Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-02-17
Samverkansnämndens rekommendationer och beslut i sammanfattning Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att utveckla hälso- och sjukvårdens sjukdomsförebyggande arbete så att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs säkerställa att såväl primär- som specialistsjukvården systematiskt erbjuder sjukdomsförebyggande insatser till personer med konstaterat ohälsosamma levnadsvanor se över organisationen av det sjukdomsförebyggande arbetet så att det bedrivs kostnadseffektivt aktivt följa upp att det sjukdomsförebyggande arbetet genomförs för gemensam tillämpning inom regionen välja ut metoder som är granskade med avseende på evidens samt tillsammans eller var för sig erbjuda personal inom hälsooch sjukvården utbildning om dessa metoder som mål ange att alla patienter som söker vård och som hälso- och sjukvården konstaterar har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds relevanta sjukdomsförebyggande insatser som mål ange att 90 % av gravida, ammande, föräldrar till små barn samt personer som skall genomgå en operation får tillgång till sjukdomsförebyggande insatser gemensamt välja ut indikatorer för redovisning, uppföljning och jämförelse bidra till nationell utveckling av jämförbara redovisningar av indikatorerna för det sjukdomsförebyggande arbetet Samverkansnämnden uppdrar till Kunskapsstyrningsgruppen/Utvecklingsgruppen att följa upp och redovisa arbetet med att följa den politiska viljeinriktningen 2 (10)
Samverkansnämnden uppdrar till samtliga regionala specialitetsråd att för sina respektive specialitetsområden föreslå hur det sjukdomsförebyggande arbetet bör utformas, stödjas och länkas samman med rekommendationerna i övriga nationella riktlinjer ge förslag på val av gemensamma, evidensbaserade metoder för regionen beskriva behov av fortbildning för personalen om sjukdomsförebyggande metoder och dess tillämpning föreslå möjligheter och lämplighet att göra gemensamma utbildningsaktiviteter lämna förslag på införande av sjukdomsförebyggande moment i utbildningstjänstgöringen för AT- och ST-läkare föreslå vilka av de kvalitetsindikatorer som anges i riktlinjerna som bör tillämpas gemensamt inom regionen bidra till utveckling och tillämpning av redovisningssystem 3 (10)
Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för regionen förtydligande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer och utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder inom regionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. Den politiska viljeinriktningen beskriver också de områden inom det sjukdomsförebyggande arbetet som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda specialitetsråd. Den samlade sjukdomsbördan och ohälsosamma levnadsvanor idag Det är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige idag. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 % av all kranskärlssjukdom och stroke och 30 % av all cancer. Den som redan är sjuk kan göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. Därför är det viktigt att det blir en självklar del av hälso- och sjukvårdens uppgifter att arbeta med sjukdomsförebyggande insatser till den enskilda personen som söker vård. Trots det har detta arbete ingen självklar ställning i hälso- och sjukvården i dag. Det finns heller ingen enhetlig praxis och det råder stora variationer mellan landsting och vårdenheter. Riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder riktar sig till hälso- och sjukvården och gäller vuxna patienter som redan utvecklat ohälsosamma levnadsvanor. Ohälsosamma levnadsvanor ett folkhälsoproblem Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga enligt Statens folkhälsoinstitut är det bara varannan kvinna och var tredje man i åldrarna 16-84 år som rapporterar att det inte har några ohälsosamma levnadsvanor. De fyra levnadsvanor som tas upp i de nationella riktlinjerna lyfts även fram i WHO:s europeiska strategi mot icke-smittsamma sjukdomar. Att ha flera samtidiga ohälsosamma levnadsvanor innebär inte bara att risken för var och en adderas till de övriga utan de tycks medföra en multiplikativ riskökning. Förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor är ojämnt fördelad bland befolkningen. Det är vanligare att personer med kort utbildning, ekonomiska problem, utan sysselsättning eller född utanför Sverige har flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt. 4 (10)
