Rapport från tillsyn av Nytorgets behandlingsenhet

Transkript

1 Socialtjänst- och Arbetsmarknadsförvaltningen RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM Adoption Familjehem Placeringskonsultation Rapport från tillsyn av Nytorgets behandlingsenhet Datum för tillsyn Närvarande från resursteamen barn och ungdom: konsulent Eva Lindström och konsulent Magnus Nilsson Närvarande från verksamheten, namn och befattning: föreståndare Margareta Melander Verksamheten Nytorgets behandlingsenhet med huvudman Magitaskolan AB, organisationsnummer , bedriver dagverksamhet enligt 7 kap 1 4 p socialtjänstlagen. Gällande tillstånd är utfärdat Målgruppen är; avdelning 1: barn med tidiga komplicerade störningar, psykosliknande tillstånd, autism eller autismliknande tillstånd eller andra neuropsykiatriska störningar. Målgrupp avdelning 2: barn med utvecklingsstörning samt barn med kombinationer av neuropsykiatriska funktionshinder och utvecklingsstörning. Antalet behandlingsplatser är åtta på avdelning 1 och elva på avdelning 2. Inskrivningsålder är barn 6-11 år. Särskilda villkor i tillståndet är att personaltätheten skall vara 0,7 personal per inskrivet barn. Avdelningarna ska vara fristående från varandra vad gäller personal, lokaler och barn. På avdelning 1 är för närvarande två barn inskrivna i behandling, ett barn med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen och ett barn är placerat genom Landstinget. I friskolan som huvudmannen också driver och som är integrerad med behandlingsverksamheten, är fem elever inskrivna. Tillsynen omfattar de två barn som är inskrivna för behandling. Verksamheten är belägen på Barnängsgatan 28-30, Stockholm. Under tiden 15 oktober till april 2010 är verksamheten flyttad inrymd i en paviljong i nära anslutning till ordinarie fastighet, detta på grund av stambyte. Länsstyrelsen är underrättad om det tillfälliga lokalbytet.

2 Behandlingsinnehåll Arbetet baseras på en psykodynamisk arbetsmodell och miljöterapi är det nav vilket övriga psykoterapeutiska insatser organiseras. I den terapeutiska miljön ingår bland annat social inlärning och träning genom olika studie-, aktivitets- och arbetsscheman. Barnen får stöd och träning i att gradvis ta ökat ansvar för egna behov, önskningar, och handlingar i relation och samarbete med andra. Miljön innehåller också kontinuerlig och nära samverkan med behandlingspersonalen och andra barn. Nytorgets behandlingsenhet arbetar med individuella och flexibla lösningar som ger remittent och vårdnadshavare stort inflytande över behandlingens utformande. I behandlingen ingår familjearbete som en naturlig och viktig del i barnens behandling. Familjearbetet kan bestå av familjeterapi eller annat föräldraarbete varje vecka med föräldrakontakt flera gånger varje dag. Nytorgets behandlingsenhet anser det viktigt att varje familj får det de behöver. Alla barn som börjar i verksamheten är väl utredda när de börjar på Nytorgets behandlingsenhet. Som komplement till redan gjord utredning, och vid behov, kan föreståndaren göra ett pedagogiskt PEP-test som används för barn som har autism i kombination med en lindrig eller måttlig utvecklingsstörning. Testresultatet bildar underlag för behandlings/stödinsatser. Intagningsrutinerna är att någon skola, socialtjänst eller BUP ringer om plats. Därefter sker ett tjänstemannamöte och ibland är föräldrarna med och ibland kommer de separat. Därefter träffar föreståndaren barnet och sedan görs en planering upp med en väl planerad inskolning. Magitaskolan har också tillstånd från Stockholms stads utbildningsförvaltning för fritidshemsverksamhet vilket innebär att barnen slutar vid olika tidpunkter på dagarna. Personal Tillsynen har i denna del omfattat föreståndare och övrig personals utbildning, tillgång till kompetensutveckling och handledning. Vidare har personalbemanning och personalomsättning efterfrågats. Mångfalds- och jämställdhetsplan har efterfrågats, liksom rutiner kring nyrekrytering och nyanställning. För närvarande är fyra personer heltidsanställda i verksamheten. Föreståndaren är förskolelärare och specialpedagog, psykoterapeut steg 1 och har arbetat 34 år i yrket. En behandlingsassistent är beteendevetare och har arbetat på Nytorgets behandlingsenhet i cirka fyra år. En behandlingsassistent är beteendevetare och studerar steg 1-utbildning, arbetar på Nytorget sedan mars En behandlingsassistent arbetar på Nytorget sedan fyra år. Han undervisar också i slöjd och matematik och är administratör och har tidigare arbetat inom särskolan.

