RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGAN REHABILITERINGSKEDJAN 5 BAKGRUND 5 REHABILITERINGSKEDJAN 6 DAG 1 90 7 91-180 DAGAR 7 181-365 DAGAR 8 RUTINER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING 9 1. BEDÖMNING AV SJUKFALL OCH PLANERAT AVSLUTSDATUM 9 2. REHABILITERINGSBEDÖMNING 9 3. ÅTGÄRDSPLAN 11 ARBETSTRÄNING 11 OMPLACERING 11 STÖD OCH RESURSER I REHABILITERINGSARBETET 12 REHABILITERINGSSTÖD 12 FÖRSÄKRINGSKASSAN 12 ARBETSFÖRMEDLINGEN 12 PREVIA 12 KRAFTKÄLLAN 12 2
ANPASSNING OCH REHABILITERING Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet utformas så att tidiga tecken på ohälsa och ogynnsam arbetsmiljö upptäcks och bearbetas så tidigt som möjligt. Genom förebyggande insatser skall frånvaro undvikas. Arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering bedrivs i verksamheten nära berörda medarbetare. När en medarbetare blir sjukskriven ska respektive arbetsledare följa kommunens policy för anpassning och rehabilitering och de riktlinjer som beskrivs nedan. VAD MENAS MED ANPASSNING? Att se över verksamheten för att försöka anpassa arbetsplatsen både generellt och för den enskilde medarbetaren är viktigt. Det kan även vara bra att göra en generell översyn på arbetsplatsen för att förebygga att ohälsa uppstår. Några exempel på åtgärder som kan vidtas: anpassning av arbetsplatsen ändrade arbetsuppgifter/omplacering ändrade arbetstider arbetshjälpmedel kompetensutveckling Det är dock inte alltid som arbetsplatsen och arbetsuppgifterna kan anpassas till varje arbetstagares förutsättningar. VAD ÄR REHABILITERING? Med rehabilitering avses alla de åtgärder som vidtas för att en medarbetare skall återfå sin arbetsförmåga och kunna återgå till och fungera i sitt arbete. Rehabiliteringen kan vara av medicinsk, psykologisk, social och/eller arbetslivsinriktad art. Rehabilitering är en viktig del av arbetsmiljöarbetet och är fastlagd i lagar, föreskrifter och avtal (arbetsmiljölag, lag om allmän försäkring, föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, anpassning och rehabilitering). Erfarenheten visar att det är viktigt att rehabilitering kommer igång så tidigt som möjligt för att resultatet ska bli framgångsrikt. Ett rehabiliteringsbehov som upptäcks tidigt kan dessutom ofta åtgärdas på ett enklare sätt än när det gått lång tid. Att arbeta aktivt med hälsa och en god arbetsmiljö skapar de bästa förutsättningarna för att en rehabilitering skall lyckas. Organisation av arbetet och goda arbetsrutiner spelar stor roll för att erhålla en bra arbetssituation. 3
ARBETSLEDARENS ANSVAR Arbetsledaren är en nyckelperson i anpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Det är arbetsledaren som tidigast kan och bör se om en medarbetare inte mår bra. Det är därför helt naturligt att arbetsledaren tar initiativ till en diskussion med medarbetaren om den situation som uppkommit. Arbetsledaren ska: dokumentera de samtal och insatser som görs i och med att ett rehabärende har startat. Samtliga insatser samt aktuell information om den sjukskrivne ska dokumenteras i rehabiliteringsprogrammet Adato. ansvara för de rehabiliteringsåtgärder, som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Vad som är rimligt att kräva av arbetsgivaren i fråga om åtgärder får avgöras från fall till fall. Både arbetsgivarens och medarbetarens egna förutsättningar måste vägas in. ta initiativ till och hålla kontakt med medarbetare som är sjukskrivna eller frånvarande av andra orsaker samt stimulera och underlätta för medarbetaren att återgå i arbete. Medarbetaren skall också uppmanas att besöka arbetsplatsen för att inte förlora sin tillhörighet i arbetsgemenskapen. MEDARBETARENS ANSVAR Ingen kan frånta medarbetaren det egna ansvaret för sin hälsa och rehabilitering. Medarbetaren skall därför själv så tidigt som möjligt aktualisera sitt behov av hjälp och stöd. Vidare ska medarbetaren: från och med åttonde sjukdagen lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren. lämna de upplysningar som behövs