Kaliumgödsling till ensilagemajs

Kaliumgödsling till ensilagemajs Av Linda af Geijerstam, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB linda.af.geijersstam@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Försök med stigande kaliumgiva (, 5, 1, 15, 2 och 25 kg K/ha) genomförs under tre år på fem platser. Resultaten från andra försöksåret visar signifikant ökad ts-avkastning vid stigande kaliumgiva endast på en plats varje år. Däremot ökade kaliumhalten med ökad kaliumgiva på tre till fyra av de fem platserna. Försöken indikerar positivt ekonomiskt netto för kaliumgiva upp till max 15 kg/ha. Dock bara i hälften av försöken. Dessutom dåligt korrelerat till K-Al-klass. Bakgrund och syfte Kalium anses vara ett viktigt näringsämne för majs, men försök angående optimal giva har saknats i Sverige. På de jordar där majs passar bäst är också risken för kaliumunderskott stor. Regelverket för stallgödselspridning begränsar mängden flytgödsel vilket skulle kunna leda till kaliumbrist i en vall-majsväxtföljd. I Danmark genomförs deras första försöksserien med start 21. Svenska rekommendationer grundar sig på danska riktlinjer som i sin tur fram till nu grundat sig på tyska försök. Syftet med försöksserien är att undersöka optimal kaliumgiva till ensilagemajs. Försöksupplägg Försöksplanen innehåller sex led:, 5, 1, 15, 2 och 25 kg K/ha. Försöksplatsen gödslades med totalt 15 kg N/ha och P behovsanpassat enligt markkarta P-AL och kg P/ha: II:5, III:45, IVa: 35, IVb: 2, V: 2. Startgivan var 1-15 kg NP12-23 MAP eller motsvarande. Majsen skördades och analyserades på kalium vid skörd. Graderingar som gjordes var plantantal, höjd, stråstyrka, torkskador och majssot vid skörd och bristsymptom i juni samt vid skörd. Resultat Få försök med effekt på ts-avkastning Målet var försöksplatser med litet kaliuminnehåll i jorden, vilket dock inte lyckades på alla platser. Två försöksplatser låg i klass 3 211 och en gjorde det 212. Höjd kaliumgiva gav signifikant större ts-skörd endast i två försök: 211 i Östergötland och 212 i Högby (tabell 2). Ekonomiskt netto för kaliumgödsling, i det här fallet utan hänsyn tagen till signifikans eller ej i avkastningsökning, var positivt upp till 75 kg K/ha för Östergötland 211, 1 kg K/ha för Mörbylånga 211, 15 kg K/ha för Tabell 1. Försöksplatser 211-212. 211 K-Al (mg/1 g) Skåne: Helgegården Kristianstad Halland: Lyngen Börs Långås Öland: Mysinge Mörbylånga Öland: Bläsinge Högby Löttorp Östergötland: Norra Freberga Motala 16, (III) 5,8 (II) 14,8 (III) 7, (II) 6,7 (II) 212 K-Al (mg/1 g) Skåne: Önnestad Kristianstad Halland: Lyngen Börs Långås Öland: Algutsrum Färjestaden Öland: Bläsinge Högby Löttorp Västergötland: Månstad 12, (III) 7,8 (II) 3,4 (I) 6,9 (II) 6,3 (II) Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 19

V Halland 211, Högby 212 och Algutsrum 212. I medeltal visade försöken positivt netto för kaliumgösling upp till 1-15 kg/ha för 211 och 212. Detta med majsvärdet 1,1 kr/kg ts och kaliumvärdet 8 kr/kg. Majsvärde 1,3 kr/kg ts förändrar inte den bilden. Majssot förekom på några platser 211 men det fanns inget samband med kaliumgiva. Det gick inte tydligt att koppla bristsymptom eller torkskador till kaliumgiva. Tabell 2. Medeltal ts-avkastning och kaliuminnehåll 211 respektive 212. K-giva kg/ha Ts-avk ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/ kg ts Ts-avk ton/ha Rel.tal K-halt vid skörd g/ kg ts 211 212 13,99 1 8,1 12,55 1 7,2 75 14,82 16 8,8 13,48 17 7,8 1 15,9 18 9,1 13,24 15 8,3 15 14,77 16 9,2 14,9 112 8 225 15,11 18 9,4 13,85 11 8,8 275 14,94 17 9,3 14,9 112 8,7 Tabell 3. Korrellationer (r 2 ) mellan kaliumgiva och ts-avkastning, kaliuminnehåll respektive ts-halt vid skörd. Plats r 2 för ts-avkastning r 2 för K-halt vid skörd g/kg ts r 2 för ts-halt 211 Skåne: Helgegården Kristianstad Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Halland: Långås Ingen korr.,65,52 Öland: Mysinge Mörbylånga Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Öland: Högby Löttorp Ingen korr.,54,35 Östergötland: Vikingstad,54,47,44 212 Skåne: Önnestad Kristianstad Ingen korr.,78,77 Halland: Långås Ingen korr.,64 Ingen korr. Öland: Algutsrum Ingen korr. Ingen korr. Ingen korr. Öland: Högby Löttorp,65,99,82 Västergötland: Månstad Ingen korr.,8 Ingen korr. 2 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

