Att vara tydlig och att kommunicera en stark idé

Profileringsprojektet för förskolor och skolor Att vara tydlig och att kommunicera en stark idé Del 1: Nulägesundersökning Qvirist Qommunicera AB Ingela Qvirist Maj 2011 1

Innehållsförteckning Inledning 3 Projektets delar 3 Nulägesundersökningens syfte 3 Metod 4 Begreppet varumärke 4 Upplevelsen av skolan idag 6 Framtiden viktiga beståndsdelar i den ideala skolan 21 Profil målbilden av förskolan och skolan 24 Gemensamt betyg 25 Slutsatser 26 Nästa steg 27 2

Inledning De kommunala skolorna i Härryda har ett behov av att tydliggöra sina styrkor och sin profil. Kommunen behöver lyfta fram sin särart och sina kompetenser och visa fram den stolthet som finns om förskolornas och skolornas framgångar. Man behöver arbeta med det man brukar kalla varumärke och berätta om detta på ett sätt som förstås av och attraherar de som är främst berörda: elever, pedagoger, föräldrar. Projektets delar Projektet består av fyra delar: 1. En nulägesundersökning av Härryda kommuns förskolor och grundskolor. 2. En målbild och en vision, som sammanfattar utbildningsidén. 3. En kommunikationsstrategi, som tydliggör hur kommunens förskolor och grundskolor ska kommuniceras. 4. En kommunikationsplan som ska komplettera den befintliga aktivitetsplanen. Denna rapport beskriver den första delen, nulägesundersökningen. Nulägesundersökningens syfte Nulägesundersökningens syfte är att få fram en äkta bild av kommunens skolor idag utifrån de viktigaste målgruppernas synvinkel. Med utgångspunkt i denna bild tar man sedan nästa steg att forma sin profil. 3

Metod En kvalitativ metod är den mest effektiva metoden för att få fram en djup bild av en företeelse. Vi har använt oss av djupintervjuer i fokusgrupper. Målgruppen delades in i tre respondentgrupper: föräldrar, elever och pedagoger. Föräldrar (tre fokusgrupper med totalt 19 respondenter): 1. Förskolan (sju respondenter). Fyra av respondenterna kom från de östra delarna av kommunen och tre från Mölnlycke. 2. F-5 (åtta respondenter). Sex av respondenterna kom från Mölnlycke och två från de östra delarna av kommunen. 3. 6-9 (fyra respondenter). Tre av respondenterna kom från Mölnlycke och en från de östra delarna. Elever (två fokusgrupper med totalt 20 elever från årskurs sex till nio med representation från hela kommunen) Pedagoger (två fokusgrupper med totalt 15 pedagoger med representation från hela kommunen) Totalt deltog 54 respondenter i undersökningen. Inbjudan till föräldragrupperna skickades till samtliga brukarråd i kommunen via skolornas rektorer. Trots den breda inbjudan hade föräldrarna i de östra delarna av kommunen en mindre representation jämfört föräldrarna från brukarråden i Mölnlycke. 11 av 19 föräldrarespondenter kom från Mölnlycke. I fokusgrupperna med elever respektive pedagoger var spridningen jämn mellan kommundelarna. Inbjudan till eleverna gick till Ungdomsforum och via rektorerna till skolornas elevråd. Inbjudan till pedagogerna gick ut brett och alla som var intresserade fick vara med. Begreppet varumärke Eftersom projektet syftar till att ta fram en profil av kommunens förskolor och skolor, det som man i andra sammanhang kallar varumärke, har vi valt att använda oss av varumärkesmetoder i analysen av nuläget och i framtagandet av de framtida strategierna. I projektet utgår vi från följande modell, när vi analyserar kommunens skolor: 4

Varumärkets beståndsdelar (Tommy Falonius, Varumärket inifrån och ut, 2010) Kännedom Målgruppen känner självklart till kommunens förskolor och grundskolor. Frågan är vad de är kända för. Det räcker inte med att vara känd, man ska vara känd för rätt saker. En gemensam uppfattning om vad kommunens förskolor och grundskolor står för är en grundsten. Upplevd kvalitet Om brukarna upplever att kommunens förskolor och grundskolor levererar kvalitet kommer man sannolikt att stanna kvar inom den kommunala skolan och tala gott om den till andra. Det är alltid brukarna av ett varumärke som avgör vad som är upplevd kvalitet. Associationer (image) En kund eller brukare har alltid associationer till ett varumärke. Det är detta man kallar image, bilden av varumärket utifrån. Ett varumärkes image styr i hög grad brukarnas upplevelse av varumärket. Har man kunskap om sin image, har man lättare att fatta rätt beslut i t ex kommunikationsstrategierna. Lojalitet Ett starkt varumärke har lojala kunder eller brukare. En lojal kund eller brukare kan inte tänka sig något annat alternativ än just det aktuella varumärket. Men det förutsätter att kunden eller brukaren tror på varumärket och känner att det som varumärket står för stämmer överens med de egna behoven. 5

Upplevelsen av skolan idag Nulägesundersökningen syftar till att ge en bild av hur kommunens skolor och förskolor uppfattas idag. Resultatredovisningen visar typiska särdrag och mönster. Redovisningen presenteras enligt varumärkesmodellen: Kännedom Upplevd kvalitet Associationer Lojalitet Under rubrikerna Kännedom och Upplevd kvalitet beskrivs olika faktorer i skolan idag som lyfts fram av respondentgrupperna, både positiva och negativa delar. Positiva delar är markerade med en grön punkt. Delar där det finns både positiva och negativa inslag är markerade med en gul punkt. Negativa delar är markerade med en röd punkt. De grönmarkerade delarna bör man i största möjliga mån hålla fast vid, de gulmarkerade har en förbättringspotential och i de rödmarkerade delarna kan man göra störst skillnad. Texten exemplifieras med citat från fokusgrupperna. Föräldrarnas citat är markerade med ett F, elevernas med ett E och pedagogernas med ett P. Redovisningen under Associationer beskriver bilder av skolan som respondenterna fick måla upp och under Lojalitet tillfrågades respondenterna om de skulle rekommendera sin skola utifrån sitt perspektiv elevens, pedagogens eller förälderns. Kännedom Stabilitet och trygghet Respondenterna känner självklart till förskolorna och skolorna. Ett stort flertal pekade på erfarenheten, den långa historian och traditionen som kommunen har att driva skolor. Skolan är en väl etablerad verksamhet i kommunen och respondenterna lyfter fram det som en stor styrka. Vi har väl etablerade verksamheter som är kända i samhället. (P) 6