3 En lärartjänst håller på att tillsättas då tidigare lärare nyligen slutat. Den nya läraren börjar i januari 2010 och till dess har man en lärarvikarie. Personalen har haft samma handledare i åtta år och man håller nu på att byta. Handledningen är processinriktad med fokus på barnen och familjen och pågår två timmar varannan vecka. Nytorgets behandlingsenhet har också två barnpsykiaterkonsulter, en av dem anlitas i snitt en gång per termin för utbildning av personalen och den andra finns i verksamheten i snitt var sjätte vecka. Barnpsykiatern är också med i barngruppen. Föreståndaren har en egen mentor som hon träffar en gång i veckan. I verksamheten finns gemensamma kompetensutvecklingsplaner. Mångfalds- och jämställdhetsplan saknas. Vid rekrytering av ny personal sker det genom kontaktnät eller annonsering. Utdrag ur Rikspolisstyrelsens misstanke- och belastningsregister inhämtas och likaså referenser. Ett anställningsförfarande sker i flera steg med olika intervjuer. Ny personal provanställs i sex månader. Nytorgets behandlingsenhet har en personalgrupp med adekvat utbildning och yrkeserfarenhet, skrivna rutiner och handledning som är anpassade till verksamhetens inriktning. Det rekommenderas att verksamheten utarbetar en mångfalds- och jämställdhetsplan för behandlingsdelen med motsvarande innehåll som den likabehandlingsplan som finns för friskolan. Delaktighet I tillsynen har de inskrivnas delaktighet vid inskrivning, vårdtiden och utskrivning granskats. Delaktighet i beslut som rör den egna behandlingen är viktig. Delaktighet kan innebära att vara delaktig i beslutsprocesser kring behandlingsinsatser, men också i frågor som rör till exempel val av fritidssysselsättning, inredning av det egna rummet. I tillsynen har en delaktighetsmodell utvecklad av H Shier (2001) använts. Delaktighet kan enligt modellen indelas i fem steg: 1. Personal lyssnar på de inskrivna 2. De inskrivna får stöd i att uttrycka sina åsikter 3. Hänsyn tas till de inskrivnas åsikter (utifrån individuella förutsättningar) 4. De inskrivna är inblandade i beslutsprocesser 5. De inskrivna delar makt och ansvar när beslut ska fattas Personalen vänder sig till alla barn och barnen väljer själva vem ur personalgruppen han eller hon vill prata med. Tidigare hade varje barn en kontaktperson men nu får barnens anknytning till personalen styra istället. De yngre barnen uttrycker mer spontant sin vilja och för de äldre barnen försöker