växtnäring 14 12 1 K-halt g/ kg ts 8 6 4 2 5 1 15 2 25 3 Halland Mörbylånga Kaliumgiva kg/ha Högby Östergötland Skåne Figur 1. Höjd kaliumgiva ledde till ökad kaliumhalt vid skörd 211. 14 12 1 8 K g/kg ts 6 4 2 5 1 15 2 25 3 Högby Algutsrum Kaliumgiva kg/ha Halland Västergötland Skåne Figur 2. Höjd kaliumgiva ledde till ökad kaliumhalt vid skörd. 212. Kaliuminnehållet ökade Kaliuminnehållet ökade med kaliumgiva, 211 på tre och 212 på fyra av dem fem platserna (tabell 3, figur 1). Det fanns också ett samband mellan ts-halt och kaliumgiva på det viset att högre kaliumgiva ledde till lägre ts-halt vid skörd, vilket talar för att kaliumtillgången har haft effekt på torkstress eller avmognad. Det avspeglade sig dock inte i ts-avkastning. I försöket i Östergötland förekom 211 knäckta stjälkar och där i drygt dubbla omfattningen i det ogödslade ledet vilket kan tyda på att kalium påverkat stråstyrkan. Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 21

V Kvävebehov till höstvete med olika markförutsättningar Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala kvävegivorna varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan ca 8 kg till ca 12 kg. Om man kombinerar skördepotential och kväveleverans från mark får man ett bra samband mellan skörd och kvävebehov. Följ beståndet på våren för att se grödans utveckling och kvävets minerali sering i marken för att hamna rätt i skördeuppskattningen. En N-sensormätning i flaggbladsstadiet kan ge vägledning om kompletteringsgödsling Bakgrund Avsikten är att studera markens kvävelevererande förmåga under olika odlingsförutsättningar mätt som kväveskörd i ogödslat led och nettomineralisering i gödslade led samt studera hur dessa påverkar den optimala kvävegivan. Senare års kvävegödslingsförsök i korn och vete har visat stora variationer i optimal kvävegiva mellan olika platser trots liknande skördenivå. Även mellan rena växtodlingsgårdar på tillsynes liknande fastmarksjordar är skillnaderna stora (Gruvaeus, 28). En viktig orsak till variationen är skillnader i kväveleverans från marken. För åren 27-29 gjordes en samlad analys av Johanna Wetterlind. Sammanfattningsvis visade resultaten på att den optimala kvävegivan varierar mycket mellan år och plats och även inom gården eller fälten. För att hamna rätt i kvävegiva måste man ta hänsyn till både skörd och kväveleverans från marken. Genom att använda -rutor för att veta den faktiska kväveleveransen på platsen det aktuella året samt att mäta med N-sensorn i stadie 37 finns förutsättning att optimera kvävegödslingen. Försöksserien fortsatte sedan 21 och då med försök i Skåne, Animaliebältet och Mellansverige för att få ett bredare underlag. Serien har i nuvarande form gått sista året 212. Serien är ett samarbete mellan YARA AB, Jordbruksverket och försöksregionerna i Mellansverige. Försöksplan Denna försöksserie, M3-2278, har en försöksplan med enbart olika kvävenivåer från till 28 kg N i 4 kg steg. De första 4 kg N läggs tidigt vid tillväxtstart och resterande kväve före stråskjutning. Allt kväve läggs i form av Axan, NS 27-4. Försöksseriens syfte har varit att hitta instrument som gör det möjligt att prediktera kvävebehov och markens kväveleverans såsom N-sensor och jordanalyser i form av NIR, lättomsättbart kol och N-min efter skörd. Mätningar med en handburen Yara N-sensor ska enligt plan göras vid DC 37-43 i samtliga led. I år har de flesta försök mätts flera gånger för att följa grödans kväveupptag. Förutom ordinarie kvävestege har Yara också två led där kompletteringsbehovet bedöms med hjälp av N-sensorn. I försöken testas ett program där sensorn bedömer kvävegivans storlek s k absolut kalibrering. Sorterna har varit Olivin, Opus, Ellvis, Hereford, Skalmeje, Kranich och Boomer. Försöken har varit placerade på olika jordarter och på gårdar både med och utan djurhållning. Totalt lades 15 försök ut 212 varav 13 försök skördades. 22 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