Kommunen har erfarenhet av att driva skolor och undervisa under lång tid. (F) Det finns en närhet och tradition som ger en trygghet. (P) Att ha historia, traditioner och vara väl etablerad i målgruppens medvetande skapar tillsammans en känsla av stabilitet och trygghet. Stabilitet och trygghet är viktiga och centrala faktorer i kännedomen om skolorna. Upplevd kvalitet Om målgruppen upplever att varumärket levererar kvalitet är sannolikheten stor att man stannar kvar. Vad som är upplevd kvalitet avgör alltid användaren av varumärket, i det här fallet eleven, föräldern och pedagogen. De tre målgrupperna har ibland olika perspektiv och upplevelsen av vad som är kvalitet skiftar därför. De olika komponenterna redovisas under separata rubriker med positiva delar och delar som man upplever negativa för den upplevda kvaliteten. Närhet Att känna närhet, både fysisk närhet och social närhet, ger individen en känsla av trygghet. Tryggheten är en viktig faktor för känslan av en god skola och förskola. Upplevelsen av närhet påverkas av flera olika faktorer geografi, gemenskap i mångfald och storleken på skolan och gruppen. Det geografiska avståndet till skolan eller förskolan är viktigt för de yngre barnen. De får inte ligga för långt bort, enligt föräldrarna. Men synen på närhet är olika beroende på bostadsort i kommunen. I Mölnlycke är närhet promenadavstånd, i den lilla orten eller på landsbygden kan närhet vara ett par kilometer. Förskolan samlar samhället på den lilla orten, de flesta barnen går i den kommunala förskolan. Det blir en trygghet inför skolstarten. (F) Ur ett hälsoperspektiv ska barnen kunna gå till skolan i en tidig ålder. Vi har t ex promenadbuss till skolan. (F) Det finns inga negativa kommentarer om det geografiska avståndet, vilket man bör tolka som att föräldragruppen är nöjd med skolornas geografiska placering idag. Mångfald och blandade klasserna upplever elever, föräldrar och pedagoger positivt. Skolan är till för alla, oavsett bakgrund och förutsättningar och elever från olika skolor och 7

olika klasser bildar helt nya klasser till högstadiet. Man lär känna andra elever och det blir en bra sammanhållning. Bra att det finns särskola på många skolor istället för att särskolan samlas på en skola. Det lyfter mångfalden. (F) Barnens skola är en mångkulturell skola och det fungerar bra. (F) Det är bra med klasserna, att man blandar elever från olika klasser. Vi har samarbetsövningar med 6-9 årskurserna. Det är bra för att lära känna alla. (E) Det blir bra sammanhållning med blandade klasser.(e) Storleken på skola, barn- och elevgrupper är en central faktor för att uppleva kvalitet, enligt alla tre respondentgrupperna. Förskolans och skolans storlek och gruppens storlek växer med barnen. Ju yngre barn, desto mindre skola eller avdelning. Ju större barn desto mer kan skolan och klassen växa, enligt respondenterna. Men det finns en gräns. Om skolan blir för stor menar föräldrarna att pedagogerna inte har möjlighet att se varje unik individ. Vår skola har små grupper med åldersintegrerad verksamhet 1-9 år, det är positivt. Jag kan jämföra vår lilla byskola med den stora skolan, det är som skilda världar. (F) Det är bra med 3-4 paralleller. Det föder en mångfald. (P) En stor skola har för många klasser. Det blir svårt att få en bra kultur där eleverna blir sedda. (F) Pedagogerna är för få i förhållande till storleken på barn- och elevgrupperna, upplever föräldrarna. Pedagoger och elever är överens om att det blir svårt att se individen när grupperna blir för stora. Man hinner inte med, det finns inte resurser att hjälpa alla. En skola där alla är välkomna kan också bli ett problem, när vi inte har resurser att ta emot dem. Det finns en stor frustration att man inte kan hjälpa eleven. (P) Grupperna på fritidshemmen blir för stora, 40-50 barn, när man slår samman grupper. Lokalerna blir också för trånga. (F) Vi bör ha en gräns på 15-17 barn på förskola och fritids, som forskningen säger. Vi har svårt att se alla barn om vi har stora barngrupper. (P) Det känns som om man inte har tillräckligt bra kontakt med läraren. Det behövs tydligen att man är bråkig. (E) 8

Engagemang och utveckling För att utveckla skolan i samklang med omvärlden krävs ett engagemang, det är alla respondenter överens om. Engagemanget och viljan till utveckling måste finnas i alla led elever, föräldrar, pedagoger och ledning och inom många områden. Engagemang nämner alla respondentgrupper spontant. De flesta respondenterna ger en positiv bild av pedagogernas engagemang. Flera respondenter lyfter fram lärarlagen som ett sätt för pedagogerna att få fördjupa sig och arbeta med de ämnen som de brinner mest för. Flera föräldrar nämner Grön Flagg, som lär barnen miljötänk i tidiga år. Det finns ett engagemang och en glädje, man vill barnen väl och barnen trivs. (F) Samverkande arbetsgrupper, lärarlag, är bra. Man skapar en inställning om att alla barnen är våra barn, barnen har man tillsammans. Man nyttjar varandras kompetenser, vilket gör att pedagogerna kan fördjupa sig i de ämnen som de kan bäst och är mest engagerade i. (F) Grön flagg är bra, det finns på många skolor. Man lär ut ett miljötänk i tidiga år. (F) Eleverna lyfter fram engagemang på ett annat sätt, nämligen Änglarna, som arrangerar evenemang på skolorna. Några skolor har andra namn på gruppen av elever, men uppdraget är detsamma att öka trivseln på skolan bland annat genom olika evenemang. Det är en viktig ingrediens i skolans trivsel som inte uppmärksammas i föräldrarnas och pedagogernas fokusgrupper. Det finns Änglar som arbetar mycket med arrangemang på skolan. (E) På vår skola lägger de mycket tid på trivsel, de ordnar speciella dagar med evenemang så det känns avslappnat crazy hair-dagen till exempel. (E) Att man har Änglarna är viktigt. (E) Föräldrarna anser att skolorna är dåliga på att utnyttja föräldrarnas vilja och förmågor. För att få ett engagemang från föräldrarna menar man att skolan måste vara drivande att skapa den sociala strukturen genom aktiviteter, där föräldrar kan lära känna varandra. Någon förälder gav exempel på en friskola där föräldrarna har innebandykvällar. De borde dra nytta av föräldrarna i rusta upp gården-dagar och annat. (F) Skolan behöver pusha för att få igång föräldrakontakten. Skolan kan ha stor nytta av en större social samverkan mellan föräldrarna. (F) På en av friskolorna har föräldrarna innebandykvällar. Det blir ett socialt sammanhang. Man lär känna varandra. Det blir enklare och roligare att vara med på fixardagar på gården, när man känner en del av de andra föräldrarna. (F) 9