4 personalen ha mer strukturerade samtal. Barnen påverkar vilka aktiviteter som skall göras och med vem. För barn som inte har något språk fattar personal och föräldrar beslut tillsammans. För de barn som saknar språk använder man bilder och personalen läser av barnens kroppsspråk vad de vill och inte vill. Varje dag, på förmiddagen, har barn och personal en pedagogisk rast då man äter grönsaker och, i samråd med barnen, planerar dagens aktiviteter. Men under dagen finns många andra stunder då barnen är med och påverkar. Två-tre gånger per termin träffas alla inblandade kring varje barn, myndigheter och föräldrar, för att uppdatera sig om aktuell situation och för att planera den fortsatta behandlingen. I den mån barnen har mognaden och förmågan kan de vara med och påverka behandlingsplaneringen. Barnen och deras föräldrar har hög delaktighet när det gäller vården och de insatser som är knutna till verksamheten. Resultat och kvalitetsarbete I denna del har verksamhetens kvalitetsarbete efterfrågats. Såväl föreståndare som intervjuad personal har fått redogöra för verksamhetens mål, mätmetoder för måluppfyllelse, faktiska resultat och dokumentation kring detta. Vidare har verksamhetens klagomålshantering granskats. Nytorgets behandlingsenhet har tydliga dokumenterade mål för verksamheten. Arbetet syftar till att på ett ändamålsenligt ge barnen det stöd och den hjälp de behöver för att överbrygga deras utvecklingshinder. Målsättningen är att barnen skall utvecklas i de specialpedagogiska och terapeutiska relationer som verksamheten erbjuder och använder som arbetsinstrument. Ett omfattande kvalitetssäkringsdokument finns utarbetat för verksamheten. All vård följs upp regelbundet men någon uppföljning görs inte på gruppnivå men det skall göras, och kopplas till målen. Rutiner och blankett finns för klagomålshantering. Vid klagomål görs en åtgärdsplan och det finns en blankett för det också. Nytorgets behandlingsenhet har upparbetade rutiner för att följa upp behandlingen individuellt för varje barn. Ett förbättringsområde är att kvalitetsarbetet också bör innehålla uppföljning på gruppnivå så att faktiska resultat av behandlingen kan visas.

5 Skola och sysselsättning Kunskap och goda skolresultat är viktiga friskfaktorer för barn och ungdomar. Tillsynen har granskat hur skolundervisningen för de inskrivna är organiserad, hur den följs upp och hur omfattande undervisning varje elev får. Inskrivna har intevjuats om skolundervisningen. Fritidssysselsättningar ska upplevas som meningsfulla av de inskrivna och ska så långt det är möjligt utgå från den inskrivnes egna önskemål och behov. Barnen går i den egna friskolan, Magitaskolan, som är av Skolverket godkänd friskola. Skolverksamheten har behörig lärarpersonal och undervisningen utgår från varje elevs egna behov och kan därför ske både individuellt och i grupp. Skolan tar emot barn från förskoleklass till och med årskurs sex, i både grundskola och särskola. För närvarande är sammanlagt sju barn inskrivna i skolan, varav fem i särskolan. Verksamheten uppfyller de krav som ställs beträffande skola och sysselsättning. Dokumentation Tillsynen har granskat hur uppgifter om den inskrivne dokumenteras och förvaras. Har verksamheten genomförandeplan, förs journaler enligt gällande regler och hur informeras den inskrivne om vad som dokumenteras om honom/henne? Journalanteckningar skrivs av all personal i Microsoft Word som signeras. Föreståndare läser igenom dem cirka en gång i månaden, skriver ut dem, signerar och lägger i akten. Vid genomgången av akterna saknades en genomförandeplan. Det fanns också journalanteckningar som ej signerats. Varje termin skrivs en terminsrapport som bland annat baseras på journalanteckningarna. Rapporten delges föräldrar och uppdragsgivare. Det finns rutiner för hur dokumentationen med akter och journalföring skall skötas. Vid tillsynen konstaterades dock att det fanns journalanteckningar som ej var signerade och att en genomförandeplan saknades. Ett förbättringsområde är att tillse att all dokumentation sköts enligt gällande regler. Säkerhet Denna del av tillsynen omfattar hur verksamheten arbetar med och upprättar rutiner för att förhindra hot- och våldssituationer, sexuella övergrepp, psykisk misshandel och kränkningar mellan inskrivna eller mellan personal och inskrivna och hur verksamheten hanterar sådana situationer eller andra krissituationer om de uppstår. Rutiner för att förhindra att den inskrivna skadar sig själv har

