malmö stad och den lärdom som byggts upp är viktig att bygga vidare på. Utredningen visar dock att bland annat omorganisationen har gett andra förutsättningar med breddade uppdrag och större geografiska administrativa gränser än det som SSP ursprungligen hade att arbeta utifrån. En ytterligare del som i vissa fall påverkat SSP strukturen är bristen på central samordning. SSP-strukturen upplevs också av vissa som för snäv för att arbeta med de sammansatta frågor som finns i samhället idag, vilket skapat ett behov av att knyta till sig fler aktörer så som föreningar, trossamfund och fastighetsägare. Det framgår av utredningen att SSP i större utsträckning arbetar på en selektiv nivå än med universell prevention. Utredningen visar att det finns ett behov av en organisering som på ett bättre sätt stödjer ett systematiskt arbete som långsiktigt bidrar till ett socialt hållbart Malmö. Malmökommissionen lyfter bland annat behov av att utgå från orsaker snarare än utfall och lyfter genom en av sina rekommendationer behovet av att flera aktörer ingår kunskapsallianser för att driva arbetet framåt. Det finns ett antal utgångspunkter som är särskilt viktiga att beakta i det fortsatta arbetet. Det avser att; - fokus bör ligga på bakomliggande faktorer. - komplexa utmaningar förutsätter fler aktörer i samverkan. - arbetet behöver ske på mikronivå (till exempel mindre geografiska områden). - medborgarperspektivet behöver vara en del i det kontinuerliga arbetet. Utgångspunkten är att det är en bredd av aktörer som på olika sätt bidrar till samhället och dess utveckling, även medborgarna. Det finns inte en bärare av utmaningarna i samhället och inte heller en kostnadsbärare. Hur en skola i ett område fungerar påverkar omflyttningen, bostadspriser och förutsättningar för att ta sig vidare genom utbildning till arbete. Mer fokus bör läggas på orsaksfaktorer som grund för planering och prioritering och med grund i mindre geografiska områden. Såväl ett evidensbaserat som ett prövande förhållningssätt bör ges utrymme och kan komplettera varandra i utvecklingen av kärnverksamheterna. Avdelningarna för områdesutveckling inom respektive stadsområde har ett brett ansvarsområde och samverkan kan med fördel spegla det uppdraget. Däremot visar utredningen att områdesutvecklingsavdelningarna i vissa fall arbetar mer på en selektiv nivå snarare än med universell prevention. Detta innebär dels att det inte fullt ut speglar avdelningarnas uppdrag, dels att det saknas aktörer som fullt ut ansvarar för och driver det universella arbetet. SSP kan med fördel lägga fokus vid den selektiva nivån, och det finns också andra aktörer, däribland sociala resursförvaltningen, som har ett tydligare ansvar för det selektiva och indikerade arbetet. Alla delar är nödvändiga men ansvarsfrågan behöver förtydligas. En viktig aspekt som synliggörs i ovanstående resonemang är att arbetet bör bedrivas i tvärprocesser mellan flera olika aktörer. Det arbete som idag bedrivs i tvärprocesser ligger i flera fall utanför ordinarie verksamhet som projekt. Ett arbete utifrån tvärprocesser måste istället bli en naturlig del i ordinarie verksamhet för att komplexa sammanhang ska kunna hanteras, och medborgarna måste vara en del av dessa. Ett ytterligare steg kan handla om hur en sådan struktur kan kombineras med en budget som också hanteras på tvärs, där alla aktörer bli delägare i budgeten. Ett sådant förhållningssätt bidrar ytterligare till en ökad demokratiserad styrning. Stadskontoret och övriga förvaltningar Flera förvaltningar uttrycker ett behov av att tydliggöra stadskontorets roll, om det är att styra eller leda, att stadskontoret antar en mer koordinerande roll och knyter samman olika pågående arbeten och att stadskontoret i större utsträckning beaktar det 38 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

medborgarnära som framförallt stadsområdena framhåller som viktigt för att kunna bedriva ett arbete som ger effekt. Samverkansformerna är idag ofta personbundna och det efterfrågas en mer strukturerad samverkan mellan stadskontor och övriga förvaltningar. Ett systematiskt arbete för att nå ett socialt hållbart Malmö är ett gemensamt åtagande för alla delar av organisationen, och att utveckla samverkansformer inom ramen för detta är en förutsättning för att bedriva ett effektivt arbete. Flera av de utredningar och utvecklingsarbeten som är igång förutsätts landa i ordinarie strukturer, vilket också kommer att förutsätta nya former av samverkan mellan olika delar av organisationen. 39 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Bilaga 1 Utredningsdirektiv Folkhälsopolicy Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Att skapa ett relevant styrdokument för Malmö stad gällande folkhälsa. Underlag Med anledning av det arbete som Malmökommissionen presenterat och de beslut som kommunstyrelsen fattat kring detta finns de anledning att göra en översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy. Då med hänsyn tagen till innehållet i kommunstyrelseärendet, kommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt till det pågående arbetet med kommunens mål och styrdokument. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 121(tjänsteskrivelsen) Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar, Region Skåne samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 40 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 41 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Bilaga 2 Utredningsdirektiv Epidemiologisk bevakning Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Ett mer kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö Underlag Forskning utgår ofta från de underlag som en kvalificerad epidemiologisk bevakning ger, dessa underlag utgör därför grunden för att forskning ska kunna genomföras. De folkhälsodata som finns idag är underutnyttjade. Ett gemensamt arbete med Region Skåne bör därför bedrivas för att data ska användas i större utsträckning och för att den samverkan som finns inom detta område utvecklas ytterligare. En kvalificerad epidemiologisk bevakning ska omfatta alla åldrar och hela livscykeln. En kvalificerad epidemiologisk bevakning skapar förutsättningar för att systematiskt följa upp utvecklingen av hälsan i befolkningen på ett adekvat sätt. Den utgör grunden för kunskapen om utvecklingen av hälsan över tid i staden. Det handlar också om att utifrån det tillgängliga underlaget göra analyser och ge förslag på hur resultatet kan tillämpas i praktiken. Detta är ett komplext men mycket viktigt uppdrag för att kunna följa utvecklingen av social hållbarhet i Malmö. Analyser i sig är inte ett självändamål, utan de ska verka som underlag för interventioner och prioriteringar. En bättre förståelse för orsaksfaktorer till uppkomna problem samt en strategi och stärkt samarbete är avgörande frågor. Tre nyckelfaktorer har identifierats för att Malmö stad ska kunna utveckla en kvalificerad epidemiologisk bevakning; hantering och analys av data, organiseringen av ett sådant arbete och den kompetens som detta kräver. Kopplat till detta uppstår också frågan hur kommun och region i större utsträckning kan samarbeta för att 42 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

utbyta information samt göra gemensamma analyser och gemensamma insatser för att nå mesta möjliga nytta för medborgarna. Uppmärksammas bör de påbörjade arbeten som sker idag gällande samarbete kring geografiskt kopplad data och tillgänglighet till statistik på karta. Samarbetsprojekt som pågår mellan Malmö stad, Malmö högskola, Lunds universitet och Polisområde Malmö kring en gemensam geodatabas behöver bli permanent och ledas från Stadskontoret. Då Region Skånes folkhälsoenkäter och skadedata ingår i databasen är regionen en naturlig aktör att samverka med i ett kvalificerat analysarbete. Arbetet med att skapa förutsättningar för en kvalificerad epidemiologisk bevakning har således till viss del redan påbörjats. Det arbete som pågår kring Koll, som innebär att kvalitetssäkrad och gemensam verksamhetsinformation bör samlas på ett ställe och tillsammans med ovan nämnda utvecklingsarbete utgöra viktiga delar som har en anknytning till en kvalificerad epidemiologisk bevakning. Det är därför av största vikt att arbetet med dessa båda verktyg utvecklas gemensamt och ses som kompletterande system. Uppföljning av hälsodata ska inte analyseras isolerat utan kopplas samman med både andra typer av underlag (till exempel vårdkonsumtion, sjuklighet, dödlighet, inkomst, utbildningsnivå) och med underlag från till stadens olika verksamheter och verksamhetssystem. Det är viktigt att både följa upp interna processer och insatser och att dessa blir en del av samhällsanalyser med fokus på utvecklingen av befolkningens hälsa. Ett flertal kompetenser är avgörande för att utveckla en kvalificerad analys utifrån den epidemiologiska bevakningen tillsammans med andra aktörer, till exempel genom kunskapsallianser med representanter från Malmö stad, Region Skåne, civilsamhället, universitet och högskola. Malmö stad behöver därför undersöka hur den kompetens som finns idag kan användas och vilken ytterligare kompetens som behövs för att kunna utveckla en kvalificerad analys. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 118/127 Involverade aktörer Bl.a. Stadskontoret/förvaltningsavdelningen, avdelning för samhälsplanering, Region Skåne samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 43 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

44 Struktur för arbetet med social hållbarhet Stadskontoret

Malmö stad 1 (2) Datum 2016-01-05 Vår referens Daniel Nilsson Utvecklingssekreterare daniel.nilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss angående Uppdrag budget 2015 Målområde 9 - utredning om hur delade turer kan fasas ut SOFÖ-2015-527 Sammanfattning Kommunstyrelsen har uppmanat Stadsområdesnämnd Öster att återkomma med en utredning om hur de delade turerna kan fasas ut. Stadsområdesförvaltning Öster har tagit fram ett förslag till yttrande som visar förekomsten av delade turer i verksamheterna i nuläget och en analys om vilka möjligheter och hinder som föreligger inför en möjlig utfasning av de delade turerna. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att godkänna yttrande om hur delade turer kan fasas ut, samt att översända yttrandet till Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Utredning G-Tjänsteskrivelse AU 2015-01-18 Remiss angående Uppdrag budget 2015 Målområde 9 - utredning om hur delade turer kan fasas ut Yttrande AU 2015-01-18 Remiss angående Uppdrag budget 2015 Målområde 9 - utredning om hur delade turer kan fasas ut Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2016-01-18 Stadsområdesnämnd Öster 2016-01-28 Ärendet Kommunstyrelsen har uppdragit åt Stadsområdesnämnd Öster, de övriga stadsområdesnämnderna och Sociala resursnämnden att utreda hur sk delade turer kan fasas ut. Delad tur definieras enligt en rapport från stadskontoret (STK-2015-933) som arbetspass där enskild rast överstiger 60 minuter. Kommunstyrelsen arbetar enligt en inriktning i Malmö stads budget för 2015 där det anges att det är önskvärt att få bort de ofrivilligt delade turerna inom Malmö stad. SIGNERAD 2016-01-05

2 (2) Enligt kommunstyrelsens anvisningar till utredningen ska först en mätning av förekomsten av delade turer göras inom verksamheterna. Mätningen är gjord under en 12-veckorsperiod där varje medarbetares delade tur enligt grundschema räknas som en förekomst. Därefter har förvaltningen utifrån resultatet utrett de möjligheter och hinder som föreligger inför en möjlig utfasning av de delade turerna. Ansvariga Susanna Ramberg Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (5) Datum 2016-01-05 Adress Agnesfridsvägen 2 Diarienummer SOFÖ-2015-527 Yttrande Till Kommunstyrelsen Remiss angående Uppdrag budget 2015 Målområde 9 - utredning om hur delade turer kan fasas ut STK-2015-933 Sammanfattning I Stadsområdesförvaltning Öster förekommer delade turer i varierande grad inom alla enheter inom Avdelningen för vård och omsorg. De delade turerna förekommer enbart på helger, men vad gäller längden på uppehållet mellan passen och om de delade turerna finns med på önskeschemat skiljer det sig åt mellan verksamheterna. Under mätperioden på 12 veckor uppvisar enheten för särskilt boende 492 förekomster av delade turer, enheten för ordinärt boende 48 förekomster och enheten för kommungemensamma korttidsboenden 720 förekomster. För att möjliggöra en utfasning av de delade turerna krävs en översyn av grundschemat. Det finns ett antal tänkbara sätt att genomföra en utfasning av de delade turerna. Ett alternativ är att öka personalens tjänstgöringstid, genom att antingen öka antalet arbetade helger per månad eller att korta ned rasten för de som arbetar delade turer. Ett annat alternativ är att öka bemanningen, antingen genom att samtidigt minska på personalens tjänstgöringsgrad eller att behålla nuvarande tjänstgöringsgrad. För att värna arbetsmiljön samtidigt som de personalpolitiska målen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter tillgodoses bedöms endast det sistnämnda alternativet som framkomligt, nämligen att öka bemanningen med oförändrad tjänstgöringsgrad. Ett sådant förslag innebär att ekonomiska resurser behöver tillföras. Totalt beräknas 60 nya befattningar i så fall behöva tillsättas för att täcka upp bemanningen inom ramen för stadsområdesnämd Östers ansvar.