Utveckling och förändringsvilja är särskilt framträdande i förskolorna, enligt föräldrarna. Man ger exempel som temaarbeten och pedagogernas förmåga att ta till sig modern teknik och nya arbetssätt. Det finns en stor utvecklingsvilja hos personal och rektorer. Man vill och vågar satsa på nya saker. (P) De har tagit till sig moderna medier och modern teknik med ipad och bildspel på datorer. (F) I de högre årskurserna är man inte lika imponerad. Där får skolan tvärtom kritik för sin stelbenthet, sin oförmåga att ta till sig ny teknik och nya arbetssätt. Enligt föräldrarnas beskrivning finns en tydlig brytpunkt mellan förskola och skola och mellan F-5 och 6-9. Teknologi används inte så ofta på lektionerna. (E) Det är en tunggrodd organisation som inte inbjuder till flexibilitet, främst när det gäller personalfrågor. (P) Äldre lärare tenderar att stå för tradition och erfarenhet, lite mer stelbenta och mindre förändringsbenägna. Yngre lärare har inte samma erfarenhet, men tar mer intryck av nya influenser. Varför inte skapa lag med en mix av äldres erfarenhet och yngres engagemang och förnyelse? (F) Kompetensutveckling är ett viktigt inslag i en organisation som vill utveckla sig. Viljan att lära nytt och tänka nytt kräver i sin tur ett engagemang hos personalen. Kommunens skolor har en ojämn kompetens, menar både pedagoger och föräldrar, och kommentarerna rörde uteslutande bristen på kompetens och en viss ovilja till utveckling. Rektorerna behöver driva på personalens utveckling, ge var och en möjlighet att påverka och samtidigt kräva utveckling och förändring av sin personal. Som rektor måste man vara mer alert i att kompetensutveckla personalen. Ibland går det år efter år, årskull efter årskull och inget händer. (F) En viktig drivkraft för pedagogerna att stanna kvar är möjligheten att utvecklas och att kunna påverka. Får man inte det går de bra pedagogerna till friskolorna. (F) Ibland kan det bli lite som en skyddad verkstad att arbeta kommunalt. Personalen kan bli lite för trygga och bekväma i sin anställning. (P) Trygghet Tryggheten är helt central i den upplevda kvaliteten och lyfts fram av alla grupper. Föräldrarna menar att skolan förmedlar trygghet och förskoleföräldrarna gav genomgående ett mycket gott omdöme om personalen, som de anser skapar förtroende och ger trygghet. Man menar 10

att barnen känner trygghet och trivs med pedagogerna. Eleverna gav också goda betyg. Man upplever att det är en god stämning på skolorna. Tryggheten är den starkaste faktorn i den upplevda kvaliteten. Jag har ett förtroende för personalen. (F) Det är en bra kommunikation mellan förskolan och föräldrarna. Föräldrarna erbjuds en bra inblick i verksamheten, det ger en trygghet. (F) Det känns inte som så många känner sig ensamma. (E) Stabilitet är en viktig del av tryggheten. Både föräldrar och pedagoger pekar på vikten av utbildning, erfarenhet och tradition, vilket tillsammans skapar en stabilitet i skolan. Man har en lång historia med sig, ofta med långa anställningstider. Man har rutiner som fungerar och en låg personalomsättning. Allt detta skapar trygghet för barnen. (F) Kringverksamheten fungerar bra, anser både pedagoger och föräldrar. Det är en viktig del i skolan och skapar trygghet. Vi har en väl fungerande antimobbingverksamhet med kurator och kamratstödjare. (F) Det finns en bra fadderverksamhet som sträcker sig flera år framåt i tiden. Det skapar trygghet. (F) Kringpersonalen är viktig till exempel specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare, skolhälsovärden och kurator. (P) Tydlighet med en röd tråd i verksamheten Alla tre respondentgrupperna tog upp vikten av att vara tydlig, att planera och kommunicera. Rektorn har en viktig roll för det övergripande arbetet. Flera föräldrar var positiva till rektorns sätt att sköta sitt uppdrag. Han eller hon upplevs tydlig och strukturerad. Rektorn är tydlig med planerna för skolan. (F) Hon agerar, det händer någonting och hon följer upp. Man märker att det blir åtgärder av det. (F) Det verkar vara ett bra samspel och lagarbete mellan rektorn och arbetslagen. (F) Det finns dock mer kritik än positiva omdömen om tydligheten. Man tycker att skolan inte lyckas hålla en röd tråd i verksamheten och man saknar visioner och mål för verksamheten. 11

