A Socialtjänst- och Arbetsmarknadsförvaltningen RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM Adoption Familjehem Placeringskonsultation B C D E Rapport från tillsyn av Sofiaängens behandlingsenhet Datum för tillsyn 2009 03 31 Närvarande från Resursteamen barn och ungdom: Eva Lindström konsulent och Svante Wallin konsulent. Närvarande från verksamheten: Henrik Lennartsson, verksamhetschef, Emelie Ihrfors, administratör. Under besöket intervjuades två inskrivna ungdomar. En flicka och en pojke. Gällande tillstånd Sofiaängens behandlingsenhet har sedan 2006 05 12 ett förnyat tillstånd att bedriva dagverksamhet, enligt 7 kap 1 4 p socialtjänstlagen för ungdomar 14 20 år med allvarliga psykosociala problem. Tillståndet omfattar 18 platser. Tillstånd finns även från skolverket att bedriva friskola motsvarande grundskola sedan 2007 08 01 och motsvarande gymnasieskola sedan 2008 08 01.
Verksamheten Sofiaängens behandlingsenhet är en psykoterapeutisk dagverksamhet som vänder sig till ungdomar mellan 14 20 år med allvarliga psykosociala problem, psykiatriska och neuropsykiatriska diagnoser. Sofiaängen har en lång tradition av behandling av ungdomar med en komplex och multifaktoriell problematik. Familjen ingår alltid i behandlingen. Utgångspunkten är att hela familjen behöver stöd och hjälp när en familjemedlem mår psykiskt dåligt. Sofiaängen har en friskola med undervisning på grund- och gymnasienivå. På gymnasiet finns det samhällsvetenskapliga programmet och det individuella programmet. Målet är att ge eleverna kunskap och betyg för vidare studier på gymnasiet eller vara en bas för fortsatta studier eller yrkesliv. Alla inskrivna elever får minst 15 timmars undervisning i veckan och undervisningen bedrivs i mindre grupper eller individuellt. Skolan ligger inom behandlingsenheten och många utrymmen är gemensamma Behandlingsinnehåll De övergripande målen för Sofiaängens behandlingsenhet är att ungdomarna ska kunna bo kvar i sina hem och ha en fungerande daglig struktur med behandling och skola där hela familjen är involverad som ett alternativ till dygnet runt vård. Behandlingen skräddarsys efter elevens och familjens behov. Varje elev får ett anpassat schema med behandlingsinsatser och skolundervisning. Grundsynen i behandlingsarbetet är psykodynamiskt som förenas med social träning, jagstödjande och pedagogiska inslag i behandlingsarbetet. Kognitiva och systemteoretiska tekniker integreras i arbetet. Behandlingen omfattar miljöterapi, individualpsykoterapi och utvidgad familjeterapi. När vården och skolan avslutas skall den unge kunna relatera till vuxna och jämnåriga bättre, familjen kunna hantera kriser och påfrestningar, den unge ha mindre omfattning av plågsamma symtom och bättre klara av sin problematik, ha en introduktion för nästa steg i livet t e x folkhögskola, gymnasium, arbete eller annan sysselsättning. Alla ungdomar skall vid utskrivningen ha fullföljt sina grundskolestudier med godkänt i samtliga kärnämnen eller vid utskrivningen slutfört sina gymnasiestudier alternativt ha påbörjat och avslutat sina A och B kurser. Innan vården avslutas, vilket i regel tar två år, har den föregåtts av en lång utslussningsfas och en nogsam framtidplanering gjorts. Personal Personalgruppen består av 18 personer, 10 kvinnor och 8 män. Verksamhetschefen är socionom, legitimerad psykoterapeut. Verksamhetschefen arbetar heltid och deltar aktivt i och följer det dagliga arbetet med ungdomarna och deras familjer. Deltar och beslutar vid in och utskrivningar och har en hög tillgänglighet för ungdomar, familjer och personal. Av de 8 behandlarna har samtliga adekvat högskoleutbildning och utöver detta är 4 legitimerade psykoterapeuter, 3 går legitimationsgrundande terapiutbildning. En är legitimerad sjuksköterska med grundläggande psykoterapiutbildning och partiellt anställd som sjuksköterska på enheten.
Behandlingsenheten anlitar en extern läkare/barn och ungdomspsykiater, en handledare samt en familjeterapeut på konsultbasis. Skolans personal består av en rektor (som är utbildad speciallärare) och tre lärare (två av lärarna har grundläggande psykoterapiutbildning). Sofiaängen har en anställd personal för administrativa uppgifter. All personal har tidigare erfarenhet av arbete med målgruppen inom socialtjänst, psykiatri, sjukvård eller skola. Personalen får adekvat vidareutbildning, handledning, kompetensutveckling utifrån sina arbetsuppgifter. Bedömning: Den erfarenhet och kompetens som personalgruppen har motsvarar väl de krav som målgruppen kräver.