Yttrande Mätning av förekomsten av delade turer Stadsområdesförvaltning Öster har mätt förekomsten av delade turer enligt kommunstyrelsens anvisningar. Som det framgår av tabellerna (tabellerna 1-6 nedan) är det enbart under helger som delade turer förekommer. 2 (5) Inom enheten för särskilt boende skiljer det sig mellan verksamheterna när det gäller hur långt uppehållet är mellan passen: allt mellan 61-90 minuter till över 240 minuters uppehåll. Inom enheten för ordinärt boende förekommer delade turer bara inom en hemtjänstgrupp. De delade turerna inom enheten för kommungemensamma korttidsboenden där sjuksköterskor inom enheten för hälso- och sjukvård ingår skiljer sig både när det gäller längden på uppehållet mellan passen och om det är fråga om delade turer enligt önskeschema. Tabell 1. Antal förekomster av delade turer inom enheten för särskilt boende utan önskeschema. Period Längd på uppehåll mellan passen 17/8 8/11 Särskilt boende 60-90 min 91-180 min 181-240 min 241 min < må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö Antal förekomster turlängd <= 8 tim Antal förekomster turlängd > 8 tim - - - - - - - - - 24-258 - 66-144 Tabell 2. Antal förekomster av delade turer inom enheten för särskilt boende med önskeschema. Period Önskeschema - längd på uppehåll mellan passen 17/8 8/11 Särskilt boende 60-90 min 91-180 min 181-240 min 241 min < må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö Antal förekomster turlängd <= 8 tim Antal förekomster turlängd > 8 tim - - - - - - - - - - - - - - - -

Tabell 3. Antal förekomster av delade turer inom enheten för ordinärt boende utan önskeschema. Period Längd på uppehåll mellan passen 7/9 29/11 Ordinärt boende 60-90 min 91-180 min 181-240 min 241 min < må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö Antal förekomster turlängd <= 8 tim Antal förekomster turlängd > 8 tim - - - - - - - - - - - - - - - 48 3 (5) Tabell 4. Antal förekomster av delade turer inom enheten för ordinärt boende med önskeschema. Period Önskeschema - längd på uppehåll mellan passen 7/9 29/11 Ordinärt boende 60-90 min 91-180 min 181-240 min 241 min < må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö Antal förekomster turlängd <= 8 tim Antal förekomster turlängd > 8 tim - - - - - - - - - - - - - - - - Tabell 5. Antal förekomster av delade turer inom enheten för kommungemensamma korttidsboenden utan önskeschema. Period 7/9 29/11 Längd på uppehåll mellan passen Korttidsboenden 60-90 min 91-180 min 181-240 min 241 min < må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö Antal förekomster turlängd <= 8 tim - - - 72 - - - - Antal förekomster turlängd > 8 tim - - - 264-240 - -

Tabell 6. Antal förekomster av delade turer inom enheten för kommungemensamma korttidsboenden med önskeschema. Period 7/9 29/11 Önskeschema - längd på uppehåll mellan passen Korttidsboenden 60-90 min 91-180 min 181-240 min 241 min < må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö Antal förekomster turlängd <= 8 tim - - - - - - - - Antal förekomster turlängd > 8 tim - - - 72-72 - - 4 (5) Möjligheter och hinder för en utfasning av delade turer Typfallet inom enheten för särskilt boende och enheten för kommungemensamma korttidsboenden är att varje avdelning har åtta medarbetare som arbetar varannan helg. Under helgerna är därmed avdelningarna bemannade med fyra personer, där två personer arbetar ett tidigt pass, en person ett sent pass och en person arbetar med delad tur. Det innebär att avdelningarna är bemannade med tre medarbetare på morgonen och två på kvällen. För att avveckla delade turer är ett alternativ att rasten kortas ned till en timme för den medarbetare som arbetar med delad tur. Detta skulle innebära mycket långa arbetspass, med en hög risk för försämrad arbetsmiljö och en ökad sjukfrånvaro. Det skulle inte heller gå i linje med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om att långa arbetspass bör undvikas. 1 Ett annat alternativ är att öka antalet helger som personalen arbetar per månad. Eftersom personalen redan arbetar varannan helg skulle det innebära en ohållbar arbetssituation för personalen, även där med hög risk för försämrad arbetsmiljö och ökad sjukfrånvaro. Dessutom skulle bemanningen på vardagar bli sämre. Ytterligare ett alternativ är att anställa fler medarbetare. Om en sådan förändring ska ske inom befintlig budgetram skulle ett alternativ vara att samtidigt minska personalens tjänstgöringsgrad. Ett sådant förslag harmonierar inte med Malmö stads personalpolitiska mål om heltid som norm, önskad tjänstgöringsgrad och minskning av andelen arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare. För att beakta de personalpolitiska målen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter med mera samtidigt som arbetsmiljön värnas återstår alternativet att höja bemanningen med oförändrad tjänstgöringsgrad. Att höja bemanningen med oförändrad tjänstgöringsgrad innebär i praktiken att varje arbetspass som i nuläget har delad tur behöver utökas från en till två medarbetare. Avdelningen för vård och omsorg har beräknat antalet nya befattningar som behöver tillsättas för att möjliggöra en utfasning av delade turer enligt detta tillvägagångssätt. Med denna beräkning som 1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)

grund bedöms en åtgärd som denna inte kunna genomföras utan att ekonomiska resurser tillförs. I tabell 7 framgår antalet nya befattningar som behöver tillsättas totalt per enhet. 5 (5) Tabell 7. Antal nya befattningar som behöver tillsättas fördelat per enhet. Behov av nya Enhet befattningar (antal) Enheten för särskilt boende 30 Enheten för ordinärt boende 0 Enheten för kommungemensamma korttidsboenden (inklusive sjuksköterskor inom enheten för hälso- och sjukvård) 30 Totalt 60 Inom så väl enheten för särskilt boende som enheten för kommungemensamma korttidsboenden behöver 30 nya befattningar tillsättas för att fylla upp behovet av bemanning under helgerna. Inom enheten för ordinärt boende skulle inga nya tjänster behöva tillsättas. Anledningen till det är att delade turer i dag endast förekommer inom en hemtjänstgrupp och att de delade turerna kommer att avskaffas i samband med en kommande omorganisation av enheten. Om resurser skulle erhållas så bedöms en åtgärd som denna ta cirka 6-12 månader att genomföra. Anledningen är att det förutom planeringstid även behöver avsättas tid för rekrytering och schemaläggning. Ordförande Andreas Konstantinides Stadsområdesdirektör Britt-Marie Pettersson [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]

Malmö stad Stadskontoret Datum 2015-11-16 Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Söder Sociala resursnämnden Stadsområdesnämnd Öster Remiss angående Remiss angående Uppdrag budget 2015 Målområde 9 - utredning om hur delade turer kan fasas ut STK-2015-933 Ärendet lämnas till ovanstående för yttrande. Svaret, ställt till kommunstyrelsen, skickas till registrera.stk@malmo.se. Handläggande tjänsteman på stadskontoret är Ann Peter. Enligt uppdrag Stadskontoret Pia Martinsson Sista svarsdatum är 2016-01-29 Stadskontoret Adress: August Palms Plats 1 Tel: 040 34 10 00 Org.nr. 212000-1124 E-post: malmostad@malmo.se Webbplats: www.malmo.se

Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2015-11-16 Vår referens Ann Peter HR-specialist Ann.Peter@malmo.se Remiss angående Uppdrag budget 2015 Målområde 9 - utredning om hur delade turer kan fasas ut STK-2015-933 Till Sociala resursnämnden Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Norr Stadsområdesnämnd Söder Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Öster Ärendet, med vårt dnr STK-2015-933 överlämnas till ovanstående för yttrande. Svaret ställt till kommunstyrelsen ska vara stadskontorets epostadress: registrera.stk@malmo.se tillhanda senast 31 januari 2016 kl 12:00. Bakgrund I Budget 2015 är ett av kommunfullmäktiges mål att Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna (målområde 9). I inriktning för 2015 anges att det är önskvärt att få bort de ofrivilligt delade turerna inom Malmö stad. Kommunfullmäktige har givit kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur de delade turerna kan fasas ut från Malmö stads verksamheter och stadskontoret har utifrån detta uppdrag till kommunstyrelsen lämnat underlaget Rapport delade turer. Beslut Kommunstyrelsen beslutade att utifrån bifogat remissunderlag anmoda stadsområdesnämnderna och sociala resursnämnden att inkomma med mätning av förekomsten av delade turer samt beskrivning av hur dessa kan fasas ut Uppdrag Nämnden ska mäta förekomsten av delade turer i verksamheten under 12 veckor - vecka 34 (17/8) till och med vecka 45 (8/11) eller den 12-veckorsperiod som ligger närmast i anslutning till dessa veckor. Varje medarbetares delade tur enligt grundschema (för önskeschema gäller placeringsschema) under perioden ska anges som en förekomst. Mätningen ska även omfatta personliga assistenter i den mån dessa har delade turer (ej PAN). Stadskontoret Adress: August Palms Plats 1 Tel: 040 34 10 00 Org.nr. 212000-1124 E-post: malmostad@malmo.se Webbplats: www.malmo.se

Summan av förekomsterna ska delas in i intervall utifrån tabellen nedan med angivande av verksamhet, valt from tom-datum, turlängd samt om det är må-fre eller helg. Nämnden ska beskriva vilka förutsättningar beräknat på helårseffekt som - utifrån framtaget underlag baserat på 12-veckorsperiod - krävs för att möjliggöra en utfasning av de delade turerna. I beskrivningen ska de personalpolitiska målen heltid som norm, önskad tjänstgöringsgrad och minskning av andelen arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare beaktas. Likaså ska Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) beaktas där det bl.a. föreskrivs att långa arbetspass bör undvikas. Nämnderna ska också beskriva när en sådan förändring beräknas kunna vara verkställd samt vilka eventuella hindrande strukturer som finns. Förändringen ska beskrivas ur perspektivet varaktig och långsiktig. Period [from - tom] Längd på uppehåll mellan passen [verksamhet] 60-90 min 91-180 min 181-240 min 241 min < må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö Antal förekomster turlängd <= 8 tim Antal förekomster turlängd > 8 tim Period [from - tom] Önskeschema - längd på uppehåll mellan passen [verksamhet] 60-90 min 91-180 min 181-240 min 241 min < må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö må-fre lö-sö Antal förekomster turlängd <= 8 tim Antal förekomster turlängd > 8 tim

Rapport delade turer Stadskontoret STK-2015-933 Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-09-30 1.0 Ann Peter Stadskontoret HR strategiska avdelningen

Innehållsförteckning Rapport delade turer... 1 Bakgrund till rapporten... 3 Kommunfullmäktigemål... 3 Kommunstyrelsens utredningsuppdrag... 3 Aktualitet... 3 Definitioner... 4 Delad tur... 4 Ofrivilligt delad tur... 4 Ekonomiska aspekter... 4 Verksamhetsaspekter brukarbehov... 5 Ny teknik... 6 Forskning och hälsoaspekter... 6 Situationen nationellt... 7 Erfarenheter från andra kommuner... 8 Situationen i Malmö... 9 Förekomst av delade turer... 10 Berörda yrkesgrupper... 10 Pågående arbeten i Malmö... 11 Sammanfattande bedömning stadskontoret... 11 2 Stadskontoret STK-2015-933 Rapport delade turer

Bakgrund till rapporten Kommunfullmäktigemål I budget 2015 är ett av kommunfullmäktiges mål att Malmö stads medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och med hög kompetens och kunskap möta Malmöborna. I inriktning för 2015 anges att det är önskvärt att få bort de ofrivilligt delade turerna inom Malmö stad. Kommunstyrelsens utredningsuppdrag Under 2015 har kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur de delade turerna kan fasas ut från Malmö stads verksamheter. Det är inom ramen för detta uppdrag rubricerad utredning har genomförts. 1 Stadskontoret har, i egenskap av kommunstyrelsens förvaltning, tilldelats uppdraget att utföra utredningen. Uppdraget är att utreda hur delade turer kan fasas ut från Malmö stads verksamheter med fokus på hur det kan genomföras så att det bidrar till verksamhetsutveckling och god service till Malmöborna samtidigt som det skapar förutsättningar för Malmö stad att vara en attraktiv arbetsgivare. I utredningsdirektivet ingår att definiera begreppet delad tur, klargöra begreppet ofrivilligt delad tur, aktualisera om det finns acceptans för viss begränsad frekvens av delade turer samt kartlägga förekomsten av delade turer inom stadens samtliga förvaltningar. Enligt utredningsdirektivet ska också belysas hur en utfasning av delade turer kan möjliggöras med beaktande av de personalpolitiska målen heltid som norm, önskad tjänstgöringsgrad och minskning av andelen arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare. Även tänkbara åtgärder inom verksamheterna som kan medverka till en utfasning av delade turer ska beskrivas. Utifrån dessa utredningsdirektiv har omvärldsanalys och insamling av fakta genomförts, såväl med nationellt fokus som kompletterad med faktainsamling lokalt i Malmö stad. Utredningen är disponerad så att den inleds med begreppsdefinitioner följd av generella rön avseende ekonomiska-, hälso- och verksamhetsaspekter kring arbetsformen delad tur. Sedan följer en beskrivning av situationen nationellt, erfarenheter från andra kommuner och slutligen en beskrivning av situationen specifikt i Malmö. Avslutande stycke tar upp tänkbara vägar för Malmö stad att ta frågan vidare. Aktualitet Arbetsformen delade turer har uppmärksammats såväl från politiskt som fackligt håll. Merparten av de anställda som har delade turer i sina arbetsscheman återfinns inom de yrkesgrupper som tillhör Kommunals avtalsområden, främst inom vård- och omsorgssektorn samt transportsektorn. I avtalsrörelsen 2013 kom SKL och de fackliga organisationerna överens om att gemensamt jobba för att minska antalet delade turer genom att förtydliga i avtalet att så kallade delade turer i möjligaste mån ska undvikas. I kollektivavtalet HÖK 2013 tecknat med Svenska kommunalarbetareförbundet står det Centrala parter är överens om att det är viktigt att arbetstagaren ges inflytande över arbetstidsförläggningen för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Som ett led i detta bör arbetsgivaren eftersträva att delade turer minimeras om det är möjligt utifrån verksamhetens behov. Under valåret 2014 var frågan om delade turer i fokus. Huruvida ett eventuellt förbud mot delade turer skulle vara semidispositivt och kunna ändras genom överenskommelse i kollektivavtal är en fråga som förts fram av fackliga parter. I stort sett alla riksdagspartier ser delade turer som ett bekymmer, men inget parti vill för närvarande lagstifta och förbjuda arbetspass som är delade. 2 1 Referens till ärende: STK-2015-587 2 Ekot 10 mars 2014 3 Stadskontoret STK-2015-933 Rapport delade turer