6 efterfrågats. Vidare har rutiner vid avvikelse och uteblivande från verksamheten hanteras. Verksamhetens ordningsregler har granskats liksom rutiner för att säkerställa nyrekryterad personals lämplighet. Upprättade rutiner finns för att upprätthålla säkerheten. Avvikelser noteras och Lex Sara och Lex Maria finns i personalens medvetande. All personal har insyn i allt och arbetar tillsammans med alla arbetsuppgifter vilket är en trygghet för både personal, barn och föräldrar. Barnen har också ordningsregler vilket de känner till. Personalen har alltid en diskussion om reglerna och barnen kan vara med och bestämma om vissa regler. Alla avvikelser tas upp på personalmöten och remittent. Verksamheten uppfyller de krav som ställs när det gäller säkerhet. Hälsa I detta delområde av tillsynen har granskats hur de inskrivnas behov av hälsooch tandvård tillgodoses, samt hur verksamhetens rutiner för kost, sömn och motion ser ut. Vidare har granskningen omfattat verksamhetens arbete kring droger och sexualitet. Nytorgets behandlingsenhet har skolhälsovård genom Sollentunahälsan. De kommer till Nytorgets behandlingsenhet två gånger per termin och träffar alla barn. Tandhälsovården sköts genom Folktandvården. Flera av barnen har pågående kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. Vid behov använder man närliggande vårdcentral. Barnen har dagliga utomhusaktiviteter som kan innebära, klättra, springa, orientering eller bara få leka. Verksamheten uppfyller de krav som ställs när det gäller hälsa. De inskrivnas känslomässiga och sociala behov Tillsynen har omfattat hur de inskrivnas känslomässiga och sociala behov tillgodoses och hur vård och behandling utformas med hänsyn till den personliga integriteten. Till exempel hur möjligheten till enskildhet och privat sfär ser ut, om de inskrivna har en kontaktperson de kan vända sig till och som de litar på. Personalen är lyhörd för barnens olika behov. Till exempel händer det att de två äldsta barnen i skolan ibland kan säga att de vill vara ifred en stund. Personalen låter då barnen vara i separat rum med tillsyn av personal, så att barnet till exempel inte vill dra sig undan för det är ledsen. Personalen tycker annars att det är viktigt att barnen får träna att vara i grupp, träna på att visa hänsyn till andra barn och också får träna på att hantera konflikter.

7 Behandlingen sker i stor lyhördhet för barnens känslomässiga och sociala behov. Sammanfattande bedömning Nytorgets behandlingsenhet med huvudmannen Magitaskolan AB bedriver behandling för barn 6-11 år med tidiga komplicerade störningar och diagnoser samt för barn med utvecklingsstörning. Huvudmannen driver också friskola som är integrerad med behandlingsverksamheten. För närvarande är de flesta barnen inskrivna i skolan och två barn är placerade i behandling, varav ett barn med biståndsbeslut. Verksamheten bedrivs enlighet med gällande tillstånd och verksamheten är väl anpassad för målgruppen. Personalgruppen motsvarar också de krav som kan ställas. Barnen och föräldrarna har hög delaktighet i utformning av den individuella vården. När det gäller resultat och kvalitetsarbete så görs flera regelbundna uppföljningar och utvärderingar av barnens enskilda behandling. Vad gäller skola och sysselsättning för barnen så uppfyller verksamheten de krav som ställs. Personalen lägger stor vikt vid säkerhet för barnen och det finns upprättade rutiner för alla avvikelser. Hälsoområdet tillgodoses också, likaså barnens känslomässiga och sociala behov. De förbättringsområden som finns gäller dokumentationen, att se till att genomförandeplaner finns samt att alla journalanteckningar signeras. Ett annat förbättringsområde gäller resultatuppföljning på gruppnivå så att faktiska resultat av behandlingen kan visas. Ytterligare ett förbättringsområde är att göra en mångfalds- och jämställdhetsplan. Stockholm Linda Kilter Enhetschef Magnus Nilsson Konsulent Rapporten är kommunicerad med föreståndare Margareta Melander, Nytorgets behandlingsenhet.