Brister i 1-16-perspektivet och överlämningen av elever nämns av flera pedagoger. Det glappar när barnen går från förskola till skola eller från F-5 till 6-9. Man saknar en röd tråd. Flera respondenter säger sig också vara oklara över vart ledningen vill ta skolan. Det behöver tydliggöras och kommuniceras. 1-16 perspektivet lever man inte upp till. Det glappar lite för mycket. (P) Överlämningen är bra på pappret men fungerar inte i praktiken. Det ges för lite tid. (P) Röda tråden mellan förskola och grundskola är urusel. Man handlar inte enligt de riktlinjer som är beslutade. Till exempel vill några skolor inte ta emot förskolans portfolio. (P) Det saknas planering, långsiktighet, visioner och mål, enligt pedagoger och föräldrar. Man upplever att det finns olika bilder av förskolan och skolan och målen, bland annat nämner ett par pedagoger IT-satsningen, som är olika i förskola (Mac) och skola (PC). Helhetssyn, planering, framförhållning och kommunikation efterlyses av alla tre resondentgrupperna. Jag saknar en röd tråd, jag ser inte den pedagogiska inriktningen, konceptet, visionen eller målen. (F) Ledningen är dålig på att driva den röda tråden. Det saknas en helhetssyn. (P) Det som barnen lär av IT på förskolan får ett avbrott när de kommer till skolan där man inte har samma satsning. (P) Det behövs mer ramar för skolarbetet, det är dålig planering och dålig kommunikation. (E) Erfarenhet och en etablerad verksamhet Tradition, erfarenhet och en månårig och väletablerad verksamhet är det som kommunens förskolor och skolor är mest kända för. Dessa värden hör också till det som målgruppen upplever som kvalitet. Kommunen kan driva förskolor och skolor. Lokaler som är anpassade för verksamheten, t ex kemisal, slöjdsal och idrott uppskattas av samtliga respondentgrupper och framförs också som en skillnad gentemot friskolorna, där detta inte är lika självklart. På friskolan tyckte vi att det fattades lite kring labbmiljöerna, slöjd, matsal och så vidare. (F) Det finns speciella ämneslokaler på skolan till exempel kemi, labb och slöjd. (E) Vi har bra speciallokaler som till exempel skolbibliotek, slöjdsalar, skolmatsalar och lokaler för hemkunskap och musik. (P) 12

Profilprogrammen får också positiva kommentarer. Att få möjlighet att fördjupa sig inom ett område man gillar och att få arbeta i projektform uppskattas av föräldrar och elever. Hälsoskolan, som är en av profilerna, lyftes fram specifikt. Pedagogerna nämnde inte profilprogrammen och projektarbetena. Det kan eventuellt bero på att man tar det för en självklarhet. Profilprogrammen är bra, barnen gillar det. De kan fördjupa sig och jobba i projektgrupper, det är som på riktigt. (F) På vår skola kan man välja olika profiler, till exempel musik och idrott. Det är bra att det finns fler valmöjligheter. (E) Det är bra att det finns musikinriktning. Det är bra att alla får gå där som vill, det är bra att de kommunala skolorna kan samarbeta med olika saker. (E) Vår skola är en hälsoskola och vi har en extra idrottslektion som är ute året om. Det är väldigt bra. (E) Skolmiljön Skolmiljön är en viktig faktor i en god skola, både inomhus och utomhus. Föräldrarnas synpunkter är olika beroende på vilken ålder deras barn har. Den goda utemiljön lyfts fram av föräldrarna till förskolebarnen och barnen i F-5. De är påtagligt nöjda. Man nämner utemiljön allmänt och skogen som ligger nära förskolorna och skolorna. Man gillar att barnen ofta är ute i skogen. Miljöerna runt om förskolorna är bra med skog och natur inpå knuten. (F) Uteverksamheten inom förskolan är god. (P) Utemiljön är viktig och oftast bra. Skogen är köns- och åldersneutral. Barnen leker över gränserna. (F) Utemiljön är sliten och oinspirerande på högstadieskolorna, anser föräldrar till barn i årskurserna 6-9. Eleverna lyfter inte fram utemiljön som en negativ del i skolan, man tycker att utemiljön är ganska bra. Men när eleverna längre fram ombeds att beskriva den ideala framtida skolan pekar flera elever på utomhusmiljön och förbättringar som kan göras av denna (se avsnittet Framtiden viktiga beståndsdelar i den ideala skolan). Utemiljön är kass! När barnen börjar i högstadiet har de plötsligt ingen vettig utemiljö, varför? Bristen på stimulans uppmuntrar dåligt beteende. Vuxna vill att barnen ska vara ute, att de ska röra på sig men vad ska de göra? De bara hänger eller slår sönder något. (F) Skolgårdarna och skolmiljön är eftersatt. Det ska se attraktivt ut det gör det inte alltid idag. (P) 13

På vår skola är det fräscht utomhus. Men det hade varit bra med fler sittplatser. (E) Innemiljön får hård kritik av elever såväl som av föräldrar och pedagoger. Man tycker den är omodern, tråkig, sliten och mörk. En av högstadieskolorna är ett utropstecken i sammanhanget. Skolan är ny och har ljusa och fräscha lokaler, menar föräldrarna. Skolans lokaler är gamla, mörka, ofräscha, labyrintlika med sina atriumgårdar. (F) Skolan ser tråkig ut, man vill nästan inte gå in. (E) Det är mycket ohyra på en del skolor. Det är myror i skåpen. (E) Alla lokaler på skolorna är inte anpassade att ha verksamhet i. Det finns en risk att det är barnförvaring. Vi frångår den pedagogiska verksamheten. (P) Vi har omysiga lokaler. Det satsar friskolorna mer på. Vi piffar lite själva var och en, men det finns ingen budget för det. (P) Skolan är ofräsch, tycker flera elever. Pedagoger och elever nämner klotter och smuts och eleverna menar att de inte gärna använder skolans toaletter. Det är problem med skadegörelse och klotter. Det måste åtgärdas snabbare. Miljön måste vara med välkomnande. (P) Det finns tuggummi överallt och ibland snus i taket. (E) Det är mycket onödigt kladd och klotter. (E) Toaletterna på skolan är ofräscha. Man försöker undvika att gå på toaletten på skolan. (E) Maten bra och varierad Maten är bra och varierad, tycker en absolut majoritet av respondenterna. Föräldrar och pedagoger och flertalet elever tycker att maten på skolorna är god, vällagad och näringsrik. Samtliga grupper nämnde maten spontant, vilket innebär att frågan är viktig för den upplevda kvaliteten. Maten är bra! Den är jättegod och barnen äter. (F) På vår skola är det bra mat, det är bra med salladsbord. Det är en bra miljö i matsalen också. (E) Bamba är mycket bra. Det är näringsrik och balanserad mat och glad personal. (P) Vissa elever håller inte med. Man nämner både maten och miljön i matsalen. Maten är väldigt dålig. Det blir ofta att man går till pizzerian eller till ICA. (E) 14