Dialogen kring delade turer har medfört att flera kommuner fattat beslut om att avskaffa, minimera eller utreda arbetsformen. Flera av dessa kommuner har konstaterat att effekterna av ett sådant beslut inte kan hanteras inom befintliga budgetramar. 3 Arbetsformen delade turer har därför inte minskat i den omfattning som var tänkt. Definitioner Delad tur Delad tur innebär att arbetsdagen delas upp i två eller flera pass med fri tid emellan. När tiden mellan arbetspassen (uppehållet) blir längre än en normal lunchrast används benämningen delad tur, det finns inte någon tydligare definition än så generellt sett. Genomsnittligt uppehåll brukar vara fyra timmar. Varje enskilt arbetspass kan vara kort, men tillsammans med uppehållet blir arbetsdagen lång, stundtals mer än 13 timmar. Arbetsformen förekommer främst inom Kommunals avtalsområden vård- och omsorg samt transport. I Malmö stad enades den partsammansatta arbetstidsgruppen 4 2013 om att definiera delad tur som arbetspass där enskild rast överstiger 60 minuter. Ofrivilligt delad tur Ibland förs resonemang kring om det är frivilligt eller ofrivilligt när en anställd har delade turer i sitt arbetsschema. Motsvarande resonemang finns också när det gäller deltid om det är ett frivilligt val att inte arbeta heltid. Många gånger upplever medarbetare att det blir ett näst intill omöjligt val att antingen acceptera deltid, arbeta fler helger eller arbeta heltid med delade turer varför frågeställningen om frivillig/ofrivillig blir svår att besvara. De vanligaste orsakerna till att anställda har accepterat delade turer är antingen att det har inneburit färre antal schemalagda helgpass, att de anställda har fått möjlighet att arbeta heltid eller så har ett byte av arbetsgivare (exempelvis i samband med outsourcing) inneburit krav på att acceptera delade turer som en förutsättning att få behålla jobbet. En stor andel, sex av tio anställda är negativt inställda till att arbeta på delade turer 5, men det finns också de som är nöjda med arbetstiderna. Mer än 75 % beskriver att arbetsformen innebär negativ påverkan på familjelivet och på det sociala livet, det påverkar fritiden negativt och det är svårt att använda uppehållet mellan passen till något meningsfullt. 6 Kvinnor upplever de delade turerna mer besvärande än män (32 % jämfört med 15 %). 7 Ekonomiska aspekter Endast en av fem som arbetar delad tur får någon ekonomisk ersättning för uppehållet mellan passen. Skillnaden mellan män och kvinnor är stor, en tredjedel av männen får helt eller delvis ekonomisk ersättning medan 6% av kvinnorna har motsvarande villkor. 8 Som ett alternativ till dagens förutsättningar har frågan om möjlighet att i högre grad ge en ekonomisk kompensation i de fall det är nödvändigt med delade turer förts fram. Det kan antas vara obekvämt med den typen av arbetspass och ersättning kan vara ett sätt att kompensera ekonomiskt på motsvarande sätt som görs vid kvälls- och helgtjänstgöring. 3 Exempelvis Jönköping, Hudiksvall, Helsingborg och Lunds kommun. Se mer under avsnittet Erfarenheter från andra kommuner 4 Partssammansatta arbetstidsgruppen sammankallas av HR strategiska avd och utgörs därutöver av Svenska kommunalarbetarförbundet, Vision, Lärarnas riksförbund, Saco och Lärarförbundet 5 Delade turer i välfärdssektorn Kommunal 2013 6 Obetalda håltimmar Kommunal 2011/2012, Almedalen 2014 7 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? stressforskningsrapport nr 324 SU 2012 8 Obetalda håltimmar Kommunal 2011/2012, Almedalen 2014 4 Stadskontoret STK-2015-933 Rapport delade turer

De senaste årens beslut om att minimera, eller ta bort, delade turer i kommuner har ofta tagits på politisk nivå. Erfarenheterna visar att beslut om att avskaffa delade turer särskilt i kombination med beslut om rättighet till heltidstjänstgöring, begränsning av helgtjänstgöring och kraftig reduktion av timavlönade innebär ökade personalkostnader 9, en konsekvens som inte alltid varit tydlig i samband med beslutsfattandet. Heltid och delade turer hänger ihop liksom antalet helgpass i ett planerat schema. Vid beslut om att de anställda har rätt till heltid ökar omfattningen av de delade turerna då det blir en förutsättning för att kunna schemalägga de behovsprövade brukarinsatserna över veckans och dygnets alla tider. Ett ställningstagande kring hantering av den merkostnad som uppstår i de fall rätt till heltid kombineras med borttagande av delade turer och bibehållande av färre helgpass behövs. Alternativt ett ställningstagande kring valet mellan att behålla delade turer eller en ökad frekvens av helgtjänstgöring. Verksamhetsaspekter brukarbehov En del verksamheter pågår dygnet runt med arbetstoppar på de tider då servicen behövs som mest. Att skapa en bra verksamhet för brukarna när de efterfrågar den kan ibland krocka med ambitionen att erbjuda medarbetarna attraktiva arbetstider. 10 Men det kan också vara så att det finns utrymme för att organisera arbetet på andra sätt än idag. Vissa arbetsuppgifter som av tradition utförs vissa tider på dagen skulle eventuellt kunna utföras på andra tider för att jämna ut arbetstoppar. Resursplanering är inte i första hand en bemanningsfråga inte ett schematekniskt problem - utan det är en fråga om hur verksamheten ska planeras. 11 Det handlar om att veta när och hur verksamhetens uppdrag ska utföras och sedan utifrån den planeringen bemanna med rätt kompetens på rätt tider. Om det går att kapa topparna sprida insatserna över längre tid - går det att skapa en högre effektivitet genom att inte lika många medarbetare behövs samtidigt. Idag finns medarbetare i vissa fall kvar i tjänstgöring även under tider då det är mindre påkallat av verksamheten. Till exempel skulle det eventuellt vara möjligt att sprida starttiderna för morgonsysslorna mer - utifrån brukarnas behov och önskemål. Det finns tre centrala principer att ta hänsyn till och de ska hanteras i rätt ordning; Planera verksamheten utifrån de överenskommelser som finns med brukarna, se över överenskommelserna. Bemanna sedan med rätt antal och den kompetens som behövs vid olika tider på dygnet utifrån verksamhetens krav och behov. Och till sist schemalägg med hänsyn till verksamhetens behov och de lagar och avtal som styr. 12 I sin skrift Om fler jobbar mer, heltidsfrågan i välfärden 13 tar SKL upp problematiken med att samtidigt tillgodose brukarnas och patienternas behov, som ofta är ojämnt fördelade över dygnet, med en verksamhet där alla ska arbeta heltid. Och än större utmaning om de anställda inte ska arbeta på delade turer och inte arbeta mer än högst varannan eller var tredje helg. Mer resurser efterfrågas i vissa kommuner men också en god samverkan med de fackliga organisationerna och större flexibilitet hos de anställda när det gäller att jobba på mer än en arbetsplats. Olika alternativ bör prövas. 9 Exempelvis Jönköping, Hudiksvall, Helsingborg och Lunds kommun 10 Om fler jobbar mer. Heltidsfrågan i välfärden SKL 2015 11 Vad har verksamhetsutveckling med delade turer att göra? Äldreomsorgsbloggen mars 2014, www.aldreomsorgsbloggen.se 12 1982 antogs arbetstidslagen av riksdagen, som reglerar hur mycket man får arbeta per dygn, vecka och år. Det bestämmer också i vilken utsträckning man måste ha rast. 3:e paragrafen i arbetstidslagen gör det möjligt att genom kollektivavtal avtala bort delar eller hela arbetstidslagen. 11 timmars sammanhängande ledighet måste en arbetstagare ha under ett dygn Generellt ska vilan infalla mellan midnatt och klockan 05.00. 48 timmars sammanlagt arbete är gränsen för hur mycket man får jobba per vecka under en beräkningsperiod på fyra månader. (Arbetsmiljöverket) 13 Juni 2015 5 Stadskontoret STK-2015-933 Rapport delade turer

Om det fortfarande visar sig vara omöjligt att få ihop scheman på det sätt som behövs för att täcka verksamhetens behov så krävs det ställningstaganden - antingen delade turer, fler helgpass eller fler anställda. Socialstyrelsen tog förra året fram ett förslag om nya föreskrifter för att skärpa kraven på bemanning inom särskilda boenden. Det gick ut på remiss i november 2014 med plan att träda i kraft mars 2015 men drogs tillbaka efter remissrundan. 14 Förslaget innebar krav på att samtliga äldreboenden ska vara bemannade dygnet runt (till skillnad från tidigare föreskrifter från Socialstyrelsen där detta krav endast berörde demensboenden). Det framgår tydligt i förslaget att kvalitet inom äldreomsorgen inte enbart beror på bemanning utan även av bland annat personalens utbildning, kompetens och tillgång till exempelvis arbetsledning. Förändringsförslaget syftade till att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen genom att öka fokus på att det är den individuella brukarens behov som ska avgöra hur verksamheten utformas. Ny teknik Delade turer är ett exempel på en fråga som eventuellt skulle kunna hanteras annorlunda med hjälp av innovation och ny teknik. En kombination av bemanning med relevant kompetens och användning av ny teknik skulle kunna möjliggöra en effektivare resursplanering. Det ställer frågan ytterligare på sin spets: ger omsorgspersonal på plats bättre kvalitet än till exempel en kontinuerlig användning av trygghetslarm med video? 15 Alla Sveriges kommuner tillfrågades i en undersökning 2013 på uppdrag av Humana 16 om hur de ser på ny teknik inom äldreomsorgen. Hälften av kommunerna svarade och nästan samtliga bedömde att användandet av ny teknik kommer att öka de närmaste tio åren, men merparten saknar en strategi för hur. Området är under utveckling och benämns som e-hemtjänst där välfärdsteknologi kan beviljas som bistånd. 17 Exempel på välfärdsteknologi som idag används inom e-hemtjänst är bildtelefoni, elektronisk brevlåda i TV och nattillsyn via kamera. Nattfrid är en tjänst som använder en kamera som fungerar i fullständigt mörker. Natthemtjänsten loggar in och ger regelbunden tillsyn utan att störa med fysiska besök 18. Giraff är en annan digital tjänst - en fjärrstyrd robot med bildskärm och kamera som kan ersätta besök från hemtjänsten. Personalen pratar med brukaren via skärmen och roboten rullar runt och kontrollerar att allt ser bra ut. 19 Forskning och hälsoaspekter Skiftarbete och långa turer innebär ökade hälsorisker. 20 Skiftarbetare har mer besvär med hälsa, återhämtning, sömn och balansen mellan arbete och familj. Att arbeta skift ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Nattarbete ökar risken för bröstcancer medan långa arbetspass verkar öka risken för övervikt och mental ohälsa. Såväl långa arbetspass som skiftarbete leder till sömnstörningar och trötthet. Det saknas nästan helt forskning om konsekvenserna av att arbeta delade turer. Delade turer behöver sättas in i sitt sammanhang: skiftarbete 21, långa arbetspass och ofta tidiga skift. Det finns forskning som visar att delade turer och arbete med kort varsel är 14 SOSFS 2015:1 (S) 15 Finns det något samband mellan kvalitet, kostnader och bemanning? en studie av äldreomsorgens särskilda boenden Svenskt näringsliv med ref till Socialstyrelsen, 2014. Dnr 40184/2014. 16 Humana är ett av Sveriges större vård- och omsorgsföretag 17 Trelleborgs kommun 18 Västerås kommun 19 Giraff är en 1,5 m hög robot med videoskärm som ansikte. De som talas vid kan se varandra. Roboten rullar på hjul och kan styras på distans via en vanlig pc. Testas i Örebro och Västerås. 20 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? stressforskningsrapport nr 324, SU 21 Definition skiftarbete: olika arbetslag driver en verksamhet under olika delar av dygnet 6 Stadskontoret STK-2015-933 Rapport delade turer