för att utreda behovet av rehabilitering. aktivt delta i utredningen och planeringen av lämpliga rehabiliteringsåtgärder. vid sjukskrivning följa behandlingsråd och pröva de förslag till lösningar som framkommer i en positiv anda. även anmäla ändrade förhållanden som har betydelse för planeringen av sin rehabilitering En god kontakt med arbetsplatsen är en viktig förutsättning för att medarbetaren inte skall förlora sin tillhörighet i arbetsgemenskapen. Den sjukskrivne bör därför om möjligt kontinuerligt besöka arbetsplatsen t ex vid arbetsplatsträffar. Om medarbetaren, utan godtagbara skäl, inte medverkar i sin rehabilitering eller avbryter rehabiliteringen i förtid anses rehabiliteringen avslutad efter överläggning med berörda parter samt att det kan vara grund för uppsägning. 4
BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGAN - REHABILITERINGSKEDJAN BAKGRUND I de nya reglerna för sjukförsäkringen som infördes 1 juli 2008 är det väldigt tydligt att fokuseringen ligger på vilken arbetsförmåga en sjukskriven har och inte vilken sjukdom som är aktuell. Har en medarbetare ingen arbetsförmåga i det yrke den är anställd, men Försäkringskassan bedömer att det finns en arbetsförmåga i ett annat yrke, än vad som finns ledigt hos ordinarie arbetsgivare, skall medarbetaren med stöd av Arbetsförmedlingen aktivt söka nytt arbete och den nuvarande anställningen avslutas. De nya reglerna innebär också en del nya begrepp och regler: Sjukpenning betalas ut av Försäkringskassan under max 1 år. Ersättningen är 80 % av tidigare inkomst (SGI). Sjukpenning betalas endast ut ett år av Försäkringskassan. Vid beräkning av antalet dagar med sjukpenning medräknas även dagar då medarbetaren fått förlängd sjukpenning och rehabiliteringspenning. Under detta år skall medarbetaren rehabiliteras tillbaka till sitt tidigare arbete eller till ett annat lämpligt arbete. Förlängd sjukpenning kan efter ansökan beviljas av Försäkringskassan om medarbetaren efter ett års sjukpenning fortfarande inte kan arbeta på grund av sjukdom. Förlängd sjukpenning utbetalas under max 550 dagar efter det första året och är 75 % av tidigare inkomst. Fortsatt sjukpenning kan efter ansökan beviljas av Försäkringskassan efter ett års sjukskrivning. Fortsatt sjukpenning förutsätter synnerliga skäl vilket innebär att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Det krävs att arbetsförmågan är nedsatt på grund av en mycket allvarlig sjukdom eller t ex vid väntan på transplantation av ett livsnödvändigt organ. Fortsatt sjukpenning utbetalas på obestämd tid efter det första året och är 80 % av tidigare inkomst. Tidsbegränsad sjukersättning upphör att finnas och de som har gällande beslut idag omfattas av övergångsbestämmelser fram till december 2012 då tidsbegränsad sjukersättning helt försvinner. De med tidsbegränsad sjukersättning som har gällande beslut idag ansöker själva om förnyad tidsbegränsad sjukersättning, detta beviljas dock längst under 18 månader. Sjukersättning beviljas i framtiden endast om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt, det vill säga för all överskådlig framtid. 5
REHABILITERINGSKEDJAN Den maximala rehabiliteringstiden för medarbetare och arbetsgivare är lagd till ett år från sjukskrivningens start. Under denna tid skall medarbetaren återrehabiliteras till ett arbete inom Eslövs Kommun med samma sysselsättningsgrad som tidigare. Är detta inte möjligt hos arbetsgivaren Eslövs kommun skall anställningen avslutas och medarbetaren söka annat arbete där hela arbetsförmågan kan utnyttjas. En rehabiliteringskedja införs för att man så snart som möjligt ska kunna börja arbeta igen trots sin sjukdom. Rehabiliteringskedjan innehåller tre olika tidsgränser då prövningen av arbetsförmågan förändras: 1 90 dagars sjukskrivning, 91 180 dagars sjukskrivning och 181 365 dagars sjukskrivning. Vid beräkning av hur länge en medarbetare har varit sjukskriven ska också tidigare sjukperioder räknas med oavsett sjukdom/diagnos. Om medarbetaren arbetat minst 90 dagar sedan tidigare sjukperiod räknas inte den tidigare perioden inte med utan man börjar räkna om på nytt. Du kan få vanlig sjukpenning i högst 364 dagar under en period på 450 dagar (15 månader). Denna period kallas ramtid. (KÄLLA WWW.FK.SE) 6