Större risk vid vissa tillstånd och situationer I ett antal tillstånd är ohälsosamma levnadsvanor förknippat med särskild risk: Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Vid biomedicinska förändringar eller sjukdomar (ex högt blodtryck, övervikt eller fetma ) För personer med dessa tillstånd är det av särskild vikt att de får hjälp och stöd att ändra sina ohälsosamma levnadsvanor. Rådgivande samtal är grunden för åtgärderna Grunden för alla åtgärder i riktlinjerna är att de personer som hälso- och sjukvården konstaterat har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds någon form av rådgivning eller samtal om sin levnadsvana. Åtgärderna indelas i tre övergripande nivåer Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Åtgärderna kan kompletteras med t ex skriftlig information, olika verktyg och hjälpmedel, mm. Endast för kvalificerat rådgivande samtal har metoder och teorier beskrivit i riktlinjernas vetenskapliga underlag. Socialstyrelsen har inte tagit ställning till evidens då tillräckligt vetenskapligt underlag saknats. Likvärdig vård Samverkansnämndens syfte med den politiska viljeinriktningen är att landstingen i regionen tillsammans erbjuder sjukdomsförebyggande metoder likvärdigt till praxis och resultat mellan olika enheter. Rättvisande och öppna jämförelser är ett sätt att uppmärksamma skillnader i praxis och resultat, vilket kan bidra till utjämning av skillnader. Samverkansnämnden rekommenderar att landstingen antar som mål att riktlinjerna rutinmässigt tillämpas inom hälso- och sjukvården. De kvalitetsindikatorer som anges i riktlinjerna är alla s.k. utvecklingsindikatorer, då det i dagsläget saknas nationella datakällor. Samverkansnämnden rekommenderar därför landstingen att välja ut gemensamma indikatorer och klargöra hur redovisning och jämförelse av dessa skall ske samt bidra till utveckling av former för nationell redovisning. 5 (10)
Mål och rekommendationer Övergripande mål för sjukdomsförebyggande arbete Minskad sjuklighet och dödlighet på grund av tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor genom aktivt sjukdomsförebyggande arbete. Det sjukdomsförebyggande arbetet sker med kunskapsbaserade metoder och god kvalitet. Patienter/anhöriga/närstående anser att man får goda råd och vägledning av sjukvården De patienter som sökt vård och som vården har konstaterat har ohälsosamma levnadsvanor erbjuds relevanta sjukdomsförebyggande åtgärder 90 % av gravida och föräldrar med små barn samt personer som skall genomgå operation får information om och del av de rekommenderade åtgärderna Generell åtgärd Landstingen bör skapa förutsättningar och ställa krav på att såväl primärvården som specialistsjukvården rutinmässigt identifierar patientens levnadsvanor att såväl primär- som specialistsjukvården erbjuder personer som har konstaterade ohälsosamma levnadsvanor rådgivning eller samtal enligt riktlinjerna att hälsofrämjande insatser i övrigt vidtas i överensstämmelse med riktlinjerna Sammanfattning av de rekommenderade åtgärderna Levnadsvana Åtgärder Rökning Enkla råd Rådgivande samtal -med tillägg av nikotinläkemedel -med särskild uppföljning Kvalificerat rådgivande samtal -med tillägg av nikotinläkemdel -med tillägg av vareniklin -med tillägg av bupropion Proaktiv telefonrådgivning Webb-och datorbaserad rådgivning Snusning Rådgivande samtal 6 (10)
Levnadsvana Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Åtgärder Rådgivande samtal -med särskild uppföljning Kvalificerat rådgivande samtal Webb- och datorbaserad rådgivning Rådgivande samtal -med tillägg av skriftlig ordination -med tillägg av stegräknare -med särskild uppföljning Kvalificerat rådgivande samtal Fysisk träning inom hälso- och sjukvårdens ram Rådgivande samtal -med särskild uppföljning Kvalificerat rådgivande samtal Rekommendationerna Tobaksbruk rökning Vuxna dagligrökare har en kraftig till mycket kraftig förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtidiga död. All rökning, även tillfällig och i små mängder, är förenad med hälsorisker, men risken ökar med antalet cigaretter man röker. Det finns en vetenskapligt belagd risk för 58 olika sjukdomar, med bl a en kraftigt ökad risk för flera typer av cancer och en ökad risk för sjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Erbjuda kvalificerad rådgivande samtal individuellt eller i grupp till vuxna personer som röker Erbjuda proaktiv telefonrådgivning till vuxna personer som röker Läkemedel som komplement till rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal: nikotionläkemedel vareniklin bupropion Gravida, ammande och föräldrar som röker Utöver generella risker med rökning, så ökar rökning under graviditet risk för avlossning av moderkakan, för tidig förlossning och försämrad fostertillväxt. Nikotin övergår i bröstmjölken. Detta kan öka risken för plötslig spädbarnsdöd. Landstingen bör ställa krav på hälso och sjukvården att Erbjuda rådgivande samtal till gravida som röker Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till ammande och till föräldrar som röker. 7 (10)