växtnäring Tabell 1. Resultat M3-2278. 212 ADB:nr Län Optimal* Skörd vid Protein Skörd vid Sort Förfrukt Jordart N-giva optimum vid optimum -N-giva kg/ha kg/ha % i ts kg/ha 3P81 LB 19 873 12,9 34 Ellvis Vårkorn mmh Mellanlera 3P82 LC 21 11256 11,4 515 Ellvis Vårkorn nmh Sandlättlera 3P83 M 238 11777 12 351 Ellvis Havre mmf SandLättLera 3P84 M 224 1241 11,8 392 Boomer Vårkorn 3P85 H 215 12289 1,4 582 Skalmeje Höstvete mmh Molättlera 3P87 R 198 9751 1,6 262 Olivin Höstvete mmh Mjälalättlera 3P88 R 232 11216 1,9 297 Ellvis Höstvete nmh MellanLera 3P89 R 234 11975 11,2 353 Kranich Havre mmh Mellanlera 3P9 E 185 9418 11,7 519 Olivin Höstvete mr MellanLera 3P91 E 152 1893 11 79 Marshal Höstvete Mmh Mjälalättlera 3P92 T 28 1367 11,5 281 Olivin Vårvete mmh Mellanlera 3P93 BC 129 8981 12,7 712 Olivin Vårkorn mr MellanLera 3P94 U 169 927 11,9 63 Olivin Höstvete mmh MellanLera 3P95 U 188 9391 1,8 48 Olivin Höstvete Mmh Lerig Mo Tabell 1 forts. Resultat M3-2278. 212 ADB:nr Djur på Gård N-min vår Liggsädes- N-min -6 N sensor gården -6 cm gräns** efter skörd index kg/ha N-nivå -gödslat DC 37 3P81 Ja Bygata, Tommarp 18 28 19 23 3P82 Nej Varalöv Ängelholm 19 28 24 51 3P83 Nej Vallby, Klagstorp 25 28 35 3P84 Ja Kroktorps gård, Påarp 26 28 31 3P85 Nej Hedvigsborg, Mörbylånga 16 28 22 62 3P87 Nej Närebo, Lidköping 2 2 17 27 3P88 Ja Russelbacka, Järpås 22 28 11 37 3P89 Ja Skofteby, Lidköping 55 28 18 55 3P9 Ja Klostergården, Vreta Kloster 32 28 13 63 3P91 Nej Flistad, Skattegård 51 28 27 74 3P92 Nej Nybble gård, Örebro 2 28 18 35 3P93 Nej Vängsta, Örsundsbro 28 88 3P94 Ja Mycklinge, Västerås 28 51 3P95 Ja Sörby gård, Västerås 2 42 Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 23

V Resultat 212 På många platser har det i år blivit höga skördar. Det har resulterat i låga proteinhalter i grödor som höstvete, maltkorn och vårvete. Rådgivningen har också rekommenderat kompletteringsgödsling men det har ibland inte tillräckligt mycket. På många platser var det en regnig april där kvävet antagligen har denitrifierats. Det var också en regnig höst. Men framförallt har vi missbedömt skördens storlek och grödans potential att kompensera då det var en fuktig sommar. De beräkningar som gjorts av optimal giva är gjorda med priskvot 6 mellan kärna och kvävegiva som fodervete dvs. utan hänsyn till proteinhalt. Priskvot 6 betyder att priset är 2 kr/kg,15 kr för torkning och transport samt att kvävepriset är satt till 11 kr/kg. I tabell 1 visas resultaten från år 212. De optimala kvävegivorna har i år varierar från 129 kg upp till 234 kg och skördarna vid optimum har varierat mellan ca 8 kg upp till 12 kg. Spridningen mellan skördarna i nollrutan varierar från 34 kg upp till 8 kg. En stor spridning och högre än ifjol då det var försommartorrt på en del platser och det var ett bra samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal kvävegiva. Resultat 27-212 Då det finns mycket data kommer hela serien slutredovisas i ett projekt till växtnäringsstiftelsen men en del intressanta resultat redovisas här. Fortfarande efter sex års försök har vi ett svagt samband mellan skördens storlek och optimal gödsling, se figur 1 och några slutsaster om hur man ska gödsla genom att titta på N-skörden i ogödslat går heller inte. Däremot om man kombinerar skördepotential och kväveleverans från mark får man ett ganska gott samband mellan skörd och kvävebehov, se fig 3. De beräkningar som gjorts av optimal giva är gjorda med priskvot 1 mellan kärna och kvävegiva för att kunna jämföra över åren. Kvävebehovet är då 15,8 kg/ton skörd + 16,7 kg, R2=,7165. I detta material finns både gårdar med och utan djurhållning med. Problemet är fortfarande hur man ska bedöma skördepotentialen i beståndet samt att varierationen är stor över fältet. Förfrukterna är endast stråsäd och fodersorterna Harnesk och Hereford är ej medräknade. N-min analys på våren och hösten I många av försöken har vi tagit en analys på mineralkväveinnehållet på våren vid tillväxtstart i skiktet -6 cm, N-min samt även N-min på hösten. I figur 4 och 5 ser man att sambandet mellan mineralkväveinnehållet på våren eller hösten och kväveskörden i skörden i vetet är svagt. Det är alltså svårt att få information om markens kvävelevererande förmåga genom att att analysera N-min på våren eller hösten. årets gödslingbehov är den av mindre betydelse, Nollrutor I försöken har en handburen N-sensor använts för att mäta kväveskörden i -ledet. De första åren mättes kveväskörden vid två tillfällen. Men efter de första tre åren så konstaterades att bäst samband har man vid den sena mätningen. I figur 6 visas förhållandet mellan N-sensorvärde SN, i DC 37 (flaggbladsstadium) och kväveskörd i kärna i -N-ledet i 47 försök i Syd och Mellansverige år 29-212. En N-sensormätning i flaggbladsstadiet ger alltså en god bild av markens kvävebidrag det aktuella året. Dessutom ger det oss en möjlighet att ta hänsyn till årsmånen vid en kompletteringsgödsling. 24 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