två former av skiftscheman som har särskilt negativa hälsoeffekter 22. Fyra av tio anställda med delade turer hävdar att de lider av daglig trötthet och stress. I en studie kring bussförare 23 konstaterades att det största problemet inte är delade turer i sig utan långa arbetspass och särskilt i kombination med tidiga morgonpass. Det leder till sömnproblem, stress och trötthet även om det inte gör det för alla individer. När det gäller medarbetares egna upplevelser av vilka arbetstider som är sämst ligger kort framförhållning högst (drygt 35 %). På andra plats kommer delade turer som närmare 30 % upplever som sämst och på tredje plats kommer dygnsvila mindre än 11 timmar. Nattarbete rankas bara av omkring 12 % som sämsta arbetstider. 24 Det som, objektivt sett, leder till försämrad hälsa är nattarbete och mindre än 11 timmars dygnsvila. Stressforskningsinstitutet konstaterar i en rapport 25 att forskningsresultaten stämmer väl överens med tidigare forskning om skiftarbetets akuta effekter. Natt- och morgonarbete innebär högre risk för trötthet och störd sömn medan kvällsarbete försvårar det sociala livet. Resultaten visar att det tar två lediga dagar innan tröttheten och sömnbesvären har försvunnit helt efter en arbetsperiod. Att ha många lediga dagar i schemat verkar vara en fördel. Detta talar för att scheman som har längre pass men färre arbetsdagar kan vara fördelaktiga under förutsättning att arbetsbelastningen inte är alltför hög. När det gäller effekterna av att korta arbetsdagen från 8 till 6 timmar finns det forskare som menar att stress och trötthet minskar när man ser på två års sikt. Den totala långsiktiga hälsan verkar inte förbättras, däremot det som är stressrelaterat. När det gäller effekterna på sjukfrånvaro syns ingen skillnad det första året, sedan går sjukfrånvaron tydligt ner under 4-5 månader för att sedan åter lägga sig i normalläge. 26 De mest problematiska arbetstidsformerna är kort framförhållning, delade turer och kort dygnsvila. Sömnbrist minskar hjärnans aktivitet vilket påverkar bland annat förmågan till empati. Sömnbrist kan också leda till förlorad förmåga att göra adekvata bedömningar och adekvata reaktioner på sociala stimuli. Det finns ett tydligt samband mellan stress och sömnstörningar och det verkar i båda riktningar. Forskning visar att långvarig stress leder till sjukdom och att sjukskrivning för stressrelaterad sjukdom medför ökad risk för förtidspensionering och suicid. En arbetstidsreduktion kan leda till en minskning av stress och sömnstörningar. 27 Studier visar att människor i stor utsträckning har andra värderingar av störvärdet av arbetstider än vad som är betingat av förmodade hälsoeffekter, effekter på sömn, etcetera. De sociala effekterna av arbetstiden sätter mycket av ramen för resten av det civila livet. Detta gör att det för människors välbefinnande är viktigast att undvika kort framförhållning, kort dygnsvila och delade skift men också många skift i rad, långa skift och varierande starttider. 28 Situationen nationellt Omkring 150 000 personer arbetar delade turer i Sverige i dag. Detta enligt en studie från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Av dessa finns drygt 100 000 inom Kommunals avtalsområden där förekomsten också ökat. Delade turer förekommer främst inom vård- och omsorgsverksamhet samt inom transport- och bussbranschen. Uppehållet mellan passen är i genomsnitt fyra timmar. Vanligast är delade turer under helger, men 22 Stoppa skitlivet (Arena Idé), Shadé Jalali och Mats Wingborg 23 Bussförares arbetstider kopplat till trötthet VTI rapport 830, 2014 24 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? stressforskningsrapport nr 324, SU 25 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? stressforskningsrapport nr 324, SU 26 Seminarium Arbete och återhämtning Almedalsveckan 2014. Stressforskningsinstitutet SU, professor Torbjörn Åkerstedt 27 Almedalsveckan 2014. Stressforskningsinstitutet SU, professor Torbjörn Åkerstedt 28 Vad kännetecknar bra och dåliga skiftscheman? stressforskningsrapport nr 324, SU 7 Stadskontoret STK-2015-933 Rapport delade turer

en tredjedel har delade turer både vardagar och helger 29. Deltidsanställda arbetar delade turer oftare än heltidsanställda (23 % jämfört med 17 % 30 ). Förekomsten av delade turer skiljer sig markant runt om i landet. I Norrbotten arbetar nära 80 procent inom vård- omsorg delade turer medan siffran för Stockholms län ligger lägst, på drygt 25 procent. Motsvarande siffra för Skåne är 45 procent. 31 En undersökning 32 från juni 2012 visar att 76 procent av Sveriges kommuner svarade ja på frågan om de använde sig av delade turer. Endast i 17 procent av kommunerna blev svaret nej, övriga svarade att de inte visste. I en övervägande majoritet av Sveriges kommuner förekommer alltså delade turer. Samma undersökning visar att politisk majoritet i kommunen inte avgör om kommunen praktiserar delade turer eller ej. Huruvida antalet delade turer har ökat i Sverige går inte att visa då underlag saknas. Behovet inom omvårdnadssidan är omkring 150 000 personer under de kommande 15-20 åren. Arbetets organisering inom området är en viktig faktor för att täcka behoven. Alltför få ungdomar söker till gymnasieskolans omvårdnadsprogram och för att förändra ungdomarnas bilder är det nödvändigt att kommunerna arbetar med sitt varumärke och med hur de ska bli attraktiva som arbetsgivare. Erfarenheter från andra kommuner Det finns som nämndes i inledningen flera kommuner som beslutat om att helt ta bort, eller minimera, antalet delade turer. Frågan har haft stark mediabevakning och det finns lokalradioinslag från flera delar av landet under 2014 och 2015. 33 Det kan konstateras att det inte varit lätt att genomföra de beslut som fattats. Ibland har de ekonomiska förutsättningarna varit styrande, då det visat sig att beslutet inneburit behov av ökat antal personer i verksamheten och ibland har det varit medarbetarnas negativa upplevelse av att istället för att arbeta delade turer bli schemalagda under fler fler helger än tidigare. Det finns kommuner som startat projekt/förändringsarbeten inom delar av vård- och omsorgsverksamheten med syfte att öka verksamhetsnytta och brukarnöjdhet parallellt med förbättrade villkor för medarbetarna. Det finns också några mindre kommuner i Skåne som helt avskaffat delade turer. 34 Jönköpings kommun konstaterade i en utredning att avskaffande av delade turer skulle kosta kommunen mellan 30 och 50 miljoner kronor. Utredningen visade att det inte var möjligt att ta bort delade turer utan att nyanställa, men också att många medarbetare skulle få jobba fler helger än tidigare. I Hudiksvalls kommun ska medarbetarna kunna välja bort en delad tur (ersätts av en timavlönad) men måste också då göra andra val som att gå ner i arbetstid eller arbeta fler helger eller nätter. I Gävle har kommunfullmäktige beslutat att antal delade turer ska minska. I februari 2015 visade en beräkning att det för Gävle kommuns del skulle innebära en kostnadsökning på 135 miljoner kronor att helt ta bort de delade turerna eftersom det skulle inbära en stor ökning av antalet anställda. Kommunen startar i oktober med ett pilotprojekt inkluderande ett äldreboende och hemtjänstverksamhet inom ett område, totalt omkring 40 anställda. 29 Stoppa skitlivet (Arena Idé), Shadé Jalali och Mats Wingborg, fakta är hämtade från Delade turer i välfärdssektorn, Faktaunderlag till Kommunals kongress 2013 30 Obetalda håltimmar Kommunal 2011/2012, Almedalen 2014 31 Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress 2013 32 Genomförd av Dagens arena 33 Bl a Radio P4 i Kalmar, Östergötland, Jönköping och Kristianstad 34 Sydnytt, inslag delade turer 9/9 2015 om Bjuv, Svedala och Åstorp 8 Stadskontoret STK-2015-933 Rapport delade turer

Här kommer ytterligare nio personer att anställas och scheman läggas om. I år har 2,5 miljoner kronor avsatts och därefter fem miljoner per år under tre år. Projektet ska utvärderas om ett år. Bromölla kommun startade 2012 ett förändringsarbete Från medarbetarfokus till medborgarfokus med syfte att få ökad kundnöjdhet hos brukarna och att minska personalomsättningen i hemtjänstgrupper. Förändringen har inneburit utökat mandat i hemtjänstgrupperna med krav på bland annat större flexibilitet hos medarbetarna. 35 I samband med arbetet för ökad kontinuitet hos brukarna har antalet vikarier minskat. Arbetet har också lett till färre avvikelserapporter exempelvis avseende medicinering. Helsingborgs kommun beslutade 2013 att delade turer endast får förekomma om den enskilde själv önskar det men att effekterna skulle hanteras inom budgetram. Preliminära beräkningar som hade gjorts inför beslutet pekade annars på att det skulle kosta 15 miljoner kronor att genomföra reformen. 36 I oktober 2014 redovisades resultatet; tre vårdboenden (av tretton vårdboenden totalt, åtta med arbetsformen delad tur) har avskaffat delade turer medan fem har behållit dem då personalen valt delade turer framför ökad helgtjänstgöring. Lunds kommun beslutade i budget 2015 att avskaffa delade turer men har under våren 2015 beslutat avvakta utifrån rådande ekonomiska förutsättningar. I Bjuvs kommun togs de delade turerna bort 2003 men det politiska beslutet togs formellt först 2007. Resurser motsvarande 10 extra tjänster satsades i samband med förändringen (inom vård- och omsorgsverksamheten finns ca 370 anställda). Bjuvs kommun har beslutat om rätt till önskad sysselsättningsgrad där en önskad förändring verkställs under kommande år. Frekvensen av helgtjänstgöring inom äldreomsorgen är vanligen varannan helg. I Åstorps kommun avskaffades delade turer utan att äldreomsorgen tillfördes extra budgetmedel. Förändringen genomfördes genom att berörda medarbetare, undersköterskor, valde att arbeta varannan helg - istället för som tidigare var tredje helg i kombination med delade turer. Oklart hur kommunens mål kring sysselsättningsgrad och timavlönade medarbetare ser ut. Svedala kommun har sedan två år helt avskaffat delade turer och det har genomförts inom befintlig budgetram. Kommunen har inte beslutat om rätt till heltid men har som målsättning att omfattningen ska öka. Det finns ett politiskt mål om att timavlönade ska minska varje år men man konstaterar samtidigt att verksamheternas omfattning ökar med anledning av fler barn och fler äldre. När det gäller helgtjänstgöring för omvårdnadspersonal på boenden och hemtjänst är varannan helg vanligast förekommande. Situationen i Malmö I Malmö används delade turer främst inom vård- och omsorgsverksamhet inom särskilt boende och LSS-verksamhet, det vill säga inom stadsområdesförvaltningarna och inom sociala resursförvaltningen. Det finns idag inte möjlighet att med med nuvarande IT-stöd mäta och följa förekomsten av delade turer i Malmö stad varför en kartläggning av antalet delade turer inte kunnat genomföras. En förfrågan ställdes till vård- och omsorgscheferna inom stadsområdesförvaltningarna huruvida delade turer förekommer, inom vilken verksamhet, när de förekommer, hur ofta de förekommer samt om det fanns någon kompletterande information i frågan. Motsvarande förfrågan ställdes till HR-chefer inom förskoleförvaltningen, sociala resursförvaltningen, fritidsförvaltningen och serviceförvaltningen utifrån att en tidigare kartläggning identifierat förekomst av delade turer inom dessa förvaltningar. 35 Att organisera tiden, Människans mått P1 29/6 2015 36 23 mkr om även LSS och de privata utförarna räknas i 9 Stadskontoret STK-2015-933 Rapport delade turer

