Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Monaco 2011 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Läget för de mänskliga rättigheterna i Monaco är generellt sett mycket gott, och levnadsstandarden är bland de högsta i världen. Då monegaskerna utgör en minoritet av befolkning bär lagstiftningen starka inslag av nationell preferens, för att säkra de egna medborgarnas tillgång till arbete och sociala förmåner. Monaco arbetar kontinuerligt med att anpassa lagstiftningen efter sina internationella åtaganden. Under 2011 har ett flertal lagändringar antagits i syfte att främja bland annat medborgerliga och politiska rättigheter i Monaco. Monegaskisk lag tillämpade tidigare olika regelverk för utländska kvinnor och män vid erhållande av medborgarskap genom äktenskap med en monegaskisk medborgare. Genom lagändringar genomförda under 2011 säkras numera lika rättigheter för kvinnor och män vid ansökan och erhållande av medborgarskap. Arbetet för ökad jämlikhet och jämställdhet fortskrider på fler områden och under 2011 godkände det monegaskiska parlamentet ett lagförslag som förbjuder all diskriminering och trakasserier av människor på grund av bland annat kön, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. En lagändringsprocess inleddes även under slutet av 2011 i syfte att främja rättigheter samt tillförsäkra behov och möjligheter för personer med funktionsnedsättningar. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:
2 - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt det fakultativa protokollet om avskaffandet av dödsstraffet. Protokollet om enskild klagorätt har inte ratificerats. - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR). - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD). - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW), men inte det fakultativa protokollet om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), men inte det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt tillhörande protokoll om barn i väpnade konflikter och om handel med barn. - Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt protokollet från 1967 om flyktingars rättsliga ställning. - Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) undertecknades den 18 juli 1998, men har ännu inte ratificerats. - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), det sjätte tilläggsprotokollet om dödsstraffets avskaffande i fredstid samt protokoll nr 13 om dödsstraffets avskaffande under alla omständigheter. Monaco har inte ratificerat protokoll nr 12 om allmänt förbud mot diskriminering. De reservationer som gjorts till konventionerna ovan är främst hänförliga till så kallad nationell preferens, vilket innebär att Monacos velat behålla lagstiftning som gynnar landets egna medborgare, exempelvis att monegasker har förtur vid anställning framför arbetssökande av andra nationaliteter. Monaco för en kontinuerlig dialog med merparten av FN:s konventionskommittéer, men det kan noteras att man upprepade gånger rapporterat med flera års försening. FN:s specialrapportörer har inte genomfört några besök och inga uppgifter finns om planerade besök. Inte heller finns det någon stående inbjudan. Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) har hittills genomfört ett besök under 2006 och kommer att genomföra ett andra besök under 2012.
3 MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Konstitutionen förbjuder uttryckligen tortyr och annan inhuman och förnedrande behandling. Det finns inga uppgifter om att rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr inte efterlevs (jämför dock avsnitt 20 nedan). Inte heller finns några uppgifter om att myndigheterna godtyckligt skulle ha berövat medborgare livet, eller att politiska mord skulle förekomma. Fängelseförhållandena är i enlighet med internationell standard, med separata avdelningar för unga lagöverträdare, män och kvinnor. Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) kommer under 2012 att göra ett besök i Monaco för att inspektera tillståndet för frihetsberövade personer. Vid den senaste inspektionen, som genomfördes 2006, besökte CPT:s representanter landets fängelser, häkten och psykiatriska institutioner. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades formellt för alla brott genom den nya konstitutionen 1962. I praktiken tillämpades dock inte dödstraffet längre, då den sista avrättningen ägde rum år 1847. Vidare har Monaco tillträtt det sjätte protokollet till Europakonventionen om dödsstraffets avskaffande i fredstid samt protokoll nr 13 om dödsstraffets avskaffande under alla omständigheter. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Konstitutionen garanterar medborgarnas frihet och säkerhet. Ingen person ska heller frihetsberövas utan stöd i lag. Det finns inga uppgifter om godtyckliga frihetsberövanden. Med undantag för den som tas på bar gärning, kan ingen person gripas utan ett skriftligt motiverat domstolsbeslut som ska delges vid gripandet eller senast inom 24 timmar. År 2007 antogs flera förändringar i den monegaskiska strafflagen, dock främst uppdateringar av föråldrade bestämmelser. År 2009 skrev Monaco under och ratificerade den Europeiska konventionen om utlämning mellan medlemsstaterna (Europeisk arresteringsorder). 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Konstitutionen fastslår grundläggande straffrättsliga principer som att inget straff får utdömas utan stöd i lag och förbud mot retroaktiv lagstiftning. Konstitutionen garanterar domstolarnas självständighet i förhållande till den
verkställande makten. Domare utses av fursten på förslag av chefen för Direction des Services Judiciaires som är den myndighet som alla domstolar är underställda. Myndighetschefen svarar inför fursten och är inte medlem av regeringen. Den dömande makten tillkommer enligt konstitutionen fursten, men all utövning har delegerats till de monegaskiska domstolarna. Medborgare som upplever att någon lag står i strid med konstitutionen kan föra talan om det vid domstol. Domstolarna har också möjlighet att avgöra om rättigheter enligt internationella fördrag och konventioner är direkt tillämpliga. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer inte såvitt är känt. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet År 2005 antogs en lag om yttrandefrihet, tillämplig på alla former av offentliga yttranden, inklusive press, radio och tv. Kränkande yttranden på grundval av etnicitet, religion eller sexuell läggning är straffbara. I samband med att Monaco tillträdde Europakonventionen inkluderades en reservation där man förklarade att artikel 10 rörande yttrandefriheten skulle gälla utan inverkan på reglerna om förtal av furstehuset. Enligt den monegaskiska strafflagen är det belagt med böter att skriva något i syfte att offentligen underminera fursten eller hans familj, om det görs med uppsåt att skada. 9. Mötes- och föreningsfrihet Mötes- och föreningsfriheten är fastslagen i konstitutionen. Monegaskisk lag vidhöll tidigare olika regelverk mellan monegaskiska och utländska medborgare vid föreningsbildning. Under december 2008 antogs en lag som garanterar föreningsfriheten och samma regelverk oavsett medborgarskap. 10. Religions - och övertygelsefrihet Katolicismen är officiell statsreligion, men konstitutionen garanterar religionsfrihet och det finns inga uppgifter om förföljelse av religiös art. Övriga trossamfund tillåts verka i landet efter registrering hos regeringen, och alla församlingar har samma rätt till subventioner och lyder under samma skatteregler. Förhållandet mellan Monaco och den katolska kyrkan regleras genom en konvention, som bland annat medför att landets katolska präster är statligt anställda. 4
5 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Monaco är en konstitutionell monarki, där arvsrätten tillkommer medlemmar av furstehuset Grimaldi. Nuvarande regent är Albert II, som sedan april 2005 är rikets statsöverhuvud och representerar landet i dess relationer till andra stater och internationella organisationer. Den verkställande makten utövas av fursten i samarbete med statsministern. Statsministern, som kan vara fransk eller monegaskisk medborgare, utnämns av fursten efter godkännande av den franska regeringen. Utnämningen regleras i en konvention mellan Frankrike och Monaco. Statsministern bistås av en regering (Conseil de gouvernement) bestående av fem ledamöter med ansvar över var sitt departement. Regeringen är endast ansvarig inför fursten. Den lagstiftande makten utövas gemensamt av fursten, som har initiativrätt till lagarna, och parlamentet (Conseil National). Parlamentet har en kammare med 24 ledamöter som väljs för mandatperioder på fem år. Parlamentsledamöterna utses genom direkta och hemliga val där endast