växtnäring Skörd vid optimum Opt N-giva kg/ha 25 2 15 1 5 y =,148x + 34,792 R² =,297 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Figur 1. Samband mellan optimal kvävegiva och skördens storlek vid optimal gödsling. 56 försök i serien M3-2278 i Syd och Mellansverige år 27-212. Förfrukter vårsäd och höstvete. Gårdar både med och utan djurhållning. Alla sorter utom Harnesk och Hereford. 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 Skörd vid optimum y = 7,412x + 8179,4 R² =,11 5 1 15 2 N-skörd i ogödslat Figur 2. Samband mellan skörd vid optimal gödsling och markens kväveleverans i form av kväveskörd i ogödslat. 56 försök i Syd och Mellansverige år 27-212. Förfrukter vårsäd och höstvete. Gårdar både med och utan djurhållning. Alla sorter utom Harnesk och Hereford. Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 25

V 35 Kvävebehov = gödsling + markleverans 3 25 2 15 y =,157x + 17,32 R² =,711 1 4 6 8 1 12 14 Skörd vid optimum Figur 3. Höstvetets kvävebehov, kg/ha, i form av gödsling + kväveskörd i ogödslat x 1,41 i förhållande till skörd vid optimum. 56 försök i Syd och Mellansverige år 27-212. Förfrukter vårsäd och höstvete. Gårdar både med och utan djurhållning. Alla sorter utom Harnesk och Hereford. N i kärna i -led 18 16 14 12 1 8 6 4 2 y =,524x + 34,378 R² =,2311 5 1 15 2 N min vår -6 cm kg/ha Figur 4. Kväveskörd i nollruta i förhållande till N-min -6 cm på våren. 51 försök i Syd och Mellansverige år 27-212. 26 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

växtnäring N i kärna i -led 18 16 14 12 1 8 6 4 2 N min höst -6 cm kg/ha y =,529x + 41,581 R² =,977 2 4 6 8 1 12 Figur 5. Kväveskörd i nollruta i förhållande till N-min -6 cm på hösten efter skörd. 44 försök i Syd och Mellansverige år 27-212 14 12 y =,7487x - 2,2798 R² =,822 SN, upptaget kväve 1 8 6 4 2 5 1 15 2 N i kärna i -led Figur 6. Förhållande mellan N-sensorvärde SN, i DC 37 (flaggbladsstadium) och kväveskörd i kärna i -N-ledet. 47 försök i Syd och Mellansverige år 29-212 Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 27

V Kvävebehov i höstkorn 212 Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Försöksserien M3-2287, kvävebehov i höstkorn avslutas nu i år efter att ha legat i tre år, 21-212. Kväveoptimum blev även i år högt på många håll men med en variation mellan 137 till 21 kg kväve. Höstgödsling med 3 kg N ökade totalt sett inte skörden 211-212. Rekommenderad kvävegiva till höstkorn bör höjas något under förutsättning att strå styrkan behålls samt att hänsyn tas till årets mineralisering, förfrukt och grödans bestånd. Inledning Målet för denna försöksserie har varit att undersöka höstkornets kvävebehov i relation till skörd och markkvävebidrag. Höstkorn är en gröda som har etablerat sig under senare år i Sverige. Ur lantbruksperspektiv är det en attraktiv gröda då den mognar tidigt och därmed förlänger skördesäsongen. Det ges därmed tillfälle att etablera höstoljeväxter tidigare under optimala förhållanden. Konsekvensen blir mer vintergrön areal som kan bidra till mindre växtnäringsläckage. De senaste två åren har det dock varit en del problem med övervintringen av höstkorn samt regniga höstar vilket har gjort att arealen har minskat igen. Höstkornet är också känsligt för en kall vår. Försöken har finansierats av Yara, Jordbruksverket, SLF och de regionala försöksregionerna. Försöksplan Försöksplanen innehåller en kvävestege från till 21 kg kväve per hektar i form av Axan med en tidig vårgiva på 6 kg N/ha vid tillväxtstart och resterande kväve vid DC 3. I två av leden har det kompletterats med 3 kg kväve på hösten. Under 212 har det genomförts 9 försök, 3 i Skåne, 1 på Gotland, 1 på Öland samt 3 i Mellansverige. Ett försök i Ängelholm och ett försök i Östergötland har kasserats pga. utvintring. Försöken har legat på lerjordar med liten eller ingen djurhållning. I försöken har utförts mätningar med N-sensor i stadium 37 samt jordanalyser i form av N-min före och efter skörd. Sorterna har varit Bombay, Anisette och Apropos. Resultat 212 Den optimala kvävegivan har varierat mellan 137 och 21 kg N/ha och skördarna har varierat mellan ca 7 kg och 1 kg vid optimal giva. I figur 1 visas kväveresponsen för de 7 försöken som legat under år 212. Det försöket som legat på Öland i Mörbylånga har uppvisat en otrolig skörderespons, dock har stråstyrkan påverkats och det är framförallt stråbrytning som drabbat de högsta kvävenivåerna. Därför är siffrorna ojämna i de sista leden. I tabell 1 visas årets resultat. I båda skåneförsöken har stråstyrkan varit sämre vilket kanske inte är så konstigt med den höga skördenivån i speciellt Svalövförsöket. Höstgödsling med 3 kg N ökade inte skörden på de flesta försöksplatser. I många av försöken var det mer positivt att lägga allt på våren och det trots den varma hösten. I de försök som utvintrade fanns det också mer snömögel i de höstgödslade rutorna. Dock finns det en tendens till ökad skörd i försöket i Önum Vara. Detta beror troligen på den regniga hösten och varma och torra våren som gjorde att höstkornet satte igång att växa innan den tidiga kvävegivan lades ut. Samma 28 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