Delaktighet I tillsynen har de inskrivnas delaktighet vid inskrivning, vårdtiden och utskrivning granskats. Delaktighet i beslut som rör den egna behandlingen är viktig. Delaktighet kan innebära att vara delaktig i beslutsprocesser kring behandlingsinsatser, men också i frågor som rör till exempel val av fritidssysselsättning, inredning av det egna rummet. I tillsynen har en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier (2001) använts. Delaktighet kan enligt modellen indelas i fem steg: 1. Personal lyssnar på de inskrivna 2. De inskrivna får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till de inskrivnas åsikter (utifrån individuella förutsättningar) 4. De inskrivna är inblandade i beslutsprocesser 5. De inskrivna delar makt och ansvar när beslut ska fattas Flicka: Personalen lyssnar verkligen på ungdomarna! Jag är med på alla möten och om jag vill kan min kontaktperson föra min talan. Innan möten säger jag vad jag tycker och allt är nerskrivet och alla har läst det innan mötet. Möten med socialsekreterare är ett orosmoment för då jag är rädd att inte få vara kvar och tänker, - är jag värd dom här pengarna, - är jag värdelös. Jag har samtal 1-2 ggr i veckan och då kan jag välja att vi promenerar och samtalar. Pojke: Fritidsaktiviteterna bestäms i killgruppen, jag spelar pingis och går på gym. Jag kan prata om allt med min kontaktperson och känner att jag blir lyssnad på. Bedömning: Ungdomarna har möjlighet till delaktighet i det som rör vardagen, behandlingen och skolgången på Sofiaängen. Det finns rutiner och forum där ungdomarna kan framföra åsikter och beslut kan fattas. Exempel på detta är stormöten, tjejgrupp, killgrupp, förslags och åsiktslåda där man anonymt kan framföra sina åsikter samt tät kontakt med sin kontaktperson som tillsammans med ungdomen kan besluta om hur man kan gå vidare med önskemål och bekymmer. Det finns alltid möjlighet att vända sig till verksamhetschefen som har hög tillgänglighet för ungdomarna i vardagen. Innan möten med uppdragsgivare tas varje ungdoms synpunkter tillvara och dokumenteras och kommuniceras med berörda som ska vara med på mötet. Resultat och kvalitetsarbete I denna del har verksamhetens kvalitetsarbete efterfrågats. Såväl föreståndare som intervjuad personal har fått redogöra för verksamhetens mål, mätmetoder för måluppfyllelse, faktiska resultat och dokumentation kring detta. Vidare har verksamhetens klagomålshantering granskats. Sofiaängens behandlingsenhet har tydliga dokumenterade mål för verksamheten, övergripande och individuella. Måluppfyllelsen på gruppnivå kan följas i en sammanställning som bygger på uppgifter på 30 ungdomar vid inskrivnings och utskrivningstillfället. Det gäller ungdomar som varit inskrivna under perioden
2003 06 01 2007 06 01. Arbete pågår kontinuerligt för att förfina och förenkla sammanställningarna. En ny sammanställning är under arbete. Måluppfyllelsen på individnivå går att följa i dokumentationen kring varje inskriven, bland annat i utvärdering av behandlingsplan och sammanfattning av den senaste behandlingsperioden. Bedömning: Det saknas en sammanställning över måluppfyllelse under 2008, vilken är under bearbetning. Åtgärder utifrån tidigare sammanställningar är att starta en friskola med extra kompetent personal för att möjliggöra mål kring skolgången, att tydligare och tidigare planera för nästa steg i livet så att Sofiaängen skall kunna vara behjälpliga i övergången. Detta visar att förbättringsarbete pågår utifrån de behov målgruppen visat sig ha inom olika områden. Det finns inget att anmärka kring resultat och kvalité. Skola och sysselsättning Kunskap och goda skolresultat är viktiga friskfaktorer för barn och ungdomar. Tillsynen har granskat hur skolundervisningen för de inskrivna är organiserad, hur den följs upp och hur omfattande undervisning varje elev får. Inskrivna har intervjuats om skolundervisningen. Fritidssysselsättningar ska upplevas som meningsfulla av de inskrivna och ska så långt det är möjligt utgå från den inskrivnes egna önskemål och behov. Flicka: Skolan är en väldigt bra del av Sofiaängen. Det är rätt nivå, lagom med krav och bra läxhjälp. Vi får repetera ämnen och kurser som man missat innan Sofiaängen. Dom (personal) är säkra på att man ska klara av skolan. Vi elever stöttar och inspirerar varandra också. Det har gått bra även med skolan Pojke: Skolan är jättebra, man får mycket stöd och ser hur mycket man lär sig. Jag är pigg och rask och läser alla ämnen. Jag blev mobbad i skolan tidigare men är trygg här. Varje ungdom som är placerad på Sofiaängen får undervisning minst 15 timmar i veckan och som mest heltidsstudier. Undervisningen bedrivs enskilt eller i grupp på grundskole- eller gymnasienivå, samhällsvetenskapliga eller individuella programmet. Det finns klara mål för varje elev och stöd för att uppnå dessa mål. Skolans personal består av en rektor som är utbildad speciallärare samt tre lärare,(två av lärarna har förutom lärarbehörighet även grundläggande psykoterapiutbildning), en timanställd skolsköterska och en timanställd SYV. Två behandlare finns tillgängliga under hela skoldagen för att vara behjälpliga om så behövs under skoldagen och rasterna. Skolpersonalen har handledning några gånger per termin av extern konsult, Siv Boalt-Boetsius, i syfte att titta på förändringsarbete och organisation. En gång i veckan handleder verksamhetschefen skolpersonalen. En gång i månaden har rektor och lärare en samlad genomgång av ungdomarnas skolundervisning på behandlingskonferens.