monegaskiska medborgare över 18 år har rösträtt. Det senaste valet hölls 2008. Valbar är den, man eller kvinna, som är monegaskisk medborgare sedan fem år tillbaka och har fyllt 25 år. För närvarande är tre partier representerade i parlamentet; Union pour Monaco (UPM), Rassemblement et enjeux (R & E), samt Union Des Monégasques (UDM). Fyra av ledamöterna är kvinnor. Parlamentet röstar igenom lagarna och har även möjlighet att lägga fram egna lagförslag. Efter samråd med Kronrådet (se nedan) kan fursten upplösa parlamentet och utlysa nyval. Det finns tre rådgivande organ. I frågor som rör statens högre intressen rådgör fursten med Kronrådet (Le Conseil de la Couronne) som består av sju medlemmar av monegaskisk nationalitet, utsedda av fursten och parlamentet för en period av tre år. Kronrådet ska konsulteras i frågor som rör internationella konventioner, upplösning av parlamentet och nådeansökningar. Statliga rådet (Conseil d'etat) har tolv medlemmar som inte behöver vara monegasker, och har en rådgivande funktion i lagstiftningsarbetet. Bland de 36 ledamöterna i ekonomiska och sociala rådet (Conseil Economique et Social) finns representanter för arbetsgivare och fackföreningar. Den dömande makten tillkommer enligt konstitutionen fursten, men all utövning har delegerats till de monegaskiska domstolarna. Monaco har en konstitutionell domstol (Tribunal Suprême), med kompetens att döma i frågor som rör konstitutionen och avgör i jurisdiktionsfrågor. Hela Monacos territorium utgör en enda kommun, och beslut på lokal nivå fattas i kommunfullmäktige (Conseil Communal) där borgmästaren är ordförande. Kommunfullmäktige består av 15 ledamöter inklusive borgmästaren. Val till
kommunfullmäktige sker vart fjärde år genom direkt val. Ett system med proportionell representation tillämpas. Det senaste valet till kommunfullmäktige ägde rum 2011. I dagsläget är fyra av ledamöterna kvinnor. Kommunfullmäktiges främsta uppgift är att rösta om den kommunala budgeten och ska även rådfrågas vid byggandet av nya bostadshus, större offentliga arbeten med mera. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Omkring 38 000 personer pendlar dagligen från grannländerna, främst Frankrike och Italien, för att arbeta i Monaco. Landet har cirka 49 000 löntagare, varav ungefär 45 000 arbetar i den privata sektorn och 4 000 i den offentliga. Majoriteten av arbetstillfällena återfinns inom handel-, service- och banksektorn. Arbetslösheten är i princip obefintlig. År 2011 var den lagstadgade minimilönen 9,00 euro i timmen eller 1 521 euro i månaden. Lagen föreskriver 39 timmars arbetsvecka, men företag har möjlighet att tillämpa 35 timmars arbetsvecka om de önskar. Arbetsförhållandena är generellt sett goda. Hälso- och säkerhetskrav bestäms i lag och övervakas av skyddsombud på företagen och av regeringens särskilda arbetsinspektör. Arbetstagare har rätt att neka arbete som kan äventyra hälsa eller säkerhet, utan att riskera att mista sin anställning. Det finns inga uppgifter om diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion eller politisk åsikt. En lag från 1974 slår fast principen om lika lön för lika arbete. Det ställs inget krav på bosättning i landet för att få tillgång till sociala förmåner relaterade till arbete. I konstitutionen garanteras alla människors rätt att försvara sin yrkeskårs rättigheter eller intressen genom facklig verksamhet. Även föreningsfriheten och rätten att strejka erkänns, med vissa lagstadgade undantag. Såväl statligt anställda som utländska medborgare har strejkrätt. Union des syndicats de Monaco (USM), etablerad 1944, är centralorganisationen för alla monegaskiska fackföreningar. Endast en liten andel av arbetstagarna i Monaco är fackligt organiserade. Monaco är inte medlem i den Internationella arbetsorganisationen (ILO) och har följaktligen inte ratificerat dess åtta centrala konventioner på området mänskliga rättigheter. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Tillgången till vård är god och hälsotillståndet är överlag mycket gott. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) var hälsosektorns andel 4,6 procent av 6