DAG 1 90 Under perioden betalas sjukpenning från Försäkringskassan endast ut om den anställde ej kan återgå till sina ordinarie arbetsuppgifter. (www.fk.se) Under de första 90 dagarna av en sjukskrivning bedöms enbart om medarbetaren har förmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Finns det annat lämpligt arbete som medarbetaren kan utför kommer sjukpenningen att minskas i motsvarande grad eftersom medarbetaren har en arbetsförmåga och utför lönearbete. Under första sjukperioden är ett aktivt rehabiliteringsarbete av betydelsen. Det gäller att snabbt kartlägga prognosen för arbetsförmåga och återgång till ordinarie arbetsuppgifter alternativt att undersöka möjligheter till arbetsträning eller omplacering. Som tidigare gäller att arbetsgivaren betalar sjuklön under dag 2-14 och Försäkringskassan sjukpenning därefter. Arbetsledaren är skyldig att meddela Försäkringskassan om sjukfallet kommer att fortsätta efter sjuklöneperioden på 14 dagar. Försäkringskassan skall meddelas så fort som möjligt, om prognosen för medarbetarens sjukskrivning väntas bli längre än sjuklöneperioden, och inte vänta till dag 15 för att vinna tid i rehabiliteringen. 91-180 DAGAR Under perioden betalas sjukpenning från Försäkringskassan endast ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos den nuvarande arbetsgivaren. (www.fk.se) Efter 90 dagars sjukskrivning utan att det varit möjligt att återgå till ordinarie arbete, vidgas sökandet efter lämpligt arbete till att gälla hela arbetsgivaren Eslövs kommun. Om Försäkringskassan gör bedömningen att den försäkrade inte bedöms kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren inom 180 dagar, ska Försäkringskassan erbjuda stöd via Arbetsförmedlingen. Den försäkrade kan då, med Arbetsförmedlingens hjälp, få stöd att aktivt söka nytt arbete utan att rätten till sjukpenning ifrågasätts fram till dag 180 i sjukperioden. Den anställde har rätt till tjänstledighet för att pröva på ett annat arbete under sjukskrivningens dag 91-365. Är bedömningen att den sjukskrivne ej kan återgå till ordinarie arbete hos arbetsgivaren startar en omplaceringsutredning vilken kan leda till ett uppsägningsförfarande. 7
181-365 DAGAR Under perioden betalas sjukpenning endast ut om man inte kan utföra något arbete alls på den reguljära arbetsmarknaden. (www.fk.se) Från och med den 181: a dagen av en sjukperiod ska - om inte särskilda skäl talar mot det - dessutom bedömas om medarbetaren kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt. Särskilda skäl kan komma ifråga om det är stor sannolikhet att den sjukskrivne kan återgå i arbete hos arbetsgivaren. Sådana särskilda skäl kan vara aktuella om medarbetaren, med utgångspunkt i läkarnas beslutsstöd, kan förväntas återgå i arbete inom en snar framtid, dock längst inom 1 år. I samtliga fall bör det röra sig om stor sannolikhet för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren för att särskilda skäl ska komma i fråga. Det bör därför framgå av det medicinska underlaget att det finns välgrundad anledning att anta att medarbetaren kan återgå i arbete hos arbetsgivaren inom angiven tid. Särskilda skäl bör därför endast beaktas vid tydliga diagnoser. Prövningen mot arbetsmarknaden skall göras även om det är sannolikt att den sjukskrivne kan återgå till ordinarie arbetsuppgifter men endast på deltid. I detta fall skall annat arbete sökas som gör det möjligt att arbeta heltid. Prövningen skall även göras om det är sannolikt att den sjukskrivne kan återgå till sitt ordinarie arbete men inte inom 1 års sjukskrivning. Omplaceringsutredning genomförs så snart det står klart att det inte kan bli aktuellt med återgång till ordinarie arbetsuppgifter. 8