På vår skola är det ofta smutsigt känns det som. (E) Upplevd kvalitet - sammanfattning För att målgrupperna ska uppskatta den kommunala förskolan och skolan och prata gott om den, måste de uppleva att kommunen levererar god kvalitet. Vad som är upplevd kvalitet avgör alltid användaren av varumärket, i det här fallet eleven, föräldern och pedagogen. Undersökningen visar att synpunkterna skiftar beroende på vilket perspektiv man har (pedagogens, förälderns eller elevens) och vilket stadium och vilken skola man hör till. Förskoleföräldrarna är påtagligt nöjda med kvaliteten som levereras och pedagogerna lyfter också fram förskolan som en bra verksamhet. Här finns en stor enighet. I sammanfattningen är de olika grupperna sorterade i fallande skala med de positiva (gröna) delarna först, därefter de gula och sist de röda. Man bör dock uppmärksamma att sammanfattningen är vägd, dvs om övervägande delen av faktorerna är positiva får hela gruppen ett positivt omdöme. Under ett par av punkterna finns avvikande ståndpunkter, som man bör titta närmare på. Trygghet Tryggheten får goda omdömen av samtliga grupper. Den byggs upp av den mångåriga erfarenheten och stabiliteten, av förtroendeingivande pedagoger och en god kringverksamhet (skolhälsovården, studie- och yrkesvägledare med mera). Erfarenhet och etablerad verksamhet Kommunen har en månårig erfarenhet av att driva förskolor och skolor och har en väletablerad verksamhet. Profilprogrammen och speciallokaler anpassade för sin verksamhet (slöjd, kemi etc) nämns. Kommunen kan driva förskolor och skolor. Maten Samtliga respondentgrupper ger skolmaten bra betyg. Ett fåtal elever avvek. Här bör man dock vara uppmärksam på den lilla kritik som framfördes av ett par respondenter, nämligen miljön i matsalen. Den kan förbättras i vissa skolor för att matupplevelsen ska bli optimal. 15

Närhet Den geografiska närheten är viktig, framför allt i de lägre åldrarna, och föräldrarna är nöjda idag. Storleken på barn- och elevgrupperna får inte bli för stora och antalet pedagoger för litet. Då brister kvaliteten och det individuella perspektivet försvinner. När barn- och elevgrupper blir för stora är föräldrar och pedagoger kritiska. Eleverna lyfter fram det positiva i de blandade klasserna. Engagemang och utveckling En central del i upplevelsen av en skola och förskola med god kvalitet är engagemanget. Engagemang kan ta sig flera olika uttryck. Utveckling och förändringsvilja i samklang med omvärlden är en viktig komponent. Föräldrarnas möjlighet till engagemang lyfts fram av föräldrarna samtidigt som de menar att förskolan och skolan behöver engagera sig för att skapa en social struktur för föräldrarna att verka i. Eleverna berättar om Änglarna och trivselaktiviteter som arrangeras på skolorna. Undersökningen visar på en skillnad mellan utveckling och förändringsvilja på de olika stadierna. Förskolan får goda betyg medan högstadiet får kritik (med undantag av en skola). I F-5 varierar det, men man är inte lika nöjda som förskoleföräldrarna. En inspirerande skolmiljö Skolmiljön, både ute och inne, hade också sina tydliga vattendelare. Förskolan och F-5 var nöjda med utemiljön. På högstadiet finns inte samma utemiljö och dessutom en sliten och oinspirerande innemiljö. Tydlighet en röd tråd Det saknas tydlighet och en röd tråd i verksamheten, upplever flera av respondenterna. Man efterlyser tydliga mål, visioner och långsiktighet samt en bättre kommunikation och planering. På ett par av skolorna får rektorerna goda betyg för sin förmåga att beskriva skolans mål och ta tag i problem när de uppkommer. Associationer (image) De associationer som en kund eller brukare har till ett varumärke är viktig information, då associationerna i hög grad styr brukarnas upplevelse av varumärket. Associationer kallar man också image - bilden av varumärket utifrån. För att koncentrera bilden av kommunens skolor och förskolor idag genomförde vi en så kallad projicerande övning. I en projicerande övning 16

skjuter man över (projicerar) sin bild av en företeelse på något helt annat. Respondenterna fick till uppgift att överföra sin bild av skolan idag på ett djur. Bilderna varierar beroende på upplevelserna av de olika skolorna. Men två grupper kan urskiljas den trygga, glada och omhuldande och den långsamma och fyrkantiga, men ändå målmedvetna. Båda bilderna är i stort sett positiva. Stor, trygg och beskyddande, glad och nyfiken Djuren i denna grupp är stora, trygga och sociala. De samarbetar, tar hand varandra samtidigt som de är nyfikna, erfarna och besitter visst klokskap. Schimpans (F och P) Schimpansen är lekfull och nyfiken, den vill undersöka sin omvärld. Men där finns ändå erfarenhet, ordning och reda. Man rattas in i ledet om man avviker. Barnen blir sedda, schimpansen är kärleksfull och beskyddande mot sina ungar och varandra. Den väcker glädje och trygghet. Fokus finns på gruppen, det är ett flockdjur. Målet blir överskuggat av att man ska få gruppen att fungera ihop. Golden retriever (F) En golden retriever är välkomnande, glad att träffas, familjär och trygg, man kan lita på den. Den är skyddande, nyfiken och lekfull. Samtidigt har den ett behov av rutiner. Den är sårbar och individkänslig och lever i en ganska liten värld. Den är gränsmarkerande och kan försvara sitt revir när faran närmar sig. Den går med på mycket men till slut... Långsam, fyrkantig men ihärdig, glimtar till ibland En stor del av djurbilderna som togs fram har tydliga drag av långsamhet och obenägenhet till förändringar. Man är lite fyrkantig, lever i gamla rutiner, men kan ändå glimta till. Klokheten finns, men snarare i form av erfarenhet. Elevernas bilder avviker men ligger inom samma härad. Bilden av klokskapen saknas i ett par av bilderna. Elefant (P) Elefanten är stadig och stabil, en koloss. Den inger respekt. Den är grå, gammal och lite fyrkantig, men ändå lekfull. Den sprutar ur sig saker. Elefanten lär sig ganska snabbt (det är därför den får vara med på cirkus). Det finns hopp. 17