Bedömning: Skolan har utvidgat sin verksamhet till att även omfatta gymnasiets samhällsvetenskapliga program och det individuella programmet, vilket ger ungdomarna större möjlighet till flexibel undervisning. Handledning ges av verksamhetschefen en gång i veckan och utöver detta handledning i förändringsarbete och organisation av en extern konsult. Skolan har tydliga mål och stödinsatser på grupp och individnivå. Utifrån målgruppens mångfasetterade problembilder får ungdomarna möjlighet till en god skolgång där personalen har hög kompetens att möta ungdomarna med kunskap och förståelse även utifrån deras psykosociala och psykiatriska problem. Dokumentation Tillsynen har granskat hur uppgifter om den inskrivne dokumenteras och förvaras. Har verksamheten genomförandeplan, förs journaler enligt gällande regler och hur informeras den inskrivne om vad som dokumenteras om honom/henne? Flicka: Jag får läsa allt om mej. Om jag säger att jag inte sa så, ändras det. Om något ska skickas vidare, journalen eller annat, får jag alltid läsa det innan. Påpekandena vid tillsynsbesök 2008 02 05 gällande underskrifter av vårdplaner/genomförandeplaner var åtgärdade vid besöket. För varje ungdom upprättas en pärm där allt skriftligt material förvaras. I den finns vårdplan, behandlingsplan/genomförandeplan, utvärderingar och sammanfattningar över behandlingsperioderna, journalanteckningar handlingsplaner. I handlingsplanerna som berör den konkreta vardagen skriver ungdomen själv. Före 6 månaders uppföljningar dokumenteras alltid ungdomens och vårdnadshavares synpunkter och berörda uppdragsgivare får dessa synpunkter skriftligt innan mötet. Bedömning Dokumentationen kring varje ungdom har förändrats och är nu enkel och lätt att följa. Ungdom och vårdnadshavare har rätt att ta del av allt som skrivs samt påverka och ändra bland annat genom att få sina synpunkter dokumenterade innan varje uppföljningsmöte. Säkerhet Denna del av tillsynen omfattar hur verksamheten arbetar med och upprättar rutiner för att förhindra hot- och våldssituationer, sexuella övergrepp, psykisk misshandel och kränkningar mellan inskrivna eller mellan personal och inskrivna och hur verksamheten hanterar sådana situationer eller andra krissituationer om de uppstår. Rutiner för att förhindra att den inskrivna skadar sig själv har efterfrågats. Vidare har rutiner vid avvikelse och uteblivande från verksamheten hanteras. Verksamhetens ordningsregler har granskats liksom rutiner för att säkerställa nyrekryterad personals lämplighet.