I begränsad utsträckning förekommer delade turer (enligt Malmö stads definition 37 ) även inom serviceförvaltningen och i förskoleförvaltningen. Inom dessa två förvaltningar förekommer delade arbetspass antingen i form av en något förlängd lunchrast (90 min) för att möjliggöra egen träning eller i samband med att arbetsplatsträff är förlagd efter stängningsdags. Vård- och omsorgsverksamhet handlar om att tillgodose brukarbehov. Behov som är ojämnt fördelade över dygnet men som ändå ska hanteras dygnets alla timmar alla dagar på året. För att möjliggöra en god service till Malmöborna inom budgeterade ramar med beaktande av de personalpolitiska målen att öka andelen heltidsanställda genom rätt till önskad tjänstgöringsgrad, minska andelen timavlönade till förmån för fastare anställningar och tillgodose medarbetarnas önskan om att arbeta maximalt varannan helg betraktas delade turer som den minst dåliga lösningen. Flera förvaltningar beskriver att det pågår översyn med syfte att minimera antalet delade turer men påpekar samtidigt att det möter motstånd hos medarbetarna eftersom det medför ökad helgtjänstgöring. Erfarenheten från en av Malmös förvaltningar, där man utifrån de politiska målen beslutade om att avveckla delade turer, visar att konsekvensen blev ett ökat antal schemalagda helger vilket medarbetarna upplevde som mer negativt än delade turer varför en återgång till delade turer har skett. Förekomst av delade turer Eftersom det idag saknas möjlighet att, med nuvarande IT-stöd, mäta och följa förekomsten av delade turer bygger informationen om delade turers förekomst på förfrågan till vård- och omsorgschefer och HR-chefer inom de berörda förvaltningarna. De svar som lämnats ger en beskrivning av i vilka verksamheter delade turer förkommer samt när de förekommer men däremot inte antalet förekomster. Delade turer förekommer i stort sett inom alla särskilda boende i stadsområdena. Under lördagar, söndagar och helgdagar används delade turer för att täcka verksamhetens behov. I undantagsfall används delade turer inom ordinärt boende och under vardagar. Inom LSS-verksamhetens boenden förekommer delade turer såväl vardagar som helger men på ett fåtal arbetsplatser. Delade turer används inom personlig assistans utifrån brukarens beviljade begränsade antal timmar och behovet av att minimera antalet personliga assistenter kring varje brukare. Det finns också delade turer, av likartade skäl, på boenden med speciella målgrupper som autism och förvärvad hjärnskada. Delade turer används även inom LSS-verksamhet för att klara helgbemanning och i samband med arbetsplatsträffar. Berörda yrkesgrupper De tre yrken som främst berörs av delade turer är undersköterskor, vårdbiträden och vårdare. Inom dessa grupper (tillsammans med barnskötare) finns också flest timavlönade medarbetare. 38 Undersköterskor är den största yrkesgruppen månadsanställda i Malmö stad, vårdare den fjärde största gruppen och vårdbiträden den sjätte största gruppen. Yrkeskategori Antal anställda totalt Antal anställda kvinnor % kvinnor Antal anställda tjgr 100% % heltid Andel utländsk bakgrund Undersköterska 2 927 2 653 91% 1 744 60% 49% Vårdare 1 223 903 74% 597 49% 22% Vårdbiträde 1 058 845 80% 499 47% 45% Andel utländsk bakgrund Personalredovisning 2014 (dec-14), övriga uppgifter Koll HR Rapporter (aug-15) 37 Två arbetspass med en mellanliggande rast där rastlängden överstiger 60 minuter 38 Personalredovisning 2014 10 Stadskontoret STK-2015-933 Rapport delade turer

Pågående arbeten i Malmö Under våren 2015 har berörda förvaltningsledningar, nämndspolitiker och fackliga organisationer i Malmö stad bjudits in till inspirationsföreläsningar kring resurs- och bemanningsplanering med Myrna Palmgren, doktor i optimeringslära. Under hösten 2015 planeras ett fortsatt samarbete med Myrna Palmgren för att utveckla kompetensen i de berörda verksamheterna. Berörda verksamheter är stadsområdenas vård- och omsorgsverksamhet, förskoleförvaltningen samt sociala resursförvaltningen. Att tillföra den typen av ny kompetens inom produktions- och bemanningsplanering kan ge ökade förutsättningar för och underlätta ett utvecklings- och förbättringsarbete i verksamheten. Det finns ett ansvar att utveckla chefers förutsättningar och kompetens i Malmö stad. Det pågår en översyn inom flera verksamheter när det gäller tydlighet avseende olika chefsnivåers förutsättningar, ansvar och mandat, en förutsättning för att skapa en god service till medborgarna är att uppdraget är tydligt. Parallellt pågår det insatser inom flera förvaltningar när det gäller rekrytering av nya chefer hur en överensstämmelse mellan förväntningar och realitet kan skapas genom tydlighet i rekryteringsarbetets olika delar. Det pågår ett kontinuerligt arbete med ledarskapsutveckling som riktar sig såväl till befintliga chefer som till blivande chefer. Ett gott ledarskap möjliggör också motiverade medarbetare och Malmös rykte som en attraktiv arbetsgivare kan därmed öka. Sammanfattande bedömning stadskontoret Stadskontoret har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att fasa ut de delade turerna från Malmö stads verksamheter. I uppdraget ingår att definiera begreppet, kartlägga förekomsten och belysa hur en avveckling av delade turer kan möjliggöras med beaktande av såväl beslutade personalpolitiska mål som god service till Malmöborna och en utveckling av verksamheterna. Erfarenheter och beräkningar i ett antal kommuner, bland annat näraliggande Helsingborg och Lund, visar på att ett beslut om att helt ta bort delade turer med samtidigt beaktande av de beslutade personalpolitiska målen heltid som norm, önskad tjänstgöringsgrad och minskning av andelen arbetad tid utförd av timavlönade medarbetare ter sig som en svår ekvation inom befintlig budgetram. Delade turer förekommer inom vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad, företrädesvis inom särskilt boende och LSS-verksamhet. Erfarenheten från en av Malmös förvaltningar, där man utifrån de politiska målen beslutade om att avveckla delade turer, visar att konsekvensen blev ett ökat antal schemalagda helger vilket medarbetarna upplevde som mer negativt än delade turer varför en återgång till delade turer har skett. Det synes svårt bemanningsmässigt att schemalägga befintligt antal månadsavlönande med rätt till heltidstjänstgöring, så att de kan täcka verksamhetens behov utan att använda delade turer och utan att öka antalet schemalagda helgpass och utan att öka insatsen av timavlönade. Om beslut fattas att arbeta för en minskning av antalet delade turer behöver nya uppföljningsmöjligheter skapas inom ramen för Malmö stads IT-stöd. Andra kommuners och verksamheters erfarenheter visar på att det bör finnas utrymme att arbeta med verksamhetsplanering på andra sätt än idag. Planera utifrån brukarnas behov och de överenskommelser som finns med dem, överväga om det finns sådant som kan göras på andra tider än vad traditionen föreskriver. Kanske det är möjligt att göra förändrade överenskommelser med brukarna i vissa fall. Även bemanningsplaneringen kan sannolikt utvecklas och förbättras inom befintliga ekonomiska ramar. En översyn avseende vilka kompetenser som är nödvändiga vid olika tider utifrån verksamhetens behov skulle kunna förbättra bemanningsplaneringen. En högre flexibilitet hos medarbetarna när det gäller såväl arbetstider som arbetsplatser kan möjliggöra en annan typ av schemaläggning vilket skulle kunna vara till nytta såväl för brukare som för medarbetare. Användning av ny teknik inom vård- och omsorgsverksamhet kan vara ett annat sätt att möjliggöra en effektivare resursplanering. Det finns också ett ansvar att utveckla chefers förutsättningar och kompetens i Malmö 11 Stadskontoret STK-2015-933 Rapport delade turer

stad. Genom ett gott ledarskap skapas motiverade medarbetare och Malmös rykte som en attraktiv arbetsgivare ökar. Under 2015 pågår ett riktat arbete kring resurs- och bemanningsplanering där Malmö stad tagit hjälp av Myrna Palmgren, doktor i optimeringslära. Insatserna består dels av inspirationsföreläsningar och dels av ett utbildningsprogram för valda nyckelpersoner inom de berörda verksamheterna. Ett fortsatt utvecklingsarbete på den inslagna vägen kring bemannings- och resursplanering bedöms ge ökade förutsättningar för, och underlätta, ett förändringsarbete i verksamheten. Konsekvenserna av ett särskilt beslut om att fasa ut delade turer går inte att överblicka varför det föreslås begäras av berörda nämnder att beskriva såväl förekomster som en beskrivning av hur en utfasning av delade turer kan genomföras. Frågan behöver ses i hela sitt sammanhang såväl med beaktande av goda arbetsvillkor för medarbetarna som i ljuset av den dygnet-runt verksamhet som vård- och omsorg innebär. Det pågår ett analysarbete avseende vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Ekonomi och kvalitet inom vård och omsorg och frågan om delade turer är en av alla parametrar som bör beaktas utifrån ett verksamhetsperspektiv. 12 Stadskontoret STK-2015-933 Rapport delade turer

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (3) Datum 2016-01-08 Vår referens Annika Persson Utvecklingssekreterare Annika.Persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Yttrande angående motion om att motverka våldsbejakande extremism SOFÖ-2015-581 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har av Folkpartiet (numera Liberalerna) ombetts att avge ett yttrande gällande motionen motverka våldsbejakande extremism. Stadsområdesförvaltningen konstaterar att det i nuläget finns en väl upparbetad struktur för förebyggande och främjande insatser på olika preventionsnivåer i samverkan med polis, räddningstjänst, skola, arbetsförmedling, trossamfund, fastighetsägare och civilsamhälle. Sedan motionen skrevs har Malmö stad tagit fram förslag till riktlinjer för stadens arbete med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. En malmöstadövergripande referensgrupp har också bildats där representant från stadsområdesförvaltningen ingår tillsammans med den kommunpolis som är knuten till stadsområdet. Stadsområdesförvaltningen ser att stadskontoret i det fortsatta arbetet bör samordna kunskapshöjande insatser för medarbetare samt att tydliggöra vart oroliga medborgare kan vända sig med frågor och för råd och stöd. Stadsområdesförvaltningen understryker att det förebyggande arbetet bör ske inom befintliga strukturer, att det fortsatta utvecklingsarbetet förankras väl i stadsområdena samt att genusperspektivet beaktas. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till kommunfullmäktige enligt upprättad skrivelse Beslutsunderlag Följebrev Motion av Fredrik Sjögren (FP) och Olle Schmidt (FP) avseende att motverka våldsbejakande extremism AU 2016-01-18 Remiss angående motion om att motverka våldsbejakande extremism G-Tjänsteskrivelse AU 2016-01-18 Yttrande angående motion om att motverka våldsbejakande extremism Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2016-01-18 Stadsområdesnämnd Öster 2016-01-28 SIGNERAD 2016-01-08

Ärendet Stadsområdesnämnd Öster har av Folkpartiet (numera Liberalerna) ombetts att avge ett yttrande gällande motionen motverka våldsbejakande extremism. 2 (3) I motionen yrkas att: 1) att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utarbeta en konkret kommunal handlingsplan för hur kommunen på kort och på lång sikt ska arbeta förebyggande och uppföljande mot all form av våldsbejakande extremism 2) att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att tillsätta en kommunal samordnare mot våldsbejakande extremism vars huvuduppgift ska vara att leda kommunens arbete med att förhindra att rekrytering till våldsbejakande rörelser såsom exempelvis IS 3) att den kommunala handlingsplanen ska utarbetas, och den kommunala samordnaren ska arbeta i nära samarbete med skolan och andra relevanta aktörer för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Stadsområdesförvaltningens överväganden Stadsområdesförvaltningen ser mycket allvarligt på all form av våldsbejakande extremism. Våldsbejakande extremism definieras på såväl nationell som lokal nivå som rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Med våldsbejakande extremism avses den våldsbejakande högerextremistiska vit makt-miljön, den våldsbejakande vänsterextremistiska autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön 1. I stadsområde Öster finns sedan flera år tillbaka ett väl upparbetat samarbete mellan polis, räddningstjänst, skola, arbetsförmedling, trossamfund, fastighetsägare och civilsamhälle. Insatser sker på olika preventionsnivåer bland annat genom drop in-verksamhet för unga som står långt ifrån arbetsmarknaden, genom CTC Almgården, Kraftsamling Herrgården, SSP (skola, socialtjänst och polis), genom olika former av föräldrastöd samt genom SIG (sociala insatsgrupper). Stadsområdesförvaltningens bedömning är att det i nuläget finns en fungerande struktur för att arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism i stadsområdet. Under 2015 har kunskapshöjande insatser för medarbetar inom stadområdesförvaltningen genomförts i form av en föreläsning som hölls av expert från polisen gällande våldsbejakande extremism. Inom avdelningen för Individ och familjeomsorg pågår förberedelse till ansökan om externa medel för att i större utsträckning arbeta med unga kvinnor och män som har utvecklat ett normbrytande beteende ex fastnat i kriminalitet, droger eller antidemokratiska rörelser och som vill lämna detta. I stadsområdets kärnverksamheter såsom Individ och familjeomsorg, Lärande hela dagen, på stadsområdets mötesplatser samt i möten med medborgare sker dialog med föräldrar, ungdomar och barn om våldsbejakande extremism när frågor dyker upp. Samtalen är oftast av allmän karaktär men det förekommer också att anhöriga ger uttryck för oro gällande närstående som visat intresse för våldsbejakande rörelser. 1 https://webapps04.malmo.se/nyheter/wp-content/uploads/2015/12/riktlinje-för-malmös-arbete-med-att-värnademokratin-mot-våldsbejakande-extremism_final.pdf Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (Ds 2014:4)

3 (3) Sedan motionen skrevs har Malmö stad tagit fram förslag till riktlinjer för stadens arbete med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism 2. En övergripande referensgrupp för Malmö stad har bildats där representant från stadsområdesförvaltning Öster ingår tillsammans med den kommunpolis som är knuten till stadsområdet. Även om ett flertal medarbetare har en medvetenhet om problematiken och dess orsaker finns ett generellt behov av kompetenshöjande insatser gällande t ex fakta och nuläge så att frågor och tankar från Malmöbor kan mötas med korrekt och uppdaterad information. Stadsområdesförvaltningen ser också att det av stadskontoret bör utarbetas en tydlighet i vart Malmöbor som känner oro för en anhörig eller närstående kan vända sig, t ex bör Plattform Malmös telefonnummer till konsultationsteamet synliggöras dit radikaliseringsfrågorna kopplats. Mot bakgrund av ovanstående bedömer stadsområdesförvaltningen att det förslag på riktlinjer för att värna demokratin täcker de behov förvaltningens ser gällande kunskapshöjande insatser för medarbetare och gällande synliggörandet av kontaktvägar till Plattform Malmö. Det är också positivt med den referensgrupp som bildats och som bedöms skapa förutsättningar för ett gemensamt förhållningssätt över staden. Stadsområdesförvaltningen understryker att det förebyggande arbetet bör ske inom befintliga strukturer samt att det fortsatta utvecklingsarbetet förankras väl i stadsområdena. Våldsbejakande extremism drabbar och påverkar både kvinnor och män, flickor och pojkar. I det fortsatta preventionsarbetet bör genusperspektivet beaktas när det gäller val av insatser, råd och stöd. Förslag till yttrande framgår av särskild handling. Ansvariga Marie Hendra Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör 2 http://malmo.se/huvudnyheter/2015-12-22-malmos-riktlinjer-mot-valdsbejakande-extremism.html

Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (3) Datum 2016-01-08 Adress Diarienummer SOFÖ-2015-581 Yttrande Till Kommunfullmäktige Remiss angående motion om att motverka våldsbejakande extremism STK-2015-1121 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Öster har ombetts att avge ett yttrande gällande motionen motverka våldsbejakande extremism. Stadsområdesnämnd Öster ser allvarligt på all form av våldsbejakande extremism. I stadsområdet finns sedan flera år tillbaka ett väl upparbetat sammarbete mellan polis, räddningstjänst, skola, arbetsförmedling, trossamfund, fastighetsägare och civilsamhälle. Insatser sker på olika preventionsnivåer bland annat genom drop in-verksamhet för unga som står långt ifrån arbetsmarknaden, genom CTC Almgården, Kraftsamling Herrgården, SSP (skola, socialtjänst och polis), genom olika former av föräldrastöd samt genom SIG (sociala insatsgrupper). Sedan motionen skrevs har Malmö stad tagit fram förslag till riktlinjer för stadens arbete med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Stadsområdesnämnden kommer att yttra sig över detta förslag vid nästa sammanträde. Stadsområdesnämnden ser att stadskontoret i det fortsatta arbetet bör samordna kunskapshöjande insatser för medarbetare samt tydliggöra vart oroliga medborgare kan vända sig med frågor och för råd och stöd. Stadsområdesnämnden understryker att det förebyggande arbetet bör bedrivas inom befintliga strukturer för att säkerställa långsiktighet och kvalité. Nämnden betonar också att det fortsatta utvecklingsarbetet ska förankras väl i stadsområdena samt att genusperspektivet beaktas. Yttrande Stadsområdesnämnd Öster har ombetts att avge ett yttrande gällande motionen motverka våldsbejakande extremism. Stadsområdesnämnd Öster ser allvarligt på alla former av våldsbejakande extremism. Det åligger kommunen att värna om demokratin genom att arbeta främjande och förebyggande

på olika nivåer för att förhindra att flickor och pojkar, kvinnor och män involveras i antidemokratiska rörelser och organisationer. 2 (3) I det lokalt förebyggande arbetet är samverkan mellan aktörer såsom skola, polis, socialtjänst, trossamfund och civilsamhälle en viktig utgångspunkt. Stadsområdesnämnden menar också att det måste finnas insatser på olika preventionsnivåer; från tidiga och främjande insatser (universell prevention), i arbete med unga i riskzon (selektiv prevention) samt åtgärder som riktar sig till personer som har involverats i våldsbejakande rörelser (indikativ prevention). Oftast är det samma mekanismer som orsakar att unga kvinnor och män hamnar i kriminalitet eller missbruk som orsakar att de involveras i våldsbejakande extremism t.ex. misslyckad skolgång, bristande familjeanknytning eller avsaknad av meningsfulla fritidsaktiviteter. I stadsområde Öster finns sedan flera år tillbaka ett väl upparbetat sammarbete mellan polis, räddningstjänst, skola, arbetsförmedling, trossamfund, fastighetsägare och civilsamhälle. Insatser sker på olika preventionsnivåer, som till exempel genom drop in-verksamhet för unga som står långt ifrån arbetsmarknaden, genom CTC Almgården, Kraftsamling Herrgården, SSP (skola, socialtjänst och polis) samt genom olika former av föräldrastöd och SIG (sociala insatsgrupper). Under 2015 har kunskapshöjande insatser för medarbetare inom stadområdesförvaltningen genomförts i form av en föreläsning som hölls av expert från polisen gällande våldsbejakande extremism. Inom avdelningen för Individ och familjeomsorg pågår förberedelser till ansökan om externa medel för att i större utsträckning kunna arbeta med unga kvinnor och män som har utvecklat ett normbrytande beteende ex fastnat i kriminalitet, droger eller antidemokratiska rörelser och som vill lämna detta. I stadsområdets kärnverksamheter såsom Individ och familjeomsorgen, Lärande hela dagen, på stadsområdets mötesplatser samt i möten med medborgare sker dialog med föräldrar, ungdomar och barn om våldsbejakande extremism när frågor dyker upp. Samtalen är oftast av allmän karaktär men det förekommer även att anhöriga ger uttryck för oro gällande närstående som visat intresse för våldsbejakande rörelser. Sedan motionen motverka våldsbejakande extremism skrevs har Malmö stad tagit fram förslag till riktlinjer för stadens arbete med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. En referensgrupp med representanter från bland annat grundskoleförvaltningen, sociala resursförvaltningen, samtliga stadsområden och polisen har tillsats i syfte att få en ökad överblick av fenomenet samt gemensamt se över behov och stärka det förebyggande arbetet. Stadsområdesnämnd Östers bedömning är att det i nuläget finns en fungerande struktur för att arbeta mot våldsbejakande extremism i stadsområdet. Samverkan sker på bred front i samverkan med andra myndigheter, civilsamhälle och näringsliv.

3 (3) Stadsområdesnämnd Öster ser allvarligt på risken att unga kvinnor och män kan attraheras av antidemokratiska rörelser. Även om ett flertal medarbetare har en medvetenhet om problematiken och dess orsaker finns ett generellt behov av kompetenshöjande insatser gällande t ex fakta och nuläge så att frågor och tankar från Malmöbor kan mötas med korrekt och uppdaterad information. Ordförande Andreas Konstantinides Stadsområdesdirektör Britt-Marie Pettersson [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]

Malmö stad Stadskontoret Datum 2015-11-24 Stadsområdesnämnd Väster Stadsområdesnämnd Innerstaden Stadsområdesnämnd Norr Sociala resursnämnden Stadsområdesnämnd Öster Remiss angående Motion om att motverka våldsbejakande extremism STK-2015-1121 Ärendet lämnas till ovanstående för yttrande. Svaret, ställt till kommunfullmäktige, skickas till registrera.stk@malmo.se senast kl. 12.00 angivet datum. Handläggande tjänsteman på stadskontoret är Per-Erik Ebbeståhl Enligt uppdrag Stadskontoret Britt-Marie Johansson Sista svarsdatum är 2016-02-02 Stadskontoret Adress: August Palms Plats 1 Tel: 040 34 10 00 Org.nr. 212000-1124 E-post: malmostad@malmo.se Webbplats: www.malmo.se

Motion Malmö kommunfullmäktige 2015-09-30 Motverka våldsbejakande extremism Att förebygga förekomsten av all form av våldsbejakande extremism är av avgörande betydelse för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. För att göra detta krävs ett väl fungerande och långsiktigt samarbete mellan de aktörer som på olika sätt berörs av frågan. Det handlar om både offentliga verksamheter så som skolan, fritidsverksamheter, socialtjänsten, polisen, Tullverket och säkerhetspolisen samt civilsamhällets aktörer med dess idrottsföreningar, ungdomsorganisationer och religiösa samfund. I Stockholms stadshus har den rödgrönrosa majoriteten agerat stick i stäv mot vad som är rimligt angående återvändande IS-terrorister. Där har beslut tagits om att återvändande terrorister exempelvis får gå före i kön till bostäder. En sådan särbehandling är oerhört olycklig. Istället bör en kommunal samordnare tillsättas och verkställandet av en konkret handlingsplan prioriteras. Denna ska innehålla förslag på hur kopplingen till polis, åklagare och socialtjänst kan stärkas både i förebyggande och uppföljande syfte. Samtidigt ska kommunen arbeta för att etablera rätt kompetens för att fånga upp oroväckande signaler på stadens skolor och på andra relevanta ställen. Detta måste, för att vara effektivt, göras i samarbete med civilsamhällets aktörer som ofta har bättre och mer naturliga ingångar i olika miljöer än kommunens tjänstemän. Det är avgörande att alla som upplever en oro för att någon är på väg in i våldbejakande extremistiska rörelser ska veta vart de ska vända sig för att denna oro ska tas på allvar och för att få kvalificerat stöd. I juni 2014 utsågs Mona Sahlin till nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Nu är det hög tid att även Malmö kommun tar tag i den här frågan på allvar. Det förebyggande arbetet är extremt viktigt, vilket samordnaren mot våldsbejakande extremism även beskriver på sin hemsida. Malmö kommun har möjlighet att direkt eller indirekt påverka majoriteten av ovan uppräknade aktörer och har därmed en stor och viktig roll att spela i det förebyggande arbetet. Rekryteringsverksamheten, som beskrivs i bland annat Justitiedepartementets rapport Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser, måste hindras och där har Malmö kommun ett stort ansvar. Polisen och säkerhetspolisen har mycket mindre resurser och när de väl kommer in i bilden har det ofta gått allt för långt. Mot bakgrund av ovanstående yrkar vi: 1. att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att utarbeta en konkret kommunal handlingsplan för hur kommunen på kort och lång sikt ska arbeta förebyggande och uppföljande mot all form av våldsbejakande extremism,

2. att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att tillsätta en kommunal samordnare mot våldsbejakande extremism vars huvuduppgift ska vara att leda kommunens arbete med att förhindra rekrytering till våldsbejakande rörelser såsom exempelvis IS, 3. att den kommunala handlingsplanen ska utarbetas, och den kommunala samordnaren ska arbeta, i nära samarbete med skolan och andra relevanta aktörer för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Malmö 2015-09-30 Fredrik Sjögren (FP) Olle Schmidt (FP)

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Öster 1 (2) Datum 2016-01-19 Vår referens Annika Persson Utvecklingssekreterare Annika.Persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Samrådshandlingar detaljplan del av Gyllins trädgård SOFÖ-2015-578 Sammanfattning Detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp 3) i Malmö har inkommit från Stadsbyggnadskontoret. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att avge yttrande till Stadsbyggnadsnämnden i enlighet med upprättat förslag Beslutsunderlag Mail om samråd för del av detaljplan för Gyllins trädgård Plankarta Samrådshandling del av Gyllins trädgård (etapp 3) i Malmö Underrättelse om upprättat förslag till detaljplan Information om kompletterande utskick Kompletterande utskick - Samrådshandlingar detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp 3) i Malmö Kompletterande utskick - Samrådshandlingar detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp 3) i Malmö Samrådshandlingar detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp 3) i Malmö G-AU 2016-01-18 Samrådshandlingar detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp 3) Malmö SoN 2016-01-28 Yttrande Samrådshandlingar detaljplan del av Gyllins trädgård Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Östers arbetsutskott 2016-01-18 Stadsområdesnämnd Öster 2016-01-28 Ärendet Samrådshandling för Detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp3) i Malmö (Dp 5339) har inkommit från Stadsbyggnadskontoret. Delar av fastigheterna Husie 172:123 avses i förslaget tas i anspråk till allmän platsmark. Detaljplanen grundar sig på planprogram för Gyllins trädgård som godkändes av Stadbyggnadsnämnden 2002-11-25. Området är idag inte detaljplanelagt. SIGNERAD 2016-01-07

Malmö stad Stadsområdesnämnd Öster 1 (3) Datum 2016-01-19 Adress Diarienummer SOFÖ-2015-578 Yttrande Till Stadsbyggnadsnämnden Samrådshandlingar detaljplan del av Gyllins trädgård SBN-2014-378 Nedanstående yttrande är reviderat efter arbetsutskottets möte 2016-01-18. Stadsområdesnämnd Öster föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Samrådshandling för Detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp3) i Malmö (Dp 5339) har inkommit från Stadsbyggnadskontoret. Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bebygga del av fastigheten Husie 172:123 med bostadsbebyggelse samt att utöka byggrätt och utemiljö för förskola och skola. Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiv till detaljplanen men understryker vikten av att även planera för ett utökat behov av mötesplatser för unga Malmöbor i området. Yttrande Samrådshandling för Detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp3) i Malmö (Dp 5339) har inkommit från Stadsbyggnadskontoret. Detaljplanen medger bostadsbebyggelse i två till fyra våningar och gör det möjligt att bygga mellan 80-90 lägenheter. Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bebygga del av fastigheten Husie 172:123 med bostadsbebyggelse samt att utöka byggrätt och utemiljö för förskola och skola. Historik Stadsområdesnämnd Öster ställer sig positiva till framtagandet av detaljplan för etapp 3 i Gyllins trädgård och möjliggörandet av fler bostäder i området. I landskapet finns fortfarande spår av handelsträdgården Gyllins trädgård. Stadsområdesnämnd Öster framhåller dessa unika kvaliteter och betonar vikten av att bevara delar av landskapets tidigare användning för att på så sätt berätta områdets historia.