BNP under 2006. År 2011 var förväntad livslängd 85 år för män och 93 år för kvinnor. För tillgång till fri sjukvård krävs att invånaren har varit bosatt i Monaco sedan minst fem år tillbaka. 14. Rätten till utbildning Utbildning är obligatorisk och kostnadsfri fram till 16 års ålder. I Monaco är ett stort antal av de inskrivna eleverna är bosatta utanför landets gränser, men deras villkor är desamma som för dem som bor i Monaco. Undervisning i mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, jämlikhet och barns roll i samhället sker inom ramen för lektioner i samhällskunskap. Läs- och skrivkunnigheten är 99 procent. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i Monaco är mycket hög. Monacos landyta är endast två kvadratkilometer, vilket skapar svårigheter att garantera vissa skyldigheter som exempelvis rätten till bostad under konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Vad gäller rätten till bostad förekommer viss diskriminering mellan monegaskiska medborgare och invånare av andra nationaliteter. Rätten till bostad tillkommer endast den som varit bosatt i Monaco sedan fem år tillbaka. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Genom 1962 års konstitution infördes kvinnlig rösträtt, och i ett tillägg från 2002 fastslås att män och kvinnor ska vara jämlika. Inom monegaskisk lagstiftning har det tidigare tillämpats olika principer för kvinnor och män vid erhållande samt överföring av monegaskiskt medborgarskap. Vid giftermål med en monegaskisk man kunde tidigare en utländsk kvinna inte söka medborgarskap i Monaco förrän efter fem år. En utländsk man som ingick äktenskap med en monegaskisk kvinna kunde däremot ansöka om medborgarskap omgående. Under december 2011 antogs ändringar i lagstiftningen och numera kan utländska män och kvinnor ansöka om medborgarskap efter tio års äktenskap med en monegaskisk medborgare. Under december 2002 antogs en lagändring som ger kvinnor, som erhållit monegaskiskt medborgarskap, möjlighet att överföra det till sina barn under 18 år. 7
8 Abort var tidigare inte tillåtet under några omständigheter. FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter rekommenderade Monaco att häva förbudet i fall där det finns medicinska skäl för abort eller där graviditeten är ett resultat av incest eller våldtäkt. I oktober 2006 antogs en lag som tillåter abort under sådana omständigheter. Beslutet var kontroversiellt med tanke på katolska kyrkans starka ställning i landet (jämför avsnitt 8). Ingen rapport som berör konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) har skrivits om Monaco. Rätten till lika lön för lika arbete garanteras genom lag, och den statliga arbetsinspektören kan ålägga företag att dokumentera att principen efterlevs. Trots detta får kvinnor enligt inofficiella uppskattningar 20 procent mindre i lön för samma arbete. Trots en allt öppnare arbetsmarknad förekommer fortfarande en traditionell uppdelning mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken inom många sektorer. En arbetsgivare får inte avskeda en kvinna på grund av graviditet, undersöka om hon är gravid eller använda det som argument för att inte anställa henne. Kvinnan är inte skyldig att uppge om hon är gravid vid anställningsintervju. Efter avslutad föräldraledighet har hon rätt att återuppta sitt arbete på samma eller en liknande position, med samma lön. Där förut rätt till vissa bidrag enbart tillkom mannen som familjeöverhuvud, kan nu även en kvinna få dem. Sedan 2006 har fäder rätt till 12-19 dagars pappaledighet. Våld i hemmet och våld mot kvinnor faller under allmän strafflag. En särskilt utbildad grupp inom polisen har ansvar för att ta hand om våldsutsatta kvinnor, och det har även skapats ett kriscentrum dit drabbade kvinnor kan vända sig. Människohandel är straffbart, liksom prostitution och koppleri. Under 2010 genomfördes en skärpning av straffskalorna för våld i hemmet. Kvinnor är valbara till den kommunala och nationella församlingen på samma villkor som män, men kvinnor utgör emellertid fortfarande en minoritet. I dagsläget är endast fyra av 15 ledamöter i kommunfullmäktige och fyra av 24 ledamöter i parlamentet kvinnor. I regeringen finns en kvinnlig minister. 17. Barnets rättigheter De senaste åren har Monaco moderniserat sin civilrättsliga lagstiftning som tidigare gjorde skillnad på legitima barn, det vill säga barn födda inom äktenskapet, samt utomäktenskapliga barn. I praktiken förekommer dock fortfarande viss diskriminering, bland annat inom socialförsäkringssystemet. Minimiåldern för anställning är 16 år och särskilda regler styr arbetsvillkoren för 16 18-åringar.