växtnäring tendens syns lite i det andra västgötaförsöket. I de två försöken syns också en skillnad i antalet skott som sedan syns i skörderesultatet. Årets N minsiffror tagna på våren visar på låga värden vilket tyder på att mineraliseringen var låg i början. Diskussion I tabell 2 och 3 visas medeltal från norra respektive södra delen från åren 211 och 212. Det är ingen skillnad i resultaten mellan de olika områdena. Två års resultat visar att höstgödslingen inte har höjt skörden. Dock har det i något enskilt fall visat på en skördeökning när kornet har börjat växa tidigt på våren, innan den tidiga kvävegödslingen är utlagd. En stor del av höstkornarealen odlas också på stallgödselgårdar där det borde finnas en hel del kväve tillgängligt på hösten. Tre års resultat tyder på att rekommenderad kvävegiva bör höjas något för höstkorn till foder förutsatt att stråstyrkan bibehålls. Tabell 1, Kväve till höstkorn, M3-2287, 212. Skörd kg/ha Skörd 15% vh, kg/ha 3P9 3P1 3P11 3P12 3P13 3P14 3P16 Kvävegiva kg N/ha Nybo Tirup Stora Uppåkra Stora Frö Endre Larv Önum Ek Brunnby Höst (vid sådd) Tidigt Normal Total N Svalöv Staffanstorp Mörbylånga Visby Vara Vara Västerås Axan Axan kg/ha M M H I R R U A 6 346 347 432 428 137 478 18 B 6 6 77 692 73 63 43 678 388 C 6 3 9 911 713 832 78 487 91 458 D 3 6 3 12 917 673 96 768 542 979 47 E 6 6 12 978 827 943 83 549 954 534 F 3 6 6 15 1 749 949 848 67 159 499 G 6 9 15 165 83 966 828 622 19 613 H 6 12 18 193 851 939 98 656 149 652 I 6 15 21 185 818 183 933 724 158 686 CV 4,9 7,4 7,7 6,1 8,5 5,1 11, Prob-värde *** *** *** *** *** *** *** LSD 64 92 96 67 65 69 83 Optimal N-giva, kg/ha * 17 137 21 23 21 174 21 Sort Apropos Apropos Anisette Apropos Apropos Apropos Apropos Förfrukt Havre Vårkorn Höstvete Höstvete Höstvete Havre Havre N-min, vår -6 cm kg/ha 28 31 21 saknas 18 16 saknas Jordart mmh Sandlättlera mmh Sandlättlera nmh Molättlera mmh Sandlättlera mmh Mellanlera mmh Mellanlera * priskvot 8 mellan kväve och nettopris kärna ( inkl skördeberoende kostnad som torkning o transport mm) mmh Styv Lera Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 29

V Tabell 1 forts, Kväve till höstkorn, M3-2287, 212, Stråstyrka -1 Stråstyrka vid skörd -1 3P9 3P1 3P11 3P12 3P13 3P14 3P16 Kvävegiva kg N/ha Nybo Tirup Stora Uppåkra Stora Frö Endre Larv Önum Ek Brunnby Höst (vid sådd) Tidigt Normal Total N Svalöv Staffanstorp Mörbylånga Visby Vara Vara Västerås Axan Axan kg/ha M M H I R R U A 6 9 1 1 1 1 1 1 B 6 6 9 94 1 1 1 1 1 C 6 3 9 9 94 1 1 1 1 1 D 3 6 3 12 85 96 1 1 1 1 1 E 6 6 12 88 9 1 1 1 1 1 F 3 6 6 15 85 95 1 1 1 1 1 G 6 9 15 78 91 1 1 1 99 1 H 6 12 18 75 9 99 1 1 98 1 I 6 15 21 7 94 9 98 1 95 1 12 1 Svalöv Skörd 8 6 4 Staffanstorp Visby Mörbylånga Larv, Vara 8 2 1 2 3 Önum, Vara Västerås 8 9 Kvävegiva Figur 1. Skörderespons för kvävetillförsel. Resultat från 7 försök 212 i Skåne, Animaliebältet och Mellansverige. 3 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