2 (3) Bebyggelsestruktur En utvärdering av den västra delen av Gyllins trädgård gjordes 2012. I den lyfts det fram att det finns tendenser till att det i de befintliga områdena skapats större gemensamma ytor med en otydlighet som gör att de utnyttjas dåligt. Stadsområdesnämnd Öster anser det värdefullt att dessa erfarenheter från tidigare etapper har tagits om hand för att undvika liknande situationen i etapp 3. För att undvika detta nämns i planbeskrivningen att det är viktigt att med vegetation definiera ytor och göra det tydligt vilka ytor som är privata och vilka som är offentliga. Teknisk försörjning I avsnittet angående dagvatten nämns att fördröjning av dagvatten kommer att krävas i området med anledning av anslutningen till Risebergabäcken. Det beskrivs att dagvattnet dock kan komma att behöva hanteras i underjordiska magasin under parkeringsytor med anledning av tätheten i förslaget. Stadsområdesnämnden framhåller att en öppen dagvattenhantering är att föredra i området med öppna system med diken och dammar. Samhällskonsekvenser Stadsområdesnämnden finner det positivt att barnperspektivet lyfts i planbeskrivningen. Bland annat nämns att goda förutsättningar för en bra miljö för barn är tillgång till säkra gång och cykelvägar till service som skola och platser att leka på. Hänsyn har även tagits till barns behov av utemiljö genom planering av gårdar för lek och närheten till naturparken som möjliggör för friare utforskande lek. Det är en brist på förskolor i Malmö och i området Gyllins trädgård finns idag en förskola Junibacken som är fullbelagd. Stadområdesnämnden framhåller behovet av ytterligare förskoleplatser och ser positivt på att det i området planläggs för förskola och skola. Det är viktigt att de förskolor som planeras byggs i takt med utbyggnad och inflyttning. Av Malmös totala befolkningsökning fram till år 2025 bedöms flickor och pojkar i åldern 6-15 år stå för 13 700 barn. Utifrån stadsområdesnämndernas ansvarsområden ställer detta generellt sett ökade krav på fritids- och kulturverksamheten. Enligt befolkningsprognos 2014-2015 kan ett större antal flickor och pojkar i denna åldersgrupp röra sig i staden och efterfråga olika aktiviteter. Det kan bland annat handla om fritidsverksamhet, kultur och bibliotek.

3 (3) Stadsområdesnämnd Öster understryker att det i detaljplanen bör medges för, förutom skola och förskola, kommunal fritidsverksamhet. Genom att inskriva detta i detaljplanen nu kan området bli mer flexibelt framöver för behov som kan uppkomma med ett ökat antal flickor och pojkar i området. Redan i dagsläget finns önskemål om fler mötesplatser för unga i de östra delarna av stadsområde Öster. Stadsområdenämnden framhåller även att det i dagsläget inte finns någon fungerande lokaltrafik, det är endast länstrafikens bussar som trafikerar området. Den närmsta lokalbusshållplatsen, linje 35, ligger vid Bäckagårdsskolan. För att ta sig till denna hållplats måste de boende passera en större dunge, en lång sträcka som dessutom upplevs som mycket otrygg. En fungerande lokaltrafik bedöms som nödvändig, i första hand för boende som behöver kunna ta sig till och från sin bostad, förskola etc. men även för andra malmöbor för att öka tillgängligheten för områdets fina grönområden. I planbeskrivningen sätts fokus på jämställdhet på ett tydligt sätt. Stadsområdesnämnd Öster framhåller vikten av att detta perspektiv betonas där bland annat trygghet i området, tillgänglighet till service och skola med cykel samt närheten till kollektivtrafik beaktas. Slutligen vill Stadsområdesnämnd Öster påpeka att användningen av benämningen stadsdel inte bör förekomma då Malmö inte längre är indelat i stadsdelar. Ordförande [Förnamn Efternamn] [Fyll i titel] [Förnamn Efternamn] [Här anger du om det finns reservationer/särskilda yttranden]

2 (2) Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bebygga del av fastigheten Husie 172:123 med bostadsbebyggelse samt att utöka byggrätt och utemiljö för förskola och skola. Detaljplanen medger bostadsbebyggelse i två till fyra våningar. Förslaget gör det möjligt att bygga mellan 80-90 lägenheter. Planområdet begränsas i norr av Sallerupsvägen, i väster av träridåer och antagen plan 5174 för skoländamål samt av en cykelväg i nordsydlig riktning. I söder avgränsas området av den detaljplanelagda naturparken, Gyllins trädgård. Ansvariga Marie Hendra Avdelningschef Britt-Marie Pettersson Stadsområdesdirektör

datum 2015-11-24 diarienummer SBN-2014-378 Dp 5339 Till berörda av pågående planering enligt sändlista SAMRÅDSHANDLINGAR Detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp 3) i Malmö Stadsbyggnadskontoret har på uppdrag av stadsbyggnadsnämnden upprättat detta förslag till detaljplan. Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bebygga del av fastigheten Husie 172:123 med bostadsbebyggelse. Delar av fastigheterna Husie 172:123 avses i förslaget tas i anspråk till allmän platsmark. Planförslagets omfattning och innehåll framgår av bifogade handlingar. Enligt plan- och bygglagen (PBL 5 kap 11 ) ska samråd ske när detaljplaner tas fram. Genom detta samråd ges statliga myndigheter, kommunala förvaltningar, sakägare och andra som berörs möjlighet att lämna synpunkter. Planhandlingarna finns även tillgängliga på www.malmo.se Synpunkter på förslaget skickas till epostadress stadsbyggnadskontoret@malmo.se eller postadress Malmö stadsbyggnadskontor, 205 80 Malmö. Synpunkter ska lämnas skriftligt och med namn och adress. Senast 2015-12-18 måste eventuella synpunkter ha kommit in till Stadsbyggnadskontoret. De synpunkter som lämnas in kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse. Efter eventuella revideringar kommer detaljplanen att hållas tillgänglig för granskning och då utgör samrådsredogörelsen en av handlingarna. Under granskningstiden finns ytterligare möjligheter att lämna synpunkter på detaljplanen. Undertecknad svarar gärna på frågor kring förslaget till detaljplan. Stadsbyggnadsnämnden V 151123 1 (3)

Roger Westin Planhandläggare telefon 040 34 35 64 eller stadsbyggnadskontoret@malmo.se 2 (3)

SÄNDLISTA Utöver nedanstående skickas underrättelsen även till de som enligt fastighetsförteckningen är berörda i ärendet (sakägare). Fastighetsförteckningen finns att tillgå på stadsbyggnadskontoret. Länsstyrelsen exp-samhall.skane@lansstyrelsen.se Trafikverket kristianstad@trafikverket.se Lantmäterimyndigheten sbk.klm@malmo.se Region Skåne (för Skånetrafiken, Hälsa och sjukvård) region@skane.se Tekniska nämnden registrera.tekniskanamnden@malmo.se Ann Charlotte Lindén, gatukontoret ann-charlotte.linden@malmo.se Erik Nelson, fastighetskontoret erik.nelson@malmo.se Miljönämnden - Miljönämnden miljo@malmo.se Stadsområdesnämnd Öster registrera.sofo.stab@malmo.se Fritidsnämnden - Servicenämnden registrera.sef.kansli@malmo.se Grundskolenämnden grundskola@malmo.se Förskolenämnden forskola@malmo.se Stadsbyggnadskontoret, tillgänglighetsrådgivare johanna.hesselman@malmo.se Malmö Museer olga.schlyter@malmo.se Malmö Muséer lars.b.persson@malmo.se Malmö Museer registrera.kf.malmomuseer@malmo.se Räddningstjänsten Syd byggbrand@rsyd.se VA SYD diarie@vasyd.se VA SYD savita.upadhyaya@vasyd.se VA SYD par.hagstrand@vasyd.se E.ON Elnät Sverige AB elnat.planer@eon.se E.ON Gas Sverige AB gas.planer@eon.se E.ON Värme Syd Sverige AB regionmalmoplaner.evs@eon.se TeliaSonera, Skanova Access AB skanova-remisser-malmo@skanova.se Tele 2 philip.hellsten@tele2.com Hyresgästföreningen Box 17203, 200 10 Malmö Försvarsmakten exp-hkv@mil.se LRF, lrf.malmo@gmail.com Swedegas AB mark@swedegas.se Malmö Högskola Gemensam förvaltning, 205 06 Malmö Segeå Vattendragsförbund och Vattenråd jenny.ahlqvist@svedala.se och christel.stromsholm@svedala.se FÖR KÄNNEDOM Malmö Museer, Stadsbyggnadskontoret, Informationsavdelningen, Julia Berglund Andreas Lundh elisabeth.lundgren@malmo.se sbk.info@malmo.se Julia.Berglund@malmo.se Andreas.Lundh@peab.se 3 (3)

V 140513 datum 2015-12-11 diarienummer SBN-2014-378 Dp 5339 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av Gyllins trädgård (etapp 3) i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt att bebygga del av fastigheten Husie 172:123 med bostadsbebyggelse. Syftet är även att utöka byggrätt och utemiljö för förskola och skola. SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET Detaljplanen medger bostadsbebyggelse i två till fyra våningar. Förslaget gör det möjligt att bygga mellan 80 och 90 lägenheter. Byggrätt och utemiljö för förskola och skola utökas. Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen. PLANHANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan och denna planbeskrivning. PLANFÖRFARANDE Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande och kommer att antas av Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges ställe i enlighet med 5 kap 27 planoch bygglagen. 1 (15)

PLANDATA Planområdet ligger i stadsdelen Husie. Planområdet begränsas i norr av Sallerupsvägen. I väster begränsas planområdet av trädridåer och antagen plan 5174 för skoländamål. I väster begränsas området av den en cykelväg i nordsydlig riktning I söder avgränsas området av den detaljplanelagda naturparken, Gyllins trädgård. Mot naturparken är träd och buskridåer naturliga avgränsningar. Planområdets area är ca 15 000 m 2. Marken omfattas av fastigheten Hyllie 172:123 som ägs av Malmö stad. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN Planområdet berörs inte av något riksintresse enligt 3 eller 4 kapitlet miljöbalken. ÖVERSIKTSPLAN Området redovisas i översiktsplanen som ny blandad stadsbebyggelse. 2 (15)

PLANPROGRAM Detaljplanen grundar sig på planprogram för Gyllins trädgård som godkändes av SBN 2002-11-25. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Området är idag inte detaljplanelagt. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Planområdet utmarkerat med gul ram, fotot taget från nordöst. BAKGRUND/HISTORIK Inom delar av området fanns tidigare en handelsträdgård som kallades Gyllins trädgård. Handelsträdgården var aktiv från början av 1900-talet till 1970-talet. Det finns även en gård från 1800-talet inom området. Efter handelsträdgårdens nedläggning köpte Malmö stad marken. Under en längre tid låg handelsträdgården i princip orörd. De odlingar som fanns förvildades och området växte igen och boende i närområdet började använda platsen som en park. I landskapet finns idag flera spår kvar av Gyllins trädgårds odlingar i form av främst träd- och buskrader. Det ger området unika kvalitéer och en egen identitet. Större delen av området Gyllins trädgård som ligger inom det för denna detaljplan aktuella planområdet har tidigare varit uppodlade marker som tillhört gården. 3 (15)

BEFINTLIG BEBYGGELSE Planområdet består idag till stor del av mark som tidigare varit uppodlad. Det finns även delar av en mindre gårdsmiljö inom området. Gårdsmiljön består av ett antal ekonomibyggnader och en huvudbyggnad. KULTURMILJÖ VÄRDEFULLA BYGGNADER OCH BEBYGGELSEMILJÖER Bilden visar gården från väster med träd och buskridåerna ner mot parken Enligt Malmö Museer finns det ett bevarandevärde i befintlig gård som tillsammans med gårdshuset består av tre byggnadskroppar i en gårdsbildning samt två ekonomibyggnader. De är ett spår från Malmös omgivande jordbrukslandskap som i och med utbyggnaden av staden förändrats radikalt. Landskapet var tidigare mycket glest bebyggt med gårdar som skiftats ut under 1800-talet. Gårdsmiljöerna är viktiga och berättar en historia om landskapets tidigare användning för de boende i området. Det ger en historisk kontinuitet till området och skapar en varierande och stimulerande miljö. (Källa: Malmö Museer, Pia Wallin) Det har gjorts en byinventering av Malmö Museum som beskriver bebyggelsens värden. Huvudbyggnaden skapar tillsammans med de två ekonomibyggnaderna en gårdsmiljö som har ett bevarandevärde. Även den mindre ekonomibyggnaden i väster har ett bevararandevärde. Däremot har den större ekonomibyggnaden som tillkommit i senare tid ett lågt värde. Utan ekonomibyggnaderna försvinner den trelängade gårdsbildningen, gårdsplanen och ekonomibyggnadens verksamhetskaraktär vilket skulle göra att man förlorade hela känslan av att detta är en rest av en gammal gård. Även den lilla ekonomibyggnaden i väster har ett visst miljöskapande värde. ( Källa: Malmö museer, Pia Wallin) ARKEOLOGI Inom planområdet har gjorts arkeologisk utredning 2004 (MK190) och förundersökning i delar av området 2005 (MK297). 2012 gjorde en arkeologisk slutundersökning av Sydsvensk Arkeologi AB. Undersökningen visade boplatslämningar i form av gropar, härar och stolphål från stenålder och järnålder. Dessa undersöktes och dokumenterades. Länsstyrelsen meddelade i sin skrivelse 4 (15)