9 Monaco har inga egna väpnade styrkor och följaktligen är inte barns deltagande i strider eller förband aktuellt. De grupper som har militär status är furstens vakter och brandmännen, med en åldersgräns på 19 år för anställning. Landet har likväl ratificerat Barnkonventionens tilläggsprotokoll om barn i väpnad konflikt. Barn under 13 års ålder kan inte hållas straffrättsligt ansvariga för sina gärningar. Straffmyndighetsåldern är 18 år, varefter individen döms på samma villkor som en vuxen. För gärningsmän mellan 13 och 18 år tillämpas en reducerad straffskala och ett eventuellt frihetsberövande straff avtjänas på en separat avdelning. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk I Monaco är de egna medborgarna i minoritet. Runt 8 000 personer av totalt 36 000 invånare är monegaskiska medborgare. Staten har därför bedömt att det är nödvändigt att vidta vissa åtgärder för att värna om sina medborgare. Som exempel kan nämnas att utländska medborgare måste vara bosatta i Monaco under minst fem år innan de har rätt till bostad, fri sjukvård och andra sociala förmåner. Enbart monegasker har rösträtt och är valbara till de nationella och lokala församlingarna, och medborgarskapet måste ha beviljats fem år innan valdagen. De största grupperna utländska medborgare kommer från Frankrike och Italien. Konstitutionen slår fast att franska är det officiella språket, men press och radio finns även tillgänglig på italienska och engelska. Monaco har varken undertecknat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter eller konventionen om regionala språk och minoritetsspråk. Under februari 2011 publicerade Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI) en rapport om Monaco. Kommissionen konstaterade att positiva förändringar har skett gällande lika rättigheter för monegaskiska och utländska medborgare men att Monacos lagstiftning fortfarande uppvisar brister samt att reformprocessen av lagstiftningen gällande olika former av diskriminering går för långsamt. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Den monegaskiska lagstiftningen erkänner inte könsidentitet utan endast sexuell läggning. Lagen om yttrandefrihet förbjuder kränkande uttalanden med
10 hänsyn till sexuell läggning. Det finns inga uppgifter om förföljelse eller diskriminering sanktionerad av staten. 20. Flyktingars rättigheter Enligt avtal med Frankrike behandlas alla asylansökningar som inkommer till Monaco av franska myndigheter, vars beslut landet följer. FN:s kommitté mot tortyr (CAT) har ifrågasatt avsaknaden av förbud i monegaskisk lag att återsända en person till land där han eller hon riskerar att utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (nonrefoulement). Monaco har invänt att alla avvisningar sker först till franskt territorium, eftersom det omger landet och att Frankrike i sin tur är bundet av Tortyrkonventionens förbud. Som skäl för denna politik anger Monaco dels att det är svårt för ett land av Monacos storlek att upprätta en myndighet som hanterar enbart dessa frågor, samt att gränserna är svårbevakade och att det därför är rimligt att i detta fall använda sig av Frankrikes system för flyktingmottagande. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättningar Diskriminering av personer med funktionsnedsättningar på arbetsmarknaden, inom utbildningssektorn och sjukvården är förbjuden enligt lag. Regeringen har vidtagit åtgärder för att alla offentliga byggnader ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättningar. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter I Monaco finns ett flertal frivilligorganisationer, men dessa är i huvudsak inriktade på sociala frågor och välgörenhet. Registrerade föreningar uppbär statligt stöd. Röda Korset har en lokalavdelning, medan organisationer med särskilt fokus på mänskliga rättigheter, som till exempel Amnesty International, inte är representerade. Detta beror dock inte på något statligt förbud. Organisationer i grannländerna observerar till viss del även situationen i Monaco. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Sverige har inget samarbete med Monaco som inbegriper insatser för mänskliga rättigheter. FN har kontinuerlig dialog med Monaco genom konventionernas olika övervakningskommittéer. Europarådets parlamentariska församling genomförde i juni 2006 ett besök för att undersöka hur Monaco
efterlevt sina skyldigheter efter inträdet 2004. Församlingen gjorde under juni 2007 en uppföljning av Monacos åtaganden inom ramen för Europarådet. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter gjorde senast 2008 ett besök i Monaco. Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) kommer under 2012 att göra ett besök i Monaco för att inspektera tillståndet för frihetsberövade personer. 11