Sköldpadda (F och E) Sköldpaddan är långsamt förändringsbenägen, lite seg. Den har ett tydligt mål som den stadigt och rakt tar sig fram mot, fast det inte går så fort. Den hänger inte riktigt med i utvecklingstakten. Den har ett tjockt skal som skyddar den mot omvärlden, men som också gör att den skakar av sig förändringar som händer i omvärlden. Kommer ett yttre hot lägger sig sköldpaddan platt ner och drar in ben och huvud. Men skalet skyddar också barnen när faror hotar. Sköldpaddan är väldigt gammal. Kejsarpingvin (F) De lever i tajta flockar och går över isen tillsammans. De skapar trygghet i varandra. De är trygga men lite stelbenta, traditionella och lite tröga. De har en familjekänsla och samarbetar. Det är en tajt och omhuldande flock. Kejsarpingvinen är inte så snabbfotad. Sakta men säkert tar man sig målinriktat framåt. Lite lagom nyfiken. När honorna ska ut på jakt krävs det ändå klokhet och erfarenhet. Myra (P) Myrorna är starka, ihärdiga och flitiga och kan åstadkomma mycket tillsammans. Mycket i naturen faller om myran inte finns. De gör mycket jobb som inte syns. De är bra på att samarbeta och har tydliga roller. De är målmedvetna och bygger fina stackar, men skryter inte om det. Myran är mån om sin avkomma och de tar hand om varandra i tuffa tider. Då håller man ihop ännu starkare. Modermyran styr och myrorna gör som de blir tillsagda. De är inte så utvecklingsbenägna, de går i samma spår. Kiwi (E) Kiwin är en råttliknande fågel som glömt hur man flyger, den kan inte anpassa sig och är på väg att dö ut. Lojalitet Skulle respondenterna, elev, pedagog och förälder var och en utifrån sitt perspektiv, rekommendera den skola man kommer från? En stor andel svarade ja. Bland förskoleföräldrarna var man genomgående positiva, medan vissa F-5-föräldrar var mer tveksamma eller negativa. Bland 6-9-föräldrarna var det fler som var tveksamma eller negativa än positiva. Man tycker att kvaliteten svajar för mycket och att osäkerheten är för stor. Pedagogerna var genomgående positiva. 18

Ja. Vi har engagerade pedagoger, det är tryggt. Förskoleföräldrarna menar att det viktigaste av allt är hur pedagogerna bemöter barnen, där man bland annat lyfter fram den trygghet som de erfarna barnskötarna förmedlar. Dessa personer är helt centrala, menar man, för att barnen ska känna en trygghet på sin förskola. Engagemanget är överlag något som förenar de positiva kommentarerna. Eleverna menar att man har bra och kunniga lärare. Mycket bra och engagerad personal som får med mycket lärorika och roliga saker i barnens vardag. Det är bra att de jobbar över avdelningarna. (F) Det är fantastiska elever som utmanar dig. (P) Det känns som att lärarna är goa, man kan skämta med dem. (E) Skolan har stor potential, pedagogerna är duktiga och fritidshemmen är otroligt bra. (P) Ja. Det är bra klasser, bra sammanhållning och ett bra upplägg. Eleverna tycker man har bra klasser med bra sammanhållning. Man har roligt. Det är ändå roligt, en bra klass. (E) Jag skulle göra det för att jag tycker skolan har ett bra samarbete med de olika klasserna och alla är sköna mot varandra. (E) Vår skola är bra om man är seriös och är ute efter bra sammanhållning. Musikklassen rekommenderas. (E) Ja. Närheten skapar trygghet och engagemang. Trygghet är en viktig faktor. De som skulle rekommendera skolorna i kommunen pekar på de skolor som är små eller lagom stora, där man upplever en närhet och ett engagemang för barnen. Det känns tryggt i och med närheten, man känner varandra. Man tar tag i problemen. Man jobbar med attitydfrågor. Man har bra traditioner och erfarenheter. (F) Den lilla skolan ger en trygg start med närhet och engagerad personal. (F) Vi har ett engagemang och en god samverkan kring barnen. (P) 19

Tveksamma Diskussionerna som funnits om skolorna i Mölnlycke har gjort många föräldrar i denna del av kommunen tveksamma om man skulle rekommendera den egna skolan. Man tycker det känns osäkert. Elevernas orsaker till tveksamheten varierar mellan upplevelsen av för höga krav eller för låga krav. Det finns en stor osäkerhet idag, jag vet inte vad som väntar. Men innan beslutet om nedskärningar kom så hade jag rekommenderat skolan. (F) Skolan har en bra och genomtänkt verksamhet, så JA! Men NEJ! Man kan inte längre lita på den kommunala verksamheten. Det finns ingen långsiktighet. (F) Det känns som att det är för lite prov och annat. (E) Det är väldigt höga krav på oss. Det är svårt att få bra betyg. (E) Nej. Det finns en osäkerhet om undervisningskvaliteten. Kvaliteten svajar, menar föräldrarna. Allt hänger på den enskilde läraren. Stora skolor och stora klasser är inte heller något man uppskattar. Både föräldrar och elever pekar på anonymiteten och stökigheten. Skolan är för stelbent, de behöver vara mer flexibla och omdisponera resurser när det behövs. (F) Allt hänger på den enskilde läraren. Det beror helt på vem du får om det blir bra. Det finns en så stor osäkerhet runt omkring. Det är en stor spridning på kvaliteten. (F) Skolan är för stor, eleverna syns inte, man greppar inte eleverna. (F) Det är inte så bra koll på lektionerna. (E) Nej. Skolan är ofräsch. Flera av eleverna menar att deras skola är sliten och ofräsch. Den är ofräsch. (E) Skolan är verkligen sliten. (E) Nej, det skulle jag inte för att miljön och klassrummen är väldigt mycket kladd i. (E) Miljön är inte den bästa. (E) 20