RUTINER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING För att rehabiliteringen ska kunna komma igång så snart som möjligt är ett aktivt rehabiliteringsarbete av betydelsen. Det gäller att snabbt kartlägga prognosen för arbetsförmåga och återgång till ordinarie arbetsuppgifter alternativt att undersöka möjligheter till arbetsträning eller omplacering. Rutiner för anpassning och rehabilitering följer tre steg; 1. Bedömning av sjukfall och planerat avslutsdatum 2. Rehabiliteringsbedömning 3. Åtgärdsplan 1. BEDÖMNING AV SJUKFALL OCH PLANERAT AVSLUTS DATUM Om medarbetaren är sjuk ska arbetsledaren kontakta denne inom en vecka för att utröna orsaken och göra en bedömning av sjukfallet utifrån planerat datum för återgång i tjänst. Arbetsledaren kan kräva läkarintyg från första dagen. För att rehabiliteringsarbetet ska bli så effektivt som möjligt är det viktig att arbetsledaren under den första sjukveckan bedömer ifall sjukfallet kommer att vara ett: A. Kortvarigt sjukfall med återgång till ordinarie arbete inom 2 veckor. B. Kortvarigt sjukfall med beräknad sjukskrivningstid längre än 2 veckor men mindre än 90 dagar. Rehabiliteringsbedömning krävs och ev. åtgärdsplan efter behov. C. Långvarigt sjukfall med relativt säker avslutningstid inom 1 års sjukskrivning. Rehabiliteringsbedömning och åtgärdsplan krävs. D. Långvarigt sjukfall med osäker avslutningstid inom 1 års sjukskrivning. Rehabiliteringsbedömning och åtgärdsplan krävs. 2. REHABILITERINGSBEDÖMNING Utifrån bedömning av sjukfall ska arbetsledaren i samråd med medarbetaren göra en rehabiliteringsbedömning. Syftet med rehabiliteringsbedömningen är att klarlägga behovet av rehabiliteringsåtgärder samt prognosen för återgång till ordinarie arbete utifrån arbetsförmågan. Det är viktigt att arbetsledaren noga dokumenterar allt som görs i Adato i förhållande till sitt rehabansvar och i syfte att effektivisera rehabarbetet. 9
SJUKFALL TYP A För sjukfall typ A konstaterar arbetsledaren att personen återkommer med största sannolikhet till det ordinarie arbetet efter en kort tids sjukfrånvaro. Någon rehabiliteringsbedömning behövs inte göras med undantag från medarbetare som har varit sjuk 6 gånger eller fler under en 12-månadersperiod. SJUKFALL TYP B 1. Arbetsledaren startar redan under första sjukfrånvaro veckan en rehabjournal i Adato 2. Arbetsledaren gör en rehabiliteringsbedömning i samråd med medarbetaren 3. Arbetsledaren planerar för en återgång i arbete på hel eller deltid tillsammans med medarbetaren och en åtgärdsplan upprättas. Detta ska dokumenteras i rehabjournalen. SJUKFALL TYP C 1. Arbetsledaren startar redan under första sjukfrånvaro veckan en rehabjournal i Adato 2. Arbetsledaren gör en rehabiliteringsbedömning i samråd med medarbetaren För sjukfall av typ C måste så snart det vara möjligt frågan om personen överhuvudtaget kommer att kunna återgå till sitt ordinarie arbete inom 1 år besvaras. 3. Om arbetsledaren tillsammans med den sjukskrivne gör bedömningen att en återgång till arbetet inom 1 år är möjlig utgår rehabiliteringsarbetet fortsättningsvis helt utifrån detta och en åtgärdsplan med tidplan för året med en successiv återgång planeras. SJUKFALL TYP D 1. Arbetsledaren startar redan under första sjukfrånvaro veckan en rehabjournal i Adato 2. Arbetsledaren gör en rehabiliteringsbedömning i samråd med medarbetaren För sjukfall typ D kan arbetsledaren göra bedömningen att den medicinska insatsen är tillräcklig och rehabiliteringsinsatserna begränsas till att hålla kontakt med och stödja medarbetaren under sjukfrånvaron. Vid behov kontaktar arbetsledaren den sjukskrivande läkaren alt. Previa. 3. Arbetsledaren planerar för en återgång i arbete på hel eller deltid tillsammans med medarbetaren och en åtgärdsplan upprättas. Detta ska dokumenteras i rehabjournalen. 4. Är bedömningen från arbetsledaren att den sjukskrivne ej kommer att kunna återgå till sitt ordinarie arbete inom 1 år påbörjas en omplaceringsutredning. 10
