RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN OCH UNIVERSITETENS RESURSER FÖR 2008

Relevanta dokument
RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELS- HÖGSKOLAN FÖR PERIODEN OCH HÖGSKOLANS RESURSER FÖR 2004

RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN OCH UNIVERSITETENS RESURSER FÖR 2008

RESULTATAVTAL MELLAN ÅBO AKADEMI OCH UNDERVISNINGSMINISTERIET FÖR ÅREN

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI OM RESURSERNA ÅR RESULTATAVTALET HÄNFÖR SIG TILL PERIODEN

UNDERVISNINGSMINISTERIETS BOKSLUTSSTÄLLNINGSTAGANDE GÄLLANDE SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS VERKSAMHET 2008

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STRUKTURELL UTVECKLING AV DET OF- FENTLIGA FORSKNINGSSYSTEMET

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH STIFTELSEN ARCADA OCH ARCADA - NYLANDS SVENSKA YRKESHÖGSKOLA FÖR AVTALSPERIODEN

Avtal, period Svenska handelshögskolan Sida 1(7)

Svenska Handelshögskolan 22 / 210 / 2005

Avtal, period Åbo Akademi Sida 1(7)

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH YRKESHÖGSKOLAN ARCADA FÖR AVTALSPERIODEN

10. Undervisning och forskning vid universitet

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer:

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

AVTAL MELLAN UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET OCH ÅBO AKADEMI FÖR PERIODEN

Avtal, period Yrkeshögskolan Novia Sida 1(7)

Undervisnings-och kulturministeriets förordning

Avtal, period Arcada - Nylands svenska yrkeshögskola Sida 1(7)

Kvalitetssäkring på universitet i Finland och på Åbo Akademi. Henrik Saxén Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi

UNDERVISNINGSMINISTERIETS BOKSLUTSSTÄLLNINGSTAGANDE GÄLLANDE SVENSKA HANDELSHÖGSKOLANS VERKSAMHET 2005

10. Undervisning och forskning vid universitet

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

50. Undervisning och forskning vid universitet


ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN

Torgmötet

10. Undervisning och forskning vid universitet

Svenska handelshögskolan Vasa yrkeshögskola Mars 2009 Vasa universitet Yrkeshögskolan Novia Åbo Akademi

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

Universiteten 2004 Årsberättelse

10. Undervisning och forskning vid universitet

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Förslag till ny universitetslag

Statsrådets förordning

Aalto-korkeakoulusäätiö Stiftelsen för Aalto-högskolan Aalto University Foundation STIFTELSEURKUND

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Anvisning om uppdragsutbildning vid KTH

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Luleå tekniska universitet

Anita Lehikoinen Kanslichef

Studieplan för forskarutbildningen till doktorsexamen i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

Nationell strategi för de ekonomiska vetenskaperna

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet

Ansökningsmeddelande 2018 för Asienprogrammet

ANSÖKNINGSMEDDELANDE. Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2014 Yrkesutbildning TUTKE2 Genomförande av de reviderade examensgrunderna för grundexamina

RP 140/2015 rd. Överenskommelsen har ändrats så att den gäller till utgången av 2018.

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå

BREV 1 (2) 5 maj Till fakulteter och fristående institutioner

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

SIBELIUS- AKADEMIN URVALSGUIDE BYTE AV HUVUDÄMNE OCH STUDIERÄTT

1(8) Belopp: Tidsplan: Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

Allmän studieplan mot doktorsexamen i idrottsvetenskap

Konstuniversitetets strategi

HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Sid 1 Avd. för utbildningsstöd. Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Högskolan i Borås

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

NLS Rapport/Sektorn för gymnasie och yrkesutbildning/finland

Allmän studieplan mot licentiatexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

FORSKARFÖRBUNDETS STRATEGI

Undervisnings- och kulturministeriet

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

Statsbudgeten Studiestöd

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Barn- och ungdomsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

OPETUS- JA KULTTUURIMINISTERIÖ

Finska näringslivets syn på kvaliteten i tekniska universitetens verksamhet

Vad är på gång? Utveckling på området kvalitetssäkring. Ole Karlsson

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Statsbudgeten Studiestöd

Utvärderingsplan för utbildningen Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:15

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.