Skriftliga rutiner, handlingsplaner finns för att förhindra våldssituationer, sexuella övergrepp, psykisk misshandel och kränkningar. Det görs även bedömningar av riskfaktorer inom enheten som kan utlösa aggressivitet och våld. Detta tas upp på behandlingskonferenser. Det finns även förebyggande åtgärder och rutiner för att förhindra att det uppstår oönskade situationer. För ungdomar med självskadebeteende finns möjlighet till psykiatrisk bedömning, sjukvårdbedömning och möjlighet till extra behandlande insatser under dagtid då bemanningen är hög. Även föräldrar får extra insatser när så behövs. Kvällar och helger finns beredskap. Vid suicidrisk görs kontinuerlig psykiatrisk bedömning. Rutiner, nogsamhet och hänsyn till den grupp som är på Sofiaängen är en viktig del av säkerhetsarbetet och en av de viktigaste förebyggande åtgärder man har för att förhindra att det uppstår situationer med hot, våld, kränkningar och övergrepp. Bedömning: Sofiaängen har väl utarbetade rutiner samt kontroll för att förhindra att säkerheten brister inom olika områden. Utöver detta är inskrivningsförfarandet adekvat utifrån målgrupp. Hälsa I detta delområde av tillsynen har granskats hur de inskrivnas behov av hälsooch tandvård tillgodoses, samt hur verksamhetens rutiner för kost, sömn och motion ser ut. Vidare har granskningen omfattat verksamhetens arbete kring droger och sexualitet. Flicka: Jättebra mat! Det är väldigt kul att vara med och laga mat. Man lär sig och den är dessutom god. Det finns alltid olika fysiska aktiviteter att välja mellan och det är bra för ibland är inte dagsformen bra. Pojke: Jag är med och lagar mat varje onsdag. Det är jätteroligt och jag lär mej nya rätter. Nu lär jag mej att laga kinamat och thaimat. Jag är ute och promenerar varje dag och kan ta med kontaktpersonen. Jag spelar pingis och går på gym. Rutiner för kost och motion finns på dagsschemat för alla ungdomar. Vad gäller droger är det nolltolerans som gäller. Avvikelse från detta leder till utskrivning eller hemförlovning. Sexualundervisningen sköts av skolsköterska och upparbetat samarbete finns med ungdomsmottagningar. Bedömning: Rutiner för kost, motion och hälsa finns i den dagliga verksamheten. Ungdomarnas inflytande över kost, motion och hälsa är väl tillgodosett. De inskrivnas känslomässiga och sociala behov Tillsynen har omfattat hur de inskrivnas känslomässiga och sociala behov tillgodoses och hur vård och behandling utformas med hänsyn till den personliga integriteten. Till exempel hur möjligheten till enskildhet och privat sfär ser ut, om de inskrivna har en kontaktperson de kan vända sig till och som de litar på.
Pojke: Jag är en ny människa tack vare Sofiaängen. De två ungdomarna som intervjuades sade samstämmigt att Sofiaängen innebar trygghet och trivsel för dem, att kontaktpersonerna var viktiga och att man kunde vända sig till dem när det gällde allt. De visste var de kunde vända sig om något var fel och ansåg att de hade möjlighet att påverka sin behandling, fritid och skola. De uppgav också att stämningen var god och att gemenskapen kändes bra med de övriga ungdomarna. De gjorde roliga saker i grupp men fick även möjlighet att vara med en vuxen vid behov (skola, behandling, fritidsaktiviteter). De hade även möjlighet att dra sig undan i ett vilrum eller musikrum när de ville vara för sig själva eller inte mådde bra. Bedömning: Sofiaängen behandlingsenhet med sin mångsidiga verksamhet ger ungdomarna möjlighet att utveckla både känslomässiga och sociala färdigheter. Sammanfattande bedömning Sofiaängens behandlingsenhet är en dagverksamhet som riktar sig till ungdomar med allvarlig psykosocial problematik samt deras föräldrar. Uppdragen är skiftande och flera huvudmän är involverade i vården. Kompetensen hos personalen är sammantaget hög och kan väl tillgodose målgruppens behov. Säkerheten och delaktigheten finns inget att anmärka kring. Dokumentationen har förenklats och förbättrats. Delaktigheten går att följa i dokumentationen och ungdomarna som intervjuades kunde muntligt bekräfta att de var involverade i sin vård. Säkerhetsrutinerna var väl dokumenterade och förankrade hos personal och ungdomar. När det gäller resultat och kvalité är 2008 2009 års sammanställning under bearbetning. En muntlig genomgång gjordes under tillsynen. Sofiaängens skola som sedan 2008 08 01 utökat sitt tillstånd till att även omfatta gymnasiet, ger ungdomarna allt större chanser till fortsatta studier och sysselsättning efter vårdtiden. Det finns tydliga mål i skolan och personalen har adekvat kompetens för målgruppen. Sammantaget kan konstateras att Sofiaängen behandlingsenheten tagit till sig av de påpekanden de fått vid tidigare tillsyn och gjort de förändringar som krävts. Stockholm den 6 april 2009 Linda Kilter, Enhetschef Eva Lindström, konsulent Rapporten har delgivits Henrik Lennartsson verksamhetschef vid Sofiaängens behandlingsenhet