Personer som röker och skall genomgå operation Personer som röker och skall genomgå en operation har en ökad risk att drabbas av komplikationer huvudsakligen i form av försämrad sårläkning men också av lung- och hjärt-kärlkomplikation. Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel till personer som röker och skall genomgå operation se över organisationen av trombolysverksamheten, där tillgången till personal med adekvat kompetens och relevant utrustning beaktas sträva efter att öka andelen trombolysbehandlade Tobaksbruk snusning Med snusning avses dagligsnusning. För gravida och ammande inkluderas även mer sporadiskt bruk av snus. Snusning under graviditet och amning medför ökad risk för tidig förlossning, havandeskapsförgiftning och andningsuppehåll hos det nyfödda barnet. Erbjuda rådgivande samtal till gravida och ammande som snusar. Riskbruk av alkohol Med riskbruk av alkohol avses en hög genomsnittlig konsumtion eller en intensivkonsumtion minst en gång per månad. Erbjuda rådgivande samtal till vuxna personer med riskbruk av alkohol. Erbjuda webb- och datorbaserad rådgivning till vuxna personer med riskbruk av alkohol. Bruk av alkohol hos gravida samt småbarnsföräldrar med riskbruk av alkohol Erbjuda rådgivande samtal till gravida som brukar alkohol och till föräldrar eller andra vårdnadshavare med riskbruk av alkohol som har späd eller småbarn 8 (10)
Personer som skall genomgå operation Erbjuda rådgivande samtal till personer med riskbruk av alkohol som skall genomgå en operation Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet definieras som mindre än 150 minuters fysisk aktivitet i veckan på måttlig intensitetsnivå, alternativ mindre än 75 minuters fysisk aktivitet per vecka på hög intensitetsnivå. Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination eller stegräknare samt särskild uppföljning till personer med otillräcklig fysisk aktivitet. Ohälsosamma matvanor Ohälsosamma matvanor definieras som låga poäng (0-4 p av 12 möjliga) på Socialstyrelsens kostindex. Definitionen gäller även för gravida. Ytterligare grupper för vilka ohälsosamma matvanor är särskilt riskfyllda är t ex personer med övervikt, högt blodtryck, depression, schizofreni, diabetes m fl. Dessa personer bör ges högre prioritet. Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till personer med ohälsosamma matvanor Gravida med ohälsosamma matvanor Ohälsosamma matvanor undergraviditet utgör risk för alltför stor viktuppgång som i sin tur ökar risken för graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och förlossningskomplikationer som kan få hälsokonsekvenser för barnet. Erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till gravida med ohälsosamma matvanor. Uppföljning och utvärdering De nio (9) kvalitetsindikatorer som riktlinjerna anger är alla sk utvecklingsindikatorer vilket innebär att det i dagsläget saknas nationella datakällor. 9 (10)
Landstingen bör därför gemensamt välja ut evidensbaserade metoder för tillämpning inom regionen och tillsammans utforma redovisning för gemensam uppföljning och jämförelser. Landstingen bör också aktivt bidra till den nationella utvecklingen av databaserad och likvärdig/jämförbar redovisning. Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Enligt Socialstyrelsen är det svårt att beräkna vilka ekonomiska och organisatoriska konsekvenser införandet av rekommendationerna får. Det beror på att det i stort sett saknas underlag för hur det sjukdomsförebyggande arbetet bedrivs idag och att nuvarande praxis är mycket varierande. Socialstyrelsen redovisar dock beräknade kostnader gjorda som räkneexempel och på nationell nivå. De är således osäkra och Socialstyrelsen rekommenderar landstingen/regionerna att göra egna beräkningar grundade på lokala data. På nationell nivå beräknas kostnaderna uppgå till 1 094 miljoner kronor. Då förutsätts att var femte i befolkningen med ohälsosamma levnadsvanor få de rekommenderade åtgärderna. Till detta kommer kostnader för utbildning av personal. De fyra levnadsvanorna orsakar betydande kostnader för hälso- och sjukvården. Att erbjuda de rekommenderade åtgärderna kan alltså leda till besparingar på lång sikt, kanske som minskad kostnadsökning men detta saknar praktisk betydelse för finansiering av kostnadsökningar under de närmaste åren. Enligt Socialstyrelsen blir kostnaderna betydligt lägre om regioner och landsting lyckas organisera åtgärder i grupp samt även använda andra yrkesgrupper än specialistläkare i arbetet. 10 (10)