Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 1 av 7 Krisplan Dödsfall bland studerande, Krisplan Dödsfall bland personalen, Krisplan Dödsfall bland studerandes anhöriga, Handlingsplan för ätstörningar och Handlingsplan för droger och missbruk Krisplan Dödsfall bland studerande Dödsfall bland de studerande t.ex. genom sjukdom, självmord, drunkning eller annan olycka. INFORMATION Om en studerande avlider plötsligt kontaktar den som först får vetskap om dödsfallet skolledningen och ledningsgruppen. Ett omedelbart möte Rektorn sammankallar ett omedelbart möte dit även grupphandledaren kallas. Rektor informerar personalen Rektor underrättar personalen och ombesörjer massmediakontakter. Klassen underrättas Den berörda klassen underrättas öppet och enkelt av grupphandledaren/läraren med stöd av eventuella krisgruppmedlemmar. Skolans övriga klasser underrättas av sina lärare och man kan hålla en tyst minut Flaggan på halvstång När samtliga klasser och personalen underrättats hissas flaggan på halvstång. Tänk på: Tid avsätts i klassen för att prata/informera om det som hänt. Kontrollera alltid om den studerande har syskon på skolan. Erbjud studerande tid efter skoldagens slut, behov kan finnas att tala med någon, eller bara att få vara tillsammans. Jordfästningsdagen eller annan lämplig dag hålles en gemensam minnestund. Minnestund kan omfatta: * Tända ett ljus * Någon läser en dikt * Några minnesord från grupphandledare/läraren/rektorn. * Någon berättar om gemensamma minnen. * Den avlidnes fotografi Respektera de anhörigas önskan. Var observant på reaktioner efter(chockreaktioner kan komma lång tid efteråt). Man kommer överens om vem som deltar i begravningen. Om studerande deltar: Diskutera ingående vad som kommer att ske vid jordfästningen. Om dödsfallet inträffar under sommarlovet samlas klassen på hösten för en minnestund.
Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 2 av 7 Krisplan Dödsfall bland personalen Dödsfall bland personalen Rektor underrättar personalen Rektor underrättar personalen. Om rektorn själv önskar stöd i sina åtgärder kan han samla ledningsgruppen. Klassen underrättas Grupphandledare/läraren underrättar klassen öppet och enkelt om det inträffade dödsfallet och ger tid för diskussioner. Flaggan på halvstång När hela personalen och alla klasser underrättats hissar vaktmästaren flaggan på halvstång. Tänk på: Tid avsätts i klassen för att prata/informera om det som hänt. Respektera de anhörigas önskan. Man kommer överens om vem som deltar i begravningen. Om klassen deltar: Diskutera ingående vad som kommer att ske vid jordfästningen.
Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 3 av 7 Krisplan Dödsfall bland studerandens anhöriga En studerande drabbas av sorg. En studerande i sorg präglas av det som händer där hemma och du kommer att märka ett förändrat beteende. I ditt arbete med den studerande bör du informera skolledningen och om du känner behov av hjälp eller stöd kan du kontakta krisgruppen. * Visa den studerande uppmärksamhet. * Var sensitiv, inte påträngande * Tag reda på om den studerande vill att man berättar vad som hänt för * klassen och krisgruppen. * Det är betydelsefullt för den studerande att känna att du vet och förstår. * Tag reda på om han/hon har behov att diskutera med någon. * Skapa en trygg situation för den studerande när han/hon kommer tillbaka till skolan genom att i förväg ta reda på hur han/hon vill ha det och respektera detta. * Grupphandledaren/klassen beaktar den studerandes sorg med blommor eller en hälsning. Tänk på: Sorg hos unga tar också tid. Unga reagerar ofta positivt på öppenhet. Var observant på den studerandes sorgereaktioner. En del kommer snabbt igång med sorgearbetet efter dödsfall. Andra uppvisar inga märkbara reaktioner förrän längre fram. Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgereaktioner hos barn och ungdomar. Tag stöd från manualen Krisplanens stödmaterial.
Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 4 av 7 Handlingsplan Ätstörningar Definition: Anorexi och bulimi är sjukdomar som ger allvarliga störningar i ätbeteendet. Aneroxia nervosa Fysiska förändringar Anorektikern är rädd för att äta. Att äta ger ångest. Den drabbade brukar uppleva en oerhörd rädsla för att bli tjock eller gå upp i vikt som orsak till ångesten. Genom att hålla en sträng diet och i många fall även genom att kräkas upp maten, går anorektikern ner i vikt. En del anorektiker använder laxermedel för att bli av med maten. Överdriven och tvångmässig fysisk aktivitet förekommer dessutom nästan alltid hos den som är drabbad av anorexi. Halva kroppsvikten eller mer kan förloras i svåra fall och sjukdomen kan leda till döden. Undervikt Menstruationerna upphör Sänkt ämnesomsättning Låg puls (pulsen går ofta ned till 40-50 slag/minut). Lågt blodtryck (systoliska blodtrycket ligger ofta runt 90). Sänkt kroppstemperatur ( anorektikern känner sig ofta frusen). Försämrad blodcirkulation ( man kan se blåaktiga missfärgningar av huden på händer och fötter som tecken på den försämrade blodcirkulationen Lanugohår ( Håret på huvudet kan bli tunt och livlöst. I ansiktet och på andra delar av kroppen ändras kroppsbehåringen till en dunig hårväxt, lanugohår). Muskelsvaghet ( Fettvävnaden minskar kraftigt. Även andra kroppsvävnader. Muskulaturen bryts ner, muskelsvaghet. Psykiska förändringar Bantningsfixering (fixering vid att vilja gå ner i vikt) Viktfobi (rädslan för att gå upp i vikt) Störd kroppsuppfattning Matfixering (stort intresse för mat: bakar, kokar samlar recept osv.) Koncentrationssvårigheter (svårigheter t.ex. att läsa böcker, minnet kan också bli sämre Omdömet och verklighetsuppfattningen kan försämras kraftigt och leda till att anorektikern inte längre förstår hur sjuk hon är). Tvångssymtom (både tvångstankar och handlingar: ritualer och tvångshandlingar i samband med toalettbesök och tvättning av den egna kroppen är inte ovanliga. Tvångsmässigt kontrollerande av vikten är ett annat exempel). Depression Sömnsvårigheter Dålig självkänsla
Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 5 av 7 Bulimia nervosa, hetsätning Fysiska och psykiska symtom Den som lider av hetsätning vräker tvångsmässigt i sig stora mängder mat för att sedan ofta kräkas upp den. Andra sätt att kompensera för hetsätningen är att fasta, motionera, laxera eller hålla en extrem bantningsdiet. Tvånget att hetsäta är oerhört starkt och upplevs som helt omöjligt att motstå, trots att man försöker. De ständiga misslyckandena följs av depressionsperioder och självmordstankar. Innan själva ätandet börjar känner sig många oroliga och rastlösa. Man kan kallsvettas, känna sig skakig och ha hjärtklappning. En del kan känna sig närmast exalterade, andra kraftigt ångestfyllda. När själva ätandet börjar mår man ofta bättre. En del tycker att det är gott och härligt att äta till en början, med dessa positiva känslor försvinner ofta när man äter mer och mer, utan att kunna sluta. När hetsätningen är över mår man som regel fruktansvärt dåligt, både psykiskt och fysiskt. Man föraktar sig själv, känner sig äcklad och illamående, ledsen och ångestfylld. Det är mycket vanligt att man får självmordstankar. Samtidigt känner man sig helt utmattad rent kroppsligt. Hetsätning, vanligen med påföljande kräkning Stark rädsla för viktökning Starka skuld- och skamkänslor Relativt normal vikt Oregelbunden eller utebliven menstruation * Vid misstanke om ätstörningar kontakta skolhälsovården. Hälsovårdaren och/eller annan stödperson finns till för den studerande
Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 6 av 7 Handlingsplan Droger och missbruk Man misstänker att studerande använder rusningsmedel eller droger. En studerande kommer till dig och är bekymrad för att en kamrat använder, har provat eller umgås med ungdomar som använder droger. All typ av rusningsmedel och droger är förbjudet att inneha, använda, sälja eller förmedla i Ålands gymnasieskola och i studiebostäderna. Barnskyddslagen och arbetarskyddsförordningen förpliktar personalen att genast ingripa om misstanke finns. Hela personalen övervakar och alla har rätt och skyldighet att vidta åtgärder om misstanke finns. Den studerande borde bära ansvar även för studiekamrater och om han/hon lägger märke till droganvändning ska man vända sig till någon i stödteamet eller till grupphandledaren. Det handlar inte om att skvallra, utan att bry sig. 1. Uppföljning av studieframgång - följ med studieframgången - var observant - Ålands gymnasieskolas närvaro-frånvaroregler följs och olovlig frånvaro tas genast itu med - reagera på snabba förändringar i beteendet t.ex. trötthet, huvudvärk, i en annan värld, överaktiv, aggressivt beteende, överenskommelse som inte håller. 2. Ta kontakt med grupphandledaren - grupphandledaren kontaktar stödteamet och målsmannen - stödteamet gör upp en handlingsplan - inom stödteamet existerar inte tystnadsplikten. 3. Kontakta skolhälsovårdaren vid akuta fall - ring hälsovårdaren 538684 eller 04575291089 och kom överens om besökstid ju förr desto bättre. - om situationen kräver, följ den studerande till hälsovårdaren och berätta vad som väckt misstankar. 4. Tagning av laboratorieprov - hälsovårdaren diskuterar med den studerande om drogens användning - för den studerande klargörs reglerna och den ökade risken med arbetarskyddet. - den misstänkte kan skickas på testning och om testresultatet visar positivt, beordrar skolan den studerande vård. Målsmannen meddelas omedelbart, dock så att den studerande ges möjlighet att först berätta själv. Fortsatta tester görs vid behov. För att utreda eventuell användning kan laboratorieprov tas. - om provet visar positivt kontaktas målsmannen genast och den studerande beordras vård. - man gör samtidigt upp planen för kontrolltesterna. - om provet visar negativt, meddelas den studerande och målsmannen genast
Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 7 av 7 och samtidigt redogörs varför testen togs och vad som orsakade misstanken. 5. Nonchalering av vård, missbruket fortsätter - om den studerande nonchalerar vården eller missbruket fortsätter avstängs den studerande för en viss tid eller tills missbruket upphör från skolan.