växtnäring Tabell 2, Kväve till höstkorn, M3-2287. Resultat från 5 försök i Mellansverige, 211-212. Medeltal Kvävegiva kg N/ha Höst Tidigt Normal Total N Skörd 15% vh N-skörd Stärkelse Tusenkornvikt Rymdvikt Protein Axan Axan Axan kg/ha kg/ha kg/ha g g/l % i ts A 3166 41 6, 51,9 633 9,4 B 6 6 5461 72 6,1 55,1 644 9,7 C 6 3 9 6794 96 6,1 56,9 65 1,4 D 3 6 3 12 7116 99 6,2 56,1 652 1,3 E 6 6 12 7351 11 59,9 57,1 652 11,1 F 3 6 6 15 7699 114 6,2 56,5 656 11, G 6 9 15 7889 124 6,2 57,5 654 11,7 H 6 12 18 8287 14 59,4 56,6 656 12,5 I 6 15 21 8557 149 59, 56,6 655 12,9 LSD 66 7,6,6 1,82 9,5,4 Tabell 3, Kväve till höstkorn, M3-2287. Resultat från försök i Animaliebältet och Skåne, 211-212. Medeltal Kvävegiva kg N/ha Höst Tidigt Normal Total N Skörd 15% vh N-skörd Stärkelse Tusenkornvikt Rymdvikt Protein Axan Axan Axan kg/ha kg/ha kg/ha g g/l % i ts A 3463 4 56,9 51,6 663 8,57 B 6 6 624 69 57,25 53,6 676 8,57 C 6 3 9 7157 88 57,11 54,2 683 9,22 D 3 6 3 12 7353 94 56,9 54,9 684 9,53 E 6 6 12 796 17 56,5 54,2 681 9,99 F 3 6 6 15 824 111 56,5 54,8 687 1,33 G 6 9 15 8344 121 56,2 54,7 689 1,77 H 6 12 18 8649 138 55,4 54,1 69 11,87 I 6 15 21 8829 148 55, 54, 69 12,5 LSD 541 8,65 1,3 6,3,5 Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 31

V Kväveprognoser och absolut kalibrering i höstvete Av Gunilla Frostgård och Carl-Magnus Olsson, Rådgivning lantbruk, Yara AB gunilla.frostgard@yara.com, carl-magnus.olsson@yara.com Sammanfattning Med hjälp av Yara Handsensor kan man få ett tillförlitligt mått på hur mycket kväve som tagits upp i stråsädesgrödan. Genom kontinuerliga mätningar i kvävestegar under säsong är det lätt att följa upptaget över tid. Upptaget i nollrutan visar hur mycket marken levererar och ger alltså ett mått på mineraliseringen. När man lägger samman upptag i nollrutan med tillförd mängd N och jämför med hur mycket grödan tagit upp, får man ett mycket bra mått på kväveeffektiviteten vid ett visst tillfälle. Detta kan ge en vägledning om huruvida man behöver tillföra mer kväve eller om det finns kväve kvar i marken som grödan kommer att kunna ta upp. Mätningarna och beräkningarna har säsongen 212 redovisats löpande under namnet Yara N-Prognos. Absolut kalibrering av Yara N-Sensor är en relativt ny metod under utprovning, som innebär att sensorn själv bestämmer nivån för kvävekomplettering. Normalt använder man Yara N-Tester (Kalksalpetermätaren) för att kalibrera sensorn. Metoden kräver att man i programmet anger jordens mineraliseringspotential, förväntad skördenivå och grödans utvecklings-stadium. I fältförsöken ser resultaten lovande ut. Utmaningen framöver blir att ta metodiken ut i praktisk odling. Inledning och bakgrund Kvävehushållning är en ständigt aktuell fråga. Mycket arbete har gjorts och flera projekt pågår i syfte att hitta största möjliga kväveeffektivitet. De regionala försöksserierna med kvävestegar har under många år utgjort en grund för optimumberäkningar, rekommendationer och rådgivning. De senaste årens kväveförsök i höstvete, där man aktivt valt platser med olika förutsättning ar (med och utan stallgödsel, olika jordarter och mullhalter samt varierande geografiska lägen), har belyst vikten av att beakta markens kväveleverens och av att ta hänsyn till årsmånens påverkan på mineralisering och skördenivå. För att kunna förbättra rekommendationer na och anpassa rådgivningen under pågående säsong behöver man få ett bättre grepp om hur årsmånen påverkar mineraliseringen och hur tillväxt och kväveupptag är just innevarande år. Yara Handsensor har visat sig vara ett tillförlitligt redskap vad gäller att mäta totalt kväveupptag per ytenhet i stråsäd och oljeväxter. Därför beslöts att undersöka om upprepade mätningar i kvävestegar kunde förklara situationen och ge relevanta inspel till bedömning av kompletteringsbehov av kväve. Yara N-Sensor är ett väl beprövat verktyg i praktisk odling. Ca 1 sensorer finns nu ute i praktiken hos lantbrukare runt om i Sverige. Idag används Yara N-Tester för att kalibrera 32 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