Framtiden viktiga beståndsdelar i den ideala skolan Respondenterna fick i uppgift att beskriva de viktigaste beståndsdelarna i den ideala skolan en skola när den är som allra bäst. Bilden är framtidsinriktad, men många av punkterna från nulägesbeskrivningen kommer igen. Trygghet geografisk närhet, lagom stora barngrupper, ökad lärarnärvaro Tryggheten är ett centralt begrepp. En viktig del i att skapa trygghet i de lägre åldrarna är den geografiska närheten och barngrupper som är lagom stora. Lagom är enligt respondenterna förskolegrupper med 12 till 15 barn och F-5-klasser med 20 barn per klass. En viktig del i tryggheten är lärarnärvaron. I den ideala skolan lägger pedagogerna en större andel av sin tid bland eleverna och mindre på administration. Man rör sig mer ute bland eleverna och syns på rasterna. En bättre organisation, där alla inte gör allt utan tar hjälp av varandra, skapar mer tid för eleverna. Trygghet kompetent och yrkesskicklig personal Kompetens, yrkesskicklighet, utbildning och lämplighet är viktiga faktorer i en personalstyrka. Man menar att all personal ska ha rätt utbildning för sitt yrke, oavsett om det handlar om rektorn, läraren eller städpersonalen. Kan man sitt yrke och har en stabil utbildningsgrund att stå på är sannolikheten stor att man känner sig trygg och skapar trygghet. Mixen på personalen lyfts också fram män och kvinnor och olika åldrar. Engagemang och utveckling stimulerade och stimulerande pedagoger Engagemang, stimulans, utveckling. Tre viktiga faktorer i den ideala förskolan och skolan, enligt respondenterna. Pedagogerna måste stimuleras. Om de får vara med och utveckla pedagogiken och metoderna, kommer resultatet att bli bra, menar föräldrarna. Låt pedagogerna få specialisera sig och utvecklas i ämnen som de brinner för och är bra på. I lärarlaget stöttar man varandra och hjälper varandra med eleverna. Var och en fördjupar sig i det han eller hon är bra på. Samtidigt måste personalen våga anta utmaningen, våga utveckla sig och utmana sig själva. Med stimulerade pedagoger får man stimulerade elever. Pedagogerna tar hand om eleverna, har goda kunskaper och förbereder dem för livet och studierna. I den ideala skolan är eleverna delaktiga i sitt eget lärande och i miljön på skolan, menar föräldrar och elever. Utmana eleverna genom att sätta mål och initiera tävlingar mellan skolorna i kommunen. Inte bara i idrott utan lika mycket i andra ämnen. Det blir tydligt vart man ska och sammanhållningen på skolan och stoltheten över skolan ökar. 21

Ledarskapet uppmuntran, långsiktighet och en röd tråd Många synpunkter rörde ledarskapet av skolan, både rektorskapet och verksamhetsledningen. Pedagoger och föräldrar menar att den ideala skolan har en ledning som uppmuntrar och tror på sin personal, tydliga och kommunicerade mål och en tydlig röd tråd mellan verksamheterna och i 1-16-perspektivet. För att klara det dagliga pedagogiska ledarskapet behöver rektorerna vara två och gärna lägga det administrativa ansvaret på någon annan. Rektorerna utvecklar personalen och har en löpande kommunikation med personalen om visioner och mål för skolan, både kunskapsmål och verksamhetsmål. Skolan är målstyrd. Målen ska vara tydliga och centrala men vägen dit får lov att se olika ut. Uppföljningen är lika viktig som målen. Pedagogerna måste få lov att prova klart och verksamheten måste följas upp för att säkerställa att man gemensamt går mot målen. Även eleverna har mål och en målstyrd och individanpassad undervisning. Olika metodiker lever parallellt. Målet är det viktiga vägen dit kan se olika ut. Eleverna ska känna att de kan påverka, både sitt lärande och miljön på skolan Rektorerna för en dialog med föräldrarna, för att dessa ska ha klart för sig vart man vill ta skolan och hur man vill utveckla verksamheten. Ett stimulerande nätverk bland de kommunala skolorna Man behöver inte åka långt för att skapa utbyten och samarbeten mellan skolor. Gör det i kommunen, menar både föräldrar och pedagoger. Lyft de som är riktigt intresserade, både lärare och elever. Ge en lärare som brinner för ett ämne möjligheten att få undervisa intresserade elever på flera kommunala skolor. Eller samla intresserade elever i ett ämne från flera skolor och ha en webbaserad undervisning. Ett utbyte skapar stimulerande nätverk mellan både elever och lärare. En stimulerande inne- och utemiljö Skapa stimulerande miljöer med hjälp av eleverna, menar föräldrarna. En miljö som är tillåtande, fri och öppen. Det behöver inte vara nytt och fräckt och professionellt designade. Låt eleverna designa, måla och inreda. Låt de glänsa och samtidigt ta ett ägaransvar över det som de själva har skapat. Låt arbetet gå hand i hand med skolarbetet (hållbarhet, budget, beräkna och räkna). Med eget skapande kan eleverna inreda och designa de rum och den miljö som de önskar musikrum, uppehållsrum, elevcafé och fräscha toaletter, en för varje klass. Utemiljön ska spegla verksamheten, anser föräldrarna, och personalen syns på skolgården. I den ideala skolan är det mycket natur runt skolan, tycker eleverna, inte bara asfalt. Skolgården 22

är fin med platser att sitta på och mer saker att göra, till exempel en bra fotbollsplan och en ramp. På förskolorna har man olika rum med olika miljöer (lugna rummet, dockvrån etc), för att stimulera barnen och inspirera att leka i olika konstellationer och att få leka klart i en lugn miljö. Föräldrarna och skolan som samverkar Föräldrarna har en viktig roll i den ideala skolan. Enligt föräldrarna är den närvarande föräldern viktig. Föräldern stöttar barnen i det dagliga, är med på föräldramöten, i utvecklingssamtal och på fixardagar. Han eller hon tar ett vuxenansvar och inte bara för sitt eget barn. Föräldern för en dialog med pedagogen och ger feedback om vad som fungerar och vad som inte fungerar. Skolan ber föräldrarna om hjälp med studiebesök på föräldrarnas arbetsplatser, för att visa upp olika yrken, bland annat inför gymnasievalet. Skolan initierar också aktiviteter, där föräldrarna kan lära känna varandra. Det skapar sammanhållning, underlättar rekryteringen till fixardagar och skapar också en social trygghet i samhället när föräldrarna lär känna varandra och varandras barn. Den goda pedagogen Pedagogen är nyckeln till framgång. En bra pedagog har många kvaliteter, enligt pedagoger, föräldrar och elever. Den gode pedagogen ser kommunen som en organisation och tänker inte bara på sin skola. Pedagogen kan sina ämnen men inser också sina begränsningar och tar hjälp av kollegor. Han eller hon har ett nytänkande, ett driv, ett engagemang och en vilja att vidareutbilda sig. Den gode pedagogen klarar av att lära ut trots en kunskapsbredd hos barnen. Han eller hon ser individen, behandlar alla lika och får barnen att växa som människor. Pedagogen är kunnig inom sitt ämne, har glimten i ögat, en bra elevkontakt och en bra kommunikation med föräldrarna. 23