3. ÅTGÄRDSPLAN Med rehabiliteringsbedömningen som underlag skriver arbetsledaren tillsammans med medarbetaren en åtgärdsplan. Åtgärdsplanen syftar till att identifiera och implementera de rehabiliteringsåtgärder som krävs för att återgången till arbetet ska ske så snart som möjligt. Åtgärdsplanen ska innehålla vilka rehabiliteringsåtgärder som måste vidtas samt under vilken tidsram de ska gälla och när de ska följas upp. Detta dokumenteras i Adato. ARBETSTRÄNING Försäkringskassan beslutar om arbetsträning med bibehållen sjukpenning. Arbetsträning innebär att medarbetaren är på en arbetsplats, den egna eller hos annan arbetsgivare, där medarbetaren utför de arbetsuppgifter, utan krav på prestation, som den kan klara av. Ansvaret för att arbetet blir utfört ligger hos någon annan. Målet med arbetsträning är att medarbetaren ska kunna arbeta med de arbetsuppgifter medarbetaren tränar på. OMPLACERINGSUTREDNING Är bedömningen att den sjukskrivne ej kan återgå till ordinarie arbete och arbetsplats ska en omplaceringsutredning göras. Arbetsledaren tar då kontakt med rehabsamordnaren på förvaltningen som startar en omplaceringsutredning. För att en omplacering ska göra sig gällande krävs det att den sjukskrivne skall ha rätt kompetens och det skall finnas möjlighet till anställning efter en kortare prövningstid. Personliga tjänster får ej skapas. Omplaceringsutredningen dokumenteras i Adato av rehabsamordnaren på respektive förvaltning och sker i samverkan med berört fackförbund. Omplaceringsutredningen genomförs under en två veckors period: 1. Första veckan inleds med ett möte mellan medarbetaren, rehabsamordnaren på förvaltningen, arbetsledaren och ev. facklig kontaktperson. Vid mötet klarläggs vilka utbildningar, övriga kompetenser och erfarenheter medarbetaren har, samt vilka arbetsuppgifter medarbetaren kan tänka sig arbeta med. Under veckan kontrollerar arbetsgivaren vilka vakanser som finns inom den egna förvaltningen och som skulle kunna vara aktuella för medarbetaren. 2. Andra veckan vidgas sökområdet till att gälla hela arbetsgivaren Eslövs kommuns möjligheter att finna en omplacering för medarbetaren. Detta arbete förs i samarbete med den centrala rehabiliteringsansvarige som finns på kommunledningskontoret. 3. Finns det en anställning som är vakant och där medarbetaren har den kompetens som eftersöks har medarbetaren förtur till en sådan anställning. Anställningsavtalet är emellertid oförändrat. Kan inte arbetsgivaren erbjuda någon annan tjänst sägs medarbetaren upp. 11
STÖD OCH RESURSER I REHABILITERINGSARBETET REHABILITERINGSSTÖD Vid behov av stöd och rådgivning i rehabärende går det bra att vända sig till rehabsamordnare på respektive förvaltning alternativt rehabansvarig på Kommunledningskontoret. FÖRSÄKRINGSKASSAN Försäkringskassans uppgift är att uppmärksamma behov av rehabilitering och att samordna insatser i samarbete med medarbetaren och dens läkare, arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen och andra som är berörda. ARBETSFÖRMEDLINGEN Stöd och hjälp från Försäkringskassan och Arbetsförmedling skall ges till den sjukskrivne för att finna ett annat lämpligt arbete på arbetsmarknaden. PREVIA Previa erbjuder traditionell företagshälsovård kompletterat med strategiska tjänster. Det är arbetsledaren som beställer insatser av Previa genom den rekvisition som medarbetaren måste ha med sig vid det första besöket. KRAFTKÄLLAN Inom rehabiliteringsarbetet kan det vara aktuellt med karriärrådgivning hos "Kraftkällan", inom ramen för Lärcentrum på Vuxenutbildningen, för de av våra medarbetare som av någon anledning inte kan gå tillbaka till sitt gamla arbete. Det kan bero på medicinska, psykiska eller andra orsaker, där den medarbetaren är i behov av en nyorientering i sin yrkeskarriär. Ett första steg i denna nyorientering kan vara en karriärrådgivning i rehabiliterande syfte. När en medarbetare är i behov av karriärrådgivning tar arbetsledaren kontakt med rehabansvarig på Kommunledningskontoret som håller i kontakten med Kraftkällan. Efter samtalen sker avrapportering till ansvarig arbetsledare. 12