växtnäring sensorerna. För att förenkla användningen och spara tid vill man kunna kalibrera sensorerna direkt i fält. Dataprogram för att göra detta har utvecklats vid Yaras forskningsanläggning i Hanninghof. För höstoljeväxter är denna så kallade absoluta kalibrereing redan i bruk, men för höstsäd är systemet ännu inte helt utprovat. Det ansågs därför som en god idé att testa absolut kalibrering i nämnda kvävestegar. Material och metoder Försöksserien M3-2278: Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Som utgångspunkt för mätningarna användes försöksserien M3-2278, som legat i hela landet under de senaste åren. Försöksplan i tabell 1. Mätningar med Yara Handsensor Samtliga led i försöksserien mättes med handsensorn. Mätningarna gjordes en gång i veckan från slutet av april fram till i mitten av juni. Med lite variation mellan platserna mättes grödans kväveupptag under utvecklingsstadierna ca 3-59. Kväveprognoserna utifrån upprepade mätningar är nya för 212. Under säsongen redovisades resultaten med kommentarer på Yaras hemsida ett par dagar efter varje mättillfälle. De två leden I och J kompletteringsgödsla des efter vad sensorns absoluta kalibrering rekommenderat. Nu finns resultat för absolut kalibrering för åren 21-212. Tabell 1. Försöksplan M3-2278 Led Tidig Normal DC 37-39 Totalt A B 4 4 C 4 4 8 D 4 8 12 E 4 12 16 F 4 16 2 G 4 2 24 H 4 24 28 I 4 4 Efter rek J 4 12 Efter rek Resultat och diskussion I. Kväveprognoser Nedan redovisas tre exempel på kväveupptagskurvor. Platserna Klagstorp, Svalöv och Mörbylånga tas med i denna rapport. Övriga 11 platser finns utförligt redovisade i nyhetsbreven på Yaras hemsida yara.se under fliken aktuellt, nyheter. Klagstorp I Klagstorp var beståndet jämnt, men mycket glest på våren (bild 1) och det diskuterades länge att slopa försöksplatsen. Därför började mätningarna här senare än på andra platser. Första mätningen gjordes inte förrän 14/5. Bild 1. Ett glest och luckigt bestånd i Klagstorp utvecklade ändå en skörd på ca 1 ton. Bilden är tagen den 7/5. Foto Yara AB. Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 33

V Klagstorp Skåne Upptaget kväve kg N/ha 25 26 196 197 2 18 161 15 137 15 1 58 5 49 47 5 4 39 43 46 26 4 8 12 16 2 24 28 Kvävegiva kg N/ha Stad.57 12/6 Stad.47 4/6 Stad.41 28/5 Stad.33 22/5 Stad.32 14/5 Yara Diagram 1. Kväveupptag i Klagstorp. Upptagen mängd kväve visas på Y-axeln. De olika leden ( till 28 kg N) på x-axeln. Varje mättillfälle har sin egen kurva i diagrammet. Upptaget kväve kg N/ha Svalöv Skåne 25 228 231 234 29 2 176 14 15 91 1 59 99 13 14 1 13 85 5 66 36 42 42 43 45 43 41 42 32 4 8 12 16 2 24 28 Kvävegiva kg N/ha Stad.53 12/6 Stad.45 4/6 Stad.41 28/5 Stad.33 22/5 Stad.33 14/5 Stad.31 7/5 Stad.3 2/5 Stad.23 2/4 Yara Diagram 2. Kväveupptag i Svalöv. Upptagen mängd kväve visas på Y-axeln. De olika leden ( till 28 kg N) på x-axeln. Varje mättillfälle har sin egen kurva i diagrammet. 34 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212