2011-11-10 diarenr. 431-10238-11 att inga ytterligare arkeologiska insatser är nödvändiga. TOPOGRAFI OCH LANDSKAP Söder om gårdens huvudbyggnad finns två träd/buskrader som sträcker sig ner mot naturparken. I delar av området finns idag en blandad växtlighet i form av buskar och träd. Den största delen av området består av tidigare åkermark och saknar högre vegetation. Mot naturparken finns buskar och trädridåer som skapar naturliga avgränsningar mot bebyggelsen. KOLLEKTIVTRAFIK Gyllins trädgård har en egen busshållplats och bussar går till och från centrum med cirka 10-15 minuters mellanrum. TRAFIK Sallerupsvägen norr om planområdet fungerar som infartsväg från Yttre Ringvägen till de centrala delarna av Malmö. Det finns idag två infarter till Gyllins trädgård från Sallerupsvägen. Huvudinfarten till Gyllins trädgård sker från en cirkulationsplats på Sallerupsvägen. Parallellt med Sallerupsvägen finns en lokalgata, Lönnebergagatan, som knyter ihop kvarteren i Gyllins trädgård med Sallerupsvägen. Längs med Lönnebergagatan går även en GC-väg. CYKELTRAFIK Cykeltrafiken inom området är välutvecklad med GC-tunnel under Sallerupsvägen i öster. Det finns dessutom goda förbindelser söderut och längs med Sallerupsvägen går cykelväg in till Malmö centrum. Se kart illustratonen nedan. TEKNISK INFRASTRUKTUR Det finns en VA-ledning som går längsmed planområdets södra gräns och inom planområdets östra del.va-ledningen begränsar möjligheten för bebyggelse längre mot öster. BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE Närmast planområdet i väster finns en antagen detaljplan för förskola och skolverksamhet. I området Gyllins trädgård finns en förskola, Junibacken, som idag är fullbelagd. Söder om naturparken finns en grundskola, Bäckagårdskolan. PLANFÖRSLAG BEBYGGELSESTRUKTUR Mot Sallerupsvägen placeras tre 5 våningshus. Nedanför denna bebyggelse placeras lägre 2 våningsbyggnader. De högre husens entréer riktas mot Sallerupsvägen och mot öster. För de lägre husen skapas en mindre, bilfria, kvartersgata vilket entréer riktas mot. Innanför husen skapas en större sammanhällen grönska. En utvärdering av den västra delen av Gyllins trädgård gjordes 2012. Den lyfter fram att det finns tendenser till att det i de befintliga områdena skapats större gemensamma ytor med en otydlighet som gör att de utnyttjas dåligt eller bara blir använda för 5 (15)

passage. För undvika detta är det viktigt att med vegetation definiera ytor och göra det tydligt avläsbart vilka ytor som är privata och vilka som är offentliga. GRÖNSTRUKTUR OCH PARK GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK Grönskan samlas i huvudsak på kvartersmark och kommer att vara knuten till bostäderna placerad på kvartersmark. En större yta grönt fredas i mitten på varje bostadskvarter. Denna yta bör delas upp i olika rumsbildningar knutna till de olika husen. Den allmänna grönskan finns i naturparken som angränsar till området i söder. REKREATION Den finns möjlighet för rekreation på gemensamma ytor i naturparken i söder. LEKYTOR Lekytor bör skapas på kvartersmarken i samband med bostäderna. Det finns möjlighet till friare lek i naturparken i söder. Det kommer uppföras ett större skoloch förskole område till väster om planområdet. Till förskolan och skolan kommer lekredskap anläggas som de boende barnen skulle kunna utnyttja kvällstid. FASTIGHETER OCH MARKRESERVAT MARKRESERVAT FÖR GEMENSAMHETSANLÄGGNING FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER Detaljplanen innehåller inga bestämmelser om fastighetsindelning. Fastighetsindelningsbestämmelser kan dock vid behov, genom en ny planprocess, införas för att styra det fastighetsrättsliga genomförandet av detaljplanen. TRAFIK GÅNG- OCH CYKELTRAFIK, RIDSTIGAR Från väster till öster planeras en allmän cykelväg. Cykelvägen kopplars samman hela Gyllins trädgård med det östra cykelvägnätet. Cykelvägen placeras så att den inte korsas av biltrafik, vilket gör den trafikrare. BILTRAFIK Biltrafiken hålls i huvudsak utanför bostadsbebyggelsen centrala delar. Längsmed områdets norra och östra del skapas en dubbelriktad kvartersgata för att nå parkeringarna. I väster och söder skapas en enkelriktad gata med trafik från norr till söder och från öst till väst. Biltrafiken kan om det finns ett speciellt behov, exempelvis för flytt av större möbler, ta sig in närmast de lägre byggnaderna. Detta är dock inte tänkt att vara en trafikyta som används mer än i undantagsfall 6 (15)

Dubbel riktad trafik Enkelriktad trafik Cykelbana PARKERING Parkeringen lokaliseras i huvudsak mot Sallerupsvägen och den mest bullerutsatt ytan. I öster finns ett buffetområde för en större vattenledning som ej går att bebygga över. Denna yta kan även används för parkering. Det kan finnas ett behov av att även placera parkeringar i bebyggelsen. Förslagsvis kan parkering längsmed kvartersgatan likt i Friluftsstaden i Malmö användas, se bild nedan. 7 (15)

Det parkeringstal som används för området matchar den som tidigare valts för boende i Gyllins trädgård. För boende ska 1 parkeringsplats finnas för varje lägenhet. Dessutom ska 0.1 platser finnas för besökande. Valet av parkeringstal motiveras med att området kan räknas till ett bilorenterat läge med relativt långt in till staden. Det är troligt att antalet bilar kan reduceras i bygglovet genom bilpol. I så fall ska parkeringsplatser tas bort till förmån för grönska. I planen finns ytor som ger goda förutsättningar för att uppfylla denna norm. TEKNISK FÖRSÖRJNING DAGVATTEN En dagvatten och höjdsättningsutredning har gjorts av Tyréns Gyllins Trädgård, Utredning om dagvattenhantering och höjdsättning Revidering 2007-02-01. Planområdet ligger i anslutning till Risebergabäcken och fördröjning av dagvatten kommer krävas. Grundprincipen för dagvattenhanteringen är att den ska utföras i öppna system med diken och dammar. Dock kan dagvattnet behöva hanteras i underjordiska magasin under parkerings och parkeringsytor på grund av tätheten i planförslaget. En öppen dagvattenhantering är i linje med den gröna profil som ska finnas inom Gyllins trädgård. För att klara kraven på dagvattenfördröjning bör man sträva efter att ha så lite hårdgjorda ytor som möjligt. Parkeringsytor ska utföras som gröna parkeringar med genomsläpplig beläggning. Principskiss över dagvattenlösningen från Tyréns Gyllins Trädgård, Utredning om dagvattenhantering och höjdsättning Revidering 2007-02-01. AVFALLSHANTERING Avfallshanteringen skall lösas i enlighet med Avfallsplan 2011-2015 för Malmö Stad och Burlövs kommun. I planens nord östra hörn finns möjlighet att uppföra ett miljöhus för hela området. På denna plats ska de boende kunna gå och sortera sina sopor. Se illustrationsplanen. 8 (15)

GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Kommunen ansvarar genom gatukontoret för genomförandet av de delar av detaljplanen som utgör allmän platsmark. Respektive fastighetsägare ansvarar för utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark. Frågor om markköp, lantmäteriförrättningar, ledningar och avtal ska samordnas mellan fastighetsägarna inom detaljplaneområdet. E.on ansvarar för att nätstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:1). TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Nödvändig grundundersökning förutsätts tas fram av byggherre i samband med bebyggandet av området. VA Syd ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall. I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningar för el och VA utredas. Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA-Syd. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherre ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov. Tillträde för räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan körbar väg och husens entré får inte överstiga 50 meter. Avståndet mellan brandpost och uppställningsplats ska vara max 75 meter. Byggherre ska redovisa att åtkomligheten är säkerställd i samband med bygglovansökan. I samband med bygglov ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberäkningar för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs. EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Avtal ska träffas mellan kommunen och fastighetsägare angående iordningsställande av allmänna platser inom planområdet, s.k. exploateringsavtal. Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets verksamhet, reviderad av kommunfullmäktige 2013-04-23 och gällande fr.o.m. 2013-05-02. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i startavtal respektive planavtal. Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, va-, tele-, eller elledningar bekostas av exploatören. Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas. 9 (15)

FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR FASTIGHETSBILDNING Nya fastigheter inom området kommer att bildas genom avstyckning/klyvning/sammanläggning. Övriga förändringar av fastighetsindelningen kommer att ske genom fastighetsreglering. Den mark som ska ingå i allmän platsmark ska genom fastighetsreglering överföras till en av kommunen ägd park- eller gatumarksfastighet. I planområdet läggs kvartersmark ut för bland annat bostäder. Kvartersmarken kommer troligen delas in i ett antal fastigheter mellan vilka samverkan måste ske. För fastigheternas gemensamma behov inom kvartersmark, t.ex. körytor och grönytor, bildas gemensamhetsanläggningar. Fastighetsägare ansöker om fastighetsbildning och anläggningsförrättning. Ledningar som kommer att förläggas eller finnas kvar inom kvartersmark säkras lämpligen genom att servitut eller ledningsrätter bildas för dess ändamål. Initiativ till bildande av ledningsrätt tas av berörd ledningshavare. Ansökningar om förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad. DETALJPLANENS KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER STADSBILD Bebyggelsen får en höjd som stämmer överrens med tidigare byggda etapper i Gyllings trädgård. KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI Enligt Malmö Museum har den befintliga gården som delvis finns inom planområdet ett bevarandevärde. Även den lilla ekonomibyggnaden i väster har ett visst miljöskapande värde. Gårdens ekonomibyggnader måste rivas i samband med genomförandet av den angränsande detaljplanen 5174. Enligt fastighetskontoret som utfört en byggnadstekniks utredning är kostnaderna för att restaurera befintlig gårdsbyggnad för stora för att vara ekonomiskt genomförbara. LUFTKVALITET Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för luft. VATTENKVALITET Recipienten för planområdet är Risebergabäcken som har konstaterats mycket känslig för ökat flöde. Den slutliga recipienten är Sege å. Den ekologiska statusen för Sege å är otillfredställande. Målet är att uppnå god ekologisk status 2027. Kemisk ytvattenstatus för avrinningsområdet klassificeras som god status exklusive kvicksilver. Målet är att uppnå god kemisk ytvattenstatus 2015. Kvalitetsmässigt bedöms inte dagvattnet från bostadstomter påverka recipienten negativt. Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för vatten. 10 (15)

MARKFÖRORENINGAR På uppdrag av fastighetskontoret i Malmö stad har Cowi AB genomfört en översiktlig Miljöteknisk markundersökning med jord- och grundvattenprovtagning. (utgivningsdatum 2013-06-13) Provtagning har utförts i 14 punkter i 12 olika provpunkter. Analyser har utförts med avseende på tungmetaller, alifater, aromater, pah och olika typer av bekämpningsmedel. Baserat på inventeringsresultat, fältiakttagelser samt resultat från utförda laboratorieanalyser bedöms mark och grundvatten inom undersökningsområdet ha en låg föroreningsgrad. Samtliga halter i jord ligger tydligt under Naturvårdsverkets generella riktvärden för KM och MKM samt SPIs riktvärden för ytvatten och våtmarker. Bekämpningsmedel har påvisats i mycket låga halter, under det holländska intervention value och SRCeco-värdena. Då halterna av bekämpningsmedel är mycket låga i jord bedöms risken för negativa hälsoeffekter vid exponering av eventuellt förorenad jord därför som liten vid den planerade markanvändningen. Halterna av bekämpningsmedel i grundvatten är dock förhöjda i jämförelse med Livsmedelsverkets gränsvärden. Grundvattnet i området används dock inte, och planerar heller inte att användas, som dricksvatten. Grundat på resultaten från denna undersökning bedöms det i nuläget inte föreligga något omfattande efterbehandlingsbehov med avseende på förorenad jord, för nuvarande och planerad markanvändning. Hänsyn bör dock tas till den översiktliga undersökning som utfördes av Miljöfirman i december 2012, där föroreningar påträffades i mycket ytliga jordlager (0-5 cm). Då utförd undersökning är översiktlig kan det inte uteslutas att marklager och grundvatten, inom områden som inte har undersökts, kan vara förorenade. Det kan inte heller uteslutas att föroreningar förekommer i djupare jordlager än ned till 0,5-1 meter under markytan. TRAFIKBULLER En bullerutredning har genomförts (TTTT, 2013-05-24) som redovisar beräknade bullernivåer. 11 (15)

De byggnadskroppar som kommer placeras i planområdet norra del kommer att hamna i huvudsak söder om de mest bullerutsatt delarna av planområdet. Därför finns det goda förutsättningar för att skapa en utemiljö med acceptabla bullernivåer. Avstegsreglerna kan behöva tillämpas då ljudnivåerna i fasad kan bli högre än riktvärdet. Enligt Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 ska följande riktvärden innehållas vid nybyggnad av bostäder: 12 (15)