Kina-programmet, utlysning 2014

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i företagsekonomi till doktorsexamen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet

BESLUT Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Lunds universitet

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

HANKEN EN ÖVERSIKT INTERNATIONELLT FOKUS INSTITUTIONER. Grundad i Helsingfors Campus i Vasa från Kandidat- och magisterstuderande 2300

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Valprogram SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet (5)

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Transkript:

UNDERVISNINGSMINISTERIET 07.01.2008 RESULTATAVTAL MELLAN UNDERVISNINGSMINISTERIET OCH SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN FÖR PERIODEN 2007-2009 OCH UNIVERSITETENS RESURSER FÖR 2008 VERKSAMHETSMÄSSIGA MÅL VERKNINGSFULLHET OCH KVALITETSHANTERING Målen för universitetens verksamhet styrs av universitetslagen, den av statsrådet godkända utvecklingsplanen för utbildning och forskning samt statsrådets principbeslut om utveckling av det offentliga forskningssystemet. Universitetens mål är en hög kvalitet inom forskningen, forskarutbildningen, undervisningen och den konstnärliga verksamheten. Kvaliteten stöds av ett allt starkare internationellt samarbete och av ett allt mer utvecklat kvalitetssystem. Med sin verksamhet stärker universiteten en hållbar ekonomisk och kulturell utveckling, välfärden och den internationella konkurrenskraften i samhället. Universiteten ser över sina funktioner och strukturer i syfte att nå målen och öka produktiviteten. Hanken är en ledande utbildnings- och forskningsenhet på det ekonomisk-merkantila utbildnings- och vetenskapsområdet med ett riksomfattande ansvar för den svenskspråkiga ekonomisk-merkantila universitetsutbildningen. Internationellt är Hanken ett certifierat kvalitetsuniversitet i ledande ställning inom sina styrkeområden och med en nordisk förankring. För att utveckla sitt kvalitetssäkringssystem implementerar Hanken rekommendationerna i auditeringsbeslutet från Rådet för utvärdering av högskolorna. Hanken erhåller en EQUIS-reackreditering år 2008. Forskning, forskarutbildning och konstnärlig verksamhet I universitetens vetenskapliga forskning och konstnärliga verksamhet betonas kvalitet, internationalisering och genomslagskraft. Målet är att förbättra ledningen och organiseringen av forskningen samt öka universitetens internationella forskningsfinansiering och deras deltagande i internationella forskningsprojekt. Universiteten fullföljer undervisningsministeriets åtgärdsprogram för att utveckla forskarutbildningen och främja forskarkarriären 2007-2011. Det primära målet för de vetenskapliga och konstnärliga påbyggnadsstudierna är doktorsexamen. Universiteten effektiverar forskarutbildningen så att doktorandernas medelålder (medianen) sjunker till 32 år fram till utgången av avtalsperioden. Kvaliteten höjs, internationaliseringen ökas, rekryteringen och handledningen i fråga om forskarutbildningen effektiveras. Universiteten stärker förutsättningarna för en forskarkarriär samt doktorernas färdigheter för arbetslivet. Utländska studerande och forskare rekryteras aktivt till forskarskolorna. Målet är att 15 % av forskarskolornas studerande år 2009 är utlänningar. Svenska handelshögskolan Sida 1 (6)