växtnäring Upptaget kväve kg N/ha Mörbylånga Öland 243 25 25 232 215 189 2 162 15 131 9 1 19 112 19 111 11 92 5 73 52 4 8 12 16 2 24 28 Kvävegiva kg N/ha Stad.49 12/6 Stad.41 3/6 Stad.37 25/5 Stad.33 18/5 Stad.33 11/5 Stad.32 4/5 Yara Diagram 3. Kväveupptag i Mörbylånga. Upptagen mängd kväve visas på Y-axeln. De olika leden ( till 28 kg N) på x-axeln. Varje mättillfälle har sin egen kurva i diagrammet I diagram 1 kan man följa hur kväveupptaget först var väldigt lågt utan några större skillnader mellan de olika kvävenivåerna. Inte förrän i slutet av maj kom upptaget igång på allvar. Om man till exempel går in på nivån 16 kg N i diagrammet kan utläsas att vetet tagit upp ca 6 kg kväve mellan 22 och 28 maj, det vill säga ca 1 kg per dag, vilket är en hög siffra. Även markens kväveleverens (nollrutans upptag) var lågt i början. Mineraliseringen startade först i juni. Under första delen av mätperioden hade endast ca 25 kg N levererats i nollrutan. Sedan tog mineraliseringen fart och slutade på drygt 6 kg N/ha. Genom att räkna på kväveeffektiviteten kan man få en uppfattning om det finns mer kväve kvar i marken för grödan att ta upp eller om det är läge att kompletteringsgödsla. Om 16 kg nivån tas som exempel kan vi beräkna: Stadium 41 (28/5): 16 kg tillfört + 3 kg i nollrutan = 19 kg N. Upptaget i grödan var vid detta tillfälle 125 kg. Detta ger 65 kg kväve i överskott och en effektivitet på endast ca 65 % effektivitet. Stadium 47 (4/6): Veckan efter ger samma beräkning 16 + 58 = 218 kg N. Upptaget i grödan var 17 kg. Kväveeffektiviteten hade ökat och var då knappt 8%. En stor del av kvävet på denna nivå var då således förbrukat. Svalöv I Svalöv var beståndet jämnt och bra under hela säsongen. Upptaget i grödan ökade kontinuerligt under hela mätperioden. Liksom i Klagstorp stod markens mineralisering stilla i början av säsongen för att sätta igång i månadsskiftet maj/juni. Beräknad kväveeffektivitet på 16 kg nivån: Stadium 33: 16 + 35 = 195 kg totalt tillgängligt kväve. 15 kg är upptaget. Effektiviteten bli 77 %. Stadium 41: Upptaget har ökat, men inget mer kväve har blivit tillfört via mineraliseringen. 185 kg upptaget kväve ger den höga effektiviteten på 95 %. Eftersom nästan allt tillgängligt kväve tagits upp av grödan hade det i praktiken varit hög tid att tillföra mer. Mörbylånga Denna plats är den i hela landet som gett högst skörd. Ett mycket bra och tätt bestånd Sverigeförsöken 212 ANIMALIEBÄLTET 35

o ledde fram till den höga skörden. Kväveleveransen i nollrutan var stor. Vid de första mättillfällena ca 5 kg och i mitten av juni ca 9 kg. Tack vare den stora markleveransen låg kväve-optimum lägre här än i Svalöv. Skördarna i de sydsvenska försöken var mycket höga. Som exempel kan nämnas Svalöv med knappt 12 ton och Mörbylånga med 12,4 ton. Till och med den på våren så dåliga försöksplatsen Klagstorp slutade på över 1 tons skörd. Upptagskurvorna på alla sydsvenska platser stämde väl överens med skörderesultaten. På samtliga platser var relativt stora kvävemängder upptagna när mätningarna slutade. Kväveeffektivi teten var relativt hög även vid stora kvävegivor. Hur bestånden byggde upp de höga skördar na skiljde mellan platserna. I Klagstorp var axen få, men bar ett stort antal kärnor. I Svalöv fanns fler ax, men även här var antal kärnor per ax många. I Mörbylånga däremot var beståndet tätt med många ax och färre kärnor per ax. Absolut kalibrering I försöken finns två led där kompletteringsgödsling sker efter sensorns absoluta kalibrering. Vid användning av absolut kalibrering ska värden för mineralisering och förväntad skörd föras in i programmet. Datorn beräknar hur mycket mer kväve som ska tillföras utifrån dessa angivna siffror och mätvärdena. Under de tre år som försöken pågått har systemet fungerat tillfredsställande under förutsättning att man uppskattat skörd och mineraliseringspotential rätt. Programmet i sig fungerar således på ett bra sätt, men det gäller att föra in rätt värden. Mineraliseringen är förhållandevis enkel att uppskatta utifrån upptaget i nollrutan. Det som varit svårast att förutsäga är ungefärlig skördenivå. Ett exempel från årets försök är Klagstorp, där skörden utifrån det dåliga beståndet uppskattades till mellan fem och sex ton. Tack vare att vetet kompenserade med ett ovanligt sort antal kärnor per ax blev skörden hela 1 ton. Sensorn rekommenderade till 5,5 ton 2 kg mer kväve på 16 kg nivån. Denna komplettering gav 36 kg skördeökning. Om rätt skördenivå angivits in i programmet hade kompletteringen blivit 71 kg i stället. Utvecklingsprojekt pågår för att hitta vägar att på ett säkrare sätt kunna förutsäga möjlig skördenivå. Det sensorn mäter idag är total mängd klorofyll. Genom att använda andra våglängder skulle det kunna vara möjligt att också få grepp om beståndstäthet och klorofyllkoncentration. Detta skulle kunna vara en hjälp vid bestämning av skördepotentialen. Den naturliga kvävemineraliseringen på försöksplatsen följs under säsongen genom en nollruta. 36 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 212