Profil målbilden av förskolan och skolan För att få en uppfattning om profilen eller målbilden på den framtida skolan, fick respondenterna återigen projicera sin föreställning på något annat. Även denna gång användes djurmetaforen. Uppgiften om framtidsdjuret gjordes inte i elevernas fokusgrupper. Framtidsdjuren har andra drag än nutidsdjuren, men också gemensamma. Trögheten och fyrkantigheten är borta. Istället för ett hårt skal målar man upp bilden av frihet, följsamhet, smidighet, mottaglighet och kommunikation. Istället för en liten värld rör sig framtidsdjuret i en stor och vacker värld. Framtidsdjuret är vacker, stolt och modig. Men fortfarande är det ett omhuldande djur som månar om sin flock eller sin familj. Lojaliteten är tydlig, liksom lekfullheten och nyfikenheten. Delfin (F och P) Delfinen är ett flockdjur. Den är kommunikativ, intelligent, snabb och nyfiken. Den har ett stort hjärta. Det är ett lekfullt flock- och familjedjur med lång livslängd. De är följsamma, smidiga, snabba och läraktiga, trygga, stolta och modiga. Den gillar uppmuntran. De lever i frihet i en skön, vacker och varm miljö och är omtyckta i sin omvärld. Svan (P) Svanen har ett helikopterperspektiv. Den är vacker och finns i en vacker miljö. Svanen är fri, styrs inte av det gamla, har vingar och kan flyga till andra ställen och nya miljöer. Den är inte så låst till en plats. Svanen följer tiden (vattnet strömmar). Men den är ändå rätt stabil. Den är beskyddande och tar in sina ungar under vingarna. Den är trygg och stolt och kan vara lite näbbig om man kommer för nära. Svanen är väldigt lojal, den månar om sitt och värnar om det den är rädd om. 24

Gemensamt betyg Samtliga fokusgrupper fick ge en samlad bedömning av ett antal värdeord som förekommer i olika förskolors och skolors kvalitetsdokument, policys och värdegrunder. Betygen sattes utifrån upplevelsen av skolan, pedagogerna och till viss del rektorerna. 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Förskola F-5 6-9 Elever Pedagoger Föräldrarnas och elevernas kurvor samvarierar till stora delar, men förskoleföräldrarnas svänger något mer. Pedagogerna kurva är flackare, de ger jämnare betyg på de olika värdeorden. Samtliga fem grupper gav högst betyg i Trygghet, vilket stämmer väl med resultatet i övrigt. Glädje ligger högt förutom hos Eleverna där det hör till de lägre betygen och hos 6-9- föräldrarna. Synpunkterna på Kompetens varierar. Förskoleföräldrarna ger ett högt betyg och eleverna ett förhållandevis lågt. Jag kan påverka får låga betyg av samtliga grupper utom pedagogerna. F-5 ger dock lägre betyg i Tydliga mål. Pedagogernas lägsta punkt ligger på Utveckling och även övriga kurvor går ner här, förutom förskoleföräldrarnas. Betygen på Demokratisk miljö varierar en del medan det i Öppet och kommunikativt är samstämmigt och på en relativt hög nivå. 25

Slutsatser I det fortsatta arbetet med att ta fram en profil för förskolorna och skolorna bör man ta fasta på de många positiva delarna som kom fram under nulägesundersökningen. Kännedom och upplevd kvalitet Den höga kännedomen, med kännetecken som erfarenhet och stabilitet Trygghet Etablerad verksamhet, tradition - kommunen kan driva skolor Skolmaten De positiva delarna bör man hålla fast vid. Det är faktorer som målgrupperna uppskattar, den kommunala förskolan, skolan har en tyngd inom dessa viktiga områden och man gör ett bra jobb idag. Närhet Engagemang och utveckling Dessa områden får kluvna betyg och här bör man titta på de ingående delarna. Vad fungerar bra, var fungerar det bra och varför fungerar det bra just här? Kan kommunen göra en intern benchmarking? En inspirerande skolmiljö Tydlighet en röd tråd Skolmiljön och tydligheten får mest kritik. Här har kommunen sin största förbättringspotential. Skolmiljön är också viktig ur ett profileringsperspektiv. Miljön syns för målgrupperna och påverkar kraftigt upplevelsen av skolan. Associationer Den önskade utvecklingen, som målgruppen beskriver genom associationsövningarna och djurmetaforerna bekräftar bilden. Man vill att skolan ska lämna det långsamma, fyrkantiga och något förändringsobenägna för att gå mot en bild av smidighet, kommunikation och stolthet. Men däremot vill man inte att man ska lämna det trygga, omhuldande, nyfikna och glada. 26

Lojalitet Skulle man rekommendera sin skola eller förskola om man skulle få frågan? Spridningen var relativt stor. Positiva: Vissa föräldrar (framför allt förskoleföräldrarna som var genomgående positiva), pedagogerna och vissa elever Tveksamma: Vissa föräldrar, vissa elever Negativa: Vissa föräldrar, vissa elever Även här kan man konstatera att förskolan får gott betyg. Lojaliteten hos pedagogerna är också stor. Spridningen av skolföräldrar är stor och det hänger självklart ihop med upplevelsen av den egna skolan. De olika skolorna ger olika upplevelser, vilket stämmer väl med undersökningen i övrigt. Eleverna spred sig på samma sätt som skolföräldrarna. Nästa steg Nulägesundersökningen var det första steget i förskolornas och skolornas profileringsprojekt. De följande stegen är En målbild och en vision, som sammanfattar utbildningsidén. En kommunikationsstrategi, som tydliggör hur kommunens förskolor och grundskolor ska kommuniceras. En kommunikationsplan som ska komplettera den befintliga aktivitetsplanen. 27