Grundutbildning Undervisningens kvalitet och systemen för planering, handledning och uppföljning av studierna utvecklas så att utexamineringen effektiveras och studietiderna förkortas. Universiteten sörjer för en väl genomförd examensreform. Systemen med feedback från de studerande utvecklas. Genomförandet av examensreformen utvärderas i hela landet år 2010. Universiteten utvecklar antagningen av studerande så att minst 50 procent av alla nya studerande senast i slutet av resultatavtalsperioden är studerande som har gått ut sin utbildning på andra stadiet samma år eller hösten innan. Antalet antagningsenheter minskas och antagningen skall i högre grad beakta avgångsbetyget från gymnasiet samt studentexamen. Universiteten deltar i utvecklingen av ett samordnat riksomfattande ansökningssystem och förbereder sig på att ta i bruk systemet i antagningen för läsåret 2008-2009. I antagningen utnyttjas högskoleprovet i Sverige. Internationalisering Universiteten intensifierar och utökar det internationella samarbetet, rörligheten och bildandet av nätverk. Målet är att de finländska universiteten skall vara konkurrenskraftiga samarbetsparter i synnerhet inom det europeiska området för högre utbildning. Universiteten ökar sitt samarbete med Ryssland och stärker den finländska sakkunskapen om Ryssland. Universiteten deltar i genomförandet av det riksomfattande Asienprogrammet. Universiteten deltar i arbetet med att förverkliga Finlands utvecklingspolitiska mål. Universiteten utvidgar det engelskspråkiga utbildningsutbudet i synnerhet inom sina styrkeområden och fäster särskild uppmärksamhet vid undervisningen och kvaliteten på undervisningsmetoderna. Utländska examensstuderande rekryteras i huvudsak till studier på magisternivå och till påbyggnadsutbildning. Studiehandledningen utvecklas med beaktande av särbehov hos utländska studerande. Undervisningen i finska/svenska och i finländsk kultur för utländska examensstuderande ökas. Universiteten utvidgar sitt internationella utbildningsutbud med beaktande av de riktlinjer som godkänts av Unesco och OECD. Universiteten utvecklar program för gemensamma examina på magister- och doktorsnivå tillsammans med högklassiga utländska universitet. Universiteten utvecklar rekryteringspolitiken avseende utländska examensstuderande och förenhetligar antagningsprocessen. Undervisningsministeriet utreder tillsammans med universiteten möjligheterna till samarbete mellan universiteten för att underlätta antagningsprocesserna för utländska studerande. Nätverket av internationella samarbetsuniversitet stärks genom att utveckla nya former av samarbete såsom gemensamma studieprogram eller gemensamma intensivkurser. Samarbetet med IFL vid Handelshögskolan i Stockholm inom fortbildning görs bestående. Tjänster som riktar sig till utländska studerande produceras huvudsakligen tillsammans med andra universitet och yrkeshögskolor i metropolområdet och vasaregionen. Svenska handelshögskolan Sida 2 (6)

Samverkan med samhället Universiteten stärker sina kontakter till näringslivet och arbetslivet. Universiteten effektiverar sin verksamhet så att forskningen kan bättre tillgodgöras, att kunnandet gynnar affärverksamheten och samhället, och att innovationstjänsterna utnyttjas. Universiteten stärker förutsättningarna för entreprenörskap och affärskunnande. Universiteten bildar nätverk med de centrala aktörerna i regionerna. Universitetens regionfunktioner samlas i tillräckligt omfattande helheter så att de i sin verksamhet uppnår hög kvalitet och genomslagskraft. I den regionala verksamheten genomförs samfinansieringsmodellen. Universiteten klarlägger samarbetet med och arbetsfördelningen mellan dem och yrkeshögskolorna med beaktande av regionens behov. Universiteten gör upp en strategi för livslångt lärande med beaktande av de möjligheter som examensutbildningen, den öppna universitetsundervisningen och fortbildningen erbjuder. Den öppna universitetsundervisningens och fortbildningens kvalitet och verkningsfullhet förbättras genom att verksamhetsmodellen ses över, kvalitetssystemet utvecklas och det regionala utbudet samlas på ett ställe. Universiteten ger personer i arbetslivet ökade möjligheter att genomföra studier som hör till en lägre högskoleexamen. Universitetet utvecklar sitt samarbete med de svenska högskolorna och med högskolorna i huvudstadsregionen i syfte att nå synergieffekter, minska överlappande funktioner och stärka genomslagskraften. Universitetet deltar aktivt i verksamheten i Vasa högskolekonsortium. HANTERING OCH UTVECKLING AV INTELLEKTUELLA RESURSER Universiteten utvecklar arbetsmiljön så att universiteten som arbetsgivare är konkurrenskraftiga och att personalens arbetsförmåga och -tillfredsställelse ligger på god nivå. Universiteten effektiverar lednings- och förvaltningsfunktionerna. Universiteten stöder de anställdas karriärutveckling samt de studerandes välmående och utveckling av studieförmågan. Målet är att uppgifter av varaktig natur skall skötas i ordinarie anställningsförhållanden. Etiska frågor i forskningen och yrket ägnas särskild uppmärksamhet. Universiteten främjar utvecklingen av ett arbets- och vetenskapssamfund som präglas av jämlikhet. För att göra det möjligt att utvärdera och följa upp universitetens personalpolitik skall ett personalbokslut eller motsvarande uppgifter om hanteringen av de intellektuella resurserna tas in i bokslutet. VERKSAMHETSEFFEKTIVITET Universiteten utvecklar sin verksamhetseffektivitet och sina strukturer så att det frigörs resurser för skötseln av kärnuppgifterna. Särskild uppmärksamhet fästs vid stärkning av fokusområden, vid internationalisering och utveckling av nya tillväxtområden och spetsforskning. Universiteten utvecklar sin verksamhet och sina strukturer med beaktande av de riktlinjer som undervisningsministeriet lagt fram 8.3.2006 om principerna för den strukturella utvecklingen av högskolorna. Målet för produktivitetsprogrammet är att årsverkena i universiteten skall minskas med 1000 (i övningsskolorna med 81) fram till 2011. Målet är också en nyinriktning av motsvarande storlek i universiteten. Utgångspunkten för personalarrangmangen är universitetens åtgärdsprogram för strukturell utveckling. De projekt som föreslås där stöds delvis med hjälp av projektfinansiering från ministeriet. Största delen av arrangemangen genomförs med universitetets egna resurser. Universiteten breddar finansieringsunderlaget för sin verksamhet genom att utöver den direkta budgetfinansieringen skaffa kompletterande finansiering. Den kompletterande finansieringen skall stödja universitetens primära uppgifter och de mål som hänför sig till dem. Universitetens kostnadsberäkning utvecklas så att den gör det möjligt att genomföra en totalkostnadsmodell. Svenska handelshögskolan Sida 3 (6)

Den del av finansieringen som kompletterar högskolans egentliga budgetfinansiering utgör minst 26 procent av högskolans totala finansiering. Intäktsmålet för högskolans företagsekonomiska verksamhet år 2008 är 1 500 000 euro och lönsamhetsmålet 30 000 euro (2 % av intäkterna). Intäktsmålet för den samarbetsbaserade forskningen är 2 000 000. Donationerna uppskattas uppgå till 400 000. Universitetet bereder sig i sina strukturella utvecklingsåtgärder på en anslagsutveckling enligt statsrådets rambeslut av den 25 maj 2007 genom att reformera sina strukturer så att universitetet samtidigt genomför målen för produktivitetsprogrammet. Universitetet reformerar och effektiviserar sina funktioner inom ekonomi- och personalförvaltningen och deltar inom ramen för den strukturella utvecklingen av universiteten i planeringen av serviceutbudet vid universitetens servicecenter med tanke på universitetets eget bruk. KVANTITATIVA MÅL Branschspecifika målsättningsområden Doktorsexamina Högre högskoleexamina. Av dem inom ämneslärarutbildningen. Utbildning i ekonomi 15 250 0 Universitetsspecifika målsättningsområden Lägre högskoleexamina 150 Internationellt studerandeutbyte inom grundutbildningen; utgående 100 Internationellt studerandeutbyte inom grundutbildningen; inkommande 120 Utländska studerande för grundexamen 150 Utländska studerande inom påbyggnadsutbildningen 45 Studerande inom den öppna universitetsundervisningen (kalkylerade helårsstudieplatser) Studerande som blir behöriga för examsstudier via öppna universitetsundervisningen 125 25 Svenska handelshögskolan Sida 4 (6)

RESURSERNA FÖR 2008 Omkostnader För att målen i resultatavtalet för perioden 2007-2009 skall uppnås för år 2008 under universitetens omkostnadsmoment (moment 29.50.01) tilldelas för högskolans del: År 2006 År 2007 År 2008 Basfinansiering 12 004 000 8 793 000 9 239 000 Projektfinansiering 661 000 590 000 600 000 Resultatfinansiering 235 000 4 385 000 4 094 000 Totalt 12 900 000 13 768 000 13 933 000 Överfört från året innan 3 001 000 3 157 000 0 Tilläggsbudget 85 000 71 000 0 Basfinansiering Hanken får använda högst 70 000 av momentet för sänkning av priserna inom fortbildningen. Till undervisningsministeriets förfogande har reserverats 100 000 för utgifter för grundande av aktiebolag som Svenska handelshöskolan bildar ensamt eller tillsammans med andra samt för utgifter för tecknande av statens aktier, startande av aktiebolag och andra ägararrangemang. Undervisningsministeriet fattar beslut om användningen av fullmakten på basis av universitetets ansökan. Anslaget kan med tillstånd av undervisningsministeriet användas också för tecknande av aktier i redan verksamma företag. I basfinansieringen ingår ett tillägg 464 000 på grund av lönehöjningar enligt tjänste- och kollektivavtalet och övergången till det nya lönesystemet. Projektfinansiering Regional och samhällelig inverkan 50 000-50 000 HERA 4/RHH: Att trygga och utveckla regionens tvåspråkighet och nordism (2007-2009) Internationalisering 50 000-50 000 Integrering av internationella examensstuderande (2007-2009) Kvalitetssäkring 150 000-50 000 KvaKom - Kvalitet genom ehantering av ärenden och kommunikation (2007-2008) - 100 000 Kvalitet i Hankens internationaliseringsprocesser (2008-2009) Utveckling av studieprocesserna 110 000-50 000 Utveckling av student antagning - 60 000 Vägledning, effektivering och studieplanering - VESPA (2007-2009) Universitetens samprojekt (inkl. nätverk) 240 000-240 000 Women's leadership: a research and education development project (2007-2009) Svenska handelshögskolan Sida 5 (6)

KONTROLL OCH RAPPORTERING RÖRANDE RESULTATAVTALET Uppfyllelsen av de mål som anges i detta avtal, liksom fullgörandet av avtalet i övrigt utvärderas årligen i samband med resultatförhandlingarna. Den överenskomna projektfinansieringen för strukturell utveckling utvärderas på nytt om projekten inte avancerar planenligt. Åtgärderna inom den strukturella utvecklingen och produktivitetsprojekten, omfördelningen av resurser och verkningarna i fråga om personalen följs upp i samband med den årliga bokslutsrapporteringen. Undervisningsministeriet lämnar utöver den muntliga responsen vid förhandlingarna det ställningstagande till bokslutet som budgetförordningen kräver till universiteten. Universitetet sänder inom angivna tidsfrister de uppgifter som begärts för databasen KOTA och förbereder sig på att göra de ändringar som utvecklingen av databasen förutsätter i sina egna kontroll- och rapporteringssystem. Undertecknarna Sakari Karjalainen Överdirektör Marianne Stenius Rektor Anita Lehikoinen Direktör Mauno Lindroos Förvaltningsdirektör Bilagor: Bilaga 1. Finansiering för samverkan med samhället Svenska handelshögskolan